Ins Internet? Auf Deutsch?

Mina 7or har just fått ta sina första steg på internet. Nej, inte riktigt sina första steg. Men på tyska var det första gången för de allra flesta. En stor skillnad mellan engelskundervisningen och undervisningen i moderna språk är att vi inom de moderna språken saknar den extramurala effekten som märks så tydligt inom just engelskan. Eleverna tänker inte tanken att självmant börja surfa in på tyska hemsidor, och de behöver hjälp med strategier för att ta sig an de stora mängderna text.

Eftersom det är första gången har jag varit tydlig med att jag vid detta tillfälle inte gör någon bedömning, vi övar bara. Bedömning av samma sak kommer senare, när eleverna blivit trygga. Och eftersom det är första gången är jag generös med stödstrukturer. Vi börjar med stöttning och efter hand ska eleverna bli alltmer självständiga.

Upplägg

Nästan allt jag gör utgår från realian. Vi arbetar med ett läromedel i tyska och var framme vid ett kapitel där vi ska lära oss hitta mellan olika platser i en stad. Perfekt läge att lära sig mer om olika tyska städer. Jag valde ut ett antal större städer i Tyskland, hälften så många som det finns elever i gruppen. Städerna skrev jag på lappar som eleverna fick dra. En tanke med att eleverna fick olika städer var att de inte kan skriva av grannen, snarare än att söka själv, men jag vill också att vi breddar kunskapsbasen, det finns ju fler städer i Tyskland än Berlin, Hamburg och München.

Jag ville här få in flera olika delar: realia, informationssökning på internet, skriftlig produktion, källkritik, muntlig och skriftlig interaktion. Ger jag eleverna alla delar på en gång blir det övermäktigt, så eleverna fick de olika delarna i olika omgångar.

  • Informationssökning om en tysk stad utifrån styrda frågor. I samband med detta även källkritisk reflektion.
  • Skriflig produktion utifrån svaren på frågorna: sammanfoga svaren till en text. För att ge ytterligare stöttning valde jag att låta eleverna göra detta moment parvis, med den andra elev i gruppen som fått samma stad.
  • Parvis övning i skriftlig/muntlig interaktion: skapa egna dialoger om staden.

Informationssökning

Som alltid när jag skapar uppgifter av det här slaget har jag Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse. Det är visserligen utformat för engelska, men med hjälp av följande tabell läser jag av att moderna språk år 6-9 motsvarar engelska år 3-6, alltså utgår jag från detta bedömningsstöd.

Skärmutklipp från kommentarmaterialet till kursplanen i engelska/moderna språk.

Utöver själva frågorna tar jag till mig att följdfrågorna, de som ska fördjupa det metakognitiva tänkandet om hur själva sökandet går till, och källkritiken, är på svenska för dessa elever. Det hade varit omöjligt för mina elever att uttrycka detta på målspråket, så de får skriva på svenska i den här biten.

Jag ger också eleverna tips om olika sidor som kan vara bra att använda. Jag har nu valt att inte lägga till Wikipedia, eftersom jag vet att eleverna väljer detta självmant. Jag har i stället hittat några andra sidor.

Den viktiga stöttningen här är att ge eleverna frågor som kan besvaras genom att återanvända delar av frågan i svaret. Jag är tydlig med att eleverna ska svara med hela meningar och hjälper dem under arbetets gång med detta.

De första frågorna är mycket tydliga, de senare ger utmaning åt de elever som kommer så långt. Filen med frågorna kan du hämta hem här. Jag skrev ut den för att eleverna skulle slippa bläddra mellan olika flikar.

Vi gick sedan igenom de olika frågorna och potentiella svar. Samtalen kring källkritik är otroligt givande. Många av eleverna kom till insikten att Wikipedia må vara fantastiskt på svenska och engelska, men på tyska är språket väldigt svårt för nybörjare. Det finns tyvärr ingen version av Wikipedias Simple English för andra språk, och tyskan är komplex. En populär motsvarighet blir då Klexikon, en av de sidor jag tipsat om, med layout som är snarlik Wikipedias. Jag har ännu inte stött på några felaktigheter, men en viktig sak att reflektera över är att Klexikon helt saknar källreferenser, vi vet helt inte varifrån de har fått sina fakta. I samband med detta tittar vi på motsvarande Wikipedia-artikel och ser en lång referenslista. Återkommande är att vi försöker hitta samma eller liknande information på flera sidor.

Som avslutning på källdiskussionen fick eleverna välja ut en källa per grupp att samla på en skala på tavlan, 1-10, en idé jag fick från Cecilia Lind. När de väl placerat ut sin källa fick de också argumentera för varför den hamnade just där, styrkor och svagheter gällande trovärdighet och andra aspekter.

Skriftlig produktion

Nästa steg var att ta de svar man hittat och få ihop en text. Eleverna fick nu arbeta parvis, det fanns två lappar per stad och de två som hade dragit samma stad fick samarbeta. Vi arbetar med Google Classroom och eleverna skrev i dokument som var kopplade till uppgiften. Under tiden de arbetade, och mellan lektionerna, kollade jag av dokumenten, lade in kommentarer om saker som kunde förbättras och ledde dem vidare. Den här verbformen stämmer inte. Kontrollera mot grammatiksidorna i övningsboken för att se vilken form det ska vara. eller Har ni verkligen stor bokstav på alla substantiv i den här meningen? kunde kommentarerna vara.

Vi lyfte också saker som att ha en rubrik och eleverna fick hitta en bild som var tillåten att använda. Alla elever behöver veta hur man söker bilder med tillåten delningslicens, vilket i dagsläget är mycket enkelt.

Med gemensamma krafter fick eleverna så ihop en text om sin stad. Så här kunde resultatet se ut.

Skriflig interaktion

Inför de här övningarna hade eleverna arbetat med platser i staden och dialoger kring att ta sig fram mellan olika platser. Då detta är ett viktigt område att ha koll på ville jag se till att eleverna verkligen hade stenkoll. För att skapa mer autentisk verklighetsförankring skrev jag ut kartor från de olika städer eleverna hade arbetat med. Då jag inte hittade kartor med delningsrättigheter länkar jag dem inte här, men en snabbt googling på Stadtplan och stadens namn ger många bildresultat att välja mellan. Eleverna fick utifrån dessa kartor, återigen parvis, skriva ihop dialoger och öva på att läsa dessa.

Nästa steg här är att låta eleverna filma sina dialoger med en bakgrundsbild från staden och vår green screen. Förhoppningsvis hinner vi göra detta inom kort!

Internet – oundvikligt

Det är väl ingen språklärare som har missat att vi står inför en förändring till nästa läsår: den nya timplanen lägger moderna språk som obligatoriskt ämne redan i år 4-6, i praktiken innebär detta att vi måste börja undervisa redan i år 6, och att vi också ska sätta betyg redan i år 6. Nyligen presenterades förslag på denna nya, reviderade kursplan, öppet för remiss. Tyvärr ligger den inte längre ute på Skolverkets hemsida, men här finns den att läsa. Det som stack ut för mig var att förmågan att söka information bland olika medier, bland annat internet, fanns med redan i år 6, i det centrala innehållet.

Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier. (s 47 i dokumentet som är länkat ovan, ur Centralt innehåll år 4-6, Lyssna och läsa – reception)

Skolverket vill alltså skicka tydliga signaler till oss språklärare att det här inte är något vi kan vänta med till sista veckorna i 9an, det ska finnas med från första början. Det är en utmaning för oss lärare och för våra elever, och det är uppenbart att vi behöver stötta eleverna när de tar sina första steg.

Men vi får inte glömma bort att det finns stora möjligheter också: kanske lyckas vi stärka eleverna att ta sig ut på nätet även utanför skoltid. Kan den extramurala tyskan få ett uppsving med hjälp av den nya kursplanerna, tro?

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)