Hitzefrei

Vad är Hitzefrei?

Alla som har en koppling till Tyskland har hört talas om det legendariska begreppet Hitzefrei. Det finns mer eller mindre formella regleringar av möjligheten att förkorta eller ställa in undervisningen dagar då det är olidligt varmt. Men är det alltid så? Överallt? Nej, det ser olika ut i olika förbundsländer, och det finns gamla regleringar som inte längre lever kvar.

Kortuppgift

Jag hade några få lektioner kvar med mina 7or, ingenting inplanerat och det här är väl mer än lovligt passande. En snabb googling gav mig lämpligt material, aktuella artiklar från SpiegelOnline och RTL om ämnet. Då jag har så kort om tid låter jag eleverna arbeta gruppvis. Jag har delat upp de förbundsländer som finns i RTL-artikeln i lagom delar, varje grupp får ett eller två förbundsländer att arbeta med. De ska läsa sin del av artikeln, använda en tvåspråkig ordbok för att förstå texten, sammanfatta kort på svenska och leta reda på kartan var förbundslandet ligger. Betygen är redan satta så någon bedömning lägger jag inte in i det här läget, det är bara för att lära och bredda kännedomen om Tyskland.

Instruktionen till uppgiften hittar du här. 

 

Digital kompetens

Jag passar naturligtvis på att öva lite digital kompetens. Min kommun har avtal med NE.se, där det också finns ordböcker. Jag hänvisar eleverna dit, i stället för att använda Google Translate, men har märkt att de ofta är osäkra på hur den ska användas. Många skriver in hela meningar och förstår inte att de ska skriva in ord. Därför lägger jag in en enkel kommentar om detta. Det här är ett typiskt exempel på digital kompetens som vi ofta tar för givet att eleverna besitter, men som vi måste ta ansvar för att lära ut. Allt är inte självklart.

Så! Ut och njut med er nu! För visst känns det som att det är läge för lite Hitzefrei även i Sverige?

Korta lektionstips till sista engelskalektionerna

Who gets to go?

En klassisk övning som kommer i några olika versioner. Jag tror att jag fick min version på svenska av en kollega för många år sedan och sedan översatte den till engelska. Det är en diskussionsövning med lite djup. Vi ska befolka en ny planet, men bara ett visst antal människor får plats i rymdraketen. Eleverna får en lista på personer att välja mellan vilka ska man välja? Eleverna arbetar i grupper, pratar naturligtvis engelska hela tiden, och får argumentera för och emot olika personer. Hur många ledare är bra att ha? Finns det nog med fertila kvinnor för att säkra framtida generationer? Vilka kompetenser behövs egentligen? Filen jag brukar använda hittar du här.

“You’ve buttered your bread, now lie in it! – Malaphors

Malafor var ett nytt begrepp för mig, jag dök på det på den stora sajten Reddit, en fantastisk plats att fördriva alldeles för mycket tid, om man har för mycket över av den varan. Tråden handlade om att blanda ihop två metaforer eller idiom och på så vis skapa en malafor. Förslagen i tråden är av varierande grad, men många är riktigt roliga. Att förstå idiom är svårt för en främmandespråkstalare och vi kan inte lägga nog med tid på dessa. Det här kan bli en rolig sak att arbeta med när motivationen tryter. Jag har samlat ett antal av de malaforer som nämns i tråden i ett dokument, där eleverna ska lista ut vilka två uttryck som kombinerats, försöka förstå dem och sedan gärna tänka till om det finns någon motsvarighet på deras modersmål. Dokumentet med malaforerna hittar du här. För att förenkla har jag också gjort ett facit. Vill du läsa mer om malaforer? Här finns ett blogginlägg från Oxford Dictionaries.

What’s your superpower?

En annan diskussionsuppgift som brukar vara populär handlar om olika superkrafter. Du får trycka på en av knapparna, men bara en. Vilken superkraft väljer du att få? Varför? Jag skulle gärna länka till bildens skapare, men jag vet tyvärr inte varifrån den kommer. Väldigt populär uppgift.

Instructions

Har dina elever svårt att förstå instruktioner? Det är ett vardagligt problem för oss lärare att eleverna inte läser instruktionerna ordentligt och därför inte gör det de ska. En klassiker är att ge eleverna en punktlista med instruktioner där den första är att de ska läsa igenom allt noga först och den sista är att man ska strunta i allt emellan. Jag sammanställde en egen nyligen Skillstestreadinginstructions, och fyllde ut pappret med en Lorem Ipsum-text för att det skulle se mindre misstänkt ut. De allra flesta eleverna missade totalt och suckade smått generat när de insåg att de blivit lurade. Även om de mött uppgiften förut är det värt att upprepa för att påminna dem om vikten av att läsa instruktionen noga.

Jag följde upp detta genom att låta eleverna skriva en egen instruktion. Vi gick igenom hur man skapar en punktlista i ett dokument och passade på att lära oss begreppet bullet list. Eleverna fick i grupper välja mellan två enkla saker: how to tie your sholaces eller how to fold a paper airplane.

    

I det här läget hade jag ett antal lektioner kvar, så jag följde upp det med att låta eleverna göra egna youtube-tutorials. Det är en ny genre som uppskattas av många elever, men det är stort nog att bli ett eget arbetsområde. För den som är nyfiken kan jag rekommendera den här filmen som start och kanske att titta in på det allra första youtube-klippet.

Ladda med korta uppgifter

Det är perfekt så här års att slänga in repetitionsövningar i Quizlet för att köra Quizlet Live, eller en Kahoot som sammanfattar det man jobbat med under året, eller kanske roliga sommaraktiviteter. Testa gärna att göra en egen Jeopardy-spelplan för att variera. Här finns en spelplan jag gjort om engelskspråkiga länder.

Utvärdering

Det är viktigt att låta eleverna utvärdera året. Vilken förmåga har de utvecklat mest? Vilken förmåga önskar de träna mer nästa år? Vilket område har inspirerat dem? Vilken område hade de gärna sluppit? Som lärare använder vi ju gärna gamla godbitar, men vi finslipar också och bearbetar. Låt eleverna tycka till om längden på lektionspass, lektionernas placering på schemat och annat som är viktigt för oss lärare att fundera kring. Använder vi digitala verktyg för mycket eller för lite? Är läromedlet vi använder bra eller ej? Finns det idéer och önskemål inför kommande läsår? Vad tar de med sig? Det är enkelt att skapa ett formulär i Google och lägga in de frågor man önskar. Kanske göra man det tillsammans med kollegorna och jämför de svar man får in. Eleverna för en chans att säga vad de tycker och vi får en chans att tänka till kring deras feedback.

Andas ut

Jag är inte känd för att släppa eleverna tidigare särskilt ofta. Min lektionstid är för värdefull för att släppas bort. Men så här års kan det faktiskt vara okej att släppa eleverna fria lite tidigare. Vi måste inte tvinga fram innehåll när vi känner oss klara. Eleverna förstår att vi lärare också är trötta. Nu är sommarlovet nära. Väldigt nära.

 

 

Tysklärare? Jawohl!

Språkkunskaper är färskvara – fortbildning är nyckeln

Ämneskunskaper behöver underhållas för att man ska vara på topp, och språk är verkligen en sak som behöver underhållas. I Sverige idag kommer engelskan till stor del gratis, men det är en annan sak att få prata med modersmålstalare om intressanta ämnen än att titta på tv-serier och filmer. Men som tysklärare måste jag jobba betydligt hårdare på att underhålla mina språkkunskaper. Jag har, i motsats till relativt många andra tysklärare, inga släktingar som talar språket och ingen personlig koppling till landet. Det finns inga vänner att besöka, ingen Oma eller Opa att prata med över julmiddagen. Jag måste aktivt söka chanser att använda språket. Fortbildning är här ett måste. Mina första år som lärare tappade jag tyskan till alltför stor del. En vecka i Lübeck 2015 var avgörande för mig, det som tidigare fanns kom tillbaka och jag vässade till min tyska ytterligare. Nu jobbar jag hårdare på att inte tappa det igen, och jag hyser enorm tacksamhet till min fantastiska kollega Hanna, som pratar tyska med sin man dagligen och utan att tveka gärna pratar tyska med mig varje dag på jobbet. För det där lilla gör skillnad.

Konferens i Tyskland genom UHR

För en dryg månad sedan hoppade jag på en fantastisk möjlighet. UHR ansvarar för att samordna internationella samarbeten för Sverige. Det var en konferens på tyska i Weimar och de två anmälda hade fått förhinder. Alltså behövde två platser snabbt fyllas. Tre soliga vårdagar i Weimar, vem tackar nej till det? Kan man få bättre fortbildning? Jag högg tag i den första av mina tysklärarkollegor jag såg, och han var snabb att hänga på. Vår rektor är av den kloka sorten, som ser vinsten i att släppa iväg oss, och snart var det spikat. Jag och Henrik åkte alltså till Weimar för tre dagars konferens. Temat var hur man främjar arbetet med demokrati i skolan genom internationella skolutbyten. Den som är nyfiken kan läsa mer här eller lyssna på en podcast här.

Men jag tänker inte blogga om föreläsningarna, workshoppar eller något annat. Jag vill lyfta fram resan i sig. För det  bästa med den här resan var faktiskt att jag och Henrik fick åka till Tyskland, prata tyska, åka tyska tåg, äta tysk mat, samtala med andra lärare på tyska, ofta om språkundervisning eller skola i allmänhet, kanske dricka ett glas Riesling, minnas tidigare vistelser i landet, skratta tillsammans och dela erfarenheten. Det stärker oss båda som individuella tysklärare, och det stärker vårt samarbete.

Naturligtvis vill jag att mina elever tar del av resan också. Jag hade redan innan berättat för dem att jag skulle lägga upp filmer och bilder på mitt tyska-Instagramkonto: @miasdeutschunterricht. Att följa det är naturligtvis högst frivilligt, och det var totalt 5-10 av mina nuvarande elever som var inne och tittade på mina filmer under veckan. Men det spelar ingen roll att de flesta struntade i det, om jag lyckas motivera några av eleverna är det en vinst i sig. För att se till att alla fick ta del gjorde jag en kort film som ni kan se nedan.

Tyskläraraktiviteter genom Goethe Institut

Men man måste inte åka utomlands. Olika språk har olika former för stöttning, och som lärare i tyska är man hjärtligt tacksam för det stöd som Goethe Institut erbjuder, både i form av digitala resurser och fortbildning. På lokal nivå arrangeras olika arrangemang, stort och smått, och igår samlades en liten grupp tysklärare och andra som uppskattar att få använda det tyska språket för en guidad rundvandring i vår hemstad, Göteborg, på tyska, med fokus på tyskarnas historia i staden.

Utöver själva guidningen är det stärkande att få träffa andra lärare, att få prata tyska och att få befästa de relationer man redan har till andra personer kopplade till tyskundervisning. Man stärker sin identitet som tysklärare genom att samlas i den här konstellationen, helt enkelt.

Vad kan man då mer göra? Kolla in i kalendariet för Goethe Institut Schweden, kanske finns det där något som tilltalar dig. Som göteborgare har jag inte bara skrivit in tysklärardagen i kalendern, utan också en teaterföreställning på tyska i augusti. Kanske tilltalas man av Max Raabe och hans Palastorchester? De kommer till Sverige på turné i höst, det kanske är ett bra tillfälle att samla kollegorna? Om du har idéer på aktiviteter för tysklärare är ju välkommen att kontakta någon av representanterna på Goethe Institut, till exempel Oktavia Marquardt, ifall du bor nära Göteborg.

Digitala kontakter

En viktig knutpunkt för lärare har under de senastre åren blivit Facebook, där det finns oändligt många grupper av olika slag. Ofta finns det flera snarlika, men några blir mer aktiva än andra. Det är imponerande att vi lyckats samla fler än tusen tysklärare i Sverige i en enda facebook-grupp, och i den hämtar vi stöd och inspiration, vilket är extra viktigt för de många språklärarare som är ensamma på sina skolor. Så, kära tysklärare, om ni har ett Facebook-konto men ännu inte hittat till gruppen Lärare i tyska – en nätverksplats. Willkommen!

Wer bin ich?

Så om någon frågar mig just idag vilket ämne jag identifierar mig starkast med är svaret självklart: im Moment bin ich Deutschlehrerin, ohne Zweifel!

Rock paintings – what do you see?

Post-NP

Nationella prov. De tar på krafterna. På oss lärare, men framför allt på eleverna. Ska vi då alltid låta eleverna gå hem direkt efter provet? Nej, det skulle göra vårterminen helt omöjlig för lärare i samtliga ämnen, alldeles för mycket undervisning skulle falla bort. Men man kan inte heller lägga in en tung genomgång eller något alltför krävande. Jag har en favoritövning som jag brukar spara till någon lektion i samband med nationella proven, och i veckan fick mina 9or genomföra upplägget.

Realia – Sydafrika

Vi arbetar just med Sydafrika på olika sätt, och jag har en text från en bok som handlar om två folkgrupper som för länge sedan befolkade landet: The Khoi and the San. Jag kan av upphovsrättsliga skäl inte dela med mig av texten, men den som vill försöka sig på upplägget kan säkert hitta andra texter av liknande slag, till exempel den här.

Vi började med att läsa texten tillsammans, jag läste högt och förklarade vissa begrepp som kan vara oklara för eleverna: cattle herders, hunter-gatherers, ancestors osv. Vi lärde oss lite om hur de olika folkslagen levde och hur de blev mer eller mindre utrotade av andra afrikanska stammar och av europeerna.

Vi läste också om hur Khoi-folket dokumenterade sitt liv genom grottmålningar. Till texten finns en bild på en grottmålning. Parvis lät jag eleverna diskutera vad de såg på bilden. Vilka folkgrupper finns med? Hur ser vi vilka som är vilka? Vad gör djuren på bilden? Det är lätt att googla fram bilder på grottmålningar som kan fungera väl till syftet, exempelvis bilden nedan, som jag hittade på Wikimedia.

Av Andrew Moir from Cape Town, South Africa [CC BY 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Kreativitet i samarbete

Nästa steg var att parvis skapa egna bilder i samma stil. Jag har en bildlärarkollega som uppskattar ämnesövergripande arbete, och det krävdes inte mycket övertalning för att få några papper och få låna några pastellkritor i färger som passade ändamålet. Eleverna kastade sig över uppgiften med skratt och goda samtal.

Vad har de andra försökt förmedla?

När grupperna kände sig klara samlade jag in bilderna och tolkningsfasen inleddes. Jag höll upp en bild i taget och kamraterna fick försöka tolka vad de såg på bilderna. Det fanns gott om jaktmotiv, människor som samlats kring lägereldar och vilda djur. Det smög sig dessutom in några kärlekshistorier och något enstaka UFO, efter en veckan med nationella prov får man ha glimten i ögat när det gäller innehållet.

Någon elev verkade skeptisk när jag anlände till lektionssalen med papper och kritor: ska man verkligen rita på engelskan i 9an? Mitt svar: javisst! Varför inte? Eleverna samtalade på engelska, vi läste och lyssnade till en text samt lärde oss om kultur från ett engelskspråkigt land. Klockrena kopplingar till kursplanen i engelska! Att vi dessutom nosade på historians och bildens kursplaner är bara ren bonus! Den här uppgiften skulle inte leda till något bedömningsunderlag, men den var alldeles lagom ansträngande som uppföljning till de nationella proven.

Nedan följer några av de alster som producerades under lektionen.

 

Innehåll och form – integrerad grammatikundervisning

Mina 9or har i engelskan under en period arbetat med Indien. De har gruppvis får fördjupa sig i ett ämne som de presenterat för klassen och alla har fått en överblick över de viktigaste delarna av landets kultur. Det var dags att avrunda och jag passade på att lägga in ett grammatiskt moment som jag vet att eleverna inte använder aktivt: tag questions.

När det gäller vilken grammatik som ska eller inte ska undervisas kan man välja och vraka. Många av våra elever tar till sig grammatiska strukturer genom den extramurala engelskan och det är svårt att hitta saker som är nya för alla. I år 9 brukar jag se till att gå igenom genitiv, adverbböjning och ibland även tag questions, då detta är saker många är redo att få bra koll på.

Tag questions är påhängsfrågor som man hänger på ett påstående för att söka medhåll hos åhöraren, de motsvarar svenskans “eller hur?”. Innan jag presenterade vad vi skulle jobba med ville jag ha påståenden. Efter att ha klurat länge på vilket digitalt verktyg som kunde lämpa sig bäst fastnade jag vid det enklaste: vita papperslappar. Varje elev fick en vit lapp och uppmanades skriva ner ett påstående om Indien på varje sida. En viktig del av instruktionen var att hälften av påståendena skulle vara negativa, alltså innehålla en negation. Jag uppmuntrade dem också att gruppvis prata ihop sig och smyga in lagom många felaktigheter i sina påståenden. På så vis blandades alltså positiva och negativa påståenden, sanningar och felaktigheter.

Under tiden eleverna formulerade sina påståenden skrev jag några exempel på tavlan. När alla var klara samlade jag deras uppmärksamhet för en klassisk genomgång. Grundreglerna lokaliserade jag också på den fantastiska sidan British Council, och dessa regler delade jag också med eleverna digitalt, ifall de vill repetera hemma.

Efter genomgången av hur tag questions fungerar var nästa steg självklart:

Skapa påhängsfrågor till de påståenden ni skrivit på era lappar. Dubbelkolla med bordgrannen vid osäkerhet, som alltid.

För att sedan riktigt nöta in formen samlade jag in alla lappar och körde ett allmänt förhör. Jag använder mig av metoden No Hands Up, jag har glasspinnar med alla elevers namn på som jag drar slumpvis. Jag fick hjälp med uppläsningen av en elev och jag drog sedan namn på vem som skulle besvara frågan.

-Mumbai is the capital of India, isn’t it?
-No, it isn’t!

-Cows are holy in India, aren’t they?
-Yes, they are.

Vi fick därmed en ordentlig repetition av det viktigaste vi lärt oss om Indien, samtidigt som formen för tag questions repeterades 50-60 gånger per grupp.

När man integrerar grammatiken i undervisningen på det här sättet är min upplevelse att eleverna tar det som något naturligt, inte som ett separat moment, vilket ökar motivationen.

Ett enkelt upplägg, ett nytt moment, ny kunskap som sitter ordentligt.

Rörelse i vardagen

För ett par år sedan läste jag en artikel som fastnade i minnet. Valerie Strauss berättade i Washington Post om hur hon skuggat elever under en skoldag och reflekterat över sin upplevelse. Hennes första punkt:

Students sit all day, and sitting is exhausting.

Av Tulane Public Relations (Student in Class Uploaded by AlbertHerring) [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Jag har själv tydliga minnen av att genomföra längre prov och tentor och efteråt ha ont i kroppen av anspänning.

Den som söker artiklar om att vi behöver få eleverna att röra sig mer i skolan, om att pulsträning förbättrar skolresultaten, den behöver inte leta länge. Ett fint exempel är sättöstergötlandirörelse.nu. Ämnet är populärt och alla är överens om att eleverna behöver röra sig mer än de gör. Men är pulspass och fler idrottstimmar enda lösningen?

Beroende på hur skolor är uppbyggda kan eleverna antingen ha ämnessalar, hemklassrum eller en kombination. En fara med hemklassrum är att eleverna inte bryr sig om att lämna klassrummen mellan lektionerna. Sysselsättningen är ändå att använda datorn eller mobilen för att kommunicera med kompisar eller spela spel, båda dessa aktiviteter kan genomföras utan att lämna klassrummet. Konsekvensen kan då bli att eleven blir sittande på samma stol flera timmar på raken med mer eller mindre styrd aktivitet. För, handen på hjärtat, hur ofta är eleverna uppe och går på dina lektioner?

Raster

En första lösning är att vara stenhård på att alla elever ska lämna klassrummet på rasten, även om de strax ska tillbaka till samma plats. En liten tur utomhus är självklart att föredra, men det kan vara svårt att få med alla ungdomar på detta.

Att skolan sedan ser till att det finns gott om alternativ för längre raster är också viktigt. Det kan handla om pingisbord, fotbollar, basketkorgar med nät i eller mer kreativa lösningar. Rasten är viktig för att lektionsinnehållet ska landa väl.

Av Mehbub Hassan [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], från Wikimedia Commons

Lektioner

När man undervisar i teoretiska ämnen, speciellt äldre elever, är det lätt att eleverna blir sittande hela lektionen. Men det går att undvika om man är medveten om problemet. Jag har tidigare bloggat om muntliga övningar där det går att bygga in moment då eleverna rör sig i klassrummet och en väldigt rörelseintensiv äggjakt. En klassiker bland oss språklärare är också att använda oss av rörelsesånger som Head, shoulders, knees and toes eller alla tysklärares favorit Winke, winke, winke, där rumpor skakas tills svetten lackar.

Jag försöker också ge eleverna möjlighet att skriva på tavlan mycket. Gärna många elever samtidigt. När jag har glosförhör sker det på tavlan, och alla eleverna går fram minst två gånger. Om vi arbetar med klassiska övningar i boken skriver jag inte upp något facit, utan eleverna får efter hand som de är klara komma fram och skriva upp sina förslag på tavlan. Enkla sätt att förhindra en hel timma stillasittande.

Men rörelsen kan bli mycket enklare än så. En kollega valde att i stället för att dela ut elevernas skrivböcker slänga dem på golvet så att eleverna fick komma fram och hämta dem själva. Enkelt men effektivt, alla elever var tvugna att resa sig upp, gå några meter och sedan sätta sig igen.

Elev-BUS

I min egen kommun, Partille, hade man under hösten ett projekt inom ramen för elev-BUS (Barn-Unga-Samhälle) där eleverna på alla skolor fick komma med tips om hur man kan öka rörligheten i skolorna. Kommunen kommer följa upp detta i samband med en hälsovecka under våren. Här kan du se sammanställningen av deras tips: år F-5 och år 6-9 

Från år F-5

Från år 6-9

Fler tips

Förra året anordnades en tävling på temat Sveriges piggaste klassrum. Kanske hittar du tips bland bidragen?

Man kan också köpa in Brain Breaks eller liknande för att köra mer regelbundna övningar.

Kanske blir man inspirerad av youtube-kontot Daglig rörelse i skolan.

Tips på engelska kan man hitta om man t.ex. söker på Energizers.

Sajten Amerigan English for Educators hade nyligen ett webinarium på temat som inom kort kommer läggas upp på deras facebook-sida. Titta gärna på det för fler tips kopplade till engelskämnet.

Kanske har du ett eget tips att dela med dig av i kommentarsfältet nedan?

Var är äggen?

Samplanering

Det här upplägget kan jag inte själv ta åt mig äran från, idén kommer från en kreativ kollega, Hanna Nilsson Pingel, som undervisar spanska. Vi bollar ofta tankar om undervisningen och tips till undervisningen, och i veckan presenterade Hanna ett upplägg till spanskan kopplat till påsken som jag direkt bad att få använda i tyskan också. Upplägget bygger på att eleverna kan ge och förstå vägbeskrivningar. Vi arbetar båda med ett läromedel som bas och använder övningen i den årskurs som övat på detta ämnesområde.

Utomhuspedagogik

För att variera undervisningen ska eleverna få lämna klassrummet, det är dags att leta påskägg! Men för att det ska finnas påskägg att hitta måste vi först placera ut dem. Var? Det bestämmer eleverna!

Upplägget är tänk att vara under tre lektioner: först ska eleverna få uppgiften, bekanta sig med en begreppslista och välja ut ett gömställe. Nästa steg är att skriva en vägbeskrivning till gömstället på målspråket. Slutligen ska eleverna placera ut sina ägg och få en annan grupps vägbeskrivning och följa densamma för att hitta det gömda ägget.

Vi har också valt att lägga in en karta över närområdet i uppgiften. Dels blir det tydligt att se att eleverna verkligen följt instruktionen och inte fuskat (ifall ett färgglatt ägg skulle synas i en buske en bit bort) eller råkat ta fel ägg, alltså ett som en annan grupp gömt. Det blir också en chans för eleverna att befästa de kunskaper i kartläsning som ingår i idrottsundervisningen. Kanske kan ni låna kartor av idrottslärarna för att förstärka kunskapen?

En ofärdig planering att anpassa

Det kanske verkar som att vi ger er en färdig planering, men riktigt så enkelt är det inte. Hanna är behörig i både tyska och spanska, själv är jag behörig i engelska och tyska, men pratar också en del franska och spanska. När vi samlat begrepp har vi hela tiden tänkt att det ska finnas begrepp som ska vara relevanta på något av målspråken. Men räcker det för alla? Beroende på språk och årskurs måste begreppslistan anpassas. En spanskaelev i år 8 kan få ett antal prepositioner att använda, men tyskaeleverna i år 7 behöver få hjälp med hela fraser där prepositionen sätts ihop med lämpligt substantiv, eftersom böjningsmönstret som följer tyska prepositioner är betydligt mer komplext än spanskan. Samma uppgift i två olika årskurser kan kräva olika mycket stöttning, och även olika grupper på samma nivå kan behöva olika mycket stöttning.

En annan faktor att se över är närområdet. Finns det rondeller i området, eller kanske en bro? Behöver eleverna förhålla sig till naturområden eller stadsmiljö? Den begreppslista vi har förberett innehåller många begrepp och vissa av dem kanske inte alls är viktiga i det område där dina elever kommer röra sig. Därför behöver du som lärare skapa en kopia av dokumentet som du sedan redigerar utifrån din grupps förutsättningar. Plocka bort fraser som är irrelevanta, lägg till sådant som saknas för att din grupp ska få tillräcklig stöttning. Behövs fler hela fraser? Räcker det med enstaka ord? Det är upp till dig att anpassa uppgiften.

Är du redo? Här hittar du dokumentet. 

Vad är väl ett nationellt prov….

När det första nationella provet spreds i sociala medier var vi nog alla lite smått chockade. Nu suckar vi bara uppgivet att det var en tidsfråga. Jag undervisar inte i svenska men efter att igår ha sett och hört allt om spridningen av NP i svenska för år 9 hade jag lust att bara kasta in handduken. Varför gör vi det här?

Jag tillhör de lärare som tycker att de nationella proven är ett bra stöd för mig i min bedömning. Upplägget av hör- och läsförståelse ger mig vädledning om vilken sorts bedömnings som ska innefattas för att täcka upp kunskapskravens innehåll. Efter ett antal år vet jag att det är en kombination av sökläsning, lucktexter och längre texter med frågor på, mellan och bortom raderna, men betydligt mindre andel bortom raderna än det är i svenska. Jag vet vad som krävs i en uppsats. Jag sitter varje år och konstaterar att jag behöver se efter mina egna bedömningsnivåer och att sambedöma texterna tillsammans med kollegor är den nyttigaste fortbildningen jag vet.

Tidigare har jag sett till att ha brett bedömningsunderlag under övriga terminer, men under våren i år 9 har jag i mångt och mycket släppt övrig bedömning av de förmågor som inkluderas i NP. Men nu är det slut med det. Nu är det dags att planera upp hörförståelsetester och läsförståelseövningar för att ha ett fullgott underlag. Det är dags att skapa andra skrivuppgifter. För jag kan vara helt säker på att mina elever kommer ha sett det nationella provet innan vi skriver det, och jag kan därför inte alls förlita mig på det som ett rättssäkert bedömningsunderlag i år.

Vad innebär det här för mig? Massor med merarbete, så klart. För vi får inte lov att strunta i alla dessa prov som är skrivna efter att eleverna sett både frågor och facit. De måste ändå rättas. Men jag behöver rätta en massa andra saker också. Det kommer ta tid. Tid jag kunde lägga på annat. Rent krasst får jag nog lägga mer tid på 9orna som får tas från någon annan årskurs, kanske får 8orna färre möjligheter att visa motsvarande förmågor den här terminen, bara för att jag ska hinna med att rätta dubbelt.

Det betyder också att vi lärare behöver ha tillgång till andra bedömningsuppgifter. Att skapa skrivuppgifter är inte svårt, jag har tidigare bloggat om flera uppgifter här som är baserade på hur NP del C är upplagd, men att hitta tillförlitliga prov i hör- och läsförståelse är inte alls lika lätt. Det finns gott om ESL/EFL-material på nätet, men det gäller ju att proven är anpassade efter de svenska kunskapskraven. Och det gäller att proven inte är kända av eleverna sedan innan. Vi har gamla prov på NAFS hemsida, men dessa ligger ju öppet. Vi har några få delar i bedömningsportalen, men de allra flesta av dessa är utprovade för år 7 och 8.

Vi behöver mer stöd i detta arbete. Vi behöver en akut påfyllning av gamla, frisläppta prov till bedömningsportalen. Vi behöver hjälp. För NP är inte längre någon hjälp. Skolverket, vi behöver hjälp!

Hur bearbetar vi feedback?

Man kan rätta ihjäl sig som språklärare. Man kan ägna varje vaken minut åt att ge alla elever detaljerad feedback. Men är det rimligt? Nej, så klart inte. Men det är tyvärr en sanning att man aldrig någonsin kan känna sig helt klar med jobbet som lärare, vi skulle alltid kunnat ge eleverna några uppgifter till som de kunde fått feedback på, det finns alltid lite mer som skulle kunna gjorts.

Arbetsbelastning

Hur hanterar vi det, då? Jag har vissa terminer bestämt mig för att i en årskurs lägga fokus på tala och i en annan på skriva, så att balansen blir lite bättre. Nu har mina 8or pratar massor under hösten, nu kör vi mer skriftligt under våren. I slutändan kommer de ha bra koll på många olika förmågor, det lovar jag.

Digitalt eller analogt?

En viktig fråga är huruvida man ska kommentera analogt eller digitalt. Jag vet flera språklärare som arbetar helt digitalt, men jag vet också lärare som hellre jobbar analogt. Jag har själv försökt hitta olika sätt men velar fram och tillbaka. Att arbeta helt digitalt har för mig inte blivit helt bra. Det finns visserligen tillägg till webbläsare och program som underlättar arbetet, men jag själv har i nuläget fastnat i en enkelt bläckpenna på papper. Om jag håller mig till det framöver? Långt ifrån säkert. Men var och en måste hitta en metod som fungerar.

Vad ska man kommentera och hur?

Pia Köhlmyr från Göteborgs universitet presenterade på Ämnets dag och på Språklärarnas riksförbund Västra Sveriges engelsklärardag en studie om Does feedback matter?, med undervisning av akademisk engelska i fokus. Hennes presentation finns att läsa här. Hon var tydlig i sin presentation med att man inte sitter inne på ett enkelt svar om vad som är bäst, och ett av de resultat hon kunde presentera är att mer forskning behövs på området. Men det hon kom fram till var att en blandning av direkt och indirekt feedback är bra, och att direkt feedback gärna får åtföljas av metalingvistiska kommentarer. Den som är nyfiken kan få gott om lästips på sista sidan av hennes presentation.

Hur ser man till att eleverna tar till sig?

Vi har alla varit där. Man har ägnat så mycket tid åt att få till de där perfekta formuleringarna som ska få just den här eleven att förstå just de här detaljerna som ska lyfta just den här förmågan lite till. Och så ser vi hur eleven skrynklar ihop pappret och slänger det i (eller bredvid) papperskorgen efter att knappt ha slängt en blick på kommentarerna. Allt detta arbete utan att det landar. Numera lämnar jag aldrig ut någon mer betydande feedback utan att ha säkerställt att jag har en kopia att återgå till.

Men för att eleverna verkligen ska ta till sig den feedback de får krävs att de gör mer än bara läser den. Det finns forskning som visar att elever som får se ett betyg i samband med feedback inte tar till sig kommentarerna alls (Att följa lärande (Wiliam) 2013, kapitel 5: Att ge feedback som för lärandet framåt), så en summativ bedömning visas inte upp för eleverna i det här läget. För att se till att eleverna verkligen bearbetar den feedback de får har jag börjat planera in bearbetning av de texter jag ger feedback på. Eleverna skriver först en text, jag ger dem feedback, sedan får de skriva om den och bearbeta den utifrån den feedback de fått. När de gör detta markerar de sina ändringar med fet stil. Det gör att jag tydligt ser i vilken grad texten har bearbetats. Ett exempel på hur detta kan se ut ser ni nedan. Om eleverna inte förstår mina kommentarer får jag en chans att förklara dem i samband med bearbetandet.

Vad ska vi fokusera på?

Visst kan man välja att i perioder lägga större fokus på vissa saker än andra, på formalia, på vissa grammatiska moment, på innehåll osv, men här finns ju också stort utrymme för individualisering. Vissa elever behöver kanske stöttning för att göra texten begriplig, andra behöver fokusera mer på struktur än på språk, medan ytterligare andra behöver stöd kring att hitta utmaningar för att göra sin text ytterligare lite vassare, och tänka utanför ramarna. Det viktigaste är att varje elev får hjälp att utveckla sitt skrivande på något sätt.

Är det här verkligen roligt?

När en av mina klasser idag skulle bearbeta sina texter kommenterade någon att det inte var särskilt kul. Nej, det var det säkert inte. Men det var också flera som kommenterade att det var nyttigt och att de kände att de lärde sig saker som var bra att kunna. Allt vi gör är kanske inte roligt, men det är ett bra betyg att eleverna tycker att lektionen är givande trots att de inte tycker att den är rolig.

Är det jag skriver nytt och revolutionerande? Absolut inte. Men jag känner ofta själv att jag famlar i mörkret när jag ger feedback och att få fortbildning inom detta tycker jag själv är väldigt viktigt och givande. Kanske är detta ett bra samtalsämne för en ämneskonferens? Hur arbetar olika kollegor med feedback? Hur gör vi för att se till att eleverna verkligen tar till sig det vi gör?

Ins Internet? Auf Deutsch?

Mina 7or har just fått ta sina första steg på internet. Nej, inte riktigt sina första steg. Men på tyska var det första gången för de allra flesta. En stor skillnad mellan engelskundervisningen och undervisningen i moderna språk är att vi inom de moderna språken saknar den extramurala effekten som märks så tydligt inom just engelskan. Eleverna tänker inte tanken att självmant börja surfa in på tyska hemsidor, och de behöver hjälp med strategier för att ta sig an de stora mängderna text.

Eftersom det är första gången har jag varit tydlig med att jag vid detta tillfälle inte gör någon bedömning, vi övar bara. Bedömning av samma sak kommer senare, när eleverna blivit trygga. Och eftersom det är första gången är jag generös med stödstrukturer. Vi börjar med stöttning och efter hand ska eleverna bli alltmer självständiga.

Upplägg

Nästan allt jag gör utgår från realian. Vi arbetar med ett läromedel i tyska och var framme vid ett kapitel där vi ska lära oss hitta mellan olika platser i en stad. Perfekt läge att lära sig mer om olika tyska städer. Jag valde ut ett antal större städer i Tyskland, hälften så många som det finns elever i gruppen. Städerna skrev jag på lappar som eleverna fick dra. En tanke med att eleverna fick olika städer var att de inte kan skriva av grannen, snarare än att söka själv, men jag vill också att vi breddar kunskapsbasen, det finns ju fler städer i Tyskland än Berlin, Hamburg och München.

Jag ville här få in flera olika delar: realia, informationssökning på internet, skriftlig produktion, källkritik, muntlig och skriftlig interaktion. Ger jag eleverna alla delar på en gång blir det övermäktigt, så eleverna fick de olika delarna i olika omgångar.

  • Informationssökning om en tysk stad utifrån styrda frågor. I samband med detta även källkritisk reflektion.
  • Skriflig produktion utifrån svaren på frågorna: sammanfoga svaren till en text. För att ge ytterligare stöttning valde jag att låta eleverna göra detta moment parvis, med den andra elev i gruppen som fått samma stad.
  • Parvis övning i skriftlig/muntlig interaktion: skapa egna dialoger om staden.

Informationssökning

Som alltid när jag skapar uppgifter av det här slaget har jag Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse. Det är visserligen utformat för engelska, men med hjälp av följande tabell läser jag av att moderna språk år 6-9 motsvarar engelska år 3-6, alltså utgår jag från detta bedömningsstöd.

Skärmutklipp från kommentarmaterialet till kursplanen i engelska/moderna språk.

Utöver själva frågorna tar jag till mig att följdfrågorna, de som ska fördjupa det metakognitiva tänkandet om hur själva sökandet går till, och källkritiken, är på svenska för dessa elever. Det hade varit omöjligt för mina elever att uttrycka detta på målspråket, så de får skriva på svenska i den här biten.

Jag ger också eleverna tips om olika sidor som kan vara bra att använda. Jag har nu valt att inte lägga till Wikipedia, eftersom jag vet att eleverna väljer detta självmant. Jag har i stället hittat några andra sidor.

Den viktiga stöttningen här är att ge eleverna frågor som kan besvaras genom att återanvända delar av frågan i svaret. Jag är tydlig med att eleverna ska svara med hela meningar och hjälper dem under arbetets gång med detta.

De första frågorna är mycket tydliga, de senare ger utmaning åt de elever som kommer så långt. Filen med frågorna kan du hämta hem här. Jag skrev ut den för att eleverna skulle slippa bläddra mellan olika flikar.

Vi gick sedan igenom de olika frågorna och potentiella svar. Samtalen kring källkritik är otroligt givande. Många av eleverna kom till insikten att Wikipedia må vara fantastiskt på svenska och engelska, men på tyska är språket väldigt svårt för nybörjare. Det finns tyvärr ingen version av Wikipedias Simple English för andra språk, och tyskan är komplex. En populär motsvarighet blir då Klexikon, en av de sidor jag tipsat om, med layout som är snarlik Wikipedias. Jag har ännu inte stött på några felaktigheter, men en viktig sak att reflektera över är att Klexikon helt saknar källreferenser, vi vet helt inte varifrån de har fått sina fakta. I samband med detta tittar vi på motsvarande Wikipedia-artikel och ser en lång referenslista. Återkommande är att vi försöker hitta samma eller liknande information på flera sidor.

Som avslutning på källdiskussionen fick eleverna välja ut en källa per grupp att samla på en skala på tavlan, 1-10, en idé jag fick från Cecilia Lind. När de väl placerat ut sin källa fick de också argumentera för varför den hamnade just där, styrkor och svagheter gällande trovärdighet och andra aspekter.

Skriftlig produktion

Nästa steg var att ta de svar man hittat och få ihop en text. Eleverna fick nu arbeta parvis, det fanns två lappar per stad och de två som hade dragit samma stad fick samarbeta. Vi arbetar med Google Classroom och eleverna skrev i dokument som var kopplade till uppgiften. Under tiden de arbetade, och mellan lektionerna, kollade jag av dokumenten, lade in kommentarer om saker som kunde förbättras och ledde dem vidare. Den här verbformen stämmer inte. Kontrollera mot grammatiksidorna i övningsboken för att se vilken form det ska vara. eller Har ni verkligen stor bokstav på alla substantiv i den här meningen? kunde kommentarerna vara.

Vi lyfte också saker som att ha en rubrik och eleverna fick hitta en bild som var tillåten att använda. Alla elever behöver veta hur man söker bilder med tillåten delningslicens, vilket i dagsläget är mycket enkelt.

Med gemensamma krafter fick eleverna så ihop en text om sin stad. Så här kunde resultatet se ut.

Skriflig interaktion

Inför de här övningarna hade eleverna arbetat med platser i staden och dialoger kring att ta sig fram mellan olika platser. Då detta är ett viktigt område att ha koll på ville jag se till att eleverna verkligen hade stenkoll. För att skapa mer autentisk verklighetsförankring skrev jag ut kartor från de olika städer eleverna hade arbetat med. Då jag inte hittade kartor med delningsrättigheter länkar jag dem inte här, men en snabbt googling på Stadtplan och stadens namn ger många bildresultat att välja mellan. Eleverna fick utifrån dessa kartor, återigen parvis, skriva ihop dialoger och öva på att läsa dessa.

Nästa steg här är att låta eleverna filma sina dialoger med en bakgrundsbild från staden och vår green screen. Förhoppningsvis hinner vi göra detta inom kort!

Internet – oundvikligt

Det är väl ingen språklärare som har missat att vi står inför en förändring till nästa läsår: den nya timplanen lägger moderna språk som obligatoriskt ämne redan i år 4-6, i praktiken innebär detta att vi måste börja undervisa redan i år 6, och att vi också ska sätta betyg redan i år 6. Nyligen presenterades förslag på denna nya, reviderade kursplan, öppet för remiss. Tyvärr ligger den inte längre ute på Skolverkets hemsida, men här finns den att läsa. Det som stack ut för mig var att förmågan att söka information bland olika medier, bland annat internet, fanns med redan i år 6, i det centrala innehållet.

Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier. (s 47 i dokumentet som är länkat ovan, ur Centralt innehåll år 4-6, Lyssna och läsa – reception)

Skolverket vill alltså skicka tydliga signaler till oss språklärare att det här inte är något vi kan vänta med till sista veckorna i 9an, det ska finnas med från första början. Det är en utmaning för oss lärare och för våra elever, och det är uppenbart att vi behöver stötta eleverna när de tar sina första steg.

Men vi får inte glömma bort att det finns stora möjligheter också: kanske lyckas vi stärka eleverna att ta sig ut på nätet även utanför skoltid. Kan den extramurala tyskan få ett uppsving med hjälp av den nya kursplanerna, tro?