Making the World a Better Place – Warm Up

Som lärare återanvänder man gamla favorituppgifter, justerar, revider och förbättrar. Men ibland måste man få tänka nytt. Under våren tyckte jag att jag dök på ganska många saker i sociala medier som skulle kunna passa mina elever, om de bara kopplades in i ett sammanhang. Det övergripande med dem var att det handlade om att göra saker som förbättrar världen på olika sätt. Det viktiga i det här temat är att det har en tydlig koppling till skolans värdegrund och de övergripande målen för hela grundskolan på många sätt.

Jag hade inget utrymme i planeringen under terminen, men bestämde mig för att börja samla för att göra något av detta till höstterminen.

Att samla idéer digitalt

Det viktigaste jag gjorde i det här läget var att jag skapade en mapp i Pearltrees där jag kunde samla inspirationen. Pearltrees har ett tillägg till webbläsaren Chrome, så jag har en liten symbol brevid adressfältet. När jag hittar något intressant öppnar jag det i en ny flik, klickar på symbolen och väljer var i mitt pearltree jag ska spara länken. Sedan ligger den där. Har man väl fått in vanan kan man lätt samla på sig goda idéer för att återkomma till dem senare.

När jag väl hade skapat denna mapp kunde jag börja samla idéer. När det dök upp spännande saker i mina flöden i sociala medier har jag kunnat lägga in dem i mappen, vilket jag gjort under sommaren. (Vilken tur att vi har förtroendetid som gör att vi kan arbeta när lusten faller på, även om det handlar om tvåminutersgrejer under sommarlovet!) När terminen sedan skulle börja tittade jag in i min mapp och började fundera på hur jag skulle skapa ett arbetsområde utifrån dessa tankar.

Jag insåg snabbt att temat behövde delas upp i olika delteman. Det ger en innehållslig struktur men ger mig också möjlighet att fokusera på olika förmågor i de olika delarna. I det här inlägget presenterar jag uppvärmningen, resterande delar kommer i uppföljande blogginlägg.

Warm up – strategies

Vi värmde upp med en kort uppgift om Malala. För att öva fler förmågor än bara själva läsandet plockade jag ut ord som eleverna skulle hitta förklaringar eller översättningar till med hjälp av ordböcker jag valt ut åt dem. Att använda ordböcker, i pappersform eller digitala versioner, är en språklig strategi som vi måste låta eleverna öva på. Jag valde ut Merriam-Webster, en enspråkig ordbok, och NEs ordböcker, eftersom vår kommun har avtal med just NE. Man kan naturligtvis välja använda andra ordböcker, men jag tycker det är viktigt att välja åt eleverna ibland så de lär sig använda olika varianter.

När eleverna gruppvis hade hittat sina förklaringar och översättningar arbetade vi i klassen med att muntligt förklara orden med andra ord. Denna förmåga lyfter jag fram som den allra viktigaste språkliga strategin, men den behöver också tränas. I varje läge man har en stund över och en begreppslista till hands kan man plocka in en stunds förklaringsövningar.

Ytterligare tips

Vi är många som saknar de gamla klassiska röda lådorna med Word game, små kort med ord på som eleverna använder för att öva just förklaringar. Grunden i spelet är att eleverna sitter i grupper med en hög kort. En elev tar ett kort och ska förklara det på engelska eller med kroppsspråk. Den som först gissar rätt får kortet och nästa elev står på tur. Det gäller att samla på sig så många kort som möjligt. Dyker det upp ord man inte kan förklara lägger man dem i en hög bredvid, som läraren kan hjälpa till med. Dessa kort säljs tyvärr inte längre, men det finns en app som fungerar på samma sätt: Word Game Talk.

Man kan ju självklart skapa egna ordkort utifrån gloslistor, möjligheterna är oändliga. Har du fler tips? Berätta gärna i kommentarsfältet!

Hur jag lade upp fortsättningen kommer det snart ett nytt blogginlägg om.

Så bygger vi in de digitala strukturerna

Jag har flera gånger tidigare skrivit om min frustration kring hur vi brister i att undervisa digitala färdigheter. Det kan handla om ämnesspecifika förmågar, vilket jag bland annat har diskuterat i inläggen Varför blir inte mitt ämne mer digitalt? och Digital scaffolding – det som glömdes bort, men det kan också handla om mer övergripande förmågor.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola […] kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11 2.2)

Det här är allas ansvar. Det kan inte läggas på ett enskilt ämne, på en enskild lärare, utan alla måste integrera detta i sin undervisning. Precis som alla de andra bitar vi integrerar.

Men är det så enkelt? Har alla lärare tillräckligt med kunskaper om hur vi ska förmedla detta och vad vi ska förmedla? Inom det här området behöver landets lärare fortbildning och stöd. Att plocka in det i tryckta läromedel är riskabelt, det måste i så fall vara på så generell nivå att det kan hänga med i utvecklingen. Lärarna behöver tillräckliga kunskaper för att kunna applicera det på de verktyg man har i sin egen skola.

I det här blogginlägget vill jag visa på några olika exempel på hur man kan bygga in dessa förmågor i olika arbetsuppgifter.

Ordbehandling

Att skriva på dator finns i målen redan för år 3 i svenskämnet. Men att bara trycka på rätt tangenter för att generera rätt bokstäver är inte samma sak som att kunna använda ett ordbehandlingsprogram på bästa sätt. Att hitta lämplig textstorlek, att inte centrera och feta stora textmassor och att använda ett typsnitt som varken påminner om Dracula eller är så snirkligt att man inte kan utläsa vad det står må verka som självklarheter för oss vuxna, men det är faktiskt något vi måste lära eleverna efter hand.

Dagens ordbehandlare har massor av funktioner som de flesta av oss knappt använder, och de skiljer sig åt. Att växla mellan olika ordbehandlare gör att man snabbt blir varse om att de gamla favoritfunktionerna saknas i en variant och att man då måste hitta andra alternativ.

För att lära eleverna vilka funktioner som finns kan man antingen skapa en grundkurs, eller så kan man integrera det i den vanliga undervisningen. Jag valde att skapa en uppgift för mina 7or till första lektionen efter att de fått sina datorer med just denna sortens instruktioner.

Det är självklart inte nödvändigt att använda just sidfoten, men när eleverna lyckats med denna övning har de också fått vetskap om att sidfoten finns och hur den används. I ett annat läge kanske de själva tänker in att den kan vara passande att använda.

Presentationer

Alla har vi sett de förtjusande PP-presentationerna med snurrande objekt och stora, flashiga, röda bokstäver mot grön bakgrund som mellanstadieelever tycker är fantastiska. Men finns det bättre varianter?

När mina 8or nu arbetar med att bearbeta FNs barnkonvention vill jag att resultatet ska kunna presenteras för andra. Att bara lägga upp text hade varit ett alternativ, men i stället valde jag att låta grupperna skapa snygga affischer i Canva, ett favoritverktyg som jag inte är den förste ämnesspanaren att blogga om.

Instruktionen blev i det här fallet ganska enkelt, men jag gav mer stöttning på plats.

Anledningarna till att jag valde just Canva är flera. Dels är det enkelt för mina elever att skapa konton där genom sina google-konton som de har genom skolan. Dels ger Canva snabbt fina resultat, vilket är tacksamt när man ska testa nya saker. Men framför allt har Canva funktioner som återfinns i många andra program. Redan första gruppen som började skapa lyckades ”tappa bort” text som doldes bakom ett annat objekt och jag fick förklara hur de olika objekten hamnar i olika lager som kan flyttas framåt och bakåt. Vi har hunnit se över typsnitt, textstorlek, centreringslinjer, olika färgnyanser osv. Vi har också hunnit beröra tillgängligheten: en person med nedsatt syn kommer knappast bli glad över rosa text på gul bakgrund.

Att spela in sig själv

Det mår verka självklart att eleverna vet hur de använder kameran som är inbyggd i datorn, men att få ihop tekniken med att spela in, spara ner och lämna in är inte självklart för alla. Jag brukar lämna friheten vid inspelningar att de kan få använda ett annat sätt om de själva vet hur man gör, men jag vill alltid presentera ett sätt som jag vet fungerar. Ett problem för mig i det här läget är att jag inte har tillgång till samma sorts dator som eleverna använder, så det kan finnas inbyggda program på deras datorer som jag inte fått en chans att testa. Oftast ser eleverna detta och passar på att lära varandra, men jag som lärare måste alltid vara redo med ett alternativ som jag har koll på.

Att använda material från internet

Mina 7or, samma grupp som fick öva ordbehandling ovan, förbereder nu material inför Europeiska språkdagen. Vår grupp ska presentera kända personer från tyskspråkiga länder. En självklarhet i detta är ju att använda bilder på personerna, och dessa bilder hittar vi ju på nätet.

Det de skapar kommer inte läggas ut på nätet, så jag har valt att inte vara helt nitisk med detaljerna för källhänvisning (mest för att jag själv inte är expert på just detta område), men jag vill i alla fall vara tydlig med att man måste ange på något sätt varifrån bilden kommer. Jag vill också passa på att visa dem googles avancerade sökinställningar.

Känner du nu som lärare att du inte har koll på alla dessa sökvägar? Jag gjorde helt enkelt så att jag genomförde denna sökning själv och skrev upp varje moment jag gjorde. Jag utgår hela tiden från att jag har minst en elev i gruppen som inte har en susning om vad detta handlar om. Har de det, så är det bonus.

Den funktion vi använde den här gången handlar om att sortera bilderna efter användningsrättigheter, men eleverna kan också hinna få syn på andra inställningsmöjligheter som kan användas, som regionbegränsning, tidsbegränsning och språkbegränsning. Dessa delar återkommer vi till framöver.

Informationssökning

Gällande att söka information på internet har jag bloggat om detta tidigare, i inlägg som Var hittade du det, då?Vem tar ansvar för elevernas digitala kunnande? och Digital läsning: vad gör vi, och hur?. Läs gärna mer där för att hitta olika exempel.

Europeiska språkdagen – hur uppmärksammar vi den?

Känner du till Europeiska språkdagen? Inte? På den officiella hemsidan kan man läsa följande beskrivning av ursprunget:

Vad är Europeiska språkdagen?

Till följd av succén med språkåret beslutade Europarådet att en europeisk språkdag skulle firas den 26 september varje år. Europeiska språkdagens övergripande mål är: Det europeiska språkåret 2001, som organiserades genom ett samarbete mellan Europarådet och Europeiska unionen, lyckades engagera miljontals människor i 45 deltagande länder. Syftet med språkårets aktiviteter var att hylla språklig mångfald i Europa samt främja språkinlärning.

1. Att göra allmänheten medveten om vikten av språkinlärning och bredda utbudet av språk som lärs ut för att öka flerspråkighet och interkulturell förståelse;

2. Att främja Europas rika språkliga och kulturella mångfald, vilken måste bevaras och vårdas;

3. Att uppmuntra livslång språkinlärning i och utanför skolan, för såväl studiesyften, yrkesmässiga behov och mobilitet, som för nöjen och utbyten.

Skärmdump från http://edl.ecml.at/Teachers/Teachingmaterials/tabid/3097/language/sv-SE/Default.aspx

Självklart vill vi språklärare passa på att uppmärksamma denna dag, men hur gör vi det bäst? Jag håller som bäst på med planeringen av aktiviteter på min egen skola och har också hunnit prata med ett flertal språklärarvänner för att få idéer. Jag tänkte passa på att sprida en del av dessa med er. Kanske kan några av tipsen passa på din skola, eller kanske har du fler idéer att berätta om i kommentarsfältet.

Vi kommer ha ett bord för varje språk som undervisas på skolan inom ramen för moderna språk, men vi kommer utöver det också lyfta fram flerspråkighet och dess styrkor på olika sätt.

  • Varje språk presenterar hälsningsfraser och andra lämpliga nybörjarord som andra på skolan kan få lära sig.
  • Varje språk presenterar kända personer som har språket som modersmål, kanske arrangerade längs en tidslinje.
  • Tungvrickare på de olika språken.
  • Varje språk visar upp musikvideos, filmklipp till elevfilmer med dialoger och annat kul med hjälp av QR-koder som eleverna kan scanna av med sina telefoner.
  • Musik på de olika språken spelas i korridorer och rastutrymmen som är lämpade för detta.
  • Mat från de olika länderna där språken talas kan serveras antingen i samband med skollunchen eller separat.
  • Godis från de olika länderna där språken talas kan säljas till självkostnadspris.
  • Tävling: eleverna uppmuntras att klä ut sig till en medborgare från ett EU-land med fina priser.
  • Frågesport om språk antingen som tipspromenad eller som GPS-Quiz.
  • Det finns gott om affischer på den officiella hemsidan som man kan sätta upp på lämplig plats, bland annat en med exempel på hur olika djur låter på olika språk.
  • En stor yta, whiteboard eller blädderblock, där elever och personal kan notera alla språk de kan tala, för att synliggöra den språkliga mångfald som finns på skolan.
  • På en uppkopierad världskarta kan elever och personal få markera varifrån de och deras familjer kommer, för att synliggöra den kulturella mångfalden.
  • Det finns en tävling för elever som Goethe Institut anordnar.
  • På många platser anordnas språkcaféer, kanske vill några elever prova att delta i ett sådant?
  • Genom att använda sig av den Europeiska Språkportfolion (ESP) kan man på olika sätt arbeta med att stärka elevernas självkänsla kring flerspråkighet, öka deras medvetenhet om sina egna språkkunskaper samt lyfta fram diskussioner om språkinlärning. I sin helhet är den omfattande, men det går naturligtvis bra att även arbeta med mindre bitar av den. Ett exempel på detta har jag tidigare bloggat om.
  • Eleverna kan få hålla minilektioner för yngre skolkamrater i sina skolspråk.

Uppmärksammar ni dagen på er skola? Berätta gärna i kommentarerna hur ni gör! Följ aktiviteten på dagens Facebook-sida och använd #EDLang så att alla kan följa!

Skärmdump från http://edl.ecml.at/Portals/33/documents/EDL-animal-cards-all.pdf.

Lära sig datorn – samtidigt som man lär sig annat

Idag är en viktig dag för mina 7or. Idag får de varsin dator, ett viktigt arbetsverktyg under högstadietiden.

Men hur hjälper vi eleverna ta hand om sina nya datorer? Utgår vi från att de lärt sig tillräckligt om hur den bäst används redan under mellanstadietiden? Ger vi dem en ordentlig introduktion till hur den ska användas?

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11, 2.2)

Jag har hört om ytterst få goda exempel om hur eleverna får tydlig hjälp med hur de ska använda sin dator. Man antar att ”unga kan det där med data” och så hoppas man att det flyter på. Men ändå träffar jag på elever i år 9 som inte riktigt vet hur de söker på nätet, eller har förstått att de kan strukturera upp sina dokument i mappar, eller hur de ändrar datorns inställningar på de mest grundläggande sätten. Det här måste vi hjälpa eleverna med.

Det som står i Lgr11 kapitel 1 och 2 ska genomsyra allt vi gör i skolan. Har är ett enkelt exempel på hur Lgr11 2.2 plockas in i en enkel skrivövning i tyska år 7.

När jag imorgon träffar mina 7or i tyska vill jag direkt visa dem att datorn är ett arbetsverktyg som vi tillsammans ska arbeta med. Övningen i vår lärobok som står näst på tur är i boken avbildad som en handritad teckning och en handskriven presentation av vem man är. Denna övning tar jag, men jag gör den lite mer digital. Utöver de instruktioner som finns i själva övningen, den delen som ingår i undervisningen i tyska som modernt språk, lägger jag därför till instruktioner som handlar om att använda datorn. De begrepp vi behöver hantera har jag markerat som understrukna.

För att förtydliga har jag också gjort en egen exempeltext.

Övningen i sig må verka enkel, men vi behöver ta chansen att hjälpa eleverna framåt, ge dem terminologin även inom datorhantering och stötta dem med tydliga uppgifter även för att utveckla dessa förmågor. 

Luther 500 – läge för ämnesövergripande arbete

Terminsstart! Oändliga möjligheter! Jag kommer möta två för mig nya tyskagrupper, år 6 och år 7, och laddar nu för att få dem att älska detta språk, de länder språket talas i, se möjligheterna för sin egen språkutveckling och hur det ska utveckla dem som människor. Låter det stort? Jo, jag vet. Alla mina elever kommer inte lämna grundskolan med just tyska som favoritämne. Men det är väl okej, alla kan ju inte ha just det som favorit.

Men vi behöver fler som kan tyska i Sverige, det är ett faktum som upprepas ofta från olika håll. Jag har sett rapporter från Svenskt Näringsliv som säger att arbetsgivarna trånar efter språkkompetens generellt, och just tyskan specifikt, men att de får nöja sig med att anställa andra då kompetensen helt enkelt inte finns. Nu senast kom en blänkare om att de tyska turister som besöker Småland kan få språksvårigheter, något som borde se annorlunda ut, kan man tycka. Man behöver inte vara lärare eller tolk, men att kunna bemöta turisterna på tyska är inte alltför orimligt. Hur partisk jag än som lärare må vara så finns det även ekonomiska faktorer att beakta här, då Tyskland är en viktig handelspartner för Sverige. Detta är dock inte mitt specialområde så jag lämnar denna diskussion och undanber mig kommentarer om just detta.

Hur ska vi då locka eleverna att fortsätta läsa tyska och lägga energi för att verkligen lära sig, så att de kan använda sig av språket när de lämnar skolan? Att ge språket ett kulturellt sammanhang är en bra början, allt blir viktigare och mer verkligt i en kontext.

Av Simon Mannweiler (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Det finns jubileer och det finns jubileer. 500 år är ganska jämnt. Värt att uppmärksamma. Det har man verkligen tagit fasta på i tyskland, där man nu närmar sig upploppet på den så kallade Lutherdekaden. Reformationen uppmärksammas, firas, diskuteras, analyseras osv. Om man är troende protestant i Tyskland finns det oändliga mängder arrangemang som kan tilltala. Men även för oss i Sverige är det relevant.

Utan Luther, vad hade Sverige varit då?

Vad hade Luther sagt om kyrkan som den ser ut i Sverige idag?

För mig är det självklart att ämnesövergripande arbete är att föredra om det är möjligt, världen är inte uppdelad i 17 ämnen, den är en helhet där allt hänger ihop. Här har vi ju en uppenbar möjlighet att samarbeta mellan tyskan och religionen. Kanske plockar vi in fler ämnen? Kommer det framåt höstloven finnas Luther-utställningar runtom i landet? Kanske Andy Warhol-inspirerade Luther-porträtt och olika estetiska tolkningar av teserna kommer pryda väggarna? Kommer elever visa förståelse för skillnaden på katolicism och protestantism då och nu? Kommer eleverna i tyskan få öva sökläsning genom att hitta information på särskilda webbsidor om olika aktiviteter? Eller hitta information om Luther och skriva korta texter med egna ord?

Hur stort eller litet det än uppmärksammas hoppas jag att både tysklärare och religionslärare landet runt tar sig tid att plocka in det här i undervisningen. Det är ju ändå 500-årsjubileum.

Hur gör ni på er skola? Har ni något projekt på gång? Dela gärna med er för att visa på goda exempel som andra kan lära av!

Länktips

https://www.luther2017.de/de/

https://www.welt.de/themen/martin-luther/

https://lutherstadt-wittenberg.de/luther-2017/

http://luther2017.se/

https://www.goethe.de/ins/se/sv/kul/mag/20947530.html

 

Konferens i juni – vem orkar det?

Min vän och kollega Eva har så länge tjatat om hur grymt det är. Till slut får man ju bara hoppa på tåget för att se själv. En skolutvecklingskonferens i juni. När man som lärare är som allra tröttast. Kan det verkligen vara en bra idé? Jodå, det kan det. Därför drog jag till #afkvarberg17.

Det finns kritik mot många större arrangemang att det är vinstdrivande företag som står bakom lärarnas fortbildning, men den biten kan man direkt släppa i det här läget. Skolsmedjan uppstod ur skoldebatten i sociala medier 2013 och det enda man betalar för på #afk är kost, logi och resa. Oberoende så det förslår, och det är en viktig del av tonen under de här dagarna.

De två dagarna på #afkvarberg präglades av en prestigelös, positiv we can do it-anda. Föreläsningar och pecha kuchas varvades med engagerande aktiviteter som höghastighetsträffar och #afktalk, gruppsamtal kring olika frågeställningar. Bland deltagarna fanns alla möjliga personer från skolans värld, blandade. Lärare, skolbibliotekarier, rektorer, forskare, skolvärdar, personer med alla möjliga olika titlar inom skolutvecklingsvärlden samlades kring samma engagerade anda: hur kan vi hjälpas åt att göra vår skola ännu bättre? För hoppet finns på #afk, det var en tydlig anda av att vi kan få det här att bli riktigt bra. Vi ska lära av varandra, ta till oss goda exempel, besöka varandra för att få nya tips och se till att bli så vassa som vi kan bli. På alla nivåer.

Jag tänker inte summera alla olika delar, det kan ni till exempel läsa om på Evas blogg, eller så kan ni kolla in delar av detta på Skolsmedjans youtube-kanal, där man kan titta på väl valda godbitar i efterhand, eller kolla in #afkvarberg17 på twitter, där det flitigt kommenterades och diskuterades.

Men det finns en del till jag vill lyfta fram, och det är nätverkandet. Jag har en tendens att hänga med ”min sorts folk”, alltså språklärare, mest verksamma på högstadiet. Och ja, jag var glad att få ordentligt med tid med två olika språklärare som jag kommunicerat mycket med i sociala medier tidigare, men äntligen fick träffa IRL. Men på en #afk samlas så många olika skolmänniskor, nätverket förgrenas på så många olika håll. När jag på hemvägen fick frågan om vilken del jag gillade mest fastnade jag faktiskt vid höghastighetsträffarna. Två minuter, ett samtalsämne, prata med någon du inte pratat med förut. Helt plötsligt pratade jag om en enkelt, men mycket tänkvärd fråga, med en professor, en skolvärdinna, och en lärare. Helt prestigelöst, med öppna öron och höga förväntningar. För vi kan alla bidra. Och vi måste alla bidra, om svensk skola ska nå sin fulla potential.

Det blir en ny #afkvarberg nästa år. Anmälan är redan öppen. Min förhoppning är att jag nästa år kan åka dit tillsammans med fler person från min egen kommun. Min närmsta chef, självklart (planera in det redan nu, är du snäll!), men också andra personer i skolorganisationen. Det är samtalen på plats, de gemensamma intrycken som ger grogrund för vidare utveckling. När jag nu kommer hem och vill att min kommun ska lära av Varberg och köra igång en fantastisk organisation kring arbetslivsarbetet får jag en ganska lång startsträcka, hade vi varit flera på plats hade vi kommit igång lättare. Hade vi haft samma intryck att bygga vidare på hade vi kommit längre direkt.

Två skolor var där med hela arbetslag. Rektors julklapp till lärarna var att få åka på #afkvarberg. Vågar vi utmana fler rektorer att tänka likadant? Det finns ett begränsat antal platser. Anmälan är redan öppen. Är ni med?

Temat för #afkvarberg18 är ”En hel organisation”. Då åker man väl inte ensam, va?

 

 

Till alla föräldrar

Efter otaliga år som elev, ett gäng år som student och elva år som lärare ska jag efter sommaren få se skolans värld från nästa perspektiv: som förälder. Mitt barn ska börja skolan. Det är stort. Riktigt stort. Jag försöker verkligen haussa grejen med att få lov att börja skolan, både för mitt eget barn och för de andra barn som finns i omgivningen. Att få lov att börja skolan är verkligen stort!

Tyvärr är det inte riktigt så det låter från alla håll. Det finns tyvärr föräldrar som snackar ner skolan inför sina barn. Därför vill jag skriva det här till dig som är förälder till ett barn som ska börja eller redan går i skolan. Det här vill jag att du ska tänka på. För hur mycket vi i skolan än gör har du som förälder stor inverkan på hur det går för ditt barn i skolan.

1. Prata positivt om skolan inför ditt barn.

Nej, man älskar inte alltid allt som sker i barnets skola. Det kan handla om en lärare som gör något på ett sätt man inte begriper sig på, skolmat som man själv inte är så sugen på att äta, skolmiljöer som med vuxna ögon inte verkar särskilt tilltalande. Men det spelar ingen roll. Inför ditt barn behöver du prata positivt. De kritiska bitarna kan avhandlas när barnen sover, på ett språk de inte förstår eller när de är på annan plats. Inget blir lättare för barnet, eller läraren, av att barnen hemma för höra att fröken verkar helt galen eller att den där skolgården skapar depressioner.

Har du själv negativa erfarenheter från skolan? Ditt barn behöver inte veta det. Inte just nu i alla fall. Lyft det positiva som finns att lyfta. Håll tyst om dina dåliga erfarenheter. När ditt barn har klarat av sin egen skolgång kan ni jämföra erfarenheter. Förhoppningsvis kan ditt barn då berätta om en bättre skolgång. Jag har hört föräldrar nämna för sitt barn att “jag önskar att min skola hade stöttat mig på det viset som ni stöttar mitt barn”. Då stöttar man även sitt barn. Lyft det positiva!

2. Värna om skolplikten.

Nej, det är ingen mänsklig rättighet att vara ledig från skolan för att åka på semester tio dagar under läsåret. Vi har skolplikt i Sverige i år 1-9. Det innebär att eleverna ska vara i skolan då, ifall de inte är sjuka.

Jo, vi kan oftast bevilja ledighet vid särskilda tillfällen. Men då ska det vara väldigt särskilt och meddelat i god tid. En charterresa som är lite billigare då, en skidresa som passade föräldrarnas jobbschema bättre eller en lite tidigare avfärd till långhelgen hos släktingarna är inte särskilda tillfällen. Jo “för vissa är det enda chansen att åka på semester alls”. Helt ärligt, det är mycket sällan de familjerna som åker på semester under terminerna. Boka inte resan innan skolan beviljat ledigheten! Visa ditt barn att skolan är viktig. Utgå inte från att det går att vara borta en veckan utan att det märks. 

Den här punkten vill jag också skicka med till alla idrottsföreningar, konfirmations-arrangörer, kulturella arrangörer och andra föreningar som ordnar aktiviteter på skoltid. Nej, det passar inte att lägga arrangemang när vi har undervisning. När en tredjedel av klassen är på konfaläger är det omöjligt att ordna kvalitativ undervisning för de som är kvar.

När elever är borta från undervisningen innebär det att eleverna behöver ta igen saker de missat. Och det blir garanterat merarbete för läraren. Kanske inte så mycket för en elev, men när det handlar om minst femton ledigheter per termin blir det många extrauppgifter och speciallösningar som läraren ska hålla koll på. Och nej, vi får inte extra arbetstid för det, det tas från vår ordinarie planeringstid. Vilket resulterar i att vi får mindre tid till övriga elever. Så krasst är det.

Men framför allt blir det jobbigt för eleven. På högstadiet handlar det ofta om betygsgrundande moment som eleven verkligen måste ta igen när hen varit borta. Det blir merarbete före och efter ledigheten, och det är långt ifrån alltid värt det.

3. Även sociala aktiviteter räknas.

“Klart vi kan ta ledigt sista dagarna, ni gör ju ändå inget vettigt då.” I skolan sysslar vi inte enbart med att mata in kunskaper. Vi är proffs på det vi gör och vet att det sociala sammanhanget påverkar hur väl eleverna lär sig och utvecklas. Därför lägger vi med jämna och ojämna mellanrum in sociala, gruppstärkande aktiviteter. Dessa är också en del av vårt uppdrag. Dessa är också viktiga. Förminska inte dem inför ditt barn. Oavsett om ditt barn är den aktiva typen som kanske hamnar i konflikter, den blyga sorten som behöver hjälp att ta plats, eller den som just blivit ensam för att bästisen flyttat iväg. Alla elever behöver en social tillvaro i skolan. Den är viktig.

4. Intressera dig för ditt barns skolgång.

Ditt barns värld vidgas varje dag. Se till att lägga bort mobilen och lyssna aktivt när ditt barn vill berätta. Ställ gärna följdfrågor. Visa att du är intresserad av vad ditt barn lär sig. Prata, återigen, positivt om det ditt barn får lära sig. Den värsta fras du kan komma med är “det där tvingades jag också lära mig i skolan, men det har jag aldrig någonsin haft nytta av”. Med de orden kan du döda ditt barns motivation. Och utan motivation kommer ingen långt.

5. Våga lära av ditt barn.

Skolan utvecklas. Ditt barn kommer lära sig massor som du inte fick lära dig i skolan. Förringa inte det, försök inte sätta dig över ditt barn. Erkänn gärna att ditt barn kan något du inte kunde, självkänslan mår bra av att vara den som kan något. Var ödmjuk och be barnet berätta mer. Om du har tur får din egen allmänbildning sig ett lyft av att följa med i barnets utveckling.

6. Läs för, inför och med ditt barn.

Det här lyfts i många sammanhang, men det tål att lyftas igen. Om ditt barn är på väg att lära sig läsa, eller om det just lärt sig, är det av största vikt att inte bromsa utvecklingen med ett långt sommarlov. Godnattsagan är otroligt viktig. Att visa ditt barn att du också läser är lika viktigt. Berätta gärna om böcker du själv tyckte om att läsa som barn. Ta täta turer till det lokala biblioteket under sommarlovet, det är helt gratis. När ni umgås med andra barn i samma ålder, passa på att tipsa om böcker som just nu är extra populära hemma hos er, kanske blir de lika populära i grannfamiljen? (Ja, sonens kompisar gillade Tam-serien av Jo Salmson precis lika mycket som vi gjorde!)

Även när barnen blir äldre är det viktigt att hålla läsningen vid liv. Jag träffade en gång en förälder till ett barn med dyslexi. En sommar hade de låtit barnet vila från läsningen. Starten efter sommarlovet var mardrömslik, som att börja från början. Året efter hade de fortsatt traggla läsning även under sommarlovet. I augusti gick det till och med lite bättre än det hade gjort i juni. Det är inte snällt att låta barnet låta bli att läsa. Dyslexi eller ej, alla behöver läsa regelbundet.

7. Uppmuntra ditt barn att bli självständigt.

Självständighet är olika saker i olika åldrar. Här hemma nöter vi att det är viktigt att klara toalettbesök, måltider och på- och avklädning själv när man börjar skolan. Vi nöter också in att vi hjälps åt hemma i den mån det går. Är man fem år kan man både plocka in sin tallrik i diskmaskinen och lägga in ren tvätt i sin garderob, på de hyllor som är lagom långt ner. Att göra allt åt sitt barn är inte att hjälpa det, barn behöver lära sig att göra sitt bästa, att vara delaktigt, att hjälpa till.

När barnet blir äldre behöver ansvaret för studierna allt mer gå över på barnet. Jag har under alla år ägnat utvecklingssamtal på högstadiet åt att prata om att det visserligen är jättebra, och i många fall nödvändigt, att föräldrarna engagerar sig i elevens läxor och skolgång, men att eleven allt mer behöver stå på egna ben. I stället för att du som förälder mailar och frågar om det där omprovet som skulle göras, uppmana barnet att själv kontakta läraren. Att bli självständig kräver stöd och träning, glöm inte det.

8. Sommarlovet är inte en tid för att slippa skolan.

Avslutningsvis, kom ihåg att sommarlovet är en paus för återhämtning, för att låta kunskaper sjunka in. Det är inte en efterlängtad tid för att man ska slippa gå till den hemska skolan. För många elever är det tråkigt att under så lång tid inte få lov att träffa vänner som kanske bor långt bort, eller som de kanske bara umgås med i skolan. Relationen till lärarna är också viktig, att inte få träffa dem kan vara tråkigt. Men framför allt tänk på tonen när du pratar om sommarlovet. På skolavslutningen vill vi lärare skicka med alla våra elever i år 1-8 ett “på återseende, det ska bli roligt att få träffa er igen när ni kommer tillbaka”. Till eleverna som lämnar år 9 hälsar vi att vi är glada att ha haft nöjet att få lära känna dem, och att vi hoppas att vi skickar med dem allt de behöver när de går vidare i livet. Skolan är en bra plats. Det är härligt att få gå där och att få lära sig saker.

Vad är frihet?

Jag har under våren använt ett gammalt nationellt prov i engelska, muntlig interaktion, som inte längre är sekretessbelagt. En av frågorna som har dykt upp är “what does freedom mean?”. Skolplikt har hanterats inom ramen för ämnet i de flesta av grupperna. Känner man sig mer fri under gymnasiet än under grundskolan eftersom skolplikten inte gäller? Skulle ni strunta i skolan om det inte var skolplikt? Samtliga elever har lyft upp att de är glada att de får möjligheten till en utbildning, och att skolplikten verkligen inte är betungande. Samtalen har värmt ett lärarhjärta. Skolan är en lyx. Grattis, alla svenska barn, som får tillgång till en god utbildning. Grattis, alla svenska föräldrar, som får chansen att låta era barn ta del av denna utbildning. Grattis, Sverige, som får medborgare som har en god utbildning i grunden. Och grattis, alla elever, som får komma tillbaka till skolan efter ett långt sommarlov, med gott om tid för läsning och andra berikande sommaraktiviteter!

https://pixabay.com/photo-2171693/

Hur bedömer vi informationssökning?

Så här års sliter lärarna sitt hår kring all bedömning. Har jag täckt upp alla delar av kunskapskraven? Är allt centralt innehåll med? Har eleverna fått tillräckligt många chanser? Vissa delar är mer självklara, andra luddigare. En av de mest luddiga bitarna handlar om följande förmåga från engelskan och moderna språk.

Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. (Kunskapskrav för betyget E i år 9, engelska, Lgr11)

Progressionen är inte mindre luddig den.

E: med viss relevans
C: på ett relevant sätt
A: på ett relevant och effektivt sätt

Här kommer alltså tiden in, för att nå högsta betyg ska man vara effektiv. Eller handlar effektiv om antal minuter? Eller om att hitta så direkta vägar som möjligt? Är det alltid bäst att vara effektiv? Kan man missa källkritiken om man försöker vara alltför effektiv? Det finns här utan tvekan anledning att ifrågasätta kunskapskravet.

Hur hanterar då Skolverket lärarnas osäkerhet? Jo, de publicerar ett bedömningsstöd, så klart! Ett stöd för vår bedömning. Klockrent! Det här är alltså utformat för engelskan, men eftersom alla kursplaner i språk, såväl engelska som moderna språk och modersmål, är kopplade till GERS, Gemensam Europeisk Referensram för Språk, kan vi lätt läsa av att moderna språk steg 2 motsvarar engelskan i år 6. Då kan vi alltså läsa där och få inspiration för hur vi kan anpassa materialet till moderna språk. Det finns i tre varianter, för år 3-6, år 7-9 och för gymnasieskolans steg 5 och 6.

Skärmutklipp från kommentarmaterialet till kursplanen i engelska/moderna språk.

Jag har tidigare bloggat om hur man kan jobba med detta, och visat exempel på hur man kan hjälpa eleverna utveckla sitt tänkande kring digital informationssökning, samt om digital läsförståelse. Jag har också, tillsammans med min ämnesspanarkollega Annika Sjödahl gjort en planering kring detta som finns att hitta här.

Nu handlar det inte bara om digitala källor, utan även texter på papper, talat språk osv kan tolkas in, men ordet internet finns nämnt i det centrala innehållet, så det är viktigt att inte glömma bort den digitala aspekten.

Hur gör jag då för att bedöma detta? Jo, jag tar inspiration från bedömningsstödet, skapar en uppgift och tittar främst på om de har hittat den information jag efterfrågat samt hur väl de har återanvänt den i sin skrivuppgift. De följdfrågor som kommer är mest för att eleverna ska bli medvetna om sina sökprocesser.

I engelska har mina nuvarande 9or gjort en virtuell resa runt jorden. Vi hade lämnat Australien och var redo för Indien. Därför valde jag att skapa en uppgift om Indien. Eleverna fick söka information om en plats i Indien och skulle sedan använda den information de hittat för att skriva ett vykort hem till en släkting. Till detta bifogade jag de sista två sidorna från bedömningsstödet, jag hade valt ut dessa för att följdfrågorna passade den uppgift jag skapat.

De flesta eleverna lokaliserade de olika sakerna utan problem, mitt intryck under lektionen var att vädret var det som var svårast att hitta på samma sida som övrig information. Sedan skrev de vykort hem. En elev som bara konstaterar att de är i huvudstaden och frågar hur mormor har det hemma har inte lyckats återanvända särskilt mycket av vad hen har hittat, men en elev som berättar hur de smakat på den lokala maten, med en kort beskrivning, under ett besök vid en lokal sevärdhet, samtidigt som hen kommenterar väder och planer för övrig sightseeing har på ganska få ord lyckats förmedla det mesta hen har hittat. Konkret och tydligt.

Här hade jag kunnat erbjuda ett antal guideböcker eller faktaböcker om Indien som komplement till de digitala källorna.

Uppgiften kan du ladda ner här.

Mina tyskaelever har fått en liknande uppgift, men de har fått betydligt mer hjälp på traven. För att se till att det inte handlar om förkunskaper valde jag ett arbetsområde som var någorlunda bekant, men ändå obekant. De skulle skriva en kort text om ett djur, men jag valde ut ett djur som de helt säkert inte hade läst om på tyska förut. När jag gjorde detta första gången handlade det om späckhuggare, den här gången gjorde jag om det lite och valde sengångare. För att stötta eleverna gav jag dem några olika webbsidor som tips, men de fick lov att använda vilka sajter som helst. Min skola har ganska ont om litteratur på tyska om sengångare, så det blev uteslutande digitala källor, som ni säkert förstår.

Eleverna behöver god stöttning, och formuleringen av uppgiften är utformad så att eleverna får tydliga tips om hur de ska gå till väga. Själva uppgiften hittar du här.

Genom att eleverna besvarar följdfrågorna blir de också själva medvetna om hur sökprocessen går till och att göra uppgiften blir inte bara ett bedömningstillfälle, utan också ett tillfälle då de lär sig mer om hur de faktiskt gör när de söker information på nätet.

Är det här det enda sättet att jobba? Är det här det bästa sättet att jobba? Jag sitter inte på alla svar, och det finns naturligtvis hur många varianter som helst av det här området, men det här är ett upplägg som jag har skapat med inspiration från Skolverkets bedömningsstöd, tydligt kopplad till den forskning som finns inom området. Förhoppningsvis sprids många fler goda exempel på hur området han behandlas inom de närmsta åren inom skolsverige.

Varför blir inte mitt ämne mer digitalt?

I mars kom regeringens beslut om stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Att detta är positivt är vi många som är eniga om. Men fick de verkligen med allt?

Kursplanerna i engelska och moderna språk har redan med bitar som inkluderar det digitala användandet. Redan i det centrala innehållet för årskurs 4-6 i engelska hittar man följande formulering.

Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.

Denna formulering förstärks sedan i högre åldrar, där de källkritiska aspekterna blir allt starkare. I kursplanerna i moderna språk finns motsvarande formulering med, motsvarande samma steg, kopplat till GERS-skalan.

Skärmutklipp från kommentarmaterialet till kursplanen i engelska/moderna språk.

Mer då? Det jag saknar är de elektroniska ordböckerna. Visst kan vi lära eleverna att använda pappersordböcker, det kräver viss träning att kunna hantera dem, men eleverna kommer i allt större utsträckning hålla sig till de digitala motsvarigheterna. Kan vi inte undervisa det idag, då? Jo, man kan tolka in detta under begreppet strategier, och många gör det säkert redan, men det är inget krav.

Gissa om jag tappade hakan när jag nyligen fick reda på att detta redan är inskrivet i kursplanen för kinesiska! Denna kursplan formulerades senare än övriga kursplaner.

Strategier för att använda hjälpmedel för läsning, till exempel pinyin, syntetiskt tal och elektroniska ordböcker. (från kursplanen för moderna språk, år 4-9, inom ramen för språkval, kinesiska, centralt innehåll)

Att detta skrivs in kan anses självklart. Men när Skolverket gör om kursplanerna finns det inte med några som helst justeringar av kursplanerna i moderna språk och engelska. Hur kommer det sig?

Om digitaliseringen skrivs in i kursplanerna ställs krav på huvudmannen att förse eleverna med de verktyg som krävs (i det här fallet elektroniska ordböcker av tillräckligt god kvalitet), men också på att lärarna får den fortbildning de behöver för att kunna hantera den nya tekniken.

Skolverket, skriv in elektroniska ordböcker i de andra språkkursplanerna också, tack!

En kort, men enkel önskan.

Vill du ha tips på hur du kan arbeta med elektroniska ordböcker med dina elever? Kolla in det här blogginlägget och det här.

 

Läsning på djupet – läsning tillsammans

Många rapporter kommer om att elever går ut grundskolan utan att ha läst en hel bok. Jag har bestämt mig för att göra det jag kan för att motverka detta, så nu läser mina elever böcker i engelska. Mycket av detta har jag läslyftet att tacka, både gällande metoder och mod att våga.

Just nu kör jag ett projekt där två klasser samarbetar. Eleverna har fått välja mellan två böcker och jag har skapat läsgrupper där eleverna från de två klasserna blandats. Den ena boken är Holes av Louis Sachar, den andra är The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian av Sherman Alexie.

För att få ihop samarbetet har jag byggt läsprocessen på digitalt samarbete. Vi har GAFE på skolan. Jag har delat dokumenten i Classroom och eleverna arbetar i delade dokument gruppvis, där jag självklart också kan se vad som sker. Nedan beskriver jag läsprocessen med alla övningar.

Steg 1

Val av bok, uppstart och ett första gruppsamtal. Tack vare en flexibel kollega kunde vi samla alla eleverna för att samtala i grupper. Eleverna skulle till detta tillfälle ha läst ca 40 sidor och ha förberett svar på några frågor som skulle diskuteras i grupp. Frågorna samlade jag i ett formulär, så jag kunde se svaren, men eleverna sparade också svaren till diskussionerna. Frågorna till Holes finns här, och till Part-Time Indian finns här.

Steg 2

Eleverna fick sedan fortsätta läsa enskilt. I svenskan har båda grupperna arbetat med text och tanke, och jag valde att låta dem fortsätta arbeta med en invand metod. Utöver själva läsningen fick de som uppgift att göra tre text och tanke, read and react, dela dessa i gruppens dokument samt kommentera på övriga gruppmedlemmars text och tanke, en per övrig gruppmedlem.

Steg 3

Som avslutning samlas vi till ett ytterligare samtal. Till detta samtal plockade jag in delar av religionsundervisningen. Jag visst att den ena av klasserna under hösten arbetat med etiska resonemangsmodeller, och insåg när jag läste böckerna själv att detta skulle passa perfekt att koppla till. Tillsammans med min SO-kollega fick jag fram ett dokument som enkelt förklarade de modeller eleverna arbetat med, fast på engelska. Detta dokument blev bilaga till de sista diskussionsfrågorna, som utgår från etik och moral i böckerna.

”Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att […] resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.” (Lgr11, kursplanen i religionskunskap för grundskolan, syfte)

Steg 4

Gruppdiskussioner i all ära, jag vill att eleverna ska få en chans att visa sin personliga reflektion också. Den här terminen har jag lagt stort fokus på muntlig förmåga och jag vill att eleverna ska få en chans till att visa vad de kan. Som jag tidigare bloggat om har det visat sig mycket lyckat att låta eleverna filma sig själva, och slutuppgiften här blir i stället för att skriva att göra en film. Du kanske känner igen modellen för frågorna? Jag och min ämnesspanarkollega Annika Sjödahl gjorde en grund som vi använde till projektet We are Virtual Globetrotters, och jag har återigen bearbetat mallen för att passa ämnet.

Mitt mål med projektet är att ge alla elever känslan av att kunna läsa en hel bok på engelska. För vissa elever handlar det om att ta sig igenom boken och med stöd förstå det viktigaste. För andra elever handlar det om att lära sig hitta djupet i en text, att gräva bland orden för att hitta det där man inte upptäckte första vändan. Om jag lyckades? Tja, det återstår att se, de sista två delarna av projektet ska genomföras inom kort!