Ins Internet? Auf Deutsch?

Mina 7or har just fått ta sina första steg på internet. Nej, inte riktigt sina första steg. Men på tyska var det första gången för de allra flesta. En stor skillnad mellan engelskundervisningen och undervisningen i moderna språk är att vi inom de moderna språken saknar den extramurala effekten som märks så tydligt inom just engelskan. Eleverna tänker inte tanken att självmant börja surfa in på tyska hemsidor, och de behöver hjälp med strategier för att ta sig an de stora mängderna text.

Eftersom det är första gången har jag varit tydlig med att jag vid detta tillfälle inte gör någon bedömning, vi övar bara. Bedömning av samma sak kommer senare, när eleverna blivit trygga. Och eftersom det är första gången är jag generös med stödstrukturer. Vi börjar med stöttning och efter hand ska eleverna bli alltmer självständiga.

Upplägg

Nästan allt jag gör utgår från realian. Vi arbetar med ett läromedel i tyska och var framme vid ett kapitel där vi ska lära oss hitta mellan olika platser i en stad. Perfekt läge att lära sig mer om olika tyska städer. Jag valde ut ett antal större städer i Tyskland, hälften så många som det finns elever i gruppen. Städerna skrev jag på lappar som eleverna fick dra. En tanke med att eleverna fick olika städer var att de inte kan skriva av grannen, snarare än att söka själv, men jag vill också att vi breddar kunskapsbasen, det finns ju fler städer i Tyskland än Berlin, Hamburg och München.

Jag ville här få in flera olika delar: realia, informationssökning på internet, skriftlig produktion, källkritik, muntlig och skriftlig interaktion. Ger jag eleverna alla delar på en gång blir det övermäktigt, så eleverna fick de olika delarna i olika omgångar.

  • Informationssökning om en tysk stad utifrån styrda frågor. I samband med detta även källkritisk reflektion.
  • Skriflig produktion utifrån svaren på frågorna: sammanfoga svaren till en text. För att ge ytterligare stöttning valde jag att låta eleverna göra detta moment parvis, med den andra elev i gruppen som fått samma stad.
  • Parvis övning i skriftlig/muntlig interaktion: skapa egna dialoger om staden.

Informationssökning

Som alltid när jag skapar uppgifter av det här slaget har jag Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse. Det är visserligen utformat för engelska, men med hjälp av följande tabell läser jag av att moderna språk år 6-9 motsvarar engelska år 3-6, alltså utgår jag från detta bedömningsstöd.

Skärmutklipp från kommentarmaterialet till kursplanen i engelska/moderna språk.

Utöver själva frågorna tar jag till mig att följdfrågorna, de som ska fördjupa det metakognitiva tänkandet om hur själva sökandet går till, och källkritiken, är på svenska för dessa elever. Det hade varit omöjligt för mina elever att uttrycka detta på målspråket, så de får skriva på svenska i den här biten.

Jag ger också eleverna tips om olika sidor som kan vara bra att använda. Jag har nu valt att inte lägga till Wikipedia, eftersom jag vet att eleverna väljer detta självmant. Jag har i stället hittat några andra sidor.

Den viktiga stöttningen här är att ge eleverna frågor som kan besvaras genom att återanvända delar av frågan i svaret. Jag är tydlig med att eleverna ska svara med hela meningar och hjälper dem under arbetets gång med detta.

De första frågorna är mycket tydliga, de senare ger utmaning åt de elever som kommer så långt. Filen med frågorna kan du hämta hem här. Jag skrev ut den för att eleverna skulle slippa bläddra mellan olika flikar.

Vi gick sedan igenom de olika frågorna och potentiella svar. Samtalen kring källkritik är otroligt givande. Många av eleverna kom till insikten att Wikipedia må vara fantastiskt på svenska och engelska, men på tyska är språket väldigt svårt för nybörjare. Det finns tyvärr ingen version av Wikipedias Simple English för andra språk, och tyskan är komplex. En populär motsvarighet blir då Klexikon, en av de sidor jag tipsat om, med layout som är snarlik Wikipedias. Jag har ännu inte stött på några felaktigheter, men en viktig sak att reflektera över är att Klexikon helt saknar källreferenser, vi vet helt inte varifrån de har fått sina fakta. I samband med detta tittar vi på motsvarande Wikipedia-artikel och ser en lång referenslista. Återkommande är att vi försöker hitta samma eller liknande information på flera sidor.

Som avslutning på källdiskussionen fick eleverna välja ut en källa per grupp att samla på en skala på tavlan, 1-10, en idé jag fick från Cecilia Lind. När de väl placerat ut sin källa fick de också argumentera för varför den hamnade just där, styrkor och svagheter gällande trovärdighet och andra aspekter.

Skriftlig produktion

Nästa steg var att ta de svar man hittat och få ihop en text. Eleverna fick nu arbeta parvis, det fanns två lappar per stad och de två som hade dragit samma stad fick samarbeta. Vi arbetar med Google Classroom och eleverna skrev i dokument som var kopplade till uppgiften. Under tiden de arbetade, och mellan lektionerna, kollade jag av dokumenten, lade in kommentarer om saker som kunde förbättras och ledde dem vidare. Den här verbformen stämmer inte. Kontrollera mot grammatiksidorna i övningsboken för att se vilken form det ska vara. eller Har ni verkligen stor bokstav på alla substantiv i den här meningen? kunde kommentarerna vara.

Vi lyfte också saker som att ha en rubrik och eleverna fick hitta en bild som var tillåten att använda. Alla elever behöver veta hur man söker bilder med tillåten delningslicens, vilket i dagsläget är mycket enkelt.

Med gemensamma krafter fick eleverna så ihop en text om sin stad. Så här kunde resultatet se ut.

Skriflig interaktion

Inför de här övningarna hade eleverna arbetat med platser i staden och dialoger kring att ta sig fram mellan olika platser. Då detta är ett viktigt område att ha koll på ville jag se till att eleverna verkligen hade stenkoll. För att skapa mer autentisk verklighetsförankring skrev jag ut kartor från de olika städer eleverna hade arbetat med. Då jag inte hittade kartor med delningsrättigheter länkar jag dem inte här, men en snabbt googling på Stadtplan och stadens namn ger många bildresultat att välja mellan. Eleverna fick utifrån dessa kartor, återigen parvis, skriva ihop dialoger och öva på att läsa dessa.

Nästa steg här är att låta eleverna filma sina dialoger med en bakgrundsbild från staden och vår green screen. Förhoppningsvis hinner vi göra detta inom kort!

Internet – oundvikligt

Det är väl ingen språklärare som har missat att vi står inför en förändring till nästa läsår: den nya timplanen lägger moderna språk som obligatoriskt ämne redan i år 4-6, i praktiken innebär detta att vi måste börja undervisa redan i år 6, och att vi också ska sätta betyg redan i år 6. Nyligen presenterades förslag på denna nya, reviderade kursplan, öppet för remiss. Tyvärr ligger den inte längre ute på Skolverkets hemsida, men här finns den att läsa. Det som stack ut för mig var att förmågan att söka information bland olika medier, bland annat internet, fanns med redan i år 6, i det centrala innehållet.

Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier. (s 47 i dokumentet som är länkat ovan, ur Centralt innehåll år 4-6, Lyssna och läsa – reception)

Skolverket vill alltså skicka tydliga signaler till oss språklärare att det här inte är något vi kan vänta med till sista veckorna i 9an, det ska finnas med från första början. Det är en utmaning för oss lärare och för våra elever, och det är uppenbart att vi behöver stötta eleverna när de tar sina första steg.

Men vi får inte glömma bort att det finns stora möjligheter också: kanske lyckas vi stärka eleverna att ta sig ut på nätet även utanför skoltid. Kan den extramurala tyskan få ett uppsving med hjälp av den nya kursplanerna, tro?

 

Tonåringar världen runt – bedömning av realia

Det finns kunskapskrav som vi lärare känner oss bekväma med. Och så finns det de där andra. De där bitarna som vi försöker låtsas att de inte finns, för att de är så kluriga. Inom språk skulle jag vilja påstå att vi som lärarkår är bekväma med att bedöma de fyra förmågorna: läsa, lyssna, skriva, prata. Men sedan har vi lite smått och gott som är klurigare. Strategier, till exempel. Digital läsförståelse är något som jag lyft här i bloggen många gånger tidigare. Och så har vi realian. Min magkänsla är att vi älskar att ha med realian i det centrala innehållet, men att bedöma det som kunskapskrav, det är inte riktigt lika roligt.

Realian i kursplanen

Så, hur ser det ut egentligen?

Ur Lgr11, kursplanen i engelska:

Syfte: I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Centralt innehåll (7-9): Kommunikationens innehåll

  • Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

Kunskapskrav (7-9)

E: Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

C: Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

A: Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Hur arbetar vi då med detta? Jo, jag använder mig av venn-diagram. Nästan hela tiden. Kontrastiv analys. Visst låter det tjusigt? Men det är ju i själva verket så enkelt. Vi använder venn-diagram när vi övar, skriver ner stödord och använder stödorden för att uttrycka oss i tal och skrift. När jag sedan ber eleverna producera något jag vill bedöma är de redan bekanta vid formen och kan självständigt använda venn-diagramet som stöd.

 

 

Bedömningsunderlag för denna förmåga kan vara i muntlig eller skriftlig form. För att hjälpa eleverna behöver vi förse dem med bra underlag för sin reflektion. Vissa elever skulle utan tvekan klara av att göra en analys på A-nivå utan någon input alls, men för att alla ska ha samma förutsättningar behöver vi se till att de har något att utgå från.

Eftersom analysen utgår ifrån egna erfarenheter behöver vi hitta något som är relativt likt elevernas egna upplevelser, men det behöver finnas tillräckligt mycket skillnader för att kontasten ska bli tydlig. Jag har flera gånger gjort detta med filmer om ungdomar i engelskspråkiga länder som utgångspunkt. Här presenterar jag två av dem.

Teens in the USA

Under flera år har jag använt en serie som nu tyvärr börjar bli till åren. Street USA består av tre avsnitt om ungdomar i olika delar i USA. I varje avsnitt presenteras tre eller fyra ungdomar med väldigt olika liv och de berättar om skola, fritid, framilj och framtidsdrömmar. New York, Los Angeles och den något mindre kända staden Houma, Louisiana är de platser som presenteras. Det blir väldigt tydligt när man tittar på alla tre filmerna att livet ser väldigt olika ut på olika platser. Skyskraporna i New York ger en skarp kontrast till klippet där en av pojkarna i Houma frigör en liten alligator som fastnat i en av de burar man lagt ut i bayoun.

Skärmdump från avsnittet från Houma, Louisiana.

Till dessa filmer gav jag mina elever en filmuppgift. De skulle i lugn och ro reflektera över filmerna i två steg. Först skulle de kontrastera den bild av USA de såg i filmerna mot sin egen bild av Sverige. I nästa steg skulle de välja ut den av personerna i filmerna som de själv tyckte känna igen sig själv mest i, och göra en jämförelser.

En enkel jämförelse här kan vara att “Adam likes animals and I like animals too, but not aligators. We also both don’t like school very much.” De elever som har visat reflektioner på A-nivå har i flera fall jämfört de olika städerna med varandra. De har också reflekterar över att ungdomarna i filmen i väldigt hög grad pratar om vad som krävs för att komma in på rätt college, ett framtidstänk som de själv inte känner igen bland svenska ungdomar. Att både exemplifiera och generalisera leder längre.

Elevernas uppgift kan ni hämta hem här.

Teens in South Africa

En annan filmserie som varit väldigt lyckad i det här läget handlar om två ungdomar i Sydafrika, Nandipha och Michael. Nandipha är svart och bor i ett township, Michael är färgad och bor i en villaförort. Även om filmerna har ett antal år på nacken visar de kontraster som blir väldigt tydiliga för våra elever.

Skärmdump från avsnittet om Nandipha.

Även här fick mina elever göra en kort film, men i stället för att prata om filmerna fanns det ett direkt tilltal i uppgiften. Eleverna skulle planera för ett utbyte med antingen Nandiphas eller Michaels skola där en av eleverna skulle komma till Sverige. De skulle skapa en välkomsthälsning där de skulle förbereda sin gäst inför besöket genom att berätta lite om Sverige. De fick själva välja tidpunkt. Här hittar du elevernas uppgift. 

Analyserna här visade breda perspektiv: temperatur, storlek på bostad, jämlikhet, rasism och matvanor var vanliga ämnen.

Var hittar jag filmerna?

De här filmerna finns hos de flesta distributörer av film till skolor. Jag kan välja mellan SLI och NE.se som min kommun har avtal med.  Street USA finns dessutom hos URskola i inloggat läge.

Det finns gott om filmer med liknande upplägg som kan tjäna till grund för reflektioner av den här sorten, och det finns naturligtvis oändliga mängder texter som kan fungera på samma sätt. Kanske har du ett eget tips att dela med dig av i kommentarerna här?

 

New Year’s Eve abroad

Happy New Year!

https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3AFireworks_2.png

Så var det 2018 och det var dags att rivstarta terminen! Som vanligt ställer vi inte frågan vad eleverna har gjort på lovet eller undrar vad de fått i julklapp… men det känns ändå bra att få starta terminen med koppling till ledigheten som varit. Därför får mina elever inleda terminen med att lära sig om nyårsfirande. Övningen är tänkt som just en övning och jag har inte planerat in någon bedömning av det här momentet, en av anledningarna är att de ska få arbeta i par eller små grupper.

Realia möter digital läsförståelse, ännu en gång

Jag fick på lärarutbildningen höra att en lyckad språklektion har eleverna fått öva på alla fyra förmågorna: läsa, lyssna, skriva och tala. Dessa ligger ju till grund för allt vi gör och finns naturligt med i detta också. Här lägger jag dock fokus på två av de lite mer avvikande delarna: realia och digital läsförståelse.

Ur kursplanen för engelska, åk 7-9, centralt innehåll:

Kommunikationens innehåll:

  • Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

Läsa och lyssna – reception:

  • alad engelska och texter från olika medier.
  • Talad engelska med viss regional och social färgning.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
  • Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
  • Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
  • Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion

  • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
  • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

Som ni ser går det att få in många olika texttyper. Det beror ju helt enkelt på att eleverna väljer mellan olika sorters texter på nätet. Någon kanske tittar på en vloggare, en annan läser kanske ett resereportage eller en nyhetsartikel. När man släpper eleverna fria på nätet kan de ju hitta allt möjligt, vilket är en viktig del av uppgiften.

Skriftlig produktion

Som alltid när eleverna ska söka information på nätet ska de visa att de kan återanvända det de hittat, antingen i tal eller skrift. I det här exemplet har jag valt en multimodal aspekt och vill lära eleverna något som var mer eller mindre självklart när jag själv växte upp men som är mer främmande för dagens elever: vykort. Saker som hur man skriver en adress, var frimärket sitter osv är inte så självklara som man kan tro, så jag passar på att väva in det i en uppgift.

En viktig sak här är anpassningen av språket. Eleverna ska addressera en närstående person och behöver då fundera över vilken sorts språk som passar. Slänger man in svordomar om man skriver till farmor? Berättar man om de vilda festerna när man skriver till föräldrarna? Hur mycket detaljer får egentligen plats på ett vykort?

Eleverna får därför hitta en lämplig bild som jag skriver ut, jag skriver ut bilder på frimärken som de får klistra på och så får de enligt en mall för hur vykort ser ut skriva på en fejkadress till någon närstående och sedan skriva ett vykort från en påhittad resa där de firat nyår på resmålet.

https://pixabay.com/photo-26771/

Realia – engelskspråkiga länder

För att bredda elevernas horisonter har jag valt ut platser runt om jordklotet där engelska talas. Att plocka med New York är självklart, likaså att få in Edinburghs Hogmanay. Men här blir det bredare än så. Hur ser det egentligen ut i de små länder jorden runt där engelska också talas? Jag har valt ut en bred blandning för att vi ska få en bild av hur olika det kan se ut. Kan man ens fira på alla ställen, eller finns det orkansäsonger eller monsunregn som kan påverka festligheterna? Hur klär man sig egentligen? Är det shorts eller termobyxor som gäller? Äter man något särskilt?

Presentation

För att alla elever ska få den breda bilden vill jag självklart att eleverna ska få ta del av varandras arbeten när de är klara. Dessa kommer hängas upp i klassrummet så att alla kan läsa på dem. De kommer också få ett frågeformulär utifrån det som står på vykorten. I vilka länder nämns ingenting om fyrverkerier? Var äter man en särskild maträtt? Vad händer i NY vid tolvslaget? Vad är klockan i Los Angeles när det är nyår i Fiji? Enkla frågor, men en anledning att verkligen läsa varandras texter.

Ett enkelt upplägg som får med många olika bitar. Enjoy, här hittar du hela elevuppgiften! En annan version av samma dokument hittar du här. Till uppgiften har jag också gjort en gloslista i Quizlet.

‘Tis the season to be jolly

När det doftar pepparkakor och glögg i vart hem kan det vara svårt att fokusera på jobbet, men även terminens sista lektioner ska ju planeras. Hur gör vi lektionerna intressanta, men ändå lagom avslappnade? Vi kopplar in julen i undervisningen, så klart.

Ett bra sätt att dessutom dra ner på stressen är att samplanera med en kollega och jag har tidigare samplanerat med gott resultat med Annika Sjödahl där vi samplanerade runt realian. I detta inlägg fokuserar vi på A Christmas Carol, ett klassiskt litterärt verk som tilltalar såväl barn som vuxna, fortfarande 150 år efter att det skrevs. Att texten är populär märks på alla tolkningar som gjorts, nyligen gjordes en långfilm med Jim Carrey i huvudrollen, och de otaliga kulturella referenser som görs till texten. Har du kanske själv tänkt på att Kalle Ankas farbror, Joakim von Anka, på engelska heter Scrooge McDuck? Det förstärker ju dessutom hans karaktär mer om man vill visa på den betydelsen. 

John Leech [Public domain], via Wikimedia Commons

Utgångspunkten har varit att ge olika ingångar och ideer för att både elever men lärare ska kunna välja utifrån vad som passar klassen bäst. Verket finns i en rad olika versioner. Väljer ni att lyssna på texten eller att titta på filmen eller kanske båda med valda delar? Att samtala kring innehållet i en film på ett djupare plan är också något som motiverar eleverna mer då film är något de är vana vid men som de inte är vana att gå på djupet i. Detta tränar deras läsförståelse samtidigt som de kan få uttrycka sig på engelska tillsammans med andra. Då verket bygger på en adaption finns det också en fördel att studera delar av det verket, kanske en del eller en karaktär, i hur dessa skiljer sig åt. Detta utvecklar elevernas djupläsning och tränar deras kritiska läsart samtidigt som vi kan få dem intresserade av äldre litteratur.

Här har vi samlat olika upplägg där du kan fundera över just din klass behov:

  • För att aktivera eleverna förkunskaper finns olika Quizlet, och en storyboard som går igenom handlingen. Här kan du beroende på vana välja ut om detta behövs. Kanske har de jobbat med någon förlaga tidigare?
  • Vill du få dina elever att diskutera? Kanske skapar du en Padlet där dina elever kan formulera sina tankar och tolkningar för att se allas åsikter men även kunna kommentera varandras svar.
  • Vill du att de ska få öva på att söka information från olika källor? Vi har lagt in frågor med litteraturhistorisk prägel. Kanske ska dina elever få undersöka vilka historiska källor som verkar trovärdiga här. Kanske har eleverna arbetat med industriella revolutionen i historian? Prata ihop dig med klassens SO-lärare för att ge diskussionerna ytterligare djup.
  • Vill du diskutera multimodaliteten i en filmad version av en text? Analysera hur text, bild och ljud samspelar i olika filmversioner av boken. I förlängningen kan eleverna bli skickliga på att själva skapa multimodala versioner av olika slag i t ex en Green Screen inspelning.
  • Kanske vill eleverna få fler chanser att skriva eller omtolka texter i andra former? Att anpassa språket efter syfte, mottagare och situation är en av de utmaningar eleverna möter i år 7-9, och att parafrasera eller omtolka en känd berättelse ger perfekt utrymme för att öva på detta. I dokumentet finner du flera olika exempel på uppgifter som kan både stimulera och motivera skoltrötta elever. Vem hade inte gått igång på att få göra en egen tolkning tillsammans med sina klasskamrater som ni sedan kan avsluta terminen att titta på och äta de där pepparkakorna. Om eleverna dessutom delar dem på en Thinglink kan man både läsa eller lyssna på varandras tolkningar.

När terminen lider mot sitt slut har förhoppningsvis eleverna sett olika förmågor de behöver utveckla och då denna planering ger förslag på att utveckla alla förmågor kan man också individanpassa och styra undervisningen till det som eleverna behöver. Det finns ju inget som säger att man inte kan jobba med A Christmas Carol varje jul då man nu har en rad olika ideer att utgå ifrån och kan anpassa svårighetsgraden och bygga på elevernas då redan existerade förkunskaper.

Om har du tagit dig ända hit vill du så klart ta del av vår planering och den finner du här.

En planering av A Christmas Carol

Merry Christmas!

 

Äntligen NP! Hurra!

Ja, nu är det äntligen dags för årets bedömningshöjdpunkt: muntliga nationella prov! Ja, du läste rätt, jag tycker verkligen om dem. Det finns mycket att tycka om de nationella proven, omfång, antal osv, men just engelskan gillar jag skarpt! I år 9 pratar vi lärare mycket om att vi ska få skörda det vi sått, och på just dessa prov blir det tydligt att eleverna kopplar ihop sina kunskaper från olika ämnen, sina livserfarenheter och ser en helhet som diskuteras nyanserat och varierat. Det är ett rent nöje att få höra deras kloka samtal.

Lära för proven

Det talas mycket om faran att “lära för proven”, men när det gäller just engelskan och våra nationella prov tar jag gärna dem som inspiration för både min undervisning och för andra bedömningar, just för att de är så föredömligt utformade. Ett syfte med just nationella prov är ju att stötta oss lärare i vår bedömning och hjälpa oss tolka kursplanerna och kunskapskraven. När man läser resultatet av lärarenkäten för engelska år 9 förra året ser man att jag inte är ensam om att tycka att proven är bra, speciellt del A, muntlig produktion och interaktion.

“Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna.”

Källa: https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Gamla prov

Det kommer ofta frågor i sociala medier efter gamla nationella prov där sekretessen släppts, just för att kunna använda dessa som övning och som bedömningsunderlag. Vi har ett antal som hjälp som släppts officiellt, för engelskan hittar vi dessa på NAFS hemsida. Men vi vill ju träna många gånger.  Vi är flera som i olika kanaler framfört åsikter till Skolverket att vi önskar att fler av dessa gamla, frisläppta prov ska finnas tillgängliga i Bedömningsportalen och vi har fått svar om att det handlar om bland annat upphovsrätt till texter och bilder, men vi håller tummarna att vi framöver får fler prov att använda.

Man ska dock se över material innan man använder det. Ett av de gamla, frisläppta prov jag har i mina samling handlar om TV. Där finns frågor om hur mycket man tittar på TV varje veckan och ord som “soap operas” skapar stor förvirring för den youtube-generation vi undervisar idag. De förstår inte frågorna, helt och hållet på grund av tekniska förändringar i samhället som skett sedan provet användes. Detta prov kan vi tyvärr kasta i soptunnan idag, även om det var aktuellt och intressant när det användes.

Skapa eget material med nationella prov som inspiration

I väntan på att fler gamla prov släpps i bedömningsportalen får vi utgå från de vi har sparade på skolorna, men vi kan ju också skapa eget, utifrån de strukturer som vi sett tidigare. Att bygga upp läs- och hörförståelse tar mycket tid, men muntliga prov och skrivuppgifter kan vi skapa utan att behöva lägga alltför mycket tid.

Jag har tidigare visat exempel på hur jag och min ämnesspanarkollega Annika Sjödahl har använt ett gammalt NP som inspiration för en skrivuppgift i upplägget We are Virtual Globetrotters. Jag har sedan använt samma mall som anpassat efter ämnen vi arbetat med, till exempel som avslutning på ett område om vänskap. Att jag utgår från samma struktur hänger ihop med att strukturen är så väl utarbetad efter våra kursplaner och jag vet att strukturen ger eleverna goda förutsättningar att utveckla och visa sina förmågor med hjälp av denna struktur.

Ett exempel på en muntlig övning

Jag brukar terminen före muntliga NP genomföra ett gammalt prov för att eleverna ska få känna på formen och för att de ska kunna slappna av och se att de faktiskt redan klarar av det de förväntas visa terminen efter. Det har varit uppskattat av alla mina klasser och jag är övertygad om att många andra lärare gör likadant.

Nyligen ville jag med mina 9or arbeta med Kanada. Jag hittade ett sparat arbetsblad om att lära sig flera språk och vikten av flerspråkighet på sidan Busyteacher.org. Då ämnet passar sig väl att diskutera skapade jag en uppgift utifrån den klassiska strukturen på de muntliga nationella proven: uppvärmning, diskutera påståenden, diskutera frågor.

Pick one of the statements below. Read the statement aloud. Do you agree or disagree? Why? Discuss with your friends.

Take turns picking a statement.

Dessa ord har funnits på korten till del två under alla år jag undervisat, så vitt jag kan minnas, och förtjänar att upprepas. Till dessa skapade jag helt enkelt påståenden som eleverna kunde tänkas ha åsikter om. Jag valde här att inte trycka upp påståendena på kort utan samla dem på en sida.

Pick one of the questions below. Discuss your own opinions about this question and also what other opinions there are.

Likaså finns dessa ord på korten i del 3, och här skapade jag frågor till ämnet som eleverna kunde diskutera. Hela övningen med mina frågor och påståenden kan ni hämta här. 

Det behöver inte vara svårare än så. Vi har fantastiska grundstrukturer för proven som vi är överens om fungerar otroligt väl. Jag fyller på med påståenden och frågor som passar ett ämne vi arbetar med, och så är diksussionerna igång. Eleverna gillar det, jag gillar det, eleverna känner sig väl förberedda när de kommer till sina nationella prov och jag ser att elevernas förmåga att diskutera utvecklas genom att de får öva på det vid många tillfällen.

Är detta att lära till proven? Må så vara, det fungerar otroligt väl och jag kommer fortsätta arbeta såhär. Eleverna lär nämligen inte bara för proven, utan även för livet, enligt de här strukturerna.

 

 

OBS! För att slippa kommentarer om att jag röjer sekretess: dessa fraser är tagna från prov där sekretessen är släppt sedan länge. Jag har i år inte påbörjat genomförandet av proven och har ännu inte tittat på årets prov. Ifall årets, ännu sekretessbelagda, prov skulle avvika från den struktur jag beskriver ovan är jag säker på att den är såpass nära detta att det inte påverkar hur jag förbereder mina elever. 

Making the World a Better Place – Part 3

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Lgr11, 1.1

Att värdegrunden genomsyrar vår undervisning blir ibland tydligare än annars. När #metoo-debatten dök upp var jag tacksam att jag redan hade ett tema med jämställdhet i fokus på gång för mina 8or.

När jag hörde talas om boken Goodnight Stories for Rebel Girls började jag genast klura på hur jag kunde använda boken i undervisningen. Boken lyfter fram 100 flickor eller kvinnor från historien och nutiden, presenterar dem enkelt och tydligt, och ger dem deras rättmätiga plats i rampljuset. När jag tidigare använt böcker med nästan enbart pojkar är det inga flickor som kommenterar detta, men när jag använder en bok med enbart flickor har flera pojkar reagerat och kommenterat. “Varför ska vi läsa en bok med bara tjejer? Varför ska inte killarna få plats?” Mitt svar är enkelt: för att killarna redan får plats. Börjar vi räkna i historieböckerna kommer vi hitta betydligt fler män än kvinnor, och det är dags att ge kvinnorna deras rättmätiga plats.

Av Hanarebelgirls (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Vi har arbetat en hel del med att söka och sammanställa information från olika källor och jag ville ha ett arbetsområde där jag kan göra en tydlig bedömning. Att söka information handlar inte bara om digitala källor, utan här fick boken tjäna som grund, och till detta lade vi sedan källor från internet.

Kursplanen

Ur kursplanen i engelska för år 9:

Syfte: 
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.

Centralt innehåll: 
Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form
.
Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.

Kunskapskrav
E: Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
C: Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
A: Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Vi har alltså två delar: först ska eleverna söka information, sedan ska de i nästa steg använda det de hittat för att producera. Eftersom allt vävs ihop kommer vi automatiskt också öva på att läsa och jag kommer också bedöma elevernas talade engelska som en del av detta projekt.

Informationssökning

När jag skapar övningar för att söka information från olika källor vill jag alltid att eleverna använder sig av flera olika källor och jag lägger alltid in följdfrågor för att fördjupa det källkritiska resonemanget och förståelsen för den egna processen gällande internetanvändningen. Inspirationen för detta kommer som alltid från Bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska 7-9. 

Eleverna fick välja varsin person från texten, alla skulle välja olika personer. De fick sedan läsa sin text och besvara några grundläggande frågor om personen. Efter detta skulle de söka mer information på nätet, minst två olika källor, och hitta mer information. Här blev ledningen fri men tydlig: hitta tre nya fakta som inte fanns i boken, använd minst två olika webbsidor, lägg in adresserna här. Svaren skrev de in i ett dokument som var delat med mig, så jag kan se deras svar och följa upp dessa.

Jag vill också plocka in lite allmän digital kompetens i uppgiften och lade till att eleverna skulle hitta tre olika bilder som var kopplade till personen. Den här instruktionen tycker en del elever är lite överdriven, men för mig som lärare är det viktigt att eleverna lär sig vilka möjligheter som finns, vilka regler som gäller och hur de gör för att följa dessa regler. Om de sedan i livet väljer att strunta i det är det deras val, men de ska veta vad som gäller.

Den information som sedan hittats skulle sedan sammanställas i en bild i antingen canva.com eller i Google Presentations. På bilden skulle vissa saker finnas med: personens namn, de tre bilder som hittats, fem nyckelord och det egna namnet. Ett exempel på hur det kunde se ut ser ni här. (Elevens namn är bortplockat.) Dessa bilder sparade jag för ett senare moment.

Diskussioner

Under tiden eleverna sökte information kom det fram en hel del bra tankar och problem man kunde lära av. Här vill jag ju som lärare att alla skulle få en chans att lära av varandra. Jag skapade en Padlet där jag lade in fyra diskussionsfrågor som eleverna fick hantera i grupper. Varje grupp fick lägga upp sina kommentarer och tankar, och dessa gick vi sedan igenom tillsammans. Vi stötte på bra exempel på sidor som verkar trovärdiga, men som faktiskt inte avslöjar vem som ligger bakom sidan, motsägelsefulla fakta och annat som var nyttigt att dryfta tillsammans. Var Hatchepsut den första eller andra kvinnliga faraon i Egypten? Är Mary Kom född 1982 eller 1983? Hur ska vi lista ut vilken källa vi kan lita på?

Presentation

I båda mina klasser finns elever som avskyr att stå framför klassen och tala, och det finns ju inget i kunskapskraven som säger att detta är nödvändigt. Att låta alla redovisa för helklass är dessutom väldigt tidskrävande. Finns det ett annat sätt? Javisst! Jag blev inspirerad av specialpedagogen Helena Wallberg som på en föreläsning berättade om hur hon lät sina elever har vernissageliknande presentationer för sina kamrater. Jag köpte konceptet och började planera upp. Elevernas inbjudan och instruktion ser ut så här, och från den skapade jag en ordlista i Quizlet.

Skapad på canva.com

Halva klassen presenterade, med sina bilder uppsatta på väggarna, andra halvan var besökare på utställningen. För att veta att de verkligen lyssnade hade jag skapat jag ett anteckningsunderlag där eleverna skulle notera det de fick veta om de olika personerna. För att göra situationen mer avslappnad lät jag en spellista med hissmusik gå i bakgrunden. Nästa lektion byter vi roller så att alla får testa på både att presentera och att lyssna.

För att skapa en extra dimension kommer eleverna också få rösta på vilken av dessa personer de tycker är mest inspirerande. Röstningen sker självklart digitalt, i ett Google-formulära. Jag har valt att låta eleverna skriva öppna svar. När rösterna har kommit in kan jag lätt sortera svaren i bokstavsordning och se vilken person som fått flest röster.

 

Presentation – del 2

Är jag då helt säker på att hinna fång upp hur väl alla pratar under minglet? Nej, jag vill ha möjligheten att fokusera tydligare. Som jag tidigare skrivit använder jag mig ofta av film för att se hur väl eleverna kan uttrycka sig utan klasskompisarna som publik. Här får eleverna efter minglet göra korta filmer där de dels presenterar sin egen rebel girl och även den de valt att rösta på. Jag hade också kunnat använda underlaget för att be eleverna skriva en text om sin person, men jag har valt att inte göra det just den här gången.

Summering

I planeringen av det här området har jag lyckats få in flera olika förmågor, jag har givit eleverna flera chanser att öva och presentera de olika förmågorna och jag har värdegrunden som bas för hela projektet. Jag har dessutom lyckats väva in flera olika digitala verktyg, elevernas allmäna digitala kompetens och en hederlig bok tryckt på papper. Balansen mellan analogt och digitalt är oerhört viktigt, även om jag ofta ses som en lärare med stort digitalt fokus vill jag hela tiden påvisa vikten av läsning och att även analoga källor är viktiga att använda och lära sig hantera även ur ett källkritiskt perspektiv. Totalt har eleverna använt fem lektioner till detta arbete (två lektioner till informationssökningen, en till diskussionen, två till minglet och omröstningen), och filmandet tillkommer som en liten läxa. Vi har också hunnit med att ägna tid år att öva på orden i Quizlet och att efter minglet sitta en stund med readtheory.org. En tydlig planering hjälper mig att använda tiden effektivt och hålla gången uppe, men vi hinner också landa mellan detta.

Avslutningsvis vill jag uppmana er alla att köpa minst ett exemplar av boken Goodnight Stories for Rebel Girls, på svenska eller engelska, och ge denna som julklapp till ett barn i er närhet. Flickor och kvinnor förtjänar också en plats i historieböckerna.

 

 

Making the World a Better Place – Part 2

Vatten är nödvändigt för att människor ska kunna leva. Att plocka in vatten som ett område inom temat Making the World a Better Place kändes därför självklart. Självklart är jag här inne och nosar på andra ämnesområden, men jag valde att inte göra uppgiften tydligt ämnesövergripande ändå. Men det är ändå en chans för eleverna att dra nytta av vad de lärt sig inom SO- och NO-ämnen.

Innan vi kommer till huvuduppgiften vill jag att alla värmer upp, och jag vill se till att alla får en gemensam förförståelse. En fantastisk resurs för oss engelsklärare är British Council, en sajt med övningar om allt möjligt i olika former. Oavsett tema kan man hitta något på sidan som passar, och uppgifterna är dessuom nivåmärkta enligt GERS-skalan. Eftersom våra kursplaner sedan 2011 är anpassade efter skalan kan man lätt hitta lämpliga uppgifter.

Skärmutklipp från kommentarmaterialet till kursplanen i engelska/moderna språk.

När det finns filmklipp eller texter finns det alltid självrättande övningar till, där eleverna kan kontrollera att de förstått innehållet. Här hittade jag en perfekt uppgift. Eleverna fick öva hörförståelse och fick en grundförståelse av de problem med vatten världen måste hantera.

Källkritik och användning av digitala medier ligger mig varmt om hjärtat och detta är något vi arbetar mycket med. Som jag beskrev i mitt första inlägg om temat har jag samlat länkar i ett Pearltree, och två av dessa handlade om unga människor som gör viktiga saker kopplat till temat vatten. Jag valde att utgå från dessa två: Boyan Slat och Konstantin Avdienko. Eleverna fick välja en av dessa personer, titta på ett videoklipp och sedan fortsätta söka information på nätet. För att deras sökningar ska bli givande har jag givit dem tydliga frågor att besvara. För att skilja på innehållsfrågorna och de frågor som handlar om ett källkritiskt förhållningssätt har jag fetmarkerat de första och kursiverat de senare. Självklart kommer inspirationen till följdfrågorna som vanligt från Skolverkets bedömningsstad i digital läsförståelse.

Det viktiga här är att inte lämna eleverna ensamma med sina svar. Jag grupperade sedan eleverna för att diskutera de svar de skrivit ner, jämföra vilka olika websidor de använt osv. Dessa gruppsvar diskuterade vi sedan vidare. Att inte lämna eleverna ensamma i sin källkritiska process är jätteviktigt, vi måste låta eleverna lära av varandra i de här lägena.

Under den här sista diskussionen av elevernas gruppvisa diskussionsresultat kom ett sånt där fantastiskt ögonblick som får mig som lärare att tjuta av glädje. En av mina elever fortsätter att googla och hittar något som ställer allt på sin spets:

En artikel som handlar helt och hållet om att det Boyan Slat håller på med inte alls är särskilt bra. Hade det här hänt under mina första år som lärare hade jag nog blivit nervös och fördömt hela mitt lektionsupplägg. Men det gör jag inte idag, idag jublar jag över att eleverna har lyckats att använda sitt källkritiska tänkande. De har motbevisat det jag presenterade för dem. Mitt mål med lektionen var ju knappast att hylla just Boyan Slat eller Konstantin Avdienko, det var att vi skulle inspireras av människor som redan i tidig ålder gör sitt bästa för att förändra världen, att vi skulle öva på engelsk hörförståelse, att vi skulle öva på att hitta information på nätet och öva på att vara källkritiska. Det som dök upp mot slutet av lektionen var ju bevis på att en av mina elever lyckats fantastiskt väl med den sista punkten.

Ödmjukhet är nyckeln till framgång som lärare, med internet i klassrummet blir det tydligare än någonsin.

Hela upplägget, som jag gjorde under två lektioner, hittar ni här.

 

Making the World a Better Place – Part 1

I mitt förra inlägg berättade jag om uppvärmningen till terminens övergripande tema för år 8 i engelska. Här kommer den första större delen.

I den här uppgiften valde jag att fokusera på FNs barnkonvention. Det är en text jag utgår från att eleverna har mött i olika former under tidigare skolår, men den är så viktig att vi absolut ska plocka in den flera gånger för att förankra dessa innehåll hos eleverna.

Av www.unesco.org/ (www.unesco.org/) [FAL], via Wikimedia Commons

Som lärare finns alltid skolans värdegrund i ryggmärgen, och den här uppgiften kopplas minst lika mycket till första kapitlet i Lgr11 som till kursplanen i engelska. Exempelvis kan vi plocka fram följande:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. (Lgr11, kap 1)

Inom engelskämnet var fokus i den här uppgiften på förmågan att anpassa språket efter syfte mottagare och situation. Vi valde att utgå från den något förenklade tolkning av barnkonventionen som finns på Barnombudsmannens hemsida. Här kan ni hitta den. Denna skulle vi sedan förenkla ytterligare. Målgruppen: mellanstadieelever.

Jag delade in eleverna i grupper, grupperna fick välja olika delar av konventionen och satte sedan igång med det inte helt enkla arbetet att förstå texten, plocka fram kärnan i budskapet och omformulera detta på enklare engelska. Till detta skulle de också skapa en gloslista som stöd för läsandet.

För att presentera detta passade jag på att lägga in en digital övning, de skulle skapa en affisch på canva.com. En fördel med att ha GAFE/GSUITE är att eleverna har google-konton och med några snabba klick kan skapa konton på olika tjänster med hjälp av detta. De fick där leta sig fram till olika grafiska format, testa bakgrunder, hitta bilder, ändra nyanser på texten för att matcha de olika objekt de hittat, flytta saker i olika lager osv. Genom att lägga in detta i uppgiften kopplar jag in ännu en del från Lgr11:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11, 2.2)

Läs gärna mer om detta i ett tidigare blogginlägg.

Efter att eleverna nu blivit experter på en del av konventionen ville jag se till att de också fick en chans att se över helheten och läsa de bitar om klasskompisarna jobbat med. De fick lektionstid till att läsa den, men också för att förbereda sina tankar inför en kort muntlig uppgift. Denna uppgift fick de spela in hemma.

Eftersom många av mina elever inte känner sig trygga nog för att visa sina kvaliteter muntligt i klassen ger jag dem chansen att visa detta på film. Många elever får då en chans att blomma ut och jag får se helt andra sidor av dem. Jag försöker använda samma format flera gånger för att eleverna ska bli bekväma med formen. Dessa elever har nu för tredje gången fått göra korta filmsnuttar där de talar fritt om ett ämne kopplat till undervisningen. Många blir mer avslappnade för varje gång och visar tydligt hur bra de kan prata när de får chansen utan störande moment.

Hela uppgiften för eleverna kan du titta på här. 

Nästa del av arbetet kommer i nästa blogginlägg.

Making the World a Better Place – Warm Up

Som lärare återanvänder man gamla favorituppgifter, justerar, revider och förbättrar. Men ibland måste man få tänka nytt. Under våren tyckte jag att jag dök på ganska många saker i sociala medier som skulle kunna passa mina elever, om de bara kopplades in i ett sammanhang. Det övergripande med dem var att det handlade om att göra saker som förbättrar världen på olika sätt. Det viktiga i det här temat är att det har en tydlig koppling till skolans värdegrund och de övergripande målen för hela grundskolan på många sätt.

Jag hade inget utrymme i planeringen under terminen, men bestämde mig för att börja samla för att göra något av detta till höstterminen.

Att samla idéer digitalt

Det viktigaste jag gjorde i det här läget var att jag skapade en mapp i Pearltrees där jag kunde samla inspirationen. Pearltrees har ett tillägg till webbläsaren Chrome, så jag har en liten symbol brevid adressfältet. När jag hittar något intressant öppnar jag det i en ny flik, klickar på symbolen och väljer var i mitt pearltree jag ska spara länken. Sedan ligger den där. Har man väl fått in vanan kan man lätt samla på sig goda idéer för att återkomma till dem senare.

När jag väl hade skapat denna mapp kunde jag börja samla idéer. När det dök upp spännande saker i mina flöden i sociala medier har jag kunnat lägga in dem i mappen, vilket jag gjort under sommaren. (Vilken tur att vi har förtroendetid som gör att vi kan arbeta när lusten faller på, även om det handlar om tvåminutersgrejer under sommarlovet!) När terminen sedan skulle börja tittade jag in i min mapp och började fundera på hur jag skulle skapa ett arbetsområde utifrån dessa tankar.

Jag insåg snabbt att temat behövde delas upp i olika delteman. Det ger en innehållslig struktur men ger mig också möjlighet att fokusera på olika förmågor i de olika delarna. I det här inlägget presenterar jag uppvärmningen, resterande delar kommer i uppföljande blogginlägg.

Warm up – strategies

Vi värmde upp med en kort uppgift om Malala. För att öva fler förmågor än bara själva läsandet plockade jag ut ord som eleverna skulle hitta förklaringar eller översättningar till med hjälp av ordböcker jag valt ut åt dem. Att använda ordböcker, i pappersform eller digitala versioner, är en språklig strategi som vi måste låta eleverna öva på. Jag valde ut Merriam-Webster, en enspråkig ordbok, och NEs ordböcker, eftersom vår kommun har avtal med just NE. Man kan naturligtvis välja använda andra ordböcker, men jag tycker det är viktigt att välja åt eleverna ibland så de lär sig använda olika varianter.

När eleverna gruppvis hade hittat sina förklaringar och översättningar arbetade vi i klassen med att muntligt förklara orden med andra ord. Denna förmåga lyfter jag fram som den allra viktigaste språkliga strategin, men den behöver också tränas. I varje läge man har en stund över och en begreppslista till hands kan man plocka in en stunds förklaringsövningar.

Ytterligare tips

Vi är många som saknar de gamla klassiska röda lådorna med Word game, små kort med ord på som eleverna använder för att öva just förklaringar. Grunden i spelet är att eleverna sitter i grupper med en hög kort. En elev tar ett kort och ska förklara det på engelska eller med kroppsspråk. Den som först gissar rätt får kortet och nästa elev står på tur. Det gäller att samla på sig så många kort som möjligt. Dyker det upp ord man inte kan förklara lägger man dem i en hög bredvid, som läraren kan hjälpa till med. Dessa kort säljs tyvärr inte längre, men det finns en app som fungerar på samma sätt: Word Game Talk.

Man kan ju självklart skapa egna ordkort utifrån gloslistor, möjligheterna är oändliga. Har du fler tips? Berätta gärna i kommentarsfältet!

Hur jag lade upp fortsättningen kommer det snart ett nytt blogginlägg om.

Så bygger vi in de digitala strukturerna

Jag har flera gånger tidigare skrivit om min frustration kring hur vi brister i att undervisa digitala färdigheter. Det kan handla om ämnesspecifika förmågar, vilket jag bland annat har diskuterat i inläggen Varför blir inte mitt ämne mer digitalt? och Digital scaffolding – det som glömdes bort, men det kan också handla om mer övergripande förmågor.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola […] kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11 2.2)

Det här är allas ansvar. Det kan inte läggas på ett enskilt ämne, på en enskild lärare, utan alla måste integrera detta i sin undervisning. Precis som alla de andra bitar vi integrerar.

Men är det så enkelt? Har alla lärare tillräckligt med kunskaper om hur vi ska förmedla detta och vad vi ska förmedla? Inom det här området behöver landets lärare fortbildning och stöd. Att plocka in det i tryckta läromedel är riskabelt, det måste i så fall vara på så generell nivå att det kan hänga med i utvecklingen. Lärarna behöver tillräckliga kunskaper för att kunna applicera det på de verktyg man har i sin egen skola.

I det här blogginlägget vill jag visa på några olika exempel på hur man kan bygga in dessa förmågor i olika arbetsuppgifter.

Ordbehandling

Att skriva på dator finns i målen redan för år 3 i svenskämnet. Men att bara trycka på rätt tangenter för att generera rätt bokstäver är inte samma sak som att kunna använda ett ordbehandlingsprogram på bästa sätt. Att hitta lämplig textstorlek, att inte centrera och feta stora textmassor och att använda ett typsnitt som varken påminner om Dracula eller är så snirkligt att man inte kan utläsa vad det står må verka som självklarheter för oss vuxna, men det är faktiskt något vi måste lära eleverna efter hand.

Dagens ordbehandlare har massor av funktioner som de flesta av oss knappt använder, och de skiljer sig åt. Att växla mellan olika ordbehandlare gör att man snabbt blir varse om att de gamla favoritfunktionerna saknas i en variant och att man då måste hitta andra alternativ.

För att lära eleverna vilka funktioner som finns kan man antingen skapa en grundkurs, eller så kan man integrera det i den vanliga undervisningen. Jag valde att skapa en uppgift för mina 7or till första lektionen efter att de fått sina datorer med just denna sortens instruktioner.

Det är självklart inte nödvändigt att använda just sidfoten, men när eleverna lyckats med denna övning har de också fått vetskap om att sidfoten finns och hur den används. I ett annat läge kanske de själva tänker in att den kan vara passande att använda.

Presentationer

Alla har vi sett de förtjusande PP-presentationerna med snurrande objekt och stora, flashiga, röda bokstäver mot grön bakgrund som mellanstadieelever tycker är fantastiska. Men finns det bättre varianter?

När mina 8or nu arbetar med att bearbeta FNs barnkonvention vill jag att resultatet ska kunna presenteras för andra. Att bara lägga upp text hade varit ett alternativ, men i stället valde jag att låta grupperna skapa snygga affischer i Canva, ett favoritverktyg som jag inte är den förste ämnesspanaren att blogga om.

Instruktionen blev i det här fallet ganska enkelt, men jag gav mer stöttning på plats.

Anledningarna till att jag valde just Canva är flera. Dels är det enkelt för mina elever att skapa konton där genom sina google-konton som de har genom skolan. Dels ger Canva snabbt fina resultat, vilket är tacksamt när man ska testa nya saker. Men framför allt har Canva funktioner som återfinns i många andra program. Redan första gruppen som började skapa lyckades “tappa bort” text som doldes bakom ett annat objekt och jag fick förklara hur de olika objekten hamnar i olika lager som kan flyttas framåt och bakåt. Vi har hunnit se över typsnitt, textstorlek, centreringslinjer, olika färgnyanser osv. Vi har också hunnit beröra tillgängligheten: en person med nedsatt syn kommer knappast bli glad över rosa text på gul bakgrund.

Att spela in sig själv

Det mår verka självklart att eleverna vet hur de använder kameran som är inbyggd i datorn, men att få ihop tekniken med att spela in, spara ner och lämna in är inte självklart för alla. Jag brukar lämna friheten vid inspelningar att de kan få använda ett annat sätt om de själva vet hur man gör, men jag vill alltid presentera ett sätt som jag vet fungerar. Ett problem för mig i det här läget är att jag inte har tillgång till samma sorts dator som eleverna använder, så det kan finnas inbyggda program på deras datorer som jag inte fått en chans att testa. Oftast ser eleverna detta och passar på att lära varandra, men jag som lärare måste alltid vara redo med ett alternativ som jag har koll på.

Att använda material från internet

Mina 7or, samma grupp som fick öva ordbehandling ovan, förbereder nu material inför Europeiska språkdagen. Vår grupp ska presentera kända personer från tyskspråkiga länder. En självklarhet i detta är ju att använda bilder på personerna, och dessa bilder hittar vi ju på nätet.

Det de skapar kommer inte läggas ut på nätet, så jag har valt att inte vara helt nitisk med detaljerna för källhänvisning (mest för att jag själv inte är expert på just detta område), men jag vill i alla fall vara tydlig med att man måste ange på något sätt varifrån bilden kommer. Jag vill också passa på att visa dem googles avancerade sökinställningar.

Känner du nu som lärare att du inte har koll på alla dessa sökvägar? Jag gjorde helt enkelt så att jag genomförde denna sökning själv och skrev upp varje moment jag gjorde. Jag utgår hela tiden från att jag har minst en elev i gruppen som inte har en susning om vad detta handlar om. Har de det, så är det bonus.

Den funktion vi använde den här gången handlar om att sortera bilderna efter användningsrättigheter, men eleverna kan också hinna få syn på andra inställningsmöjligheter som kan användas, som regionbegränsning, tidsbegränsning och språkbegränsning. Dessa delar återkommer vi till framöver.

Informationssökning

Gällande att söka information på internet har jag bloggat om detta tidigare, i inlägg som Var hittade du det, då?Vem tar ansvar för elevernas digitala kunnande? och Digital läsning: vad gör vi, och hur?. Läs gärna mer där för att hitta olika exempel.