Innehåll och form – integrerad grammatikundervisning

Mina 9or har i engelskan under en period arbetat med Indien. De har gruppvis får fördjupa sig i ett ämne som de presenterat för klassen och alla har fått en överblick över de viktigaste delarna av landets kultur. Det var dags att avrunda och jag passade på att lägga in ett grammatiskt moment som jag vet att eleverna inte använder aktivt: tag questions.

När det gäller vilken grammatik som ska eller inte ska undervisas kan man välja och vraka. Många av våra elever tar till sig grammatiska strukturer genom den extramurala engelskan och det är svårt att hitta saker som är nya för alla. I år 9 brukar jag se till att gå igenom genitiv, adverbböjning och ibland även tag questions, då detta är saker många är redo att få bra koll på.

Tag questions är påhängsfrågor som man hänger på ett påstående för att söka medhåll hos åhöraren, de motsvarar svenskans “eller hur?”. Innan jag presenterade vad vi skulle jobba med ville jag ha påståenden. Efter att ha klurat länge på vilket digitalt verktyg som kunde lämpa sig bäst fastnade jag vid det enklaste: vita papperslappar. Varje elev fick en vit lapp och uppmanades skriva ner ett påstående om Indien på varje sida. En viktig del av instruktionen var att hälften av påståendena skulle vara negativa, alltså innehålla en negation. Jag uppmuntrade dem också att gruppvis prata ihop sig och smyga in lagom många felaktigheter i sina påståenden. På så vis blandades alltså positiva och negativa påståenden, sanningar och felaktigheter.

Under tiden eleverna formulerade sina påståenden skrev jag några exempel på tavlan. När alla var klara samlade jag deras uppmärksamhet för en klassisk genomgång. Grundreglerna lokaliserade jag också på den fantastiska sidan British Council, och dessa regler delade jag också med eleverna digitalt, ifall de vill repetera hemma.

Efter genomgången av hur tag questions fungerar var nästa steg självklart:

Skapa påhängsfrågor till de påståenden ni skrivit på era lappar. Dubbelkolla med bordgrannen vid osäkerhet, som alltid.

För att sedan riktigt nöta in formen samlade jag in alla lappar och körde ett allmänt förhör. Jag använder mig av metoden No Hands Up, jag har glasspinnar med alla elevers namn på som jag drar slumpvis. Jag fick hjälp med uppläsningen av en elev och jag drog sedan namn på vem som skulle besvara frågan.

-Mumbai is the capital of India, isn’t it?
-No, it isn’t!

-Cows are holy in India, aren’t they?
-Yes, they are.

Vi fick därmed en ordentlig repetition av det viktigaste vi lärt oss om Indien, samtidigt som formen för tag questions repeterades 50-60 gånger per grupp.

När man integrerar grammatiken i undervisningen på det här sättet är min upplevelse att eleverna tar det som något naturligt, inte som ett separat moment, vilket ökar motivationen.

Ett enkelt upplägg, ett nytt moment, ny kunskap som sitter ordentligt.

Rörelse i vardagen

För ett par år sedan läste jag en artikel som fastnade i minnet. Valerie Strauss berättade i Washington Post om hur hon skuggat elever under en skoldag och reflekterat över sin upplevelse. Hennes första punkt:

Students sit all day, and sitting is exhausting.

Av Tulane Public Relations (Student in Class Uploaded by AlbertHerring) [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Jag har själv tydliga minnen av att genomföra längre prov och tentor och efteråt ha ont i kroppen av anspänning.

Den som söker artiklar om att vi behöver få eleverna att röra sig mer i skolan, om att pulsträning förbättrar skolresultaten, den behöver inte leta länge. Ett fint exempel är sättöstergötlandirörelse.nu. Ämnet är populärt och alla är överens om att eleverna behöver röra sig mer än de gör. Men är pulspass och fler idrottstimmar enda lösningen?

Beroende på hur skolor är uppbyggda kan eleverna antingen ha ämnessalar, hemklassrum eller en kombination. En fara med hemklassrum är att eleverna inte bryr sig om att lämna klassrummen mellan lektionerna. Sysselsättningen är ändå att använda datorn eller mobilen för att kommunicera med kompisar eller spela spel, båda dessa aktiviteter kan genomföras utan att lämna klassrummet. Konsekvensen kan då bli att eleven blir sittande på samma stol flera timmar på raken med mer eller mindre styrd aktivitet. För, handen på hjärtat, hur ofta är eleverna uppe och går på dina lektioner?

Raster

En första lösning är att vara stenhård på att alla elever ska lämna klassrummet på rasten, även om de strax ska tillbaka till samma plats. En liten tur utomhus är självklart att föredra, men det kan vara svårt att få med alla ungdomar på detta.

Att skolan sedan ser till att det finns gott om alternativ för längre raster är också viktigt. Det kan handla om pingisbord, fotbollar, basketkorgar med nät i eller mer kreativa lösningar. Rasten är viktig för att lektionsinnehållet ska landa väl.

Av Mehbub Hassan [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], från Wikimedia Commons

Lektioner

När man undervisar i teoretiska ämnen, speciellt äldre elever, är det lätt att eleverna blir sittande hela lektionen. Men det går att undvika om man är medveten om problemet. Jag har tidigare bloggat om muntliga övningar där det går att bygga in moment då eleverna rör sig i klassrummet och en väldigt rörelseintensiv äggjakt. En klassiker bland oss språklärare är också att använda oss av rörelsesånger som Head, shoulders, knees and toes eller alla tysklärares favorit Winke, winke, winke, där rumpor skakas tills svetten lackar.

Jag försöker också ge eleverna möjlighet att skriva på tavlan mycket. Gärna många elever samtidigt. När jag har glosförhör sker det på tavlan, och alla eleverna går fram minst två gånger. Om vi arbetar med klassiska övningar i boken skriver jag inte upp något facit, utan eleverna får efter hand som de är klara komma fram och skriva upp sina förslag på tavlan. Enkla sätt att förhindra en hel timma stillasittande.

Men rörelsen kan bli mycket enklare än så. En kollega valde att i stället för att dela ut elevernas skrivböcker slänga dem på golvet så att eleverna fick komma fram och hämta dem själva. Enkelt men effektivt, alla elever var tvugna att resa sig upp, gå några meter och sedan sätta sig igen.

Elev-BUS

I min egen kommun, Partille, hade man under hösten ett projekt inom ramen för elev-BUS (Barn-Unga-Samhälle) där eleverna på alla skolor fick komma med tips om hur man kan öka rörligheten i skolorna. Kommunen kommer följa upp detta i samband med en hälsovecka under våren. Här kan du se sammanställningen av deras tips: år F-5 och år 6-9 

Från år F-5

Från år 6-9

Fler tips

Förra året anordnades en tävling på temat Sveriges piggaste klassrum. Kanske hittar du tips bland bidragen?

Man kan också köpa in Brain Breaks eller liknande för att köra mer regelbundna övningar.

Kanske blir man inspirerad av youtube-kontot Daglig rörelse i skolan.

Tips på engelska kan man hitta om man t.ex. söker på Energizers.

Sajten Amerigan English for Educators hade nyligen ett webinarium på temat som inom kort kommer läggas upp på deras facebook-sida. Titta gärna på det för fler tips kopplade till engelskämnet.

Kanske har du ett eget tips att dela med dig av i kommentarsfältet nedan?

Var är äggen?

Samplanering

Det här upplägget kan jag inte själv ta åt mig äran från, idén kommer från en kreativ kollega, Hanna Nilsson Pingel, som undervisar spanska. Vi bollar ofta tankar om undervisningen och tips till undervisningen, och i veckan presenterade Hanna ett upplägg till spanskan kopplat till påsken som jag direkt bad att få använda i tyskan också. Upplägget bygger på att eleverna kan ge och förstå vägbeskrivningar. Vi arbetar båda med ett läromedel som bas och använder övningen i den årskurs som övat på detta ämnesområde.

Utomhuspedagogik

För att variera undervisningen ska eleverna få lämna klassrummet, det är dags att leta påskägg! Men för att det ska finnas påskägg att hitta måste vi först placera ut dem. Var? Det bestämmer eleverna!

Upplägget är tänk att vara under tre lektioner: först ska eleverna få uppgiften, bekanta sig med en begreppslista och välja ut ett gömställe. Nästa steg är att skriva en vägbeskrivning till gömstället på målspråket. Slutligen ska eleverna placera ut sina ägg och få en annan grupps vägbeskrivning och följa densamma för att hitta det gömda ägget.

Vi har också valt att lägga in en karta över närområdet i uppgiften. Dels blir det tydligt att se att eleverna verkligen följt instruktionen och inte fuskat (ifall ett färgglatt ägg skulle synas i en buske en bit bort) eller råkat ta fel ägg, alltså ett som en annan grupp gömt. Det blir också en chans för eleverna att befästa de kunskaper i kartläsning som ingår i idrottsundervisningen. Kanske kan ni låna kartor av idrottslärarna för att förstärka kunskapen?

En ofärdig planering att anpassa

Det kanske verkar som att vi ger er en färdig planering, men riktigt så enkelt är det inte. Hanna är behörig i både tyska och spanska, själv är jag behörig i engelska och tyska, men pratar också en del franska och spanska. När vi samlat begrepp har vi hela tiden tänkt att det ska finnas begrepp som ska vara relevanta på något av målspråken. Men räcker det för alla? Beroende på språk och årskurs måste begreppslistan anpassas. En spanskaelev i år 8 kan få ett antal prepositioner att använda, men tyskaeleverna i år 7 behöver få hjälp med hela fraser där prepositionen sätts ihop med lämpligt substantiv, eftersom böjningsmönstret som följer tyska prepositioner är betydligt mer komplext än spanskan. Samma uppgift i två olika årskurser kan kräva olika mycket stöttning, och även olika grupper på samma nivå kan behöva olika mycket stöttning.

En annan faktor att se över är närområdet. Finns det rondeller i området, eller kanske en bro? Behöver eleverna förhålla sig till naturområden eller stadsmiljö? Den begreppslista vi har förberett innehåller många begrepp och vissa av dem kanske inte alls är viktiga i det område där dina elever kommer röra sig. Därför behöver du som lärare skapa en kopia av dokumentet som du sedan redigerar utifrån din grupps förutsättningar. Plocka bort fraser som är irrelevanta, lägg till sådant som saknas för att din grupp ska få tillräcklig stöttning. Behövs fler hela fraser? Räcker det med enstaka ord? Det är upp till dig att anpassa uppgiften.

Är du redo? Här hittar du dokumentet. 

Vad är väl ett nationellt prov….

När det första nationella provet spreds i sociala medier var vi nog alla lite smått chockade. Nu suckar vi bara uppgivet att det var en tidsfråga. Jag undervisar inte i svenska men efter att igår ha sett och hört allt om spridningen av NP i svenska för år 9 hade jag lust att bara kasta in handduken. Varför gör vi det här?

Jag tillhör de lärare som tycker att de nationella proven är ett bra stöd för mig i min bedömning. Upplägget av hör- och läsförståelse ger mig vädledning om vilken sorts bedömnings som ska innefattas för att täcka upp kunskapskravens innehåll. Efter ett antal år vet jag att det är en kombination av sökläsning, lucktexter och längre texter med frågor på, mellan och bortom raderna, men betydligt mindre andel bortom raderna än det är i svenska. Jag vet vad som krävs i en uppsats. Jag sitter varje år och konstaterar att jag behöver se efter mina egna bedömningsnivåer och att sambedöma texterna tillsammans med kollegor är den nyttigaste fortbildningen jag vet.

Tidigare har jag sett till att ha brett bedömningsunderlag under övriga terminer, men under våren i år 9 har jag i mångt och mycket släppt övrig bedömning av de förmågor som inkluderas i NP. Men nu är det slut med det. Nu är det dags att planera upp hörförståelsetester och läsförståelseövningar för att ha ett fullgott underlag. Det är dags att skapa andra skrivuppgifter. För jag kan vara helt säker på att mina elever kommer ha sett det nationella provet innan vi skriver det, och jag kan därför inte alls förlita mig på det som ett rättssäkert bedömningsunderlag i år.

Vad innebär det här för mig? Massor med merarbete, så klart. För vi får inte lov att strunta i alla dessa prov som är skrivna efter att eleverna sett både frågor och facit. De måste ändå rättas. Men jag behöver rätta en massa andra saker också. Det kommer ta tid. Tid jag kunde lägga på annat. Rent krasst får jag nog lägga mer tid på 9orna som får tas från någon annan årskurs, kanske får 8orna färre möjligheter att visa motsvarande förmågor den här terminen, bara för att jag ska hinna med att rätta dubbelt.

Det betyder också att vi lärare behöver ha tillgång till andra bedömningsuppgifter. Att skapa skrivuppgifter är inte svårt, jag har tidigare bloggat om flera uppgifter här som är baserade på hur NP del C är upplagd, men att hitta tillförlitliga prov i hör- och läsförståelse är inte alls lika lätt. Det finns gott om ESL/EFL-material på nätet, men det gäller ju att proven är anpassade efter de svenska kunskapskraven. Och det gäller att proven inte är kända av eleverna sedan innan. Vi har gamla prov på NAFS hemsida, men dessa ligger ju öppet. Vi har några få delar i bedömningsportalen, men de allra flesta av dessa är utprovade för år 7 och 8.

Vi behöver mer stöd i detta arbete. Vi behöver en akut påfyllning av gamla, frisläppta prov till bedömningsportalen. Vi behöver hjälp. För NP är inte längre någon hjälp. Skolverket, vi behöver hjälp!

Hur bearbetar vi feedback?

Man kan rätta ihjäl sig som språklärare. Man kan ägna varje vaken minut åt att ge alla elever detaljerad feedback. Men är det rimligt? Nej, så klart inte. Men det är tyvärr en sanning att man aldrig någonsin kan känna sig helt klar med jobbet som lärare, vi skulle alltid kunnat ge eleverna några uppgifter till som de kunde fått feedback på, det finns alltid lite mer som skulle kunna gjorts.

Arbetsbelastning

Hur hanterar vi det, då? Jag har vissa terminer bestämt mig för att i en årskurs lägga fokus på tala och i en annan på skriva, så att balansen blir lite bättre. Nu har mina 8or pratar massor under hösten, nu kör vi mer skriftligt under våren. I slutändan kommer de ha bra koll på många olika förmågor, det lovar jag.

Digitalt eller analogt?

En viktig fråga är huruvida man ska kommentera analogt eller digitalt. Jag vet flera språklärare som arbetar helt digitalt, men jag vet också lärare som hellre jobbar analogt. Jag har själv försökt hitta olika sätt men velar fram och tillbaka. Att arbeta helt digitalt har för mig inte blivit helt bra. Det finns visserligen tillägg till webbläsare och program som underlättar arbetet, men jag själv har i nuläget fastnat i en enkelt bläckpenna på papper. Om jag håller mig till det framöver? Långt ifrån säkert. Men var och en måste hitta en metod som fungerar.

Vad ska man kommentera och hur?

Pia Köhlmyr från Göteborgs universitet presenterade på Ämnets dag och på Språklärarnas riksförbund Västra Sveriges engelsklärardag en studie om Does feedback matter?, med undervisning av akademisk engelska i fokus. Hennes presentation finns att läsa här. Hon var tydlig i sin presentation med att man inte sitter inne på ett enkelt svar om vad som är bäst, och ett av de resultat hon kunde presentera är att mer forskning behövs på området. Men det hon kom fram till var att en blandning av direkt och indirekt feedback är bra, och att direkt feedback gärna får åtföljas av metalingvistiska kommentarer. Den som är nyfiken kan få gott om lästips på sista sidan av hennes presentation.

Hur ser man till att eleverna tar till sig?

Vi har alla varit där. Man har ägnat så mycket tid åt att få till de där perfekta formuleringarna som ska få just den här eleven att förstå just de här detaljerna som ska lyfta just den här förmågan lite till. Och så ser vi hur eleven skrynklar ihop pappret och slänger det i (eller bredvid) papperskorgen efter att knappt ha slängt en blick på kommentarerna. Allt detta arbete utan att det landar. Numera lämnar jag aldrig ut någon mer betydande feedback utan att ha säkerställt att jag har en kopia att återgå till.

Men för att eleverna verkligen ska ta till sig den feedback de får krävs att de gör mer än bara läser den. Det finns forskning som visar att elever som får se ett betyg i samband med feedback inte tar till sig kommentarerna alls (Att följa lärande (Wiliam) 2013, kapitel 5: Att ge feedback som för lärandet framåt), så en summativ bedömning visas inte upp för eleverna i det här läget. För att se till att eleverna verkligen bearbetar den feedback de får har jag börjat planera in bearbetning av de texter jag ger feedback på. Eleverna skriver först en text, jag ger dem feedback, sedan får de skriva om den och bearbeta den utifrån den feedback de fått. När de gör detta markerar de sina ändringar med fet stil. Det gör att jag tydligt ser i vilken grad texten har bearbetats. Ett exempel på hur detta kan se ut ser ni nedan. Om eleverna inte förstår mina kommentarer får jag en chans att förklara dem i samband med bearbetandet.

Vad ska vi fokusera på?

Visst kan man välja att i perioder lägga större fokus på vissa saker än andra, på formalia, på vissa grammatiska moment, på innehåll osv, men här finns ju också stort utrymme för individualisering. Vissa elever behöver kanske stöttning för att göra texten begriplig, andra behöver fokusera mer på struktur än på språk, medan ytterligare andra behöver stöd kring att hitta utmaningar för att göra sin text ytterligare lite vassare, och tänka utanför ramarna. Det viktigaste är att varje elev får hjälp att utveckla sitt skrivande på något sätt.

Är det här verkligen roligt?

När en av mina klasser idag skulle bearbeta sina texter kommenterade någon att det inte var särskilt kul. Nej, det var det säkert inte. Men det var också flera som kommenterade att det var nyttigt och att de kände att de lärde sig saker som var bra att kunna. Allt vi gör är kanske inte roligt, men det är ett bra betyg att eleverna tycker att lektionen är givande trots att de inte tycker att den är rolig.

Är det jag skriver nytt och revolutionerande? Absolut inte. Men jag känner ofta själv att jag famlar i mörkret när jag ger feedback och att få fortbildning inom detta tycker jag själv är väldigt viktigt och givande. Kanske är detta ett bra samtalsämne för en ämneskonferens? Hur arbetar olika kollegor med feedback? Hur gör vi för att se till att eleverna verkligen tar till sig det vi gör?

Ins Internet? Auf Deutsch?

Mina 7or har just fått ta sina första steg på internet. Nej, inte riktigt sina första steg. Men på tyska var det första gången för de allra flesta. En stor skillnad mellan engelskundervisningen och undervisningen i moderna språk är att vi inom de moderna språken saknar den extramurala effekten som märks så tydligt inom just engelskan. Eleverna tänker inte tanken att självmant börja surfa in på tyska hemsidor, och de behöver hjälp med strategier för att ta sig an de stora mängderna text.

Eftersom det är första gången har jag varit tydlig med att jag vid detta tillfälle inte gör någon bedömning, vi övar bara. Bedömning av samma sak kommer senare, när eleverna blivit trygga. Och eftersom det är första gången är jag generös med stödstrukturer. Vi börjar med stöttning och efter hand ska eleverna bli alltmer självständiga.

Upplägg

Nästan allt jag gör utgår från realian. Vi arbetar med ett läromedel i tyska och var framme vid ett kapitel där vi ska lära oss hitta mellan olika platser i en stad. Perfekt läge att lära sig mer om olika tyska städer. Jag valde ut ett antal större städer i Tyskland, hälften så många som det finns elever i gruppen. Städerna skrev jag på lappar som eleverna fick dra. En tanke med att eleverna fick olika städer var att de inte kan skriva av grannen, snarare än att söka själv, men jag vill också att vi breddar kunskapsbasen, det finns ju fler städer i Tyskland än Berlin, Hamburg och München.

Jag ville här få in flera olika delar: realia, informationssökning på internet, skriftlig produktion, källkritik, muntlig och skriftlig interaktion. Ger jag eleverna alla delar på en gång blir det övermäktigt, så eleverna fick de olika delarna i olika omgångar.

  • Informationssökning om en tysk stad utifrån styrda frågor. I samband med detta även källkritisk reflektion.
  • Skriflig produktion utifrån svaren på frågorna: sammanfoga svaren till en text. För att ge ytterligare stöttning valde jag att låta eleverna göra detta moment parvis, med den andra elev i gruppen som fått samma stad.
  • Parvis övning i skriftlig/muntlig interaktion: skapa egna dialoger om staden.

Informationssökning

Som alltid när jag skapar uppgifter av det här slaget har jag Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse. Det är visserligen utformat för engelska, men med hjälp av följande tabell läser jag av att moderna språk år 6-9 motsvarar engelska år 3-6, alltså utgår jag från detta bedömningsstöd.

Skärmutklipp från kommentarmaterialet till kursplanen i engelska/moderna språk.

Utöver själva frågorna tar jag till mig att följdfrågorna, de som ska fördjupa det metakognitiva tänkandet om hur själva sökandet går till, och källkritiken, är på svenska för dessa elever. Det hade varit omöjligt för mina elever att uttrycka detta på målspråket, så de får skriva på svenska i den här biten.

Jag ger också eleverna tips om olika sidor som kan vara bra att använda. Jag har nu valt att inte lägga till Wikipedia, eftersom jag vet att eleverna väljer detta självmant. Jag har i stället hittat några andra sidor.

Den viktiga stöttningen här är att ge eleverna frågor som kan besvaras genom att återanvända delar av frågan i svaret. Jag är tydlig med att eleverna ska svara med hela meningar och hjälper dem under arbetets gång med detta.

De första frågorna är mycket tydliga, de senare ger utmaning åt de elever som kommer så långt. Filen med frågorna kan du hämta hem här. Jag skrev ut den för att eleverna skulle slippa bläddra mellan olika flikar.

Vi gick sedan igenom de olika frågorna och potentiella svar. Samtalen kring källkritik är otroligt givande. Många av eleverna kom till insikten att Wikipedia må vara fantastiskt på svenska och engelska, men på tyska är språket väldigt svårt för nybörjare. Det finns tyvärr ingen version av Wikipedias Simple English för andra språk, och tyskan är komplex. En populär motsvarighet blir då Klexikon, en av de sidor jag tipsat om, med layout som är snarlik Wikipedias. Jag har ännu inte stött på några felaktigheter, men en viktig sak att reflektera över är att Klexikon helt saknar källreferenser, vi vet helt inte varifrån de har fått sina fakta. I samband med detta tittar vi på motsvarande Wikipedia-artikel och ser en lång referenslista. Återkommande är att vi försöker hitta samma eller liknande information på flera sidor.

Som avslutning på källdiskussionen fick eleverna välja ut en källa per grupp att samla på en skala på tavlan, 1-10, en idé jag fick från Cecilia Lind. När de väl placerat ut sin källa fick de också argumentera för varför den hamnade just där, styrkor och svagheter gällande trovärdighet och andra aspekter.

Skriftlig produktion

Nästa steg var att ta de svar man hittat och få ihop en text. Eleverna fick nu arbeta parvis, det fanns två lappar per stad och de två som hade dragit samma stad fick samarbeta. Vi arbetar med Google Classroom och eleverna skrev i dokument som var kopplade till uppgiften. Under tiden de arbetade, och mellan lektionerna, kollade jag av dokumenten, lade in kommentarer om saker som kunde förbättras och ledde dem vidare. Den här verbformen stämmer inte. Kontrollera mot grammatiksidorna i övningsboken för att se vilken form det ska vara. eller Har ni verkligen stor bokstav på alla substantiv i den här meningen? kunde kommentarerna vara.

Vi lyfte också saker som att ha en rubrik och eleverna fick hitta en bild som var tillåten att använda. Alla elever behöver veta hur man söker bilder med tillåten delningslicens, vilket i dagsläget är mycket enkelt.

Med gemensamma krafter fick eleverna så ihop en text om sin stad. Så här kunde resultatet se ut.

Skriflig interaktion

Inför de här övningarna hade eleverna arbetat med platser i staden och dialoger kring att ta sig fram mellan olika platser. Då detta är ett viktigt område att ha koll på ville jag se till att eleverna verkligen hade stenkoll. För att skapa mer autentisk verklighetsförankring skrev jag ut kartor från de olika städer eleverna hade arbetat med. Då jag inte hittade kartor med delningsrättigheter länkar jag dem inte här, men en snabbt googling på Stadtplan och stadens namn ger många bildresultat att välja mellan. Eleverna fick utifrån dessa kartor, återigen parvis, skriva ihop dialoger och öva på att läsa dessa.

Nästa steg här är att låta eleverna filma sina dialoger med en bakgrundsbild från staden och vår green screen. Förhoppningsvis hinner vi göra detta inom kort!

Internet – oundvikligt

Det är väl ingen språklärare som har missat att vi står inför en förändring till nästa läsår: den nya timplanen lägger moderna språk som obligatoriskt ämne redan i år 4-6, i praktiken innebär detta att vi måste börja undervisa redan i år 6, och att vi också ska sätta betyg redan i år 6. Nyligen presenterades förslag på denna nya, reviderade kursplan, öppet för remiss. Tyvärr ligger den inte längre ute på Skolverkets hemsida, men här finns den att läsa. Det som stack ut för mig var att förmågan att söka information bland olika medier, bland annat internet, fanns med redan i år 6, i det centrala innehållet.

Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier. (s 47 i dokumentet som är länkat ovan, ur Centralt innehåll år 4-6, Lyssna och läsa – reception)

Skolverket vill alltså skicka tydliga signaler till oss språklärare att det här inte är något vi kan vänta med till sista veckorna i 9an, det ska finnas med från första början. Det är en utmaning för oss lärare och för våra elever, och det är uppenbart att vi behöver stötta eleverna när de tar sina första steg.

Men vi får inte glömma bort att det finns stora möjligheter också: kanske lyckas vi stärka eleverna att ta sig ut på nätet även utanför skoltid. Kan den extramurala tyskan få ett uppsving med hjälp av den nya kursplanerna, tro?

 

Tonåringar världen runt – bedömning av realia

Det finns kunskapskrav som vi lärare känner oss bekväma med. Och så finns det de där andra. De där bitarna som vi försöker låtsas att de inte finns, för att de är så kluriga. Inom språk skulle jag vilja påstå att vi som lärarkår är bekväma med att bedöma de fyra förmågorna: läsa, lyssna, skriva, prata. Men sedan har vi lite smått och gott som är klurigare. Strategier, till exempel. Digital läsförståelse är något som jag lyft här i bloggen många gånger tidigare. Och så har vi realian. Min magkänsla är att vi älskar att ha med realian i det centrala innehållet, men att bedöma det som kunskapskrav, det är inte riktigt lika roligt.

Realian i kursplanen

Så, hur ser det ut egentligen?

Ur Lgr11, kursplanen i engelska:

Syfte: I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Centralt innehåll (7-9): Kommunikationens innehåll

  • Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

Kunskapskrav (7-9)

E: Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

C: Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

A: Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Hur arbetar vi då med detta? Jo, jag använder mig av venn-diagram. Nästan hela tiden. Kontrastiv analys. Visst låter det tjusigt? Men det är ju i själva verket så enkelt. Vi använder venn-diagram när vi övar, skriver ner stödord och använder stödorden för att uttrycka oss i tal och skrift. När jag sedan ber eleverna producera något jag vill bedöma är de redan bekanta vid formen och kan självständigt använda venn-diagramet som stöd.

 

 

Bedömningsunderlag för denna förmåga kan vara i muntlig eller skriftlig form. För att hjälpa eleverna behöver vi förse dem med bra underlag för sin reflektion. Vissa elever skulle utan tvekan klara av att göra en analys på A-nivå utan någon input alls, men för att alla ska ha samma förutsättningar behöver vi se till att de har något att utgå från.

Eftersom analysen utgår ifrån egna erfarenheter behöver vi hitta något som är relativt likt elevernas egna upplevelser, men det behöver finnas tillräckligt mycket skillnader för att kontasten ska bli tydlig. Jag har flera gånger gjort detta med filmer om ungdomar i engelskspråkiga länder som utgångspunkt. Här presenterar jag två av dem.

Teens in the USA

Under flera år har jag använt en serie som nu tyvärr börjar bli till åren. Street USA består av tre avsnitt om ungdomar i olika delar i USA. I varje avsnitt presenteras tre eller fyra ungdomar med väldigt olika liv och de berättar om skola, fritid, framilj och framtidsdrömmar. New York, Los Angeles och den något mindre kända staden Houma, Louisiana är de platser som presenteras. Det blir väldigt tydligt när man tittar på alla tre filmerna att livet ser väldigt olika ut på olika platser. Skyskraporna i New York ger en skarp kontrast till klippet där en av pojkarna i Houma frigör en liten alligator som fastnat i en av de burar man lagt ut i bayoun.

Skärmdump från avsnittet från Houma, Louisiana.

Till dessa filmer gav jag mina elever en filmuppgift. De skulle i lugn och ro reflektera över filmerna i två steg. Först skulle de kontrastera den bild av USA de såg i filmerna mot sin egen bild av Sverige. I nästa steg skulle de välja ut den av personerna i filmerna som de själv tyckte känna igen sig själv mest i, och göra en jämförelser.

En enkel jämförelse här kan vara att “Adam likes animals and I like animals too, but not aligators. We also both don’t like school very much.” De elever som har visat reflektioner på A-nivå har i flera fall jämfört de olika städerna med varandra. De har också reflekterar över att ungdomarna i filmen i väldigt hög grad pratar om vad som krävs för att komma in på rätt college, ett framtidstänk som de själv inte känner igen bland svenska ungdomar. Att både exemplifiera och generalisera leder längre.

Elevernas uppgift kan ni hämta hem här.

Teens in South Africa

En annan filmserie som varit väldigt lyckad i det här läget handlar om två ungdomar i Sydafrika, Nandipha och Michael. Nandipha är svart och bor i ett township, Michael är färgad och bor i en villaförort. Även om filmerna har ett antal år på nacken visar de kontraster som blir väldigt tydiliga för våra elever.

Skärmdump från avsnittet om Nandipha.

Även här fick mina elever göra en kort film, men i stället för att prata om filmerna fanns det ett direkt tilltal i uppgiften. Eleverna skulle planera för ett utbyte med antingen Nandiphas eller Michaels skola där en av eleverna skulle komma till Sverige. De skulle skapa en välkomsthälsning där de skulle förbereda sin gäst inför besöket genom att berätta lite om Sverige. De fick själva välja tidpunkt. Här hittar du elevernas uppgift. 

Analyserna här visade breda perspektiv: temperatur, storlek på bostad, jämlikhet, rasism och matvanor var vanliga ämnen.

Var hittar jag filmerna?

De här filmerna finns hos de flesta distributörer av film till skolor. Jag kan välja mellan SLI och NE.se som min kommun har avtal med.  Street USA finns dessutom hos URskola i inloggat läge.

Det finns gott om filmer med liknande upplägg som kan tjäna till grund för reflektioner av den här sorten, och det finns naturligtvis oändliga mängder texter som kan fungera på samma sätt. Kanske har du ett eget tips att dela med dig av i kommentarerna här?

 

New Year’s Eve abroad

Happy New Year!

https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3AFireworks_2.png

Så var det 2018 och det var dags att rivstarta terminen! Som vanligt ställer vi inte frågan vad eleverna har gjort på lovet eller undrar vad de fått i julklapp… men det känns ändå bra att få starta terminen med koppling till ledigheten som varit. Därför får mina elever inleda terminen med att lära sig om nyårsfirande. Övningen är tänkt som just en övning och jag har inte planerat in någon bedömning av det här momentet, en av anledningarna är att de ska få arbeta i par eller små grupper.

Realia möter digital läsförståelse, ännu en gång

Jag fick på lärarutbildningen höra att en lyckad språklektion har eleverna fått öva på alla fyra förmågorna: läsa, lyssna, skriva och tala. Dessa ligger ju till grund för allt vi gör och finns naturligt med i detta också. Här lägger jag dock fokus på två av de lite mer avvikande delarna: realia och digital läsförståelse.

Ur kursplanen för engelska, åk 7-9, centralt innehåll:

Kommunikationens innehåll:

  • Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

Läsa och lyssna – reception:

  • alad engelska och texter från olika medier.
  • Talad engelska med viss regional och social färgning.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
  • Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
  • Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
  • Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion

  • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
  • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

Som ni ser går det att få in många olika texttyper. Det beror ju helt enkelt på att eleverna väljer mellan olika sorters texter på nätet. Någon kanske tittar på en vloggare, en annan läser kanske ett resereportage eller en nyhetsartikel. När man släpper eleverna fria på nätet kan de ju hitta allt möjligt, vilket är en viktig del av uppgiften.

Skriftlig produktion

Som alltid när eleverna ska söka information på nätet ska de visa att de kan återanvända det de hittat, antingen i tal eller skrift. I det här exemplet har jag valt en multimodal aspekt och vill lära eleverna något som var mer eller mindre självklart när jag själv växte upp men som är mer främmande för dagens elever: vykort. Saker som hur man skriver en adress, var frimärket sitter osv är inte så självklara som man kan tro, så jag passar på att väva in det i en uppgift.

En viktig sak här är anpassningen av språket. Eleverna ska addressera en närstående person och behöver då fundera över vilken sorts språk som passar. Slänger man in svordomar om man skriver till farmor? Berättar man om de vilda festerna när man skriver till föräldrarna? Hur mycket detaljer får egentligen plats på ett vykort?

Eleverna får därför hitta en lämplig bild som jag skriver ut, jag skriver ut bilder på frimärken som de får klistra på och så får de enligt en mall för hur vykort ser ut skriva på en fejkadress till någon närstående och sedan skriva ett vykort från en påhittad resa där de firat nyår på resmålet.

https://pixabay.com/photo-26771/

Realia – engelskspråkiga länder

För att bredda elevernas horisonter har jag valt ut platser runt om jordklotet där engelska talas. Att plocka med New York är självklart, likaså att få in Edinburghs Hogmanay. Men här blir det bredare än så. Hur ser det egentligen ut i de små länder jorden runt där engelska också talas? Jag har valt ut en bred blandning för att vi ska få en bild av hur olika det kan se ut. Kan man ens fira på alla ställen, eller finns det orkansäsonger eller monsunregn som kan påverka festligheterna? Hur klär man sig egentligen? Är det shorts eller termobyxor som gäller? Äter man något särskilt?

Presentation

För att alla elever ska få den breda bilden vill jag självklart att eleverna ska få ta del av varandras arbeten när de är klara. Dessa kommer hängas upp i klassrummet så att alla kan läsa på dem. De kommer också få ett frågeformulär utifrån det som står på vykorten. I vilka länder nämns ingenting om fyrverkerier? Var äter man en särskild maträtt? Vad händer i NY vid tolvslaget? Vad är klockan i Los Angeles när det är nyår i Fiji? Enkla frågor, men en anledning att verkligen läsa varandras texter.

Ett enkelt upplägg som får med många olika bitar. Enjoy, här hittar du hela elevuppgiften! En annan version av samma dokument hittar du här. Till uppgiften har jag också gjort en gloslista i Quizlet.

‘Tis the season to be jolly

När det doftar pepparkakor och glögg i vart hem kan det vara svårt att fokusera på jobbet, men även terminens sista lektioner ska ju planeras. Hur gör vi lektionerna intressanta, men ändå lagom avslappnade? Vi kopplar in julen i undervisningen, så klart.

Ett bra sätt att dessutom dra ner på stressen är att samplanera med en kollega och jag har tidigare samplanerat med gott resultat med Annika Sjödahl där vi samplanerade runt realian. I detta inlägg fokuserar vi på A Christmas Carol, ett klassiskt litterärt verk som tilltalar såväl barn som vuxna, fortfarande 150 år efter att det skrevs. Att texten är populär märks på alla tolkningar som gjorts, nyligen gjordes en långfilm med Jim Carrey i huvudrollen, och de otaliga kulturella referenser som görs till texten. Har du kanske själv tänkt på att Kalle Ankas farbror, Joakim von Anka, på engelska heter Scrooge McDuck? Det förstärker ju dessutom hans karaktär mer om man vill visa på den betydelsen. 

John Leech [Public domain], via Wikimedia Commons

Utgångspunkten har varit att ge olika ingångar och ideer för att både elever men lärare ska kunna välja utifrån vad som passar klassen bäst. Verket finns i en rad olika versioner. Väljer ni att lyssna på texten eller att titta på filmen eller kanske båda med valda delar? Att samtala kring innehållet i en film på ett djupare plan är också något som motiverar eleverna mer då film är något de är vana vid men som de inte är vana att gå på djupet i. Detta tränar deras läsförståelse samtidigt som de kan få uttrycka sig på engelska tillsammans med andra. Då verket bygger på en adaption finns det också en fördel att studera delar av det verket, kanske en del eller en karaktär, i hur dessa skiljer sig åt. Detta utvecklar elevernas djupläsning och tränar deras kritiska läsart samtidigt som vi kan få dem intresserade av äldre litteratur.

Här har vi samlat olika upplägg där du kan fundera över just din klass behov:

  • För att aktivera eleverna förkunskaper finns olika Quizlet, och en storyboard som går igenom handlingen. Här kan du beroende på vana välja ut om detta behövs. Kanske har de jobbat med någon förlaga tidigare?
  • Vill du få dina elever att diskutera? Kanske skapar du en Padlet där dina elever kan formulera sina tankar och tolkningar för att se allas åsikter men även kunna kommentera varandras svar.
  • Vill du att de ska få öva på att söka information från olika källor? Vi har lagt in frågor med litteraturhistorisk prägel. Kanske ska dina elever få undersöka vilka historiska källor som verkar trovärdiga här. Kanske har eleverna arbetat med industriella revolutionen i historian? Prata ihop dig med klassens SO-lärare för att ge diskussionerna ytterligare djup.
  • Vill du diskutera multimodaliteten i en filmad version av en text? Analysera hur text, bild och ljud samspelar i olika filmversioner av boken. I förlängningen kan eleverna bli skickliga på att själva skapa multimodala versioner av olika slag i t ex en Green Screen inspelning.
  • Kanske vill eleverna få fler chanser att skriva eller omtolka texter i andra former? Att anpassa språket efter syfte, mottagare och situation är en av de utmaningar eleverna möter i år 7-9, och att parafrasera eller omtolka en känd berättelse ger perfekt utrymme för att öva på detta. I dokumentet finner du flera olika exempel på uppgifter som kan både stimulera och motivera skoltrötta elever. Vem hade inte gått igång på att få göra en egen tolkning tillsammans med sina klasskamrater som ni sedan kan avsluta terminen att titta på och äta de där pepparkakorna. Om eleverna dessutom delar dem på en Thinglink kan man både läsa eller lyssna på varandras tolkningar.

När terminen lider mot sitt slut har förhoppningsvis eleverna sett olika förmågor de behöver utveckla och då denna planering ger förslag på att utveckla alla förmågor kan man också individanpassa och styra undervisningen till det som eleverna behöver. Det finns ju inget som säger att man inte kan jobba med A Christmas Carol varje jul då man nu har en rad olika ideer att utgå ifrån och kan anpassa svårighetsgraden och bygga på elevernas då redan existerade förkunskaper.

Om har du tagit dig ända hit vill du så klart ta del av vår planering och den finner du här.

En planering av A Christmas Carol

Merry Christmas!

 

Äntligen NP! Hurra!

Ja, nu är det äntligen dags för årets bedömningshöjdpunkt: muntliga nationella prov! Ja, du läste rätt, jag tycker verkligen om dem. Det finns mycket att tycka om de nationella proven, omfång, antal osv, men just engelskan gillar jag skarpt! I år 9 pratar vi lärare mycket om att vi ska få skörda det vi sått, och på just dessa prov blir det tydligt att eleverna kopplar ihop sina kunskaper från olika ämnen, sina livserfarenheter och ser en helhet som diskuteras nyanserat och varierat. Det är ett rent nöje att få höra deras kloka samtal.

Lära för proven

Det talas mycket om faran att “lära för proven”, men när det gäller just engelskan och våra nationella prov tar jag gärna dem som inspiration för både min undervisning och för andra bedömningar, just för att de är så föredömligt utformade. Ett syfte med just nationella prov är ju att stötta oss lärare i vår bedömning och hjälpa oss tolka kursplanerna och kunskapskraven. När man läser resultatet av lärarenkäten för engelska år 9 förra året ser man att jag inte är ensam om att tycka att proven är bra, speciellt del A, muntlig produktion och interaktion.

“Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna.”

Källa: https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Gamla prov

Det kommer ofta frågor i sociala medier efter gamla nationella prov där sekretessen släppts, just för att kunna använda dessa som övning och som bedömningsunderlag. Vi har ett antal som hjälp som släppts officiellt, för engelskan hittar vi dessa på NAFS hemsida. Men vi vill ju träna många gånger.  Vi är flera som i olika kanaler framfört åsikter till Skolverket att vi önskar att fler av dessa gamla, frisläppta prov ska finnas tillgängliga i Bedömningsportalen och vi har fått svar om att det handlar om bland annat upphovsrätt till texter och bilder, men vi håller tummarna att vi framöver får fler prov att använda.

Man ska dock se över material innan man använder det. Ett av de gamla, frisläppta prov jag har i mina samling handlar om TV. Där finns frågor om hur mycket man tittar på TV varje veckan och ord som “soap operas” skapar stor förvirring för den youtube-generation vi undervisar idag. De förstår inte frågorna, helt och hållet på grund av tekniska förändringar i samhället som skett sedan provet användes. Detta prov kan vi tyvärr kasta i soptunnan idag, även om det var aktuellt och intressant när det användes.

Skapa eget material med nationella prov som inspiration

I väntan på att fler gamla prov släpps i bedömningsportalen får vi utgå från de vi har sparade på skolorna, men vi kan ju också skapa eget, utifrån de strukturer som vi sett tidigare. Att bygga upp läs- och hörförståelse tar mycket tid, men muntliga prov och skrivuppgifter kan vi skapa utan att behöva lägga alltför mycket tid.

Jag har tidigare visat exempel på hur jag och min ämnesspanarkollega Annika Sjödahl har använt ett gammalt NP som inspiration för en skrivuppgift i upplägget We are Virtual Globetrotters. Jag har sedan använt samma mall som anpassat efter ämnen vi arbetat med, till exempel som avslutning på ett område om vänskap. Att jag utgår från samma struktur hänger ihop med att strukturen är så väl utarbetad efter våra kursplaner och jag vet att strukturen ger eleverna goda förutsättningar att utveckla och visa sina förmågor med hjälp av denna struktur.

Ett exempel på en muntlig övning

Jag brukar terminen före muntliga NP genomföra ett gammalt prov för att eleverna ska få känna på formen och för att de ska kunna slappna av och se att de faktiskt redan klarar av det de förväntas visa terminen efter. Det har varit uppskattat av alla mina klasser och jag är övertygad om att många andra lärare gör likadant.

Nyligen ville jag med mina 9or arbeta med Kanada. Jag hittade ett sparat arbetsblad om att lära sig flera språk och vikten av flerspråkighet på sidan Busyteacher.org. Då ämnet passar sig väl att diskutera skapade jag en uppgift utifrån den klassiska strukturen på de muntliga nationella proven: uppvärmning, diskutera påståenden, diskutera frågor.

Pick one of the statements below. Read the statement aloud. Do you agree or disagree? Why? Discuss with your friends.

Take turns picking a statement.

Dessa ord har funnits på korten till del två under alla år jag undervisat, så vitt jag kan minnas, och förtjänar att upprepas. Till dessa skapade jag helt enkelt påståenden som eleverna kunde tänkas ha åsikter om. Jag valde här att inte trycka upp påståendena på kort utan samla dem på en sida.

Pick one of the questions below. Discuss your own opinions about this question and also what other opinions there are.

Likaså finns dessa ord på korten i del 3, och här skapade jag frågor till ämnet som eleverna kunde diskutera. Hela övningen med mina frågor och påståenden kan ni hämta här. 

Det behöver inte vara svårare än så. Vi har fantastiska grundstrukturer för proven som vi är överens om fungerar otroligt väl. Jag fyller på med påståenden och frågor som passar ett ämne vi arbetar med, och så är diksussionerna igång. Eleverna gillar det, jag gillar det, eleverna känner sig väl förberedda när de kommer till sina nationella prov och jag ser att elevernas förmåga att diskutera utvecklas genom att de får öva på det vid många tillfällen.

Är detta att lära till proven? Må så vara, det fungerar otroligt väl och jag kommer fortsätta arbeta såhär. Eleverna lär nämligen inte bara för proven, utan även för livet, enligt de här strukturerna.

 

 

OBS! För att slippa kommentarer om att jag röjer sekretess: dessa fraser är tagna från prov där sekretessen är släppt sedan länge. Jag har i år inte påbörjat genomförandet av proven och har ännu inte tittat på årets prov. Ifall årets, ännu sekretessbelagda, prov skulle avvika från den struktur jag beskriver ovan är jag säker på att den är såpass nära detta att det inte påverkar hur jag förbereder mina elever.