Sankt Nikolaus kommt!

Att inom ramen för språkundervisningen undervisa om traditioner och högtider är en självklarthet. Den 6e december kommer Sankt Nikolaus till alla tyska barn, självklart ska våra elever få lära sig om detta.

Realians roll i undervisningen

Är realian viktigare än kommunikativa förmågor? Nej, självklart inte, men jag återkommer ständigt till den som stoff i undervisningen. Varför? En viktig del är för att skapa motivation, nyfikenhet för kulturer där språket talas, så att eleverna bygger upp en lust att använda språket för att lära sig mer. I kursplanen i moderna språk formuleras det i syftestexten så här:

Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används.

Nyfikenhet

Jag brukar beröra Sankt Nikolaus varje år, efter fyra år har det blivit något av en tradition även för våra elever, även om det kanske inte varje år blir en ordentlig djupdykning. För att göra eleverna nyfikna lade jag i planeringen in några frågetecken på just torsdagslektionen. Idag fick de en liten ledtråd via mitt Instagram-konto, vilken jag också delade till dem i Google Classroom.

Bakgrund

Självklart är det viktigt att eleverna lär sig om bakgrunden till historien. Vem var egentligen Sankt Nikolaus? Varifrån kom han? Varför minns man hans gärningar? Vad innebär egentligen attributet Sankt? Hur firas han i Tyskland? Ett bra sätt att presentera historien är att visa film. Det finns gott om filmer, men de som är språkligt enkla nog för elever på högstadiet är tyvärr ofta skapade med yngre barn som målgrupp och kan upplevas en aning barnsliga. Det får man kanske står ut med, huvudsaken är att eleverna förstår. Ett enkelt exempel är denna film.

Om man som lärare känner sig osäker kan man gärna läsa på, t.ex. finns här en artikel från Zeit.de.

Musik

En viktig del av alla traditioner är naturligtvis musik. Ibland undrar jag hur man som lärare gjorde innan det fanns digitala kanaler för detta. Idag hittar vi oändliga mängder förslag genom en snabb sökning på Youtube, ofta med text så att eleverna kan sjunga med, till exempel den här:

Något gott

Jag brukar faktiskt försöka se till att bjuda mina elever på något litet, även om det så bara är en pepparkaka. När jag tänker tillbaka på min egen skoltid fastnade de där tillfällena då man fick något litet extra på något sätt ännu bättre i minnet. (Jag kan lova att min gymnasieklass blev experter på grekisk filosofi den gång vi förklarade Platons idévärld med halvtrasiga pepparkakor från samma form, men det är en annan historia!) Den här gången har jag passat på att handla i god tid, och små chokladtomtar väntar på skolan.

Fler tips

Det finns naturligtvis oändligt med material på nätet. Det viktiga sökordet för oss tysklärare är DaF, Deutsch als Fremdsprache. Lägger man till det till sitt sökord får man fram material som är anpassat för främmandespråksundervisning i tyska. Det kan också vara bra att testa DaZ, Deutsch als Zweitsprache, som komplement. Här kommer lite länktips:

Padlet – Deutschonline Här finns massor med länkar, en fantastisk samling.

Quiz – Sankt Nikolaus Ett quiz för att se om man förstått allt, plockat från Padleten ovan.

WDR – Barnprogram En film för något yngre barn som kanske ändå kan passa

ISL Collevtive – Blandade arbetsblad med lucktexter, färgläggningsbilder och mycket annat

Pearltrees – Anna Edlunds fina länksamling

Och till sist är det perfekt att kolla av vad eleverna förstått och lärt sig genom en klassisk Kahoot.

 

 

 

 

 

Christmas around the world

Ni som följer min blogg vet att jag brinner för att fördjupa elevernas kompetens när det gäller att ta sig ut på internet. Med Skolverkets bedömningsstöd i ryggen har jag skapat ett projekt för elever i år 5 och 6 med jultema. Eftersom eleverna som uppgiften utformades för inte var särskilt vana datoranvändare, i alla fall inte inom ramen för undervisningen, uppmanades de att arbeta i grupp. Grundupplägget är så här:

  • Sök efter information på internet om julfirande i engelskspråkiga länder.
  • Samla ihop korta informationsfragment.
  • Utifrån dessa fragment, skriv en kort text.
  • Reflektera över hur själva sökandet gick till – den viktigaste biten av dem alla.

Detta ska spegla det kunskapskrav för engelska i år 6 som lyder ”Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

För att stötta eleverna förser jag dem med den ordlista som finns i bedömningsstödet. Innan jag släpper loss eleverna med uppgiften kommer jag naturligtvis inleda med att göra enkla sökningar tillsammans med eleverna.

Screen Shot 2015-12-06 at 20.35.12Screen Shot 2015-12-06 at 20.35.22

De viktiga, metakognitiva frågorna som hur eleverna har tänkt har jag mer eller mindre kopierat från bedömningsstödet, helt enkelt för att jag inte kan se hur de kan förbättras. Dessa behöver naturligtvis gås igenom ordentligt med eleverna för att utveckla resonemanget ordentligt. Här får man som lärare göra en bedömning av huruvida eleverna klarar av att besvara frågorna på engelska eller ifall de ska få använda svenska som resonemangsspråk.

Är du nyfiken på att testa upplägget? Varsågod, hela uppgiften finns här.

 

 

Lärarens roll i klassrummet

I skrivande stund sitter jag på ett tåg på väg hem från ännu en fortbildningskonferens. Jag fick möjligheten att delta i de baltiska tysklärardagarna, #BDLT2019, som i år hölls i Lübeck, med temat “Rolle der Lehrpersönlichkeit“. Lübeck är i sig en fantastisk stad att besöka, som inte bara är känd för sin marsipan och för att stora delar av gamla stan är världsarvsklassade av UNESCO. Konferensen hölls i en lokal med fantastisk historia. Katharineum zu Lübeck grundades 1531 och många elever har kunnit gå på skolan, bland annat nobelpristagaren Thomas Mann (som avskydde skolan och lär ha fått gå om inte mindre än tre årskurser).

 

Det är många intryck som ska smältas efter en sådan här konferens, och jag har med mig härliga minnen och nya kontakter bland europas tysklärare. Den stora frågan är helt enkelt vem jag är i min lärarroll. När tog jag mig senast tid att reflektera över det?

Hattie – Synligt lärande

När den tredje föreläsaren på raken nämnde Hatties studie Synligt lärande var vi många som drog på smilbanden. Det är uppenbart att Hatties metastudie har satt spår inte bara i Sverige, utan även i Tyskland och de baltiska länderna. Genomgående var ett fokus på lärarens engagemang, kompetens och relationen till eleverna, det sociala klimatet i klassrummet. Någon frågan ställdes frågan ifall lärarrollen handlar om plikt eller valfrihet inom tyskundervisningen, eller kan man undervisa utan att reflektera över hur man är som lärare?

När vi fick se exempel på stereotypa lärare från boken “33 Lehrer, mit denen ihr Kind rechnen muss” skrattade vi naturligtvis alla till, men visst blir man sugen på att läsa boken?

Bild: https://www.schwarzkopf-verlag.net/store/p826/33_LEHRER%2C_MIT_DENEN_IHR_KIND_RECHNEN_MUSS.html

   

Meyer – Was ist Guter Untericht

Men det är inte bara Hattie som har något att säga till om. En av Tysklands storheter på ämnet heter Hillbert Meyer och har bland annat skrivit boken “Was ist guter Unterricht?“, “Vad är god undervisning?“. Ur boken summerades följande (min översättning från tyska):

Kompetenser: en god lärare

  • förstår att skapa en god arbetsrelation med sina elever, en överenskommelse om ömsesidiga rättigheter och skyldigheter
  • förstår att balansera motsägelser (t.ex. omsorg kring en enskild elev mot rättvis behandling av alla)
  • har breda och djupa ämneskunskaper och behärskar sitt didaktiska och metodiska hantverk
  • möter varje elev med respekt och försöker utveckla en demokratisk undervisningskultur i klassrummet
  • kan grundligt tänka igenom sitt eget agerande och dess effekter och kan baserat på denna reflektion ständigt utvecklas
  • arbetar gärna i lag och ser sig själv som en del av en professionell gemenskap

Detta må ses som självklarheter efter ett par år i yrket, men vi behöver alla reflektera över hur väl vi lever upp till alla dessa delar. Vad är egentligen en god arbetsrelation? Hur hittar man den där viktiga balansen? Hur säkerställer vi tid för reflektion?

Utveckling av lärarrollen

Johan Amos Comenius ska 1657 ha skrivit i Didacta Magna “må allt flöda naturligt och inget tvingas” , alltså att lärandet kommer spontant utan att behöva tvingas fram. I en tid då vi ofta talar om lärare som en coach eller handledare känns detta mer aktuellt än någonsin.

Omnia sponte fluant, absit violentia rebus.

Men visst har mycket ändrats sedan 1600-talet, det förnekar ingen. Bland annat diskuterades Charles Morrisons artikel “From ‘Sage on the Stage’ to ‘Guide on the Side’: A Good Start“.

Hur gör jag för att utvecklas som lärare?

Det viktiga efter en konferens av det här slaget är att själv reflektera över sina utvecklingsområden. Vad gör jag för att vara den bästa lärare jag kan vara? För att hålla igång mitt engagemang finns det en sak som är oerhört viktigt, särskilt inom tyskan: möjlighet till fortbildning i målspråksländer. Jag passade på att åka iväg ett dygn tidigare för att få en dag i Hamburg, där jag ägnade min förtroendetid åt att besöka Elbphilharmonie, åka på en guidad turistbusstur, se en musikal på tyska och köpa tyska böcker. Att få komma iväg så här får mitt hjärta att återigen klappa lite hårdare för det tyska språket och den kultur som är kopplad till det. Det gör att när jag kliver in i klassrummet för en tyskalektion nästa gång kommer jag vara lite mer entusiastisk än jag hade varit annars. Samtidigt som jag är iväg vårdar jag mina elevrelationer genom att dela intryck från min resa på enkel tyska på mitt elev-instagramkonto. Det må vara det lilla, men det är något.

Vilka brister hos mig själv jag klurat på håller jag i nuläget för mig själv, men jag lovar att det finns utvecklingsområden även hos mig. Hur ser det ut hos dig själv?

 

Ny kursplan – hur hanterar vi det?

Vad är nytt?

Den stora förändringen för oss språklärare grundar sig i den stadieindelade timplanen. Denna föregicks av heta diskussioner hos språklärare, för det är inte helt enkelt att säga om det är positivt eller negativt att det nu är obligatoriskt att inleda språkundervisningen redan i mellanstadiet. Generellt är det fördelaktigt för eleverna att börja läsa språk i tidigare ålder, men med den stora lärarbrist som finns i landet har många huvudmän stora problem att hitta språklärare till alla grupper. Det finns skolor som löst detta med fjärrundervisning, men vem som helst kan lista ut att det är bättre för eleverna att vara i samma rum som sin lärare, särskilt för yngre elever.

En viktig sak att ha i bakhuvudet när vi ser över kursplanen är att terminsbetyg endast ska bedöma det vi har arbetat med under terminen. Vi kan alltså välja ut vissa förmågor att fokusera extra på en termin och enbart bedöma dessa. Vårterminen år 6 och vårterminen år 9 måste alla delar av kursplanen vara täcka, men innan dess kan man hantera mindre delar. Särskilt i år 6 är detta viktigt. Vår timplan gäller endast 48 timmar i år 6, och grupperna består ofta av elever från flera klasser som ska lära känna varandra. När vi väl lärt känna elevern och fått in rutinerna i gruppen har vi alltså ca 20 undervisningstimmar tills de första betygen ska vara satte. Det är här högst lämpligt att välja ut vissa delar av kursplanen för första terminens bedömning.

Upplägg för fortbildning

Jag har medverkat i att organisera två olika arrangemang för fortbildning kring dessa nyheter. I min kommun samlades alla språklärare för en halvdags workshop kring den nya kursplanen. Jag presenterade först förändringarna för att alla skulle ha samma underlag för samtalen. Lärarna fick sedansitta i grupper och diskutera olika möjligheter till bedömning utifrån de olika förmågorna. De kollegiala samtalen kring värdeorden är det som leder till samsyn och ökad likvärdighet.

Som representant för Språklärarnas riksförbund Västra Sverige ordnade jag också i samarbete med kollegorna i spansklärarföreningen, APEOS, en Edcamp med samma tema. Återigen inledde vi med en presentation av kursplanen, men formen för ett Edcamp är att deltagarna sedan själva lyfter fram ämnen att samtala om.

Som stöd har Skolverket publicerat tre poddar, men att bara lyssna på dem enskilt kommer inte leda framåt. Att först lyssna och sedan samtala med kollegor, det kan leda framåt. Utan samtal med kollegor kommer vi inte ta till oss kursplanen ordentligt.

Reception

I mina presentationer har jag valt att fokusera på skillnaderna mellan kursplanerna i år 4-6 och i år 7-9. Sida vid sida ser man skillnaerna tydligt. Det som är tillfört i år 6 har jag fetstilsmarkerat och det som plockats bort från 7-9 har jag markerat med röd färg.

Här ser man tydligt vad som är olika. I det centrala innehållet ser vi att stavning, interpunktion och grammatik kan sparas till år 7, och vi ser hur skriftspråket ges mindre utrymme än det talade språket. Även i Skolverkets poddar lyfter man fram hur talspråket ska vara i fokus i år 6.

I kunskapskraven ser vi också att den digitala läsförståelsen helt plockas bort från kunskapskraven i år 6. I det centrala innehållet ser vi en förenkling från “Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.” till “Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier.“, men det här momentet ska alltså inte bedömas alls. Vi ser också att vi ska hjälpa eleverna genom att de dem givna källor. Denna punkt återkommer jag till senare i inlägget. 

Nedan ser ni en sammanställning av centralt innehåll och kunskapskrav gällande reception för år 4-6.

Produktion och interaktion

Här ser vi återigen ett stort fokus på muntlig interaktion, speciellt i det centrala innehållet, och kroppsspråket får ta plats som strategi. Och vi vet ju alla hur viktiga gester kan vara vid interkulturell kommunikation, titta gärna på de här korta filmerna med exempel från italienskan: Italienska gester och Italienska gester 2.

Vi måste också klura på hur enkelt man egentligen kan uttrycka sig med “enstaka vanliga ord och fraser“, hur enkelt är egentligen det? Och hur ser vi egentligen progressionen?

Vi ser också att förmågan att förbättra produktionen helt är bortplockad från år 4-6.

Kultur och levnadssätt

I de delar av kursplanen som handlar om kultur och levnadssätt plockas den egna relationen till kunskaperna bort. Eleven ska kunna berätta om några företeelse, men behöver inte ännu kunna göra några jämförelser till egna erfarenheter. Åsikter, känslor och erfarenheter är också bortplockade från det centrala innehållet. Kanske kan man koppla det till  att man oftast talar om erfarenheter i dåtid, och att hantera mer än ett tempus är ju verkligen inte rimligt i år 6.

En intressant diskussion som alltför ofta dyker upp gällande denna del av kunskapskraven gäller vilket språk som ska användas då eleverna visar dessa kunskaper. Jag har träffat på många olika lärare som bedömer detta kunskapskrav på svenska. Men med tanke på värdeorden i mycket enkel form/i enkel form/översiktligt handlar det ju om att uttrycka sig på målspråket.

Hur kan man bedöma detta? Jag ser framför mig hur man visar eleven ett collage med olika bilder och eleven får välja ut de bilder som kan kopplas till länder där målspråket talas.

“C’est La Tour Eiffel, à Paris.”

CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=970445

 “Wurst, Wurst kommt aus Deutschland.”

CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], från Wikimedia Commons

 “Me gustan churros.” 

Juan Mejuto [CC BY-SA 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Internet, då?

Jag nämnde i stycket om reception att vi i kunskapskraven också ser att den digitala läsförståelsen helt plockas bort från kunskapskraven i år 6. I det centrala innehållet ser vi en förenkling från “Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.” till “Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier.“, men det här momentet ska alltså inte bedömas alls. Vi ser också att vi ska hjälpa eleverna genom att de dem givna källor.

Det där med givna källor är inte helt enkelt. När jag övat på att använda internet med mina elever ahr de fått leta information på flera olika sidor, och ofta hamnar de helt självvalt på Wikipedia. De inser dock snabbt att artiklarna på Wikipedia är språkligt allt annat än enkla. Jag har då kunnat hänvisa dem till en del andra sidor, för det finns faktiskt en hel del webbsidor som är skrivna för barn eller elever som lär sig främmande språk, där språket är anpassat för målgruppen och betydligt mer begripligt. Men dessa sidor är inte helt enkla att ha koll på. Därför har jag samlat ihop en del tips på sidor, dels på vår workshop och vår edcamp, men också i en fråga i en av de större facebook-grupperna för språklärare, Språklärarnas riksförbund. Samlingen av länkar är inte på något vis komplett, men kanske kan vi få tips om vilka sidor vi vill erbjuda våra elever när de tar sina första steg på nätet på målspråket.

Länksamlingen ligger på en Padlet, välkomna att ta del av dem!

Och nu då?

Min förhoppning är att ämneslag runt om i landet tar sig tid att gemensamt diskutera vad det egentligen står i de nya delarna av kursplanen, för att gemensamt hittar vägar att bemöta dem. Samtala om bedömningsformer, sambedöm gärna olika elevexempel. Kanske är det dags att damma av kommentarmaterialet till kursplanen igen?

Man ska kunna få alla olika betyg redan i år 6, glöm inte det!

 

What’s going on around the world?

Reddit

Skärmdump från https://www.reddit.com/r/GlobalTalk/

Jag är en av miljoner människor världen runt som spenderar lite väl mycket tid på det amterikanska nätforumet Reddit. Det innehåller enorma mängder diskussionstrådar, många av dem är allt annat än seriösa, men där finns också olika s.k. subreddits, alltså underavdelningar på sajten, som handlar om de minsta intresseområden. Vad du än är intresserad av kan du hitta ett forum för just dina diskussioner. Det finns mycket politik, men också olika fritidsintressen, spel och lokala varianter. I somras råkade jag på en ny favorit: GlobalTalk. Som beskrivningen nedan berättar handlar det om att få koll på vad som händer världen om, de där nyheterna som inte riktigt når ut till de internationella nyhetsbyråerna. Ett exempel är det svenska grillningsförbudet i somras.

Skärmdump från https://www.reddit.com/r/GlobalTalk/

Extramural engelska

Jag har tidigare nämnt det som kallas extramural engelska, den engelska som eleverna använder utanför klassrummet. Alla elever hittar inte dit, och vi lärare behöver beakta detta. Ett sätt är den av många använda 30-Day-Challenge som varit mycket uppskattad, men det finns fler sätt. Det finns säkert många som nu invänder mot att det språk som används på Reddit och de ämnen som avhandlas inte alltid är rumsrena, men om man ska ha den sortens filter på alla tips man delar blir det väldigt svårt att hitta sajter att rekommendera för sina elever. Eftersom just denna subreddit föll mig i smaken valde jag att skapa ett litet arbetsområde för mina 9or kring detta. För att koppla det till kursplanen kommer mina elever få arbeta med nyheter från engelskspråkiga länder. De får inleda med att läsa några inlägg på sajten och sedan skapa ett eget liknande inlägg. I kunskapskraven för år 9 finns fokus på att anpassa språket efter syfte mottagare och situation, och här får vi en något oväntad kontrast: nyheter sammanfattade med väldigt informellt språk. Detta ska vi härma!

Digital scaffolding

Våra elever förväntas lämna grundskolan med en bred digital kompetens. Då vi inte har datorkunskap eller IKT som separat ämne måste alla lärare hjälpas åt att integrera detta i sin undervisning. Jag har i det här momentet valt att eleverna ska skapa en digital poster i Google Slides, vilket är det verktyg mina elever använder då skolan är ansluten till G-Suite. Jag kastar dock inte ut dem ensamma, utan stöttar dem genom att ge tydliga instruktioner för enstaka bitar. Jag beskriver inte varje moment i detalj, men genom att lägga till någon nyhet varje gång vi använder verktyget lär sig eleverna hitta nya funktioner efter hand. Den här gången har jag valt följande detaljer:

  • Ändra format på bilden, från landscape layout till portrait layout.
  • Infoga bilder och minst två olika textrutor.
  • Använda de röda stödlinjer som dyker upp när man flyttar objekt för att få till en balanserad layout.

Av GR8DAN [CC0], via Wikimedia Commons

Jag har också lagt en del fokus på själva sökandet.

  • Byta språk på sökmotorn till engelska.
  • Spara källorna (vilket bör vara väldigt självklart när eleverna når år 9, men aldrig får glömmas bort).
  • Söka efter flera källor för samma nyhet, för att kontrollera trovärdigheten.
  • Filtrera bilder efter användarrättigheter, för att stötta eleverna i att enbart välja bilder som får delas.

Uppgiften

Uppgiften får alltså in många delar från både läroplanen och kursplanen:

  • läsning (skimming)
  • skriftlig produktion med anpassning av språket till syfte, mottagare och situation
  • kunskap om vad som händer i engelskspråkiga länder
  • digital kompetens gällande att både söka och producera
  • kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia

Nyfiken på uppgiften i sin helhet? Varsågod, här är den!

Klassens dag – en dag för sammanhållning

I början och slutet av läsåret är det vanligt med klassdagar, friluftsdagar, arbetslagsdagar, olika tillfällen då vi samlar ihop våra elever, gör saker tillsammans, men inte går enligt det vanliga schemat. Syftet är att eleverna ska få lära känna varandra, att gruppen ska svetsas samman, att vi lärare ska få se eleverna i andra roller än i det vanliga klassrummet. Jag har varit med om riktigt bra klassdagar, riktigt dåliga och ganska mediokra. Det bygger oftast på planeringen, och för varje år analyserar jag mer och mer vad som går bra och mindre bra.

Aktivitet

Det viktigaste för en lyckad klassdag är att eleverna är aktiverade. Aktiviteter som är mindre lyckade är långa transportsträckor utan aktiviteter. Då hänger eleverna med de kompisar de känner väl och bygger inte nya relationer med andra klasskompisar. En av de mest onödiga är att titta på film. Film kan ha många bra syften, vilket jag bloggat om förut, men att fylla klassens dag med att alla sitter på hårda trästolar och ser en nöjesfilm som de kunde sett hemma leder inte till goda minnen eller bättre sammanhållning. Nej, de ska göra saker. De ska samarbeta, testa nya saker, skratta ihop.

Det senaste året har jag med min klass gjort en klasskamp. Lagen var fasta under hela läsåret och poäng samlades i augusti, december och juni. Lekarna kanske bitvis har varit barnsliga för år 9, men det spelar ingen roll, för de har fått klassen att skratta ihop. Jag kommer här dela med mig av en del av mina tankar bakom detta och gott om tips på aktiviteter.

Namnlekar

Har du en ny klass? Kanske är klassen sammansatt av elever som tidigare gått i olika klasser? Att alla lär sig namnen är naturligtvis viktigt. Här är några olika namnlekar.

  • Namn + rörelse Alla står i en ring. En person säger sitt namn och gör valfri rörelse. Alla upprepar namn och rörelse. Nästa person säger sitt namn och gör en annan rörelse. Alla upprepar namn och rörelse för person 1, sedan för person 2. Till slut upprepas alla namn med matchande rörelser av alla unisont.
  • Spindelnätet Alla står i en ring, en ledare har ett garnnystan. Person 1 tar garnnystanet, säger sitt namn och kastar det vidare, men håller kvar i garnet.  Nästa person tar tag i garnet, säger sitt namn och kastar vidare. Till slut håller alla i ringen i garnet, som bildar något som liknar ett spindelnät. Ledaren gör sig fri genom att ge sin ände till personen bredvid. Den ”lediga” säger namnet på en annan person i ringen och kryper under spindelnätet/går runt ringen till personen för att ta dennes plats. Den person vars namn nyss blev sagt blir nu fri och får i sin tur säga namnet på någon annan och ta dess plats.
  • Bollek Alla står i en ring, ledaren har en boll, lagom stor och tung för att kasta. Ledaren säger/ropar namnet på en annan person i ringen och kastar bollen till personen ifråga. Denna person kastar i sin tur vidare bollen till någon annan, samtidigt som han/hon säger/ropar namnet på denne. Det är viktigt att bara kasta till personer som inte tidigare har haft bollen. När ledaren får tillbaka bollen har således alla haft bollen en gång, och endast en gång. Nästa steg är att kasta bollen igen, i samma ordning som första gången, den här gången lite snabbare. Namnen sägs/ropas samtidigt som bollen kastas. Detta fortsätter, varv efter varv. När gruppen har fått upp ett bra flyt kan ledaren välja att slänga in ytterligare bollar i ringen, två tre stycken brukar funka.
  • Vem där? Gruppen delas upp i två lag. Två personer (ej deltagande) står mellan lagen och håller upp ett lakan. Lagen hukar sig på varsin sida av lakanet. En person per lag smyger fram till lakanet så att de tittar på varandra, endast åtskilda av lakanet. På 123 släpps lakanet, och då gäller det att snabbt säga namnet på personen man ser. Den som är snabbast får ta med sig sin motståndare tillbaka till sitt lag. På så vis varvas lagen hela tiden.

Laganda

När jag ordnar klassdagar delar jag gärna in eleverna i grupper. Självklart kan de ha med sig en kompis för trygghetens skull, men det ska inte vara grupper där alla känner varandra jätteväl, då fyller de inte syftet. Det är också jätteviktigt att det är vi lärare som styr grupperna, oavsett om vi planerar dem medvetet eller om vi lottar dem. Låter vi eleverna själva dela in sig kommer några elever känna osäkerhet och vara rädda att inte bli valda. Den osäkerheten får vi inte utsätta någon elev för. Det här gäller självklart även andra undervisningssituationer.

När eleverna väl är indelade i lag är det viktigt att låta dem bli sitt lag. I den här fasen brukar jag låta dem ordna ett lagnamn, gärna ta en tur till bild- och slöjdsalar för att dekorera sig med spillbitar (inget som tynger ner andras ämnesbudget!) och färg. Bandanas i samma tyg, krigsmålning eller skyltar med lagnamnet får sedan följa med. De kan också få skapa hejaramsor, lagdanser eller liknande. Allt för att skapa vi-känsla inom laget.

  • Bestäm lagnamn
  • Skapa hejaramsa
  • Ta lagfoto
  • Skapa lagdans

Jag har också sett till att ta ett lagfoto från varje tillfälle. Ni förstår att jag inte kan dela bilder på eleverna, men ni kan få se det fantastiska lagfotot på laget Molekylerna.

Foto: en av lagmedlemmarna

Transportlekar

Hur man än planerar finns det risk att man behöver transportera sig längs vägen. Men även transporten kan fyllas av aktivitet. Lagom mycket, så klart. Här kommer några tips på sådana.

  • Garngrupp Ställ laget i en grupp. Använd ett garnnystan, ge en ända till en elev, gå runt laget och knyt sedan ihop garnet till en ring runt laget. Om snöret är helt när de kommer fram till destinationen och alla hela tiden är kvar inom cirkeln får laget 10 poäng. Passar till kortare promenader.
  • Ballongled Ställ upp laget på ett led. Alla elever utom den första får en ballon att blåsa upp. Ballongerna placeras sedan mellan eleverna, utan att händer används. Antingen får laget poäng per ballon som fortfarande är kvar när laget kommer fram, eller en högre poängsumma om alla ballonger är kvar. Passar till kortare promenader.
  • GPS-quiz Om laget ska gå en längre sträcka kan ett GPS-quiz användas för att gruppen ska hålla samman hela vägen. (Tips: kontrollera gärna så att det inte finns nya byggarbetsplatser längs vägen. Eleverna blir frustrerade om någon fråga finns inom avspärrat område. Jag talar av erfarenhet!)
  • Blind-tåg Eleverna står två och två på ett led och håller armkrok i paren. Ett långt snöre går längs tågets ena sida, och en i varje par håller i snöret. Alla elever har ögonbindel. En ledare leder tåget genom att tala eller ringa i en klocka eller dylikt. Eleverna ska sedan följa ljudet och gå mot ledaren. Bör ej genomföras nära trafik eller höga klippavsatser. 
  • Lava-flykt Marken har plötsligt förvandlats till glödande lava, men som tur är har personalen fått tag på speciella sköldar som skyddar mot värmen (sittunderlag, pappbitar eller dylikt). Från början finns det lika många sköldar som elever + 2. När alla elever har gått framåt kommer den sista skölden att skickas fram till barnen längst fram, som lägger ut den för att komma ytterligare en bit framåt. På så vis förflyttar sig hela gruppen framåt, utan att trampa på den glödande lavan. Om gruppen klarar det hela bra kan ledarna efter hand plocka bort ett par sköldar, en i taget förstås.

Kreativa aktiviteter

För att inte alls ska baseras på tid eller poäng brukar jag väva in kreativa aktiviteter. Tanken är hela tiden att alla ska kunna vara delaktiga, det ska inte bli fler poäng för att flera olika instrument spelas eller liknande, utan en god insats ska alla kunna göra. Här följer ett antal lyckade aktiviteter vi har använt. För att kunna använda dem i en pågående tävling använde vi ofta poäng enligt följande: vinnaren 10 poäng, andra plats 8 poäng, tredje plats 5 poäng.

  • Skriv om låten Laget får ett antal käna melodier att utgå från som alla känner till, vi använde jullåtar då detta genomfördes i december. Som tillskott har vi klippt små lappar med massor med ord på som skulle infogas i texterna. En enväldig jury bestämmer vilka låtar som blev bäst och delar ut poäng enligt tycke och smak.
  • Marshmallorskreationer Skapa dekorationer på valfritt tema med marshmallows, tandpetare och annat valfritt som lärarna väljer att ta med. En enväldig jury bestämmer vilka låtar som blev bäst och delar ut poäng enligt tycke och smak.
  • Illustrera visan I juletid fick våra elever tillgång till kartong i olika färger, saxar, lim och lite annat smått och gott. De skulle sedan illustrera den julvisa de blivit tilldelade. En enväldig jury bestämmer vilka låtar som blev bäst och delar ut poäng enligt tycke och smak.
  • Pepparkakshus Om man har tillgång till kök är pepparkakshustävling en klassiker. Notera att det kräver både tid och planering.
   

Tävlingar

  • Quiz Självklart kan man ordna quiz utifrån nästan vad som helst. Ett klassiskt julquiz, kanske?
  • Musikquiz Lagom till läsårsavslutet dök det upp ett fantastiskt quiz i gruppen Engelska i åk 6-9, där Lotta Lundberg hade skapat ett musikquiz för årets 9or, med en låt från varje år i deras liv. Mycket uppskattat bland mina elever!
  • Emoji-quiz Att använda emojis för att uttrycka sina åsikter är eleverna vana vid. Men kan de lista ut vilka musiker och grupper som ligger bakom dessa emojis? Ladda ner emoji-quiz här.
  • Stafett Det är bra om man kan aktivera alla i en och samma gren. En stafett kan göras på många olika sätt. En gång slog vi in tomma julklappar som eleverna skulle knuffa med huvudet (likt renar) längs en enkel bana.
  • Ärtleken En lagmedlem står längs ena sidan av klassrummet med en mugg med torra, gula ärtor, en annan med en tom mugg längs en annan linje. En tredje lagmedlem utrustas med sugrör och ska transportera så många ärtor som möjligt från den ena muggen till den andra.
  • Godisbitar En lek jag har fått genomföra med kollegiet handlade om att fästa så många som möjligt av en viss godissort i ansiktet. Det lag som hade flest när tiden tog slut vann. Kladdigt men kul, och födoämnesallergier behöver tas i beaktande.

  • Vattenprickskytte En populär aktivitet sommartid är att plocka fram ett par hinkar med vatten, placera plastmuggar på ett bord och låta eleverna skjuta ner muggarna så fort som möjligt med vattengevär. Snabbaste laget vinner!
  • Marshmallowutmaningen En klassisk samarbetsövning för att forma laget. Vem är ledare, hur väl samtalar man innan man testar? Varje lag får 20 spaghettistrån, en meter tejp, en meter snöre och en marshmallow. Tidsramen är 18 minuter i originalet, men det kan man anpassa efter förutsättningarna. Det lag som har lyckats få sin marshmallow högst från underlaget när tiden är slut vinner. Följ gärna upp med samlat om hur laget samarbetade.
  • Spindelnätet Genom att binda upp rep mellan två träd eller stolpar skapas ett spindelnät med fler öppningar än antalet lagmedlemmar. Laget ska sedan ta sig genom nätet, men varje öppning får endast användas en gång. Detta kan innebära att några elever behöver gå genom de nedre öppningarna för att ta emot elever som får lyftas genom några av de översta öppningarna. Alla behövs och samarbete är grunden. Lag som lyckas får poäng.
  • OS-grenar Sveriges olympiska kommitté har gott om material på sin hemsida. Det finns en lista med förenklade grenar som är avsedda för år 1-3, men vi har använt både bomullstusstötningen och sugrörsspjutkastning på högstadiet och det fungerar fint!
  • Kubb och dragkamp De flesta klassiska lekar kan användas. Det jag brukar försöka se till är att ingen i klassen är expert på det vi gör. Spelar man fotboll kommer det bli en tydlig uppdelning mellan de som kan och de som inte kan. Det skapar inte gemenskap.
  • Knuten Alla lagmedlemmar står i en ring, axel mot axel. De blundar, sträcker in armarna mot mitten och tar med varje hand tag i någon annans hand. När alla händer hittat en partner öppnar alla ögonen. Utan att någon släpper taget ska laget nu lirka ut knuten så att alla står i en cirkel. Lag som lyckas belönas med en lagom summa poäng.

Klassrumslekar

Kom det ett oväntat ösregn? Lugn, det finns aktiviteter som kan genomföras i ett klassrum också. Här kommer några förslag. Dessa kan vara mindre lämpade för poängräkning.

  • Detektiv Alla sitter i en ring, en detektiv lämnar tillfälligt rummet. Gruppen väljer ut en person som ska få en efter en att somna, när detta är gjort kallas detektiven in. Detektiven ska sedan lista ut vem det är som sprider ”sömnsjukan” så fort som möjligt, samtidigt som den ”skyldige” ska försöka få alla att somna utan att detektiven kommer på vem det är.

  • Musik-detektiv Som detektiv, men i det här fallet har alla elever en trumma av något slag. Alla trummar samma rytm, en person ändrar rytm och alla andra följer efter. Detektiven ska lista ut vem som är ansvarig för att ändra rytmen för hela gruppen.

  • Kortleksleken Alla sätter sig på varsin stol i en ring. Läraren står i mitten med en kortlek. Varje elev tilldelas en färg genom att läraren drar ett kort från högen. När alla elever vet sin färg startar leken genom att läraren drar ett kort. Alla elever som har den färg som dras flyttar sig ett steg medurs och sätter sig således i knät på den person som sitter där. Nästa kort dras och alla elever med den nya färgen flyttar. Dock kan man inte flytta om någon sitter i ens knä. Det är möjligt att sitta många elever på samma stol, upp till 5-6 elever är fullt rimligt. Läraren fortsätter att dra kort och eleverna flyttar vidare. Om kortet som dras är ett Ess flyttar först alla enligt färgen, sedan byter alla som sitter på samma stol ordning, så att den som sitter överst hamnar underst. Den elev som först kommer tillbaka till sin ursprungliga plats vinner.
  • Blinkleken Halva gruppen sätter sig på stolar i en ring. Övriga deltagare ställer sig bakom en stol. En stol skall vara tom. Den som står bakom den tomma stolen ska blinka till sig en person från en annan stol. Den som står bakom stolen ska försöka fånga personen på sin egen stol innan denne smiter. De som står bakom stolarna ska hela tiden ha händerna bakom ryggen. Kan lekas i oändlighet. 

  • Hitta ord Ett långt ord skrivs på tavlan. Eleverna ska under en viss tid försöka bilda så många ord som möjligt (ej egennamn) av bokstäverna i ordet. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

  • Stad och land/Norsken Eleverna sitter i grupper/lag. Fyra kategorier skrivs upp på tavlan. Mest klassiskt är stad/land/flod/något mer, men det kan varieras med t.ex. substantiv/verb/adjektiv/pronomen eller något annat på andra språk. Eleverna får en bokstav och ska hitta ord i varje kategori som börjar på den aktuella bokstaven. Det lag som först får ihop svar på alla kategorier ropas STOPP. Lagen för ett poäng om svaret är rätt, två poäng om de dessutom är ensamma om svaret. Kan upprepas många gånger med nya bokstäver. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

  • Pictionary En per lag kommer fram till tavlan och får rita det ord som läraren visar upp. Övriga gissande får komma fram till tavlan och skriva det rätta svaret. Denna lek kan bli ganska kaotisk och det kan vara svårt att se vem som var först, så det gäller att vara pigg och snabb. Med mindre grupper kan lagen få göra i tur och ordning, vilket minskar panikkänslan men kan bli ”orättvist” eftersom lagen får olika ord. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

  • Korsord Eleverna är indelade i lag. Varje lag har ett rutsystem på tavlan, om 5*5 bokstäver, eller vad läraren tycker är lämpligt. Alla måste under hela leken vara knäpptysta. En elev per lag börjar med att gå fram till tavlan och fylla i en bokstav. Eleven lämnar sedan över pennan till nästa elev i laget, utan att säga något. Lagen ska sedan fylla i rutmönstret med bokstäver. Varje elev får bara skriva en bokstav innan han/hon lämnar över pennan, och allt måste ske knäpptyst, utan kommunikation eleverna emellan. När tiden är slut räknar läraren ut hur många riktiga ord som finns i varje rutnät. Laget får en poäng för varje bokstav i varje godkänt ord. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

  • 20 frågor En person tänker på en sak/person, övriga ska försöka gissa vad/vem det är. De har max 20 frågor på sig. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

Ämnesintegrering

Självklart går det att få in massor av bitar av kursplanerna i olika ämnen om man så vill. Under en friluftsdag i skolgen där idrott och hälsa står i fokus kan du lätt smyga in biologin genom att titta på naturen omkring, kanske kan även detta bli en tävlingsgren? Jag lägger inget stort fokus på detta i just det här inlägget, men med gott samarbete inom arbetslaget kan man helt säkert få till en stor mängd aktiviteter även av detta slag.

Alla ska med

Jag har tidigare bloggat om vikten av att alla ska känna sig trygga vid den här sortens dagar. En del elever har svårt med överraskningar och det gäller ofta i högre grad de av våra elever som har npf-diagnoser eller liknande svårigheter. Vi behöver tänka på dem lite extra inför de här dagarna, prata med dem om vad som ska hända, ge dem möjligheter att signalera när det inte går bra och när det går jättebra. Tänk på dem en extra vända, lova mig det.

Fjäsk för god stämning

En viktig sak med våra klassdagar är att det finns möjlighet att få bonuspoäng. Det kanske låter snett, men det håller humöret uppe. Genom att uppmuntra positiva ord och bestraffa gnäll skapar man en positiv stämning som kanske i början är lite krystad, men efter ett tag smittar det av sig så att alla är på gott humör. Bonuspoäng brukar jag utdela för

  • extra god hjälpsamhet
  • fjäsk
  • god laganda

Eleven som ställer upp och spelar gitarr även för de andra lagen får en bonuspoäng, likaså de elever som hjälper till att bära bort och vattenhinkar, eller de elever som påpekar att en elev saknas och ber att få gå och kolla att allt är okej med kamraten. Positivt beteende ska uppmuntras!

Dokumentera – för minnena

Under dessa dagar har jag och min mentorskollega varit noga med att dokumentera. Det gjorde att vi när skolavslutningen närmade sig hade massor av bilder och filmklipp att välja från när min kollega skapade en kort klassfilm. När vi visade den för klassen skrattades det gott och eleverna fick en positiv bild av sin tid tillsammans med sig när de gick ut genom dörren från skolan.

Hitzefrei

Vad är Hitzefrei?

Alla som har en koppling till Tyskland har hört talas om det legendariska begreppet Hitzefrei. Det finns mer eller mindre formella regleringar av möjligheten att förkorta eller ställa in undervisningen dagar då det är olidligt varmt. Men är det alltid så? Överallt? Nej, det ser olika ut i olika förbundsländer, och det finns gamla regleringar som inte längre lever kvar.

Kortuppgift

Jag hade några få lektioner kvar med mina 7or, ingenting inplanerat och det här är väl mer än lovligt passande. En snabb googling gav mig lämpligt material, aktuella artiklar från SpiegelOnline och RTL om ämnet. Då jag har så kort om tid låter jag eleverna arbeta gruppvis. Jag har delat upp de förbundsländer som finns i RTL-artikeln i lagom delar, varje grupp får ett eller två förbundsländer att arbeta med. De ska läsa sin del av artikeln, använda en tvåspråkig ordbok för att förstå texten, sammanfatta kort på svenska och leta reda på kartan var förbundslandet ligger. Betygen är redan satta så någon bedömning lägger jag inte in i det här läget, det är bara för att lära och bredda kännedomen om Tyskland.

Instruktionen till uppgiften hittar du här. 

 

Digital kompetens

Jag passar naturligtvis på att öva lite digital kompetens. Min kommun har avtal med NE.se, där det också finns ordböcker. Jag hänvisar eleverna dit, i stället för att använda Google Translate, men har märkt att de ofta är osäkra på hur den ska användas. Många skriver in hela meningar och förstår inte att de ska skriva in ord. Därför lägger jag in en enkel kommentar om detta. Det här är ett typiskt exempel på digital kompetens som vi ofta tar för givet att eleverna besitter, men som vi måste ta ansvar för att lära ut. Allt är inte självklart.

Så! Ut och njut med er nu! För visst känns det som att det är läge för lite Hitzefrei även i Sverige?

Korta lektionstips till sista engelskalektionerna

Who gets to go?

En klassisk övning som kommer i några olika versioner. Jag tror att jag fick min version på svenska av en kollega för många år sedan och sedan översatte den till engelska. Det är en diskussionsövning med lite djup. Vi ska befolka en ny planet, men bara ett visst antal människor får plats i rymdraketen. Eleverna får en lista på personer att välja mellan vilka ska man välja? Eleverna arbetar i grupper, pratar naturligtvis engelska hela tiden, och får argumentera för och emot olika personer. Hur många ledare är bra att ha? Finns det nog med fertila kvinnor för att säkra framtida generationer? Vilka kompetenser behövs egentligen? Filen jag brukar använda hittar du här.

“You’ve buttered your bread, now lie in it! – Malaphors

Malafor var ett nytt begrepp för mig, jag dök på det på den stora sajten Reddit, en fantastisk plats att fördriva alldeles för mycket tid, om man har för mycket över av den varan. Tråden handlade om att blanda ihop två metaforer eller idiom och på så vis skapa en malafor. Förslagen i tråden är av varierande grad, men många är riktigt roliga. Att förstå idiom är svårt för en främmandespråkstalare och vi kan inte lägga nog med tid på dessa. Det här kan bli en rolig sak att arbeta med när motivationen tryter. Jag har samlat ett antal av de malaforer som nämns i tråden i ett dokument, där eleverna ska lista ut vilka två uttryck som kombinerats, försöka förstå dem och sedan gärna tänka till om det finns någon motsvarighet på deras modersmål. Dokumentet med malaforerna hittar du här. För att förenkla har jag också gjort ett facit. Vill du läsa mer om malaforer? Här finns ett blogginlägg från Oxford Dictionaries.

What’s your superpower?

En annan diskussionsuppgift som brukar vara populär handlar om olika superkrafter. Du får trycka på en av knapparna, men bara en. Vilken superkraft väljer du att få? Varför? Jag skulle gärna länka till bildens skapare, men jag vet tyvärr inte varifrån den kommer. Väldigt populär uppgift.

Instructions

Har dina elever svårt att förstå instruktioner? Det är ett vardagligt problem för oss lärare att eleverna inte läser instruktionerna ordentligt och därför inte gör det de ska. En klassiker är att ge eleverna en punktlista med instruktioner där den första är att de ska läsa igenom allt noga först och den sista är att man ska strunta i allt emellan. Jag sammanställde en egen nyligen Skillstestreadinginstructions, och fyllde ut pappret med en Lorem Ipsum-text för att det skulle se mindre misstänkt ut. De allra flesta eleverna missade totalt och suckade smått generat när de insåg att de blivit lurade. Även om de mött uppgiften förut är det värt att upprepa för att påminna dem om vikten av att läsa instruktionen noga.

Jag följde upp detta genom att låta eleverna skriva en egen instruktion. Vi gick igenom hur man skapar en punktlista i ett dokument och passade på att lära oss begreppet bullet list. Eleverna fick i grupper välja mellan två enkla saker: how to tie your sholaces eller how to fold a paper airplane.

    

I det här läget hade jag ett antal lektioner kvar, så jag följde upp det med att låta eleverna göra egna youtube-tutorials. Det är en ny genre som uppskattas av många elever, men det är stort nog att bli ett eget arbetsområde. För den som är nyfiken kan jag rekommendera den här filmen som start och kanske att titta in på det allra första youtube-klippet.

Ladda med korta uppgifter

Det är perfekt så här års att slänga in repetitionsövningar i Quizlet för att köra Quizlet Live, eller en Kahoot som sammanfattar det man jobbat med under året, eller kanske roliga sommaraktiviteter. Testa gärna att göra en egen Jeopardy-spelplan för att variera. Här finns en spelplan jag gjort om engelskspråkiga länder.

Utvärdering

Det är viktigt att låta eleverna utvärdera året. Vilken förmåga har de utvecklat mest? Vilken förmåga önskar de träna mer nästa år? Vilket område har inspirerat dem? Vilken område hade de gärna sluppit? Som lärare använder vi ju gärna gamla godbitar, men vi finslipar också och bearbetar. Låt eleverna tycka till om längden på lektionspass, lektionernas placering på schemat och annat som är viktigt för oss lärare att fundera kring. Använder vi digitala verktyg för mycket eller för lite? Är läromedlet vi använder bra eller ej? Finns det idéer och önskemål inför kommande läsår? Vad tar de med sig? Det är enkelt att skapa ett formulär i Google och lägga in de frågor man önskar. Kanske göra man det tillsammans med kollegorna och jämför de svar man får in. Eleverna för en chans att säga vad de tycker och vi får en chans att tänka till kring deras feedback.

Andas ut

Jag är inte känd för att släppa eleverna tidigare särskilt ofta. Min lektionstid är för värdefull för att släppas bort. Men så här års kan det faktiskt vara okej att släppa eleverna fria lite tidigare. Vi måste inte tvinga fram innehåll när vi känner oss klara. Eleverna förstår att vi lärare också är trötta. Nu är sommarlovet nära. Väldigt nära.

 

 

Tysklärare? Jawohl!

Språkkunskaper är färskvara – fortbildning är nyckeln

Ämneskunskaper behöver underhållas för att man ska vara på topp, och språk är verkligen en sak som behöver underhållas. I Sverige idag kommer engelskan till stor del gratis, men det är en annan sak att få prata med modersmålstalare om intressanta ämnen än att titta på tv-serier och filmer. Men som tysklärare måste jag jobba betydligt hårdare på att underhålla mina språkkunskaper. Jag har, i motsats till relativt många andra tysklärare, inga släktingar som talar språket och ingen personlig koppling till landet. Det finns inga vänner att besöka, ingen Oma eller Opa att prata med över julmiddagen. Jag måste aktivt söka chanser att använda språket. Fortbildning är här ett måste. Mina första år som lärare tappade jag tyskan till alltför stor del. En vecka i Lübeck 2015 var avgörande för mig, det som tidigare fanns kom tillbaka och jag vässade till min tyska ytterligare. Nu jobbar jag hårdare på att inte tappa det igen, och jag hyser enorm tacksamhet till min fantastiska kollega Hanna, som pratar tyska med sin man dagligen och utan att tveka gärna pratar tyska med mig varje dag på jobbet. För det där lilla gör skillnad.

Konferens i Tyskland genom UHR

För en dryg månad sedan hoppade jag på en fantastisk möjlighet. UHR ansvarar för att samordna internationella samarbeten för Sverige. Det var en konferens på tyska i Weimar och de två anmälda hade fått förhinder. Alltså behövde två platser snabbt fyllas. Tre soliga vårdagar i Weimar, vem tackar nej till det? Kan man få bättre fortbildning? Jag högg tag i den första av mina tysklärarkollegor jag såg, och han var snabb att hänga på. Vår rektor är av den kloka sorten, som ser vinsten i att släppa iväg oss, och snart var det spikat. Jag och Henrik åkte alltså till Weimar för tre dagars konferens. Temat var hur man främjar arbetet med demokrati i skolan genom internationella skolutbyten. Den som är nyfiken kan läsa mer här eller lyssna på en podcast här.

Men jag tänker inte blogga om föreläsningarna, workshoppar eller något annat. Jag vill lyfta fram resan i sig. För det  bästa med den här resan var faktiskt att jag och Henrik fick åka till Tyskland, prata tyska, åka tyska tåg, äta tysk mat, samtala med andra lärare på tyska, ofta om språkundervisning eller skola i allmänhet, kanske dricka ett glas Riesling, minnas tidigare vistelser i landet, skratta tillsammans och dela erfarenheten. Det stärker oss båda som individuella tysklärare, och det stärker vårt samarbete.

Naturligtvis vill jag att mina elever tar del av resan också. Jag hade redan innan berättat för dem att jag skulle lägga upp filmer och bilder på mitt tyska-Instagramkonto: @miasdeutschunterricht. Att följa det är naturligtvis högst frivilligt, och det var totalt 5-10 av mina nuvarande elever som var inne och tittade på mina filmer under veckan. Men det spelar ingen roll att de flesta struntade i det, om jag lyckas motivera några av eleverna är det en vinst i sig. För att se till att alla fick ta del gjorde jag en kort film som ni kan se nedan.

Tyskläraraktiviteter genom Goethe Institut

Men man måste inte åka utomlands. Olika språk har olika former för stöttning, och som lärare i tyska är man hjärtligt tacksam för det stöd som Goethe Institut erbjuder, både i form av digitala resurser och fortbildning. På lokal nivå arrangeras olika arrangemang, stort och smått, och igår samlades en liten grupp tysklärare och andra som uppskattar att få använda det tyska språket för en guidad rundvandring i vår hemstad, Göteborg, på tyska, med fokus på tyskarnas historia i staden.

Utöver själva guidningen är det stärkande att få träffa andra lärare, att få prata tyska och att få befästa de relationer man redan har till andra personer kopplade till tyskundervisning. Man stärker sin identitet som tysklärare genom att samlas i den här konstellationen, helt enkelt.

Vad kan man då mer göra? Kolla in i kalendariet för Goethe Institut Schweden, kanske finns det där något som tilltalar dig. Som göteborgare har jag inte bara skrivit in tysklärardagen i kalendern, utan också en teaterföreställning på tyska i augusti. Kanske tilltalas man av Max Raabe och hans Palastorchester? De kommer till Sverige på turné i höst, det kanske är ett bra tillfälle att samla kollegorna? Om du har idéer på aktiviteter för tysklärare är ju välkommen att kontakta någon av representanterna på Goethe Institut, till exempel Oktavia Marquardt, ifall du bor nära Göteborg.

Digitala kontakter

En viktig knutpunkt för lärare har under de senastre åren blivit Facebook, där det finns oändligt många grupper av olika slag. Ofta finns det flera snarlika, men några blir mer aktiva än andra. Det är imponerande att vi lyckats samla fler än tusen tysklärare i Sverige i en enda facebook-grupp, och i den hämtar vi stöd och inspiration, vilket är extra viktigt för de många språklärarare som är ensamma på sina skolor. Så, kära tysklärare, om ni har ett Facebook-konto men ännu inte hittat till gruppen Lärare i tyska – en nätverksplats. Willkommen!

Wer bin ich?

Så om någon frågar mig just idag vilket ämne jag identifierar mig starkast med är svaret självklart: im Moment bin ich Deutschlehrerin, ohne Zweifel!

Rock paintings – what do you see?

Post-NP

Nationella prov. De tar på krafterna. På oss lärare, men framför allt på eleverna. Ska vi då alltid låta eleverna gå hem direkt efter provet? Nej, det skulle göra vårterminen helt omöjlig för lärare i samtliga ämnen, alldeles för mycket undervisning skulle falla bort. Men man kan inte heller lägga in en tung genomgång eller något alltför krävande. Jag har en favoritövning som jag brukar spara till någon lektion i samband med nationella proven, och i veckan fick mina 9or genomföra upplägget.

Realia – Sydafrika

Vi arbetar just med Sydafrika på olika sätt, och jag har en text från en bok som handlar om två folkgrupper som för länge sedan befolkade landet: The Khoi and the San. Jag kan av upphovsrättsliga skäl inte dela med mig av texten, men den som vill försöka sig på upplägget kan säkert hitta andra texter av liknande slag, till exempel den här.

Vi började med att läsa texten tillsammans, jag läste högt och förklarade vissa begrepp som kan vara oklara för eleverna: cattle herders, hunter-gatherers, ancestors osv. Vi lärde oss lite om hur de olika folkslagen levde och hur de blev mer eller mindre utrotade av andra afrikanska stammar och av europeerna.

Vi läste också om hur Khoi-folket dokumenterade sitt liv genom grottmålningar. Till texten finns en bild på en grottmålning. Parvis lät jag eleverna diskutera vad de såg på bilden. Vilka folkgrupper finns med? Hur ser vi vilka som är vilka? Vad gör djuren på bilden? Det är lätt att googla fram bilder på grottmålningar som kan fungera väl till syftet, exempelvis bilden nedan, som jag hittade på Wikimedia.

Av Andrew Moir from Cape Town, South Africa [CC BY 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Kreativitet i samarbete

Nästa steg var att parvis skapa egna bilder i samma stil. Jag har en bildlärarkollega som uppskattar ämnesövergripande arbete, och det krävdes inte mycket övertalning för att få några papper och få låna några pastellkritor i färger som passade ändamålet. Eleverna kastade sig över uppgiften med skratt och goda samtal.

Vad har de andra försökt förmedla?

När grupperna kände sig klara samlade jag in bilderna och tolkningsfasen inleddes. Jag höll upp en bild i taget och kamraterna fick försöka tolka vad de såg på bilderna. Det fanns gott om jaktmotiv, människor som samlats kring lägereldar och vilda djur. Det smög sig dessutom in några kärlekshistorier och något enstaka UFO, efter en veckan med nationella prov får man ha glimten i ögat när det gäller innehållet.

Någon elev verkade skeptisk när jag anlände till lektionssalen med papper och kritor: ska man verkligen rita på engelskan i 9an? Mitt svar: javisst! Varför inte? Eleverna samtalade på engelska, vi läste och lyssnade till en text samt lärde oss om kultur från ett engelskspråkigt land. Klockrena kopplingar till kursplanen i engelska! Att vi dessutom nosade på historians och bildens kursplaner är bara ren bonus! Den här uppgiften skulle inte leda till något bedömningsunderlag, men den var alldeles lagom ansträngande som uppföljning till de nationella proven.

Nedan följer några av de alster som producerades under lektionen.