‘Tis the season to be jolly

När det doftar pepparkakor och glögg i vart hem kan det vara svårt att fokusera på jobbet, men även terminens sista lektioner ska ju planeras. Hur gör vi lektionerna intressanta, men ändå lagom avslappnade? Vi kopplar in julen i undervisningen, så klart.

Ett bra sätt att dessutom dra ner på stressen är att samplanera med en kollega och jag har tidigare samplanerat med gott resultat med Annika Sjödahl där vi samplanerade runt realian. I detta inlägg fokuserar vi på A Christmas Carol, ett klassiskt litterärt verk som tilltalar såväl barn som vuxna, fortfarande 150 år efter att det skrevs. Att texten är populär märks på alla tolkningar som gjorts, nyligen gjordes en långfilm med Jim Carrey i huvudrollen, och de otaliga kulturella referenser som görs till texten. Har du kanske själv tänkt på att Kalle Ankas farbror, Joakim von Anka, på engelska heter Scrooge McDuck? Det förstärker ju dessutom hans karaktär mer om man vill visa på den betydelsen. 

John Leech [Public domain], via Wikimedia Commons

Utgångspunkten har varit att ge olika ingångar och ideer för att både elever men lärare ska kunna välja utifrån vad som passar klassen bäst. Verket finns i en rad olika versioner. Väljer ni att lyssna på texten eller att titta på filmen eller kanske båda med valda delar? Att samtala kring innehållet i en film på ett djupare plan är också något som motiverar eleverna mer då film är något de är vana vid men som de inte är vana att gå på djupet i. Detta tränar deras läsförståelse samtidigt som de kan få uttrycka sig på engelska tillsammans med andra. Då verket bygger på en adaption finns det också en fördel att studera delar av det verket, kanske en del eller en karaktär, i hur dessa skiljer sig åt. Detta utvecklar elevernas djupläsning och tränar deras kritiska läsart samtidigt som vi kan få dem intresserade av äldre litteratur.

Här har vi samlat olika upplägg där du kan fundera över just din klass behov:

  • För att aktivera eleverna förkunskaper finns olika Quizlet, och en storyboard som går igenom handlingen. Här kan du beroende på vana välja ut om detta behövs. Kanske har de jobbat med någon förlaga tidigare?
  • Vill du få dina elever att diskutera? Kanske skapar du en Padlet där dina elever kan formulera sina tankar och tolkningar för att se allas åsikter men även kunna kommentera varandras svar.
  • Vill du att de ska få öva på att söka information från olika källor? Vi har lagt in frågor med litteraturhistorisk prägel. Kanske ska dina elever få undersöka vilka historiska källor som verkar trovärdiga här. Kanske har eleverna arbetat med industriella revolutionen i historian? Prata ihop dig med klassens SO-lärare för att ge diskussionerna ytterligare djup.
  • Vill du diskutera multimodaliteten i en filmad version av en text? Analysera hur text, bild och ljud samspelar i olika filmversioner av boken. I förlängningen kan eleverna bli skickliga på att själva skapa multimodala versioner av olika slag i t ex en Green Screen inspelning.
  • Kanske vill eleverna få fler chanser att skriva eller omtolka texter i andra former? Att anpassa språket efter syfte, mottagare och situation är en av de utmaningar eleverna möter i år 7-9, och att parafrasera eller omtolka en känd berättelse ger perfekt utrymme för att öva på detta. I dokumentet finner du flera olika exempel på uppgifter som kan både stimulera och motivera skoltrötta elever. Vem hade inte gått igång på att få göra en egen tolkning tillsammans med sina klasskamrater som ni sedan kan avsluta terminen att titta på och äta de där pepparkakorna. Om eleverna dessutom delar dem på en Thinglink kan man både läsa eller lyssna på varandras tolkningar.

När terminen lider mot sitt slut har förhoppningsvis eleverna sett olika förmågor de behöver utveckla och då denna planering ger förslag på att utveckla alla förmågor kan man också individanpassa och styra undervisningen till det som eleverna behöver. Det finns ju inget som säger att man inte kan jobba med A Christmas Carol varje jul då man nu har en rad olika ideer att utgå ifrån och kan anpassa svårighetsgraden och bygga på elevernas då redan existerade förkunskaper.

Om har du tagit dig ända hit vill du så klart ta del av vår planering och den finner du här.

En planering av A Christmas Carol

Merry Christmas!

 

Äntligen NP! Hurra!

Ja, nu är det äntligen dags för årets bedömningshöjdpunkt: muntliga nationella prov! Ja, du läste rätt, jag tycker verkligen om dem. Det finns mycket att tycka om de nationella proven, omfång, antal osv, men just engelskan gillar jag skarpt! I år 9 pratar vi lärare mycket om att vi ska få skörda det vi sått, och på just dessa prov blir det tydligt att eleverna kopplar ihop sina kunskaper från olika ämnen, sina livserfarenheter och ser en helhet som diskuteras nyanserat och varierat. Det är ett rent nöje att få höra deras kloka samtal.

Lära för proven

Det talas mycket om faran att “lära för proven”, men när det gäller just engelskan och våra nationella prov tar jag gärna dem som inspiration för både min undervisning och för andra bedömningar, just för att de är så föredömligt utformade. Ett syfte med just nationella prov är ju att stötta oss lärare i vår bedömning och hjälpa oss tolka kursplanerna och kunskapskraven. När man läser resultatet av lärarenkäten för engelska år 9 förra året ser man att jag inte är ensam om att tycka att proven är bra, speciellt del A, muntlig produktion och interaktion.

“Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna.”

Källa: https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Gamla prov

Det kommer ofta frågor i sociala medier efter gamla nationella prov där sekretessen släppts, just för att kunna använda dessa som övning och som bedömningsunderlag. Vi har ett antal som hjälp som släppts officiellt, för engelskan hittar vi dessa på NAFS hemsida. Men vi vill ju träna många gånger.  Vi är flera som i olika kanaler framfört åsikter till Skolverket att vi önskar att fler av dessa gamla, frisläppta prov ska finnas tillgängliga i Bedömningsportalen och vi har fått svar om att det handlar om bland annat upphovsrätt till texter och bilder, men vi håller tummarna att vi framöver får fler prov att använda.

Man ska dock se över material innan man använder det. Ett av de gamla, frisläppta prov jag har i mina samling handlar om TV. Där finns frågor om hur mycket man tittar på TV varje veckan och ord som “soap operas” skapar stor förvirring för den youtube-generation vi undervisar idag. De förstår inte frågorna, helt och hållet på grund av tekniska förändringar i samhället som skett sedan provet användes. Detta prov kan vi tyvärr kasta i soptunnan idag, även om det var aktuellt och intressant när det användes.

Skapa eget material med nationella prov som inspiration

I väntan på att fler gamla prov släpps i bedömningsportalen får vi utgå från de vi har sparade på skolorna, men vi kan ju också skapa eget, utifrån de strukturer som vi sett tidigare. Att bygga upp läs- och hörförståelse tar mycket tid, men muntliga prov och skrivuppgifter kan vi skapa utan att behöva lägga alltför mycket tid.

Jag har tidigare visat exempel på hur jag och min ämnesspanarkollega Annika Sjödahl har använt ett gammalt NP som inspiration för en skrivuppgift i upplägget We are Virtual Globetrotters. Jag har sedan använt samma mall som anpassat efter ämnen vi arbetat med, till exempel som avslutning på ett område om vänskap. Att jag utgår från samma struktur hänger ihop med att strukturen är så väl utarbetad efter våra kursplaner och jag vet att strukturen ger eleverna goda förutsättningar att utveckla och visa sina förmågor med hjälp av denna struktur.

Ett exempel på en muntlig övning

Jag brukar terminen före muntliga NP genomföra ett gammalt prov för att eleverna ska få känna på formen och för att de ska kunna slappna av och se att de faktiskt redan klarar av det de förväntas visa terminen efter. Det har varit uppskattat av alla mina klasser och jag är övertygad om att många andra lärare gör likadant.

Nyligen ville jag med mina 9or arbeta med Kanada. Jag hittade ett sparat arbetsblad om att lära sig flera språk och vikten av flerspråkighet på sidan Busyteacher.org. Då ämnet passar sig väl att diskutera skapade jag en uppgift utifrån den klassiska strukturen på de muntliga nationella proven: uppvärmning, diskutera påståenden, diskutera frågor.

Pick one of the statements below. Read the statement aloud. Do you agree or disagree? Why? Discuss with your friends.

Take turns picking a statement.

Dessa ord har funnits på korten till del två under alla år jag undervisat, så vitt jag kan minnas, och förtjänar att upprepas. Till dessa skapade jag helt enkelt påståenden som eleverna kunde tänkas ha åsikter om. Jag valde här att inte trycka upp påståendena på kort utan samla dem på en sida.

Pick one of the questions below. Discuss your own opinions about this question and also what other opinions there are.

Likaså finns dessa ord på korten i del 3, och här skapade jag frågor till ämnet som eleverna kunde diskutera. Hela övningen med mina frågor och påståenden kan ni hämta här. 

Det behöver inte vara svårare än så. Vi har fantastiska grundstrukturer för proven som vi är överens om fungerar otroligt väl. Jag fyller på med påståenden och frågor som passar ett ämne vi arbetar med, och så är diksussionerna igång. Eleverna gillar det, jag gillar det, eleverna känner sig väl förberedda när de kommer till sina nationella prov och jag ser att elevernas förmåga att diskutera utvecklas genom att de får öva på det vid många tillfällen.

Är detta att lära till proven? Må så vara, det fungerar otroligt väl och jag kommer fortsätta arbeta såhär. Eleverna lär nämligen inte bara för proven, utan även för livet, enligt de här strukturerna.

 

 

OBS! För att slippa kommentarer om att jag röjer sekretess: dessa fraser är tagna från prov där sekretessen är släppt sedan länge. Jag har i år inte påbörjat genomförandet av proven och har ännu inte tittat på årets prov. Ifall årets, ännu sekretessbelagda, prov skulle avvika från den struktur jag beskriver ovan är jag säker på att den är såpass nära detta att det inte påverkar hur jag förbereder mina elever. 

Making the World a Better Place – Part 3

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Lgr11, 1.1

Att värdegrunden genomsyrar vår undervisning blir ibland tydligare än annars. När #metoo-debatten dök upp var jag tacksam att jag redan hade ett tema med jämställdhet i fokus på gång för mina 8or.

När jag hörde talas om boken Goodnight Stories for Rebel Girls började jag genast klura på hur jag kunde använda boken i undervisningen. Boken lyfter fram 100 flickor eller kvinnor från historien och nutiden, presenterar dem enkelt och tydligt, och ger dem deras rättmätiga plats i rampljuset. När jag tidigare använt böcker med nästan enbart pojkar är det inga flickor som kommenterar detta, men när jag använder en bok med enbart flickor har flera pojkar reagerat och kommenterat. “Varför ska vi läsa en bok med bara tjejer? Varför ska inte killarna få plats?” Mitt svar är enkelt: för att killarna redan får plats. Börjar vi räkna i historieböckerna kommer vi hitta betydligt fler män än kvinnor, och det är dags att ge kvinnorna deras rättmätiga plats.

Av Hanarebelgirls (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Vi har arbetat en hel del med att söka och sammanställa information från olika källor och jag ville ha ett arbetsområde där jag kan göra en tydlig bedömning. Att söka information handlar inte bara om digitala källor, utan här fick boken tjäna som grund, och till detta lade vi sedan källor från internet.

Kursplanen

Ur kursplanen i engelska för år 9:

Syfte: 
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.

Centralt innehåll: 
Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form
.
Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.

Kunskapskrav
E: Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
C: Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
A: Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Vi har alltså två delar: först ska eleverna söka information, sedan ska de i nästa steg använda det de hittat för att producera. Eftersom allt vävs ihop kommer vi automatiskt också öva på att läsa och jag kommer också bedöma elevernas talade engelska som en del av detta projekt.

Informationssökning

När jag skapar övningar för att söka information från olika källor vill jag alltid att eleverna använder sig av flera olika källor och jag lägger alltid in följdfrågor för att fördjupa det källkritiska resonemanget och förståelsen för den egna processen gällande internetanvändningen. Inspirationen för detta kommer som alltid från Bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska 7-9. 

Eleverna fick välja varsin person från texten, alla skulle välja olika personer. De fick sedan läsa sin text och besvara några grundläggande frågor om personen. Efter detta skulle de söka mer information på nätet, minst två olika källor, och hitta mer information. Här blev ledningen fri men tydlig: hitta tre nya fakta som inte fanns i boken, använd minst två olika webbsidor, lägg in adresserna här. Svaren skrev de in i ett dokument som var delat med mig, så jag kan se deras svar och följa upp dessa.

Jag vill också plocka in lite allmän digital kompetens i uppgiften och lade till att eleverna skulle hitta tre olika bilder som var kopplade till personen. Den här instruktionen tycker en del elever är lite överdriven, men för mig som lärare är det viktigt att eleverna lär sig vilka möjligheter som finns, vilka regler som gäller och hur de gör för att följa dessa regler. Om de sedan i livet väljer att strunta i det är det deras val, men de ska veta vad som gäller.

Den information som sedan hittats skulle sedan sammanställas i en bild i antingen canva.com eller i Google Presentations. På bilden skulle vissa saker finnas med: personens namn, de tre bilder som hittats, fem nyckelord och det egna namnet. Ett exempel på hur det kunde se ut ser ni här. (Elevens namn är bortplockat.) Dessa bilder sparade jag för ett senare moment.

Diskussioner

Under tiden eleverna sökte information kom det fram en hel del bra tankar och problem man kunde lära av. Här vill jag ju som lärare att alla skulle få en chans att lära av varandra. Jag skapade en Padlet där jag lade in fyra diskussionsfrågor som eleverna fick hantera i grupper. Varje grupp fick lägga upp sina kommentarer och tankar, och dessa gick vi sedan igenom tillsammans. Vi stötte på bra exempel på sidor som verkar trovärdiga, men som faktiskt inte avslöjar vem som ligger bakom sidan, motsägelsefulla fakta och annat som var nyttigt att dryfta tillsammans. Var Hatchepsut den första eller andra kvinnliga faraon i Egypten? Är Mary Kom född 1982 eller 1983? Hur ska vi lista ut vilken källa vi kan lita på?

Presentation

I båda mina klasser finns elever som avskyr att stå framför klassen och tala, och det finns ju inget i kunskapskraven som säger att detta är nödvändigt. Att låta alla redovisa för helklass är dessutom väldigt tidskrävande. Finns det ett annat sätt? Javisst! Jag blev inspirerad av specialpedagogen Helena Wallberg som på en föreläsning berättade om hur hon lät sina elever har vernissageliknande presentationer för sina kamrater. Jag köpte konceptet och började planera upp. Elevernas inbjudan och instruktion ser ut så här, och från den skapade jag en ordlista i Quizlet.

Skapad på canva.com

Halva klassen presenterade, med sina bilder uppsatta på väggarna, andra halvan var besökare på utställningen. För att veta att de verkligen lyssnade hade jag skapat jag ett anteckningsunderlag där eleverna skulle notera det de fick veta om de olika personerna. För att göra situationen mer avslappnad lät jag en spellista med hissmusik gå i bakgrunden. Nästa lektion byter vi roller så att alla får testa på både att presentera och att lyssna.

För att skapa en extra dimension kommer eleverna också få rösta på vilken av dessa personer de tycker är mest inspirerande. Röstningen sker självklart digitalt, i ett Google-formulära. Jag har valt att låta eleverna skriva öppna svar. När rösterna har kommit in kan jag lätt sortera svaren i bokstavsordning och se vilken person som fått flest röster.

 

Presentation – del 2

Är jag då helt säker på att hinna fång upp hur väl alla pratar under minglet? Nej, jag vill ha möjligheten att fokusera tydligare. Som jag tidigare skrivit använder jag mig ofta av film för att se hur väl eleverna kan uttrycka sig utan klasskompisarna som publik. Här får eleverna efter minglet göra korta filmer där de dels presenterar sin egen rebel girl och även den de valt att rösta på. Jag hade också kunnat använda underlaget för att be eleverna skriva en text om sin person, men jag har valt att inte göra det just den här gången.

Summering

I planeringen av det här området har jag lyckats få in flera olika förmågor, jag har givit eleverna flera chanser att öva och presentera de olika förmågorna och jag har värdegrunden som bas för hela projektet. Jag har dessutom lyckats väva in flera olika digitala verktyg, elevernas allmäna digitala kompetens och en hederlig bok tryckt på papper. Balansen mellan analogt och digitalt är oerhört viktigt, även om jag ofta ses som en lärare med stort digitalt fokus vill jag hela tiden påvisa vikten av läsning och att även analoga källor är viktiga att använda och lära sig hantera även ur ett källkritiskt perspektiv. Totalt har eleverna använt fem lektioner till detta arbete (två lektioner till informationssökningen, en till diskussionen, två till minglet och omröstningen), och filmandet tillkommer som en liten läxa. Vi har också hunnit med att ägna tid år att öva på orden i Quizlet och att efter minglet sitta en stund med readtheory.org. En tydlig planering hjälper mig att använda tiden effektivt och hålla gången uppe, men vi hinner också landa mellan detta.

Avslutningsvis vill jag uppmana er alla att köpa minst ett exemplar av boken Goodnight Stories for Rebel Girls, på svenska eller engelska, och ge denna som julklapp till ett barn i er närhet. Flickor och kvinnor förtjänar också en plats i historieböckerna.

 

 

Making the World a Better Place – Part 2

Vatten är nödvändigt för att människor ska kunna leva. Att plocka in vatten som ett område inom temat Making the World a Better Place kändes därför självklart. Självklart är jag här inne och nosar på andra ämnesområden, men jag valde att inte göra uppgiften tydligt ämnesövergripande ändå. Men det är ändå en chans för eleverna att dra nytta av vad de lärt sig inom SO- och NO-ämnen.

Innan vi kommer till huvuduppgiften vill jag att alla värmer upp, och jag vill se till att alla får en gemensam förförståelse. En fantastisk resurs för oss engelsklärare är British Council, en sajt med övningar om allt möjligt i olika former. Oavsett tema kan man hitta något på sidan som passar, och uppgifterna är dessuom nivåmärkta enligt GERS-skalan. Eftersom våra kursplaner sedan 2011 är anpassade efter skalan kan man lätt hitta lämpliga uppgifter.

Skärmutklipp från kommentarmaterialet till kursplanen i engelska/moderna språk.

När det finns filmklipp eller texter finns det alltid självrättande övningar till, där eleverna kan kontrollera att de förstått innehållet. Här hittade jag en perfekt uppgift. Eleverna fick öva hörförståelse och fick en grundförståelse av de problem med vatten världen måste hantera.

Källkritik och användning av digitala medier ligger mig varmt om hjärtat och detta är något vi arbetar mycket med. Som jag beskrev i mitt första inlägg om temat har jag samlat länkar i ett Pearltree, och två av dessa handlade om unga människor som gör viktiga saker kopplat till temat vatten. Jag valde att utgå från dessa två: Boyan Slat och Konstantin Avdienko. Eleverna fick välja en av dessa personer, titta på ett videoklipp och sedan fortsätta söka information på nätet. För att deras sökningar ska bli givande har jag givit dem tydliga frågor att besvara. För att skilja på innehållsfrågorna och de frågor som handlar om ett källkritiskt förhållningssätt har jag fetmarkerat de första och kursiverat de senare. Självklart kommer inspirationen till följdfrågorna som vanligt från Skolverkets bedömningsstad i digital läsförståelse.

Det viktiga här är att inte lämna eleverna ensamma med sina svar. Jag grupperade sedan eleverna för att diskutera de svar de skrivit ner, jämföra vilka olika websidor de använt osv. Dessa gruppsvar diskuterade vi sedan vidare. Att inte lämna eleverna ensamma i sin källkritiska process är jätteviktigt, vi måste låta eleverna lära av varandra i de här lägena.

Under den här sista diskussionen av elevernas gruppvisa diskussionsresultat kom ett sånt där fantastiskt ögonblick som får mig som lärare att tjuta av glädje. En av mina elever fortsätter att googla och hittar något som ställer allt på sin spets:

En artikel som handlar helt och hållet om att det Boyan Slat håller på med inte alls är särskilt bra. Hade det här hänt under mina första år som lärare hade jag nog blivit nervös och fördömt hela mitt lektionsupplägg. Men det gör jag inte idag, idag jublar jag över att eleverna har lyckats att använda sitt källkritiska tänkande. De har motbevisat det jag presenterade för dem. Mitt mål med lektionen var ju knappast att hylla just Boyan Slat eller Konstantin Avdienko, det var att vi skulle inspireras av människor som redan i tidig ålder gör sitt bästa för att förändra världen, att vi skulle öva på engelsk hörförståelse, att vi skulle öva på att hitta information på nätet och öva på att vara källkritiska. Det som dök upp mot slutet av lektionen var ju bevis på att en av mina elever lyckats fantastiskt väl med den sista punkten.

Ödmjukhet är nyckeln till framgång som lärare, med internet i klassrummet blir det tydligare än någonsin.

Hela upplägget, som jag gjorde under två lektioner, hittar ni här.

 

Making the World a Better Place – Part 1

I mitt förra inlägg berättade jag om uppvärmningen till terminens övergripande tema för år 8 i engelska. Här kommer den första större delen.

I den här uppgiften valde jag att fokusera på FNs barnkonvention. Det är en text jag utgår från att eleverna har mött i olika former under tidigare skolår, men den är så viktig att vi absolut ska plocka in den flera gånger för att förankra dessa innehåll hos eleverna.

Av www.unesco.org/ (www.unesco.org/) [FAL], via Wikimedia Commons

Som lärare finns alltid skolans värdegrund i ryggmärgen, och den här uppgiften kopplas minst lika mycket till första kapitlet i Lgr11 som till kursplanen i engelska. Exempelvis kan vi plocka fram följande:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. (Lgr11, kap 1)

Inom engelskämnet var fokus i den här uppgiften på förmågan att anpassa språket efter syfte mottagare och situation. Vi valde att utgå från den något förenklade tolkning av barnkonventionen som finns på Barnombudsmannens hemsida. Här kan ni hitta den. Denna skulle vi sedan förenkla ytterligare. Målgruppen: mellanstadieelever.

Jag delade in eleverna i grupper, grupperna fick välja olika delar av konventionen och satte sedan igång med det inte helt enkla arbetet att förstå texten, plocka fram kärnan i budskapet och omformulera detta på enklare engelska. Till detta skulle de också skapa en gloslista som stöd för läsandet.

För att presentera detta passade jag på att lägga in en digital övning, de skulle skapa en affisch på canva.com. En fördel med att ha GAFE/GSUITE är att eleverna har google-konton och med några snabba klick kan skapa konton på olika tjänster med hjälp av detta. De fick där leta sig fram till olika grafiska format, testa bakgrunder, hitta bilder, ändra nyanser på texten för att matcha de olika objekt de hittat, flytta saker i olika lager osv. Genom att lägga in detta i uppgiften kopplar jag in ännu en del från Lgr11:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11, 2.2)

Läs gärna mer om detta i ett tidigare blogginlägg.

Efter att eleverna nu blivit experter på en del av konventionen ville jag se till att de också fick en chans att se över helheten och läsa de bitar om klasskompisarna jobbat med. De fick lektionstid till att läsa den, men också för att förbereda sina tankar inför en kort muntlig uppgift. Denna uppgift fick de spela in hemma.

Eftersom många av mina elever inte känner sig trygga nog för att visa sina kvaliteter muntligt i klassen ger jag dem chansen att visa detta på film. Många elever får då en chans att blomma ut och jag får se helt andra sidor av dem. Jag försöker använda samma format flera gånger för att eleverna ska bli bekväma med formen. Dessa elever har nu för tredje gången fått göra korta filmsnuttar där de talar fritt om ett ämne kopplat till undervisningen. Många blir mer avslappnade för varje gång och visar tydligt hur bra de kan prata när de får chansen utan störande moment.

Hela uppgiften för eleverna kan du titta på här. 

Nästa del av arbetet kommer i nästa blogginlägg.

Making the World a Better Place – Warm Up

Som lärare återanvänder man gamla favorituppgifter, justerar, revider och förbättrar. Men ibland måste man få tänka nytt. Under våren tyckte jag att jag dök på ganska många saker i sociala medier som skulle kunna passa mina elever, om de bara kopplades in i ett sammanhang. Det övergripande med dem var att det handlade om att göra saker som förbättrar världen på olika sätt. Det viktiga i det här temat är att det har en tydlig koppling till skolans värdegrund och de övergripande målen för hela grundskolan på många sätt.

Jag hade inget utrymme i planeringen under terminen, men bestämde mig för att börja samla för att göra något av detta till höstterminen.

Att samla idéer digitalt

Det viktigaste jag gjorde i det här läget var att jag skapade en mapp i Pearltrees där jag kunde samla inspirationen. Pearltrees har ett tillägg till webbläsaren Chrome, så jag har en liten symbol brevid adressfältet. När jag hittar något intressant öppnar jag det i en ny flik, klickar på symbolen och väljer var i mitt pearltree jag ska spara länken. Sedan ligger den där. Har man väl fått in vanan kan man lätt samla på sig goda idéer för att återkomma till dem senare.

När jag väl hade skapat denna mapp kunde jag börja samla idéer. När det dök upp spännande saker i mina flöden i sociala medier har jag kunnat lägga in dem i mappen, vilket jag gjort under sommaren. (Vilken tur att vi har förtroendetid som gör att vi kan arbeta när lusten faller på, även om det handlar om tvåminutersgrejer under sommarlovet!) När terminen sedan skulle börja tittade jag in i min mapp och började fundera på hur jag skulle skapa ett arbetsområde utifrån dessa tankar.

Jag insåg snabbt att temat behövde delas upp i olika delteman. Det ger en innehållslig struktur men ger mig också möjlighet att fokusera på olika förmågor i de olika delarna. I det här inlägget presenterar jag uppvärmningen, resterande delar kommer i uppföljande blogginlägg.

Warm up – strategies

Vi värmde upp med en kort uppgift om Malala. För att öva fler förmågor än bara själva läsandet plockade jag ut ord som eleverna skulle hitta förklaringar eller översättningar till med hjälp av ordböcker jag valt ut åt dem. Att använda ordböcker, i pappersform eller digitala versioner, är en språklig strategi som vi måste låta eleverna öva på. Jag valde ut Merriam-Webster, en enspråkig ordbok, och NEs ordböcker, eftersom vår kommun har avtal med just NE. Man kan naturligtvis välja använda andra ordböcker, men jag tycker det är viktigt att välja åt eleverna ibland så de lär sig använda olika varianter.

När eleverna gruppvis hade hittat sina förklaringar och översättningar arbetade vi i klassen med att muntligt förklara orden med andra ord. Denna förmåga lyfter jag fram som den allra viktigaste språkliga strategin, men den behöver också tränas. I varje läge man har en stund över och en begreppslista till hands kan man plocka in en stunds förklaringsövningar.

Ytterligare tips

Vi är många som saknar de gamla klassiska röda lådorna med Word game, små kort med ord på som eleverna använder för att öva just förklaringar. Grunden i spelet är att eleverna sitter i grupper med en hög kort. En elev tar ett kort och ska förklara det på engelska eller med kroppsspråk. Den som först gissar rätt får kortet och nästa elev står på tur. Det gäller att samla på sig så många kort som möjligt. Dyker det upp ord man inte kan förklara lägger man dem i en hög bredvid, som läraren kan hjälpa till med. Dessa kort säljs tyvärr inte längre, men det finns en app som fungerar på samma sätt: Word Game Talk.

Man kan ju självklart skapa egna ordkort utifrån gloslistor, möjligheterna är oändliga. Har du fler tips? Berätta gärna i kommentarsfältet!

Hur jag lade upp fortsättningen kommer det snart ett nytt blogginlägg om.

Så bygger vi in de digitala strukturerna

Jag har flera gånger tidigare skrivit om min frustration kring hur vi brister i att undervisa digitala färdigheter. Det kan handla om ämnesspecifika förmågar, vilket jag bland annat har diskuterat i inläggen Varför blir inte mitt ämne mer digitalt? och Digital scaffolding – det som glömdes bort, men det kan också handla om mer övergripande förmågor.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola […] kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11 2.2)

Det här är allas ansvar. Det kan inte läggas på ett enskilt ämne, på en enskild lärare, utan alla måste integrera detta i sin undervisning. Precis som alla de andra bitar vi integrerar.

Men är det så enkelt? Har alla lärare tillräckligt med kunskaper om hur vi ska förmedla detta och vad vi ska förmedla? Inom det här området behöver landets lärare fortbildning och stöd. Att plocka in det i tryckta läromedel är riskabelt, det måste i så fall vara på så generell nivå att det kan hänga med i utvecklingen. Lärarna behöver tillräckliga kunskaper för att kunna applicera det på de verktyg man har i sin egen skola.

I det här blogginlägget vill jag visa på några olika exempel på hur man kan bygga in dessa förmågor i olika arbetsuppgifter.

Ordbehandling

Att skriva på dator finns i målen redan för år 3 i svenskämnet. Men att bara trycka på rätt tangenter för att generera rätt bokstäver är inte samma sak som att kunna använda ett ordbehandlingsprogram på bästa sätt. Att hitta lämplig textstorlek, att inte centrera och feta stora textmassor och att använda ett typsnitt som varken påminner om Dracula eller är så snirkligt att man inte kan utläsa vad det står må verka som självklarheter för oss vuxna, men det är faktiskt något vi måste lära eleverna efter hand.

Dagens ordbehandlare har massor av funktioner som de flesta av oss knappt använder, och de skiljer sig åt. Att växla mellan olika ordbehandlare gör att man snabbt blir varse om att de gamla favoritfunktionerna saknas i en variant och att man då måste hitta andra alternativ.

För att lära eleverna vilka funktioner som finns kan man antingen skapa en grundkurs, eller så kan man integrera det i den vanliga undervisningen. Jag valde att skapa en uppgift för mina 7or till första lektionen efter att de fått sina datorer med just denna sortens instruktioner.

Det är självklart inte nödvändigt att använda just sidfoten, men när eleverna lyckats med denna övning har de också fått vetskap om att sidfoten finns och hur den används. I ett annat läge kanske de själva tänker in att den kan vara passande att använda.

Presentationer

Alla har vi sett de förtjusande PP-presentationerna med snurrande objekt och stora, flashiga, röda bokstäver mot grön bakgrund som mellanstadieelever tycker är fantastiska. Men finns det bättre varianter?

När mina 8or nu arbetar med att bearbeta FNs barnkonvention vill jag att resultatet ska kunna presenteras för andra. Att bara lägga upp text hade varit ett alternativ, men i stället valde jag att låta grupperna skapa snygga affischer i Canva, ett favoritverktyg som jag inte är den förste ämnesspanaren att blogga om.

Instruktionen blev i det här fallet ganska enkelt, men jag gav mer stöttning på plats.

Anledningarna till att jag valde just Canva är flera. Dels är det enkelt för mina elever att skapa konton där genom sina google-konton som de har genom skolan. Dels ger Canva snabbt fina resultat, vilket är tacksamt när man ska testa nya saker. Men framför allt har Canva funktioner som återfinns i många andra program. Redan första gruppen som började skapa lyckades “tappa bort” text som doldes bakom ett annat objekt och jag fick förklara hur de olika objekten hamnar i olika lager som kan flyttas framåt och bakåt. Vi har hunnit se över typsnitt, textstorlek, centreringslinjer, olika färgnyanser osv. Vi har också hunnit beröra tillgängligheten: en person med nedsatt syn kommer knappast bli glad över rosa text på gul bakgrund.

Att spela in sig själv

Det mår verka självklart att eleverna vet hur de använder kameran som är inbyggd i datorn, men att få ihop tekniken med att spela in, spara ner och lämna in är inte självklart för alla. Jag brukar lämna friheten vid inspelningar att de kan få använda ett annat sätt om de själva vet hur man gör, men jag vill alltid presentera ett sätt som jag vet fungerar. Ett problem för mig i det här läget är att jag inte har tillgång till samma sorts dator som eleverna använder, så det kan finnas inbyggda program på deras datorer som jag inte fått en chans att testa. Oftast ser eleverna detta och passar på att lära varandra, men jag som lärare måste alltid vara redo med ett alternativ som jag har koll på.

Att använda material från internet

Mina 7or, samma grupp som fick öva ordbehandling ovan, förbereder nu material inför Europeiska språkdagen. Vår grupp ska presentera kända personer från tyskspråkiga länder. En självklarhet i detta är ju att använda bilder på personerna, och dessa bilder hittar vi ju på nätet.

Det de skapar kommer inte läggas ut på nätet, så jag har valt att inte vara helt nitisk med detaljerna för källhänvisning (mest för att jag själv inte är expert på just detta område), men jag vill i alla fall vara tydlig med att man måste ange på något sätt varifrån bilden kommer. Jag vill också passa på att visa dem googles avancerade sökinställningar.

Känner du nu som lärare att du inte har koll på alla dessa sökvägar? Jag gjorde helt enkelt så att jag genomförde denna sökning själv och skrev upp varje moment jag gjorde. Jag utgår hela tiden från att jag har minst en elev i gruppen som inte har en susning om vad detta handlar om. Har de det, så är det bonus.

Den funktion vi använde den här gången handlar om att sortera bilderna efter användningsrättigheter, men eleverna kan också hinna få syn på andra inställningsmöjligheter som kan användas, som regionbegränsning, tidsbegränsning och språkbegränsning. Dessa delar återkommer vi till framöver.

Informationssökning

Gällande att söka information på internet har jag bloggat om detta tidigare, i inlägg som Var hittade du det, då?Vem tar ansvar för elevernas digitala kunnande? och Digital läsning: vad gör vi, och hur?. Läs gärna mer där för att hitta olika exempel.

Europeiska språkdagen – hur uppmärksammar vi den?

Känner du till Europeiska språkdagen? Inte? På den officiella hemsidan kan man läsa följande beskrivning av ursprunget:

Vad är Europeiska språkdagen?

Till följd av succén med språkåret beslutade Europarådet att en europeisk språkdag skulle firas den 26 september varje år. Europeiska språkdagens övergripande mål är: Det europeiska språkåret 2001, som organiserades genom ett samarbete mellan Europarådet och Europeiska unionen, lyckades engagera miljontals människor i 45 deltagande länder. Syftet med språkårets aktiviteter var att hylla språklig mångfald i Europa samt främja språkinlärning.

1. Att göra allmänheten medveten om vikten av språkinlärning och bredda utbudet av språk som lärs ut för att öka flerspråkighet och interkulturell förståelse;

2. Att främja Europas rika språkliga och kulturella mångfald, vilken måste bevaras och vårdas;

3. Att uppmuntra livslång språkinlärning i och utanför skolan, för såväl studiesyften, yrkesmässiga behov och mobilitet, som för nöjen och utbyten.

Skärmdump från http://edl.ecml.at/Teachers/Teachingmaterials/tabid/3097/language/sv-SE/Default.aspx

Självklart vill vi språklärare passa på att uppmärksamma denna dag, men hur gör vi det bäst? Jag håller som bäst på med planeringen av aktiviteter på min egen skola och har också hunnit prata med ett flertal språklärarvänner för att få idéer. Jag tänkte passa på att sprida en del av dessa med er. Kanske kan några av tipsen passa på din skola, eller kanske har du fler idéer att berätta om i kommentarsfältet.

Vi kommer ha ett bord för varje språk som undervisas på skolan inom ramen för moderna språk, men vi kommer utöver det också lyfta fram flerspråkighet och dess styrkor på olika sätt.

  • Varje språk presenterar hälsningsfraser och andra lämpliga nybörjarord som andra på skolan kan få lära sig.
  • Varje språk presenterar kända personer som har språket som modersmål, kanske arrangerade längs en tidslinje.
  • Tungvrickare på de olika språken.
  • Varje språk visar upp musikvideos, filmklipp till elevfilmer med dialoger och annat kul med hjälp av QR-koder som eleverna kan scanna av med sina telefoner.
  • Musik på de olika språken spelas i korridorer och rastutrymmen som är lämpade för detta.
  • Mat från de olika länderna där språken talas kan serveras antingen i samband med skollunchen eller separat.
  • Godis från de olika länderna där språken talas kan säljas till självkostnadspris.
  • Tävling: eleverna uppmuntras att klä ut sig till en medborgare från ett EU-land med fina priser.
  • Frågesport om språk antingen som tipspromenad eller som GPS-Quiz.
  • Det finns gott om affischer på den officiella hemsidan som man kan sätta upp på lämplig plats, bland annat en med exempel på hur olika djur låter på olika språk.
  • En stor yta, whiteboard eller blädderblock, där elever och personal kan notera alla språk de kan tala, för att synliggöra den språkliga mångfald som finns på skolan.
  • På en uppkopierad världskarta kan elever och personal få markera varifrån de och deras familjer kommer, för att synliggöra den kulturella mångfalden.
  • Det finns en tävling för elever som Goethe Institut anordnar.
  • På många platser anordnas språkcaféer, kanske vill några elever prova att delta i ett sådant?
  • Genom att använda sig av den Europeiska Språkportfolion (ESP) kan man på olika sätt arbeta med att stärka elevernas självkänsla kring flerspråkighet, öka deras medvetenhet om sina egna språkkunskaper samt lyfta fram diskussioner om språkinlärning. I sin helhet är den omfattande, men det går naturligtvis bra att även arbeta med mindre bitar av den. Ett exempel på detta har jag tidigare bloggat om.
  • Eleverna kan få hålla minilektioner för yngre skolkamrater i sina skolspråk.

Uppmärksammar ni dagen på er skola? Berätta gärna i kommentarerna hur ni gör! Följ aktiviteten på dagens Facebook-sida och använd #EDLang så att alla kan följa!

Skärmdump från http://edl.ecml.at/Portals/33/documents/EDL-animal-cards-all.pdf.

Lära sig datorn – samtidigt som man lär sig annat

Idag är en viktig dag för mina 7or. Idag får de varsin dator, ett viktigt arbetsverktyg under högstadietiden.

Men hur hjälper vi eleverna ta hand om sina nya datorer? Utgår vi från att de lärt sig tillräckligt om hur den bäst används redan under mellanstadietiden? Ger vi dem en ordentlig introduktion till hur den ska användas?

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11, 2.2)

Jag har hört om ytterst få goda exempel om hur eleverna får tydlig hjälp med hur de ska använda sin dator. Man antar att “unga kan det där med data” och så hoppas man att det flyter på. Men ändå träffar jag på elever i år 9 som inte riktigt vet hur de söker på nätet, eller har förstått att de kan strukturera upp sina dokument i mappar, eller hur de ändrar datorns inställningar på de mest grundläggande sätten. Det här måste vi hjälpa eleverna med.

Det som står i Lgr11 kapitel 1 och 2 ska genomsyra allt vi gör i skolan. Har är ett enkelt exempel på hur Lgr11 2.2 plockas in i en enkel skrivövning i tyska år 7.

När jag imorgon träffar mina 7or i tyska vill jag direkt visa dem att datorn är ett arbetsverktyg som vi tillsammans ska arbeta med. Övningen i vår lärobok som står näst på tur är i boken avbildad som en handritad teckning och en handskriven presentation av vem man är. Denna övning tar jag, men jag gör den lite mer digital. Utöver de instruktioner som finns i själva övningen, den delen som ingår i undervisningen i tyska som modernt språk, lägger jag därför till instruktioner som handlar om att använda datorn. De begrepp vi behöver hantera har jag markerat som understrukna.

För att förtydliga har jag också gjort en egen exempeltext.

Övningen i sig må verka enkel, men vi behöver ta chansen att hjälpa eleverna framåt, ge dem terminologin även inom datorhantering och stötta dem med tydliga uppgifter även för att utveckla dessa förmågor. 

Luther 500 – läge för ämnesövergripande arbete

Terminsstart! Oändliga möjligheter! Jag kommer möta två för mig nya tyskagrupper, år 6 och år 7, och laddar nu för att få dem att älska detta språk, de länder språket talas i, se möjligheterna för sin egen språkutveckling och hur det ska utveckla dem som människor. Låter det stort? Jo, jag vet. Alla mina elever kommer inte lämna grundskolan med just tyska som favoritämne. Men det är väl okej, alla kan ju inte ha just det som favorit.

Men vi behöver fler som kan tyska i Sverige, det är ett faktum som upprepas ofta från olika håll. Jag har sett rapporter från Svenskt Näringsliv som säger att arbetsgivarna trånar efter språkkompetens generellt, och just tyskan specifikt, men att de får nöja sig med att anställa andra då kompetensen helt enkelt inte finns. Nu senast kom en blänkare om att de tyska turister som besöker Småland kan få språksvårigheter, något som borde se annorlunda ut, kan man tycka. Man behöver inte vara lärare eller tolk, men att kunna bemöta turisterna på tyska är inte alltför orimligt. Hur partisk jag än som lärare må vara så finns det även ekonomiska faktorer att beakta här, då Tyskland är en viktig handelspartner för Sverige. Detta är dock inte mitt specialområde så jag lämnar denna diskussion och undanber mig kommentarer om just detta.

Hur ska vi då locka eleverna att fortsätta läsa tyska och lägga energi för att verkligen lära sig, så att de kan använda sig av språket när de lämnar skolan? Att ge språket ett kulturellt sammanhang är en bra början, allt blir viktigare och mer verkligt i en kontext.

Av Simon Mannweiler (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Det finns jubileer och det finns jubileer. 500 år är ganska jämnt. Värt att uppmärksamma. Det har man verkligen tagit fasta på i tyskland, där man nu närmar sig upploppet på den så kallade Lutherdekaden. Reformationen uppmärksammas, firas, diskuteras, analyseras osv. Om man är troende protestant i Tyskland finns det oändliga mängder arrangemang som kan tilltala. Men även för oss i Sverige är det relevant.

Utan Luther, vad hade Sverige varit då?

Vad hade Luther sagt om kyrkan som den ser ut i Sverige idag?

För mig är det självklart att ämnesövergripande arbete är att föredra om det är möjligt, världen är inte uppdelad i 17 ämnen, den är en helhet där allt hänger ihop. Här har vi ju en uppenbar möjlighet att samarbeta mellan tyskan och religionen. Kanske plockar vi in fler ämnen? Kommer det framåt höstloven finnas Luther-utställningar runtom i landet? Kanske Andy Warhol-inspirerade Luther-porträtt och olika estetiska tolkningar av teserna kommer pryda väggarna? Kommer elever visa förståelse för skillnaden på katolicism och protestantism då och nu? Kommer eleverna i tyskan få öva sökläsning genom att hitta information på särskilda webbsidor om olika aktiviteter? Eller hitta information om Luther och skriva korta texter med egna ord?

Hur stort eller litet det än uppmärksammas hoppas jag att både tysklärare och religionslärare landet runt tar sig tid att plocka in det här i undervisningen. Det är ju ändå 500-årsjubileum.

Hur gör ni på er skola? Har ni något projekt på gång? Dela gärna med er för att visa på goda exempel som andra kan lära av!

Länktips

https://www.luther2017.de/de/

https://www.welt.de/themen/martin-luther/

https://lutherstadt-wittenberg.de/luther-2017/

http://luther2017.se/

https://www.goethe.de/ins/se/sv/kul/mag/20947530.html