Hur bedömer vi informationssökning?

Så här års sliter lärarna sitt hår kring all bedömning. Har jag täckt upp alla delar av kunskapskraven? Är allt centralt innehåll med? Har eleverna fått tillräckligt många chanser? Vissa delar är mer självklara, andra luddigare. En av de mest luddiga bitarna handlar om följande förmåga från engelskan och moderna språk.

Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. (Kunskapskrav för betyget E i år 9, engelska, Lgr11)

Progressionen är inte mindre luddig den.

E: med viss relevans
C: på ett relevant sätt
A: på ett relevant och effektivt sätt

Här kommer alltså tiden in, för att nå högsta betyg ska man vara effektiv. Eller handlar effektiv om antal minuter? Eller om att hitta så direkta vägar som möjligt? Är det alltid bäst att vara effektiv? Kan man missa källkritiken om man försöker vara alltför effektiv? Det finns här utan tvekan anledning att ifrågasätta kunskapskravet.

Hur hanterar då Skolverket lärarnas osäkerhet? Jo, de publicerar ett bedömningsstöd, så klart! Ett stöd för vår bedömning. Klockrent! Det här är alltså utformat för engelskan, men eftersom alla kursplaner i språk, såväl engelska som moderna språk och modersmål, är kopplade till GERS, Gemensam Europeisk Referensram för Språk, kan vi lätt läsa av att moderna språk steg 2 motsvarar engelskan i år 6. Då kan vi alltså läsa där och få inspiration för hur vi kan anpassa materialet till moderna språk. Det finns i tre varianter, för år 3-6, år 7-9 och för gymnasieskolans steg 5 och 6.

Skärmutklipp från kommentarmaterialet till kursplanen i engelska/moderna språk.

Jag har tidigare bloggat om hur man kan jobba med detta, och visat exempel på hur man kan hjälpa eleverna utveckla sitt tänkande kring digital informationssökning, samt om digital läsförståelse. Jag har också, tillsammans med min ämnesspanarkollega Annika Sjödahl gjort en planering kring detta som finns att hitta här.

Nu handlar det inte bara om digitala källor, utan även texter på papper, talat språk osv kan tolkas in, men ordet internet finns nämnt i det centrala innehållet, så det är viktigt att inte glömma bort den digitala aspekten.

Hur gör jag då för att bedöma detta? Jo, jag tar inspiration från bedömningsstödet, skapar en uppgift och tittar främst på om de har hittat den information jag efterfrågat samt hur väl de har återanvänt den i sin skrivuppgift. De följdfrågor som kommer är mest för att eleverna ska bli medvetna om sina sökprocesser.

I engelska har mina nuvarande 9or gjort en virtuell resa runt jorden. Vi hade lämnat Australien och var redo för Indien. Därför valde jag att skapa en uppgift om Indien. Eleverna fick söka information om en plats i Indien och skulle sedan använda den information de hittat för att skriva ett vykort hem till en släkting. Till detta bifogade jag de sista två sidorna från bedömningsstödet, jag hade valt ut dessa för att följdfrågorna passade den uppgift jag skapat.

De flesta eleverna lokaliserade de olika sakerna utan problem, mitt intryck under lektionen var att vädret var det som var svårast att hitta på samma sida som övrig information. Sedan skrev de vykort hem. En elev som bara konstaterar att de är i huvudstaden och frågar hur mormor har det hemma har inte lyckats återanvända särskilt mycket av vad hen har hittat, men en elev som berättar hur de smakat på den lokala maten, med en kort beskrivning, under ett besök vid en lokal sevärdhet, samtidigt som hen kommenterar väder och planer för övrig sightseeing har på ganska få ord lyckats förmedla det mesta hen har hittat. Konkret och tydligt.

Här hade jag kunnat erbjuda ett antal guideböcker eller faktaböcker om Indien som komplement till de digitala källorna.

Uppgiften kan du ladda ner här.

Mina tyskaelever har fått en liknande uppgift, men de har fått betydligt mer hjälp på traven. För att se till att det inte handlar om förkunskaper valde jag ett arbetsområde som var någorlunda bekant, men ändå obekant. De skulle skriva en kort text om ett djur, men jag valde ut ett djur som de helt säkert inte hade läst om på tyska förut. När jag gjorde detta första gången handlade det om späckhuggare, den här gången gjorde jag om det lite och valde sengångare. För att stötta eleverna gav jag dem några olika webbsidor som tips, men de fick lov att använda vilka sajter som helst. Min skola har ganska ont om litteratur på tyska om sengångare, så det blev uteslutande digitala källor, som ni säkert förstår.

Eleverna behöver god stöttning, och formuleringen av uppgiften är utformad så att eleverna får tydliga tips om hur de ska gå till väga. Själva uppgiften hittar du här.

Genom att eleverna besvarar följdfrågorna blir de också själva medvetna om hur sökprocessen går till och att göra uppgiften blir inte bara ett bedömningstillfälle, utan också ett tillfälle då de lär sig mer om hur de faktiskt gör när de söker information på nätet.

Är det här det enda sättet att jobba? Är det här det bästa sättet att jobba? Jag sitter inte på alla svar, och det finns naturligtvis hur många varianter som helst av det här området, men det här är ett upplägg som jag har skapat med inspiration från Skolverkets bedömningsstöd, tydligt kopplad till den forskning som finns inom området. Förhoppningsvis sprids många fler goda exempel på hur området han behandlas inom de närmsta åren inom skolsverige.

Kommentarer (4)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)