Digital läsning: vad gör vi, och hur?

I veckan har jag haft en sån där lektion som är svår att blogga om. En sån där lektion som inleds med att eleverna tycker att de inte har mycket mer att lära, men avslutas med ivriga nickningar som svar på frågan om de lärt sig något nytt. En sån där lektion som visserligen utgår från saker som är nedskrivna på ett papper, men där det viktiga är det som händer i samtalet. En sån där lektion där jag kan förbereda mig hur mycket som helst, men ändå är lite pirrigt smånervös när jag inleder. För även om jag har en plan, så vet jag inte var lektionen kommer landa.

Lektionen avslutade ett avsnitt som mina elever arbetat med under några lektioner, det handlar om informationssökning, i kombination med skriftlig produktion, och ämnet är engelska. Eleverna skulle välja ut en plats i London som attraherar turister, söka information och skriva en kort text om den. Men det viktigaste: de skulle beskriva hur de tänkte. Detaljerna kan ni läsa om här.

Det viktiga är följdfrågorna, som jag plockat från det bedömningsstöd i digital läsförståelse som finns i Skolverkets bedömningsportal, utarbetat av AnnaKarin Lindqvist och Ann Bjerklund Larsson vid Göteborgs Universitet. Materialet innehåller en utförlig introduktion till vad digital läsförståelse innebär och är en fantastisk grund för alla lärare som arbetar med ämnen där elever läser på internet, vilket är betydligt fler än bara engelska. Det finns sedan olika bedömningsuppgifter med följdfrågor, vilka leder fram till större förståelse för vad som egentligen sker när vi läser på datorn. Dessa frågor använder jag som inspiration för uppgifter i både engelska och tyska, de ger vägledning till hur man kan utveckla tänkande vidare.

Screen Shot 2016-02-03 at 22.27.17

När eleverna arbetade med dessa frågor fick jag intrycket att många tyckte att detta var enkla grejer som de hade stenkoll på. Men idag gick vi igenom dem och diskuterade dem på djupet. Vi diskuterade olika medieformat, olika sätt att förmedla kunskap, hur dessa samspelar i olika sammanhang som t.ex. läroböcker i NO och SO. Vi berörde bildernas roll i skönlitteraturen, från bilderböcker, barnböcker med både text och bild, till vuxenböcker med enbart text. Och så började vi titta på hur olika hemsidor egentligen ser ut. Som exempel hade jag Wikipedia, en sida som är bekant för alla elever, och den officiella hemsidan för Madame Tussauds, en sida som några elever använt, som jag upptäckt var väldigt annorlunda mot Wikipedias sida.

Screen Shot 2016-02-03 at 21.59.06 Screen Shot 2016-02-03 at 21.58.28

Eleverna fick parvis försöka sätta ord på hur de olika sidorna var strukturerade, hur designen såg ut och andra detaljer. Vi lyfte upp olika delar, satte ord på vad vi såg och hittade olika saker som var svåra att definiera. Finns det en header på Wikipedia? Räknas de få länkarna till inloggning osv samt sökfältet som header? Eller är det en meny på startsidan för Madame Tussauds? Eller är menyn den andra sida man kommer till när man klickar på ordet meny?

När design och struktur analyserats gick vi vidare till de mer språkspecifika strategierna.

Screen Shot 2016-02-03 at 22.23.17

Vi bollade balansen mellan att googla uttryck, använda google translate och andra översättningstjänster och jag visade att även Wikipedia kan vara till hjälp som språkstöd, genom att växla mellan olika språkversioner av samma artikel. Eleverna har strategier, men genom att även lyfta fram dem breddar eleverna sin repertoar av strategier.

Slutgiltiden, den viktigaste aspekten av alla: kan vi lita på det vi läser?

Screen Shot 2016-02-03 at 22.26.23

Här lyfte jag fram klassiska delar av källkritiken och kopplade till våra exempel. Kan vi lita på all information på Madame Tussauds egen sida? Jo, det är visserligen en primär källa, och den är visserligen uppdaterad nyligen. Men är den objektiv? Adresser, priser och information är absolut saker vi kan lita på, men visst finns det subjektiva utlåtanden kring utställningarnas kvalitet. Vem ligger egentligen bakom bilderna på sidan? De kommer ju från twitter och instagram, kopplade genom en hashtag! Är de objektiva då?

Screen Shot 2016-02-03 at 22.49.25

Och hur är det egentligen med Wikipedia? Om vem som helst kan redigera, hur vet man då om det stämmer? Vi tittade även på källorna längst ner på Wikipedia-artikeln, pratade om möjlighet att hitta samma information på flera ställen på nätet osv. Det här samtalet kommer fortsätta, det kan jag lova.

Det må verka trivialt att förtydliga några av de här sakerna, men våra elever är i högsta grad digitala medborgare som lever på internet och har sin framtid på internet. Vi måste ge dem verktyg att hantera denna nutid och framtid. Som lärare måste vi bemöta ämnet med ödmjukhet och påvisa att det vi undervisar idag kommer vara inaktuellt om bara några år och att eleverna själva måste vara mottagliga för de förändringar som kommer.

Känner du dig osäker på hur du ska bli bekväm och trygg med att undervisa digital läsförståelse? Gå in på Skolverkets bedömningsportal och hämta hem något av bedömningsstöden i engelska (det finns versioner för grundskolans år 4-6, år 7-9 samt gymnasiets steg 5 och 6) och använd dem som stöd. Bearbeta dem på ämneskonferensen, eller varför inte på arbetslagsmötet. Ämnet berör alla kollegor på olika sätt och vi behöver lära oss tillsammans.

Kommentarer (9)

  1. Mikael Bergkrantz skriver:

    Kul att det är flera som arbetar med detta och att du använt Skolverkets material! På min gymnasieskola har vi som målsättning att testa någon av uppgifterna under året. Jag har testat och det var väldigt intressant.

    Jag vill passa på att fråga två saker som kanske kan leda mig vidare. Du skriver ”vi” lyfte upp/satte ord på etc. Hur såg detta arbete ut för att aktivera alla elever? Min andra fråga är om du bedömde den enskilda elevens arbete då och om inte, om du tänkt att ha någon uppgift där de visar sin förmåga enskilt för just bedömning?

    • Mia Smith skriver:

      Vad kul att ni arbetar aktivt med detta!

      I mångt och mycket exemplifierade jag, och bad eleverna fylla i mina meningar. ”So, in the sidebar we can see….” och så får någon fylla i. När jag beskrivit en webbsida på det viset fick eleverna parvis diskutera en annan sida, sedan gick vi igenom det tillsammans, eleverna fick ge exempel, jag fyllde i osv.

      Just det här tillfället handlade för min del om inlärning, inte om bedömning. Jag kommer göra någon liknande uppgift med dem senare, där de får besvara mer skriftligt, där de kommer ha en bättre bakgrund efter den här genomgången. När jag tidigare använt det som bedömningsunderlag fick eleverna göra ett av arbetena skriftligt, sedan gick jag igenom muntligt med varje elev och diskuterade igenom detaljerna. Mycket svårbedömt, men väldigt lärorikt för både mig och eleverna.

  2. Mikael Bergkrantz skriver:

    Det låter väldigt likt min erfarenhet, både med arbetssättet och med erfarenheten av bedömningen! Tack så länge!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)