Blackout poetry – att skriva utan att skriva

Jag har hållit mig borta från att kräva av mina elever att de ska skriva poesi, av den enkla anledningen att jag själv som elev tyckte att det var en smått omöjlig uppgift. Kanske som extrauppgift, för de som känner sig inspirerade, men inte som obligatoriskt moment. Alldeles för stor risk att någon upplever ett misslyckande, och sådant vill vi ju undvika. Tills jag fick höra talas om blackout poetry.

Grundtanken med blackout poetry är att ta en färdig text, välja ut de ord som tilltalar en, som sticker ut, och skapa poesi av dessa ord. De ord som blir över täcker man helt enkelt med svart färg. Eller så skapar man konst.

Som inspiration till detta visar jag mina elever ett TEDx-talk med Austin Kleon. Det Kleon förmedlar om att ”Steal Like An Artist” handlar här rent praktiskt om hur man skapar poesi på detta sätt, men han förmedlar också kloka tankar från andra, bland annat Steve Jobs, om vikten av att stjäla kloka ideer av andra för att utvecklas.

De texter jag försåg mina elever med var den här gången utdrag ur en bok, de första sidorna ur The Hobbit. En annan gång köpte jag helt enkelt tidningar som eleverna fick slakta. Kanske kan man passa på när biblioteket rensar ut gamla böcker. För inspiration kan man göra en enkel bildgoogling. Några av eleverna nöjer sig med ord, andra ber att få arbeta vidare med uppgiften på bildlektionen och återkommer med fantastiska verk någon dag senare. Kombinationen av ord och text inspirerar.

Ett liknande upplägg har Annika Sjödahl beskrivit, där hennes elever fått arbeta med cut-up poesi.

Dessa vackra, inspirerande alster sitter nu runt om i vår skola och jag har sett både elever och vuxna läsa. Ett enkelt sätt att komma över tröskeln kring att skriva dikter. För du behöver ju faktiskt inte skriva något för att skriva en dikt.

Kommentarer (4)

  1. Anna skriver:

    Känner du till någon bra app så att man kan svärta även digital text man inte skrivit själv?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)