Innehåll och form – integrerad grammatikundervisning

Grammatikens vara eller icke-vara i språkundervisningen har varit ett hett debattämne under många år. Det finns lärare som tycker att grammatik är grunden till allt, lärare som vägrar undervisa grammatik och allt däremellan. Själv älskar jag grammatik och måste ibland bromsa mig själv för att inte låta det ta alltför stor plats i undervisningen, framför allt i tyska. Alla eleverna hyser nämligen inte samma kärlek till strukturella modeller som jag gör. För att grammatiken ska bli riktigt meningsfull bör den kopplas ihop med det innehåll man för tillfället arbetar med. Här visar jag ett exempel på hur man kan göra.

Mina 9or har i engelskan under en period arbetat med Indien. De har gruppvis får fördjupa sig i ett ämne som de presenterat för klassen och alla har fått en överblick över de viktigaste delarna av landets kultur. Det var dags att avrunda och jag passade på att lägga in ett grammatiskt moment som jag vet att eleverna inte använder aktivt: tag questions.

När det gäller vilken grammatik som ska eller inte ska undervisas kan man välja och vraka. Många av våra elever tar till sig grammatiska strukturer genom den extramurala engelskan och det är svårt att hitta saker som är nya för alla. I år 9 brukar jag se till att gå igenom genitiv, adverbböjning och ibland även tag questions, då detta är saker många är redo att få bra koll på.

Tag questions är påhängsfrågor som man hänger på ett påstående för att söka medhåll hos åhöraren, de motsvarar svenskans “eller hur?”. Innan jag presenterade vad vi skulle jobba med ville jag ha påståenden. Efter att ha klurat länge på vilket digitalt verktyg som kunde lämpa sig bäst fastnade jag vid det enklaste: vita papperslappar. Varje elev fick en vit lapp och uppmanades skriva ner ett påstående om Indien på varje sida. En viktig del av instruktionen var att hälften av påståendena skulle vara negativa, alltså innehålla en negation. Jag uppmuntrade dem också att gruppvis prata ihop sig och smyga in lagom många felaktigheter i sina påståenden. På så vis blandades alltså positiva och negativa påståenden, sanningar och felaktigheter.

Under tiden eleverna formulerade sina påståenden skrev jag några exempel på tavlan. När alla var klara samlade jag deras uppmärksamhet för en klassisk genomgång. Grundreglerna lokaliserade jag också på den fantastiska sidan British Council, och dessa regler delade jag också med eleverna digitalt, ifall de vill repetera hemma.

Efter genomgången av hur tag questions fungerar var nästa steg självklart:

Skapa påhängsfrågor till de påståenden ni skrivit på era lappar. Dubbelkolla med bordgrannen vid osäkerhet, som alltid.

För att sedan riktigt nöta in formen samlade jag in alla lappar och körde ett allmänt förhör. Jag använder mig av metoden No Hands Up, jag har glasspinnar med alla elevers namn på som jag drar slumpvis. Jag fick hjälp med uppläsningen av en elev och jag drog sedan namn på vem som skulle besvara frågan.

-Mumbai is the capital of India, isn’t it?
-No, it isn’t!

-Cows are holy in India, aren’t they?
-Yes, they are.

Vi fick därmed en ordentlig repetition av det viktigaste vi lärt oss om Indien, samtidigt som formen för tag questions repeterades 50-60 gånger per grupp.

När man integrerar grammatiken i undervisningen på det här sättet är min upplevelse att eleverna tar det som något naturligt, inte som ett separat moment, vilket ökar motivationen.

Ett enkelt upplägg, ett nytt moment, ny kunskap som sitter ordentligt.

Kommentarer (1)

  1. Christina Rydén skriver:

    Vilken kombination och kul uppslag! Tack!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)