Betygssamtal utifrån checklistan i ESP

Som betygssättande lärare är man van vid att frågorna kommer strax före lucia. ”När ska vi ha betygssamtal?” Det eleverna i det läget vill veta är vilken bokstav de kommer kunna läsa sig till på pappret i kuvertet som skickas hem några veckor senare. Ska jag lägga dyrbar undervisningstid på detta? Jag har valt att lägga mina individuella samtal efter jul i år. Eleverna vet redan vilket betyg de har fått, och i det här läget kan vi i stället blicka framåt.

Hur lägger man då upp samtalen? Jag har valt att utgå från de checklistor som finns som en del iden europeiska språkportfolion. Eleverna fick fylla i checklistan vid terminsstarten i augusti och fick sedan fylla i den igen vid terminsstarten i januari. När jag träffar eleven börjar vi med att titta på hur eleven fyllt i checklistan och samtalar om det vi ser. Här finns det flera olika saker att notera.

  • Eleven har fyllt i olika nivåer på olika förmågor. Kanske är några förmågor mer osäkra än andra. Håller jag med om detta i min bedömning, eller är det en upplevd osäkerhet? Är eleven medveten om hur och när de olika förmågorna blivit bedömda?
  • Eleven har flyttat en stor del av pilarna uppåt, ett tecken på att eleven upplever sig har blivit bättre på språket, kanske mer inom vissa förmågor än andra. Vad har gjort att utvecklingen går framåt? Går det att bygga vidare på detta?
  • Eleven har inte flyttat några pilar alls och upplever sig inte ha blivit bättre alls. Vad kan det bero på?
  • Eleven överskattar sin egen förmåga utifrån min bedömning. Dags att förtydliga vad orden egentligen handlar om.
  • Eleven underskattar sin egen förmåga utifrån min bedömning. Dags att förtydliga vad orden egentligen handlar om.
  • Eleven får en tydlig förklaring av de förmågor som kunskapskraven är baserade på och kan lättare äga sin egen utveckling.

Som lärare ser jag enbart fördelar med att använda mig av checklistan, till exempel kan jag se att någon enstaka förmåga utmärker sig. Jag har t.ex. sett att flertalet elever tycker att tv- och radioprogram är det svåraste av hörförståelsebitarna. Alltså är det här något jag får plocka in i undervisningen mer.

Även om eleverna inte tycker att själva ifyllandet är det mest spännande momentet under läsåret upplever jag att eleverna får en större förståelse för ämnets uppbyggnad när vi använder dem.

Checklistorna finns för de olika stegen i GERS-skalan. Vilket steg som motsvarar vilken kurs i svenska skolsystemet kan ni utläsa av följande tabell, som återfinns i kommentarmaterialen till kursplanerna i språk.

Materialet i den europeiska språkportfolion har flera delar som med fördel kan användas för att förstärka bilden av eleven som flerspråkig individ, där de olika språk eleven behärskar stärker elevens förmåga att lära sig fler språk och stärker elevens självbild. Ett material värt fördjupning!

Kommentarer (3)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)