Klassens dag – en dag för sammanhållning

I början och slutet av läsåret är det vanligt med klassdagar, friluftsdagar, arbetslagsdagar, olika tillfällen då vi samlar ihop våra elever, gör saker tillsammans, men inte går enligt det vanliga schemat. Syftet är att eleverna ska få lära känna varandra, att gruppen ska svetsas samman, att vi lärare ska få se eleverna i andra roller än i det vanliga klassrummet. Jag har varit med om riktigt bra klassdagar, riktigt dåliga och ganska mediokra. Det bygger oftast på planeringen, och för varje år analyserar jag mer och mer vad som går bra och mindre bra.

Aktivitet

Det viktigaste för en lyckad klassdag är att eleverna är aktiverade. Aktiviteter som är mindre lyckade är långa transportsträckor utan aktiviteter. Då hänger eleverna med de kompisar de känner väl och bygger inte nya relationer med andra klasskompisar. En av de mest onödiga är att titta på film. Film kan ha många bra syften, vilket jag bloggat om förut, men att fylla klassens dag med att alla sitter på hårda trästolar och ser en nöjesfilm som de kunde sett hemma leder inte till goda minnen eller bättre sammanhållning. Nej, de ska göra saker. De ska samarbeta, testa nya saker, skratta ihop.

Det senaste året har jag med min klass gjort en klasskamp. Lagen var fasta under hela läsåret och poäng samlades i augusti, december och juni. Lekarna kanske bitvis har varit barnsliga för år 9, men det spelar ingen roll, för de har fått klassen att skratta ihop. Jag kommer här dela med mig av en del av mina tankar bakom detta och gott om tips på aktiviteter.

Namnlekar

Har du en ny klass? Kanske är klassen sammansatt av elever som tidigare gått i olika klasser? Att alla lär sig namnen är naturligtvis viktigt. Här är några olika namnlekar.

  • Namn + rörelse Alla står i en ring. En person säger sitt namn och gör valfri rörelse. Alla upprepar namn och rörelse. Nästa person säger sitt namn och gör en annan rörelse. Alla upprepar namn och rörelse för person 1, sedan för person 2. Till slut upprepas alla namn med matchande rörelser av alla unisont.
  • Spindelnätet Alla står i en ring, en ledare har ett garnnystan. Person 1 tar garnnystanet, säger sitt namn och kastar det vidare, men håller kvar i garnet.  Nästa person tar tag i garnet, säger sitt namn och kastar vidare. Till slut håller alla i ringen i garnet, som bildar något som liknar ett spindelnät. Ledaren gör sig fri genom att ge sin ände till personen bredvid. Den ”lediga” säger namnet på en annan person i ringen och kryper under spindelnätet/går runt ringen till personen för att ta dennes plats. Den person vars namn nyss blev sagt blir nu fri och får i sin tur säga namnet på någon annan och ta dess plats.
  • Bollek Alla står i en ring, ledaren har en boll, lagom stor och tung för att kasta. Ledaren säger/ropar namnet på en annan person i ringen och kastar bollen till personen ifråga. Denna person kastar i sin tur vidare bollen till någon annan, samtidigt som han/hon säger/ropar namnet på denne. Det är viktigt att bara kasta till personer som inte tidigare har haft bollen. När ledaren får tillbaka bollen har således alla haft bollen en gång, och endast en gång. Nästa steg är att kasta bollen igen, i samma ordning som första gången, den här gången lite snabbare. Namnen sägs/ropas samtidigt som bollen kastas. Detta fortsätter, varv efter varv. När gruppen har fått upp ett bra flyt kan ledaren välja att slänga in ytterligare bollar i ringen, två tre stycken brukar funka.
  • Vem där? Gruppen delas upp i två lag. Två personer (ej deltagande) står mellan lagen och håller upp ett lakan. Lagen hukar sig på varsin sida av lakanet. En person per lag smyger fram till lakanet så att de tittar på varandra, endast åtskilda av lakanet. På 123 släpps lakanet, och då gäller det att snabbt säga namnet på personen man ser. Den som är snabbast får ta med sig sin motståndare tillbaka till sitt lag. På så vis varvas lagen hela tiden.

Laganda

När jag ordnar klassdagar delar jag gärna in eleverna i grupper. Självklart kan de ha med sig en kompis för trygghetens skull, men det ska inte vara grupper där alla känner varandra jätteväl, då fyller de inte syftet. Det är också jätteviktigt att det är vi lärare som styr grupperna, oavsett om vi planerar dem medvetet eller om vi lottar dem. Låter vi eleverna själva dela in sig kommer några elever känna osäkerhet och vara rädda att inte bli valda. Den osäkerheten får vi inte utsätta någon elev för. Det här gäller självklart även andra undervisningssituationer.

När eleverna väl är indelade i lag är det viktigt att låta dem bli sitt lag. I den här fasen brukar jag låta dem ordna ett lagnamn, gärna ta en tur till bild- och slöjdsalar för att dekorera sig med spillbitar (inget som tynger ner andras ämnesbudget!) och färg. Bandanas i samma tyg, krigsmålning eller skyltar med lagnamnet får sedan följa med. De kan också få skapa hejaramsor, lagdanser eller liknande. Allt för att skapa vi-känsla inom laget.

  • Bestäm lagnamn
  • Skapa hejaramsa
  • Ta lagfoto
  • Skapa lagdans

Jag har också sett till att ta ett lagfoto från varje tillfälle. Ni förstår att jag inte kan dela bilder på eleverna, men ni kan få se det fantastiska lagfotot på laget Molekylerna.

Foto: en av lagmedlemmarna

Transportlekar

Hur man än planerar finns det risk att man behöver transportera sig längs vägen. Men även transporten kan fyllas av aktivitet. Lagom mycket, så klart. Här kommer några tips på sådana.

  • Garngrupp Ställ laget i en grupp. Använd ett garnnystan, ge en ända till en elev, gå runt laget och knyt sedan ihop garnet till en ring runt laget. Om snöret är helt när de kommer fram till destinationen och alla hela tiden är kvar inom cirkeln får laget 10 poäng. Passar till kortare promenader.
  • Ballongled Ställ upp laget på ett led. Alla elever utom den första får en ballon att blåsa upp. Ballongerna placeras sedan mellan eleverna, utan att händer används. Antingen får laget poäng per ballon som fortfarande är kvar när laget kommer fram, eller en högre poängsumma om alla ballonger är kvar. Passar till kortare promenader.
  • GPS-quiz Om laget ska gå en längre sträcka kan ett GPS-quiz användas för att gruppen ska hålla samman hela vägen. (Tips: kontrollera gärna så att det inte finns nya byggarbetsplatser längs vägen. Eleverna blir frustrerade om någon fråga finns inom avspärrat område. Jag talar av erfarenhet!)
  • Blind-tåg Eleverna står två och två på ett led och håller armkrok i paren. Ett långt snöre går längs tågets ena sida, och en i varje par håller i snöret. Alla elever har ögonbindel. En ledare leder tåget genom att tala eller ringa i en klocka eller dylikt. Eleverna ska sedan följa ljudet och gå mot ledaren. Bör ej genomföras nära trafik eller höga klippavsatser. 
  • Lava-flykt Marken har plötsligt förvandlats till glödande lava, men som tur är har personalen fått tag på speciella sköldar som skyddar mot värmen (sittunderlag, pappbitar eller dylikt). Från början finns det lika många sköldar som elever + 2. När alla elever har gått framåt kommer den sista skölden att skickas fram till barnen längst fram, som lägger ut den för att komma ytterligare en bit framåt. På så vis förflyttar sig hela gruppen framåt, utan att trampa på den glödande lavan. Om gruppen klarar det hela bra kan ledarna efter hand plocka bort ett par sköldar, en i taget förstås.

Kreativa aktiviteter

För att inte alls ska baseras på tid eller poäng brukar jag väva in kreativa aktiviteter. Tanken är hela tiden att alla ska kunna vara delaktiga, det ska inte bli fler poäng för att flera olika instrument spelas eller liknande, utan en god insats ska alla kunna göra. Här följer ett antal lyckade aktiviteter vi har använt. För att kunna använda dem i en pågående tävling använde vi ofta poäng enligt följande: vinnaren 10 poäng, andra plats 8 poäng, tredje plats 5 poäng.

  • Skriv om låten Laget får ett antal käna melodier att utgå från som alla känner till, vi använde jullåtar då detta genomfördes i december. Som tillskott har vi klippt små lappar med massor med ord på som skulle infogas i texterna. En enväldig jury bestämmer vilka låtar som blev bäst och delar ut poäng enligt tycke och smak.
  • Marshmallorskreationer Skapa dekorationer på valfritt tema med marshmallows, tandpetare och annat valfritt som lärarna väljer att ta med. En enväldig jury bestämmer vilka låtar som blev bäst och delar ut poäng enligt tycke och smak.
  • Illustrera visan I juletid fick våra elever tillgång till kartong i olika färger, saxar, lim och lite annat smått och gott. De skulle sedan illustrera den julvisa de blivit tilldelade. En enväldig jury bestämmer vilka låtar som blev bäst och delar ut poäng enligt tycke och smak.
  • Pepparkakshus Om man har tillgång till kök är pepparkakshustävling en klassiker. Notera att det kräver både tid och planering.
   

Tävlingar

  • Quiz Självklart kan man ordna quiz utifrån nästan vad som helst. Ett klassiskt julquiz, kanske?
  • Musikquiz Lagom till läsårsavslutet dök det upp ett fantastiskt quiz i gruppen Engelska i åk 6-9, där Lotta Lundberg hade skapat ett musikquiz för årets 9or, med en låt från varje år i deras liv. Mycket uppskattat bland mina elever!
  • Emoji-quiz Att använda emojis för att uttrycka sina åsikter är eleverna vana vid. Men kan de lista ut vilka musiker och grupper som ligger bakom dessa emojis? Ladda ner emoji-quiz här.
  • Stafett Det är bra om man kan aktivera alla i en och samma gren. En stafett kan göras på många olika sätt. En gång slog vi in tomma julklappar som eleverna skulle knuffa med huvudet (likt renar) längs en enkel bana.
  • Ärtleken En lagmedlem står längs ena sidan av klassrummet med en mugg med torra, gula ärtor, en annan med en tom mugg längs en annan linje. En tredje lagmedlem utrustas med sugrör och ska transportera så många ärtor som möjligt från den ena muggen till den andra.
  • Godisbitar En lek jag har fått genomföra med kollegiet handlade om att fästa så många som möjligt av en viss godissort i ansiktet. Det lag som hade flest när tiden tog slut vann. Kladdigt men kul, och födoämnesallergier behöver tas i beaktande.

  • Vattenprickskytte En populär aktivitet sommartid är att plocka fram ett par hinkar med vatten, placera plastmuggar på ett bord och låta eleverna skjuta ner muggarna så fort som möjligt med vattengevär. Snabbaste laget vinner!
  • Marshmallowutmaningen En klassisk samarbetsövning för att forma laget. Vem är ledare, hur väl samtalar man innan man testar? Varje lag får 20 spaghettistrån, en meter tejp, en meter snöre och en marshmallow. Tidsramen är 18 minuter i originalet, men det kan man anpassa efter förutsättningarna. Det lag som har lyckats få sin marshmallow högst från underlaget när tiden är slut vinner. Följ gärna upp med samlat om hur laget samarbetade.
  • Spindelnätet Genom att binda upp rep mellan två träd eller stolpar skapas ett spindelnät med fler öppningar än antalet lagmedlemmar. Laget ska sedan ta sig genom nätet, men varje öppning får endast användas en gång. Detta kan innebära att några elever behöver gå genom de nedre öppningarna för att ta emot elever som får lyftas genom några av de översta öppningarna. Alla behövs och samarbete är grunden. Lag som lyckas får poäng.
  • OS-grenar Sveriges olympiska kommitté har gott om material på sin hemsida. Det finns en lista med förenklade grenar som är avsedda för år 1-3, men vi har använt både bomullstusstötningen och sugrörsspjutkastning på högstadiet och det fungerar fint!
  • Kubb och dragkamp De flesta klassiska lekar kan användas. Det jag brukar försöka se till är att ingen i klassen är expert på det vi gör. Spelar man fotboll kommer det bli en tydlig uppdelning mellan de som kan och de som inte kan. Det skapar inte gemenskap.
  • Knuten Alla lagmedlemmar står i en ring, axel mot axel. De blundar, sträcker in armarna mot mitten och tar med varje hand tag i någon annans hand. När alla händer hittat en partner öppnar alla ögonen. Utan att någon släpper taget ska laget nu lirka ut knuten så att alla står i en cirkel. Lag som lyckas belönas med en lagom summa poäng.

Klassrumslekar

Kom det ett oväntat ösregn? Lugn, det finns aktiviteter som kan genomföras i ett klassrum också. Här kommer några förslag. Dessa kan vara mindre lämpade för poängräkning.

  • Detektiv Alla sitter i en ring, en detektiv lämnar tillfälligt rummet. Gruppen väljer ut en person som ska få en efter en att somna, när detta är gjort kallas detektiven in. Detektiven ska sedan lista ut vem det är som sprider ”sömnsjukan” så fort som möjligt, samtidigt som den ”skyldige” ska försöka få alla att somna utan att detektiven kommer på vem det är.

  • Musik-detektiv Som detektiv, men i det här fallet har alla elever en trumma av något slag. Alla trummar samma rytm, en person ändrar rytm och alla andra följer efter. Detektiven ska lista ut vem som är ansvarig för att ändra rytmen för hela gruppen.

  • Kortleksleken Alla sätter sig på varsin stol i en ring. Läraren står i mitten med en kortlek. Varje elev tilldelas en färg genom att läraren drar ett kort från högen. När alla elever vet sin färg startar leken genom att läraren drar ett kort. Alla elever som har den färg som dras flyttar sig ett steg medurs och sätter sig således i knät på den person som sitter där. Nästa kort dras och alla elever med den nya färgen flyttar. Dock kan man inte flytta om någon sitter i ens knä. Det är möjligt att sitta många elever på samma stol, upp till 5-6 elever är fullt rimligt. Läraren fortsätter att dra kort och eleverna flyttar vidare. Om kortet som dras är ett Ess flyttar först alla enligt färgen, sedan byter alla som sitter på samma stol ordning, så att den som sitter överst hamnar underst. Den elev som först kommer tillbaka till sin ursprungliga plats vinner.
  • Blinkleken Halva gruppen sätter sig på stolar i en ring. Övriga deltagare ställer sig bakom en stol. En stol skall vara tom. Den som står bakom den tomma stolen ska blinka till sig en person från en annan stol. Den som står bakom stolen ska försöka fånga personen på sin egen stol innan denne smiter. De som står bakom stolarna ska hela tiden ha händerna bakom ryggen. Kan lekas i oändlighet. 

  • Hitta ord Ett långt ord skrivs på tavlan. Eleverna ska under en viss tid försöka bilda så många ord som möjligt (ej egennamn) av bokstäverna i ordet. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

  • Stad och land/Norsken Eleverna sitter i grupper/lag. Fyra kategorier skrivs upp på tavlan. Mest klassiskt är stad/land/flod/något mer, men det kan varieras med t.ex. substantiv/verb/adjektiv/pronomen eller något annat på andra språk. Eleverna får en bokstav och ska hitta ord i varje kategori som börjar på den aktuella bokstaven. Det lag som först får ihop svar på alla kategorier ropas STOPP. Lagen för ett poäng om svaret är rätt, två poäng om de dessutom är ensamma om svaret. Kan upprepas många gånger med nya bokstäver. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

  • Pictionary En per lag kommer fram till tavlan och får rita det ord som läraren visar upp. Övriga gissande får komma fram till tavlan och skriva det rätta svaret. Denna lek kan bli ganska kaotisk och det kan vara svårt att se vem som var först, så det gäller att vara pigg och snabb. Med mindre grupper kan lagen få göra i tur och ordning, vilket minskar panikkänslan men kan bli ”orättvist” eftersom lagen får olika ord. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

  • Korsord Eleverna är indelade i lag. Varje lag har ett rutsystem på tavlan, om 5*5 bokstäver, eller vad läraren tycker är lämpligt. Alla måste under hela leken vara knäpptysta. En elev per lag börjar med att gå fram till tavlan och fylla i en bokstav. Eleven lämnar sedan över pennan till nästa elev i laget, utan att säga något. Lagen ska sedan fylla i rutmönstret med bokstäver. Varje elev får bara skriva en bokstav innan han/hon lämnar över pennan, och allt måste ske knäpptyst, utan kommunikation eleverna emellan. När tiden är slut räknar läraren ut hur många riktiga ord som finns i varje rutnät. Laget får en poäng för varje bokstav i varje godkänt ord. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

  • 20 frågor En person tänker på en sak/person, övriga ska försöka gissa vad/vem det är. De har max 20 frågor på sig. Kan med fördel lekas även på andra språk, t.ex. engelska.

Ämnesintegrering

Självklart går det att få in massor av bitar av kursplanerna i olika ämnen om man så vill. Under en friluftsdag i skolgen där idrott och hälsa står i fokus kan du lätt smyga in biologin genom att titta på naturen omkring, kanske kan även detta bli en tävlingsgren? Jag lägger inget stort fokus på detta i just det här inlägget, men med gott samarbete inom arbetslaget kan man helt säkert få till en stor mängd aktiviteter även av detta slag.

Alla ska med

Jag har tidigare bloggat om vikten av att alla ska känna sig trygga vid den här sortens dagar. En del elever har svårt med överraskningar och det gäller ofta i högre grad de av våra elever som har npf-diagnoser eller liknande svårigheter. Vi behöver tänka på dem lite extra inför de här dagarna, prata med dem om vad som ska hända, ge dem möjligheter att signalera när det inte går bra och när det går jättebra. Tänk på dem en extra vända, lova mig det.

Fjäsk för god stämning

En viktig sak med våra klassdagar är att det finns möjlighet att få bonuspoäng. Det kanske låter snett, men det håller humöret uppe. Genom att uppmuntra positiva ord och bestraffa gnäll skapar man en positiv stämning som kanske i början är lite krystad, men efter ett tag smittar det av sig så att alla är på gott humör. Bonuspoäng brukar jag utdela för

  • extra god hjälpsamhet
  • fjäsk
  • god laganda

Eleven som ställer upp och spelar gitarr även för de andra lagen får en bonuspoäng, likaså de elever som hjälper till att bära bort och vattenhinkar, eller de elever som påpekar att en elev saknas och ber att få gå och kolla att allt är okej med kamraten. Positivt beteende ska uppmuntras!

Dokumentera – för minnena

Under dessa dagar har jag och min mentorskollega varit noga med att dokumentera. Det gjorde att vi när skolavslutningen närmade sig hade massor av bilder och filmklipp att välja från när min kollega skapade en kort klassfilm. När vi visade den för klassen skrattades det gott och eleverna fick en positiv bild av sin tid tillsammans med sig när de gick ut genom dörren från skolan.

Hitzefrei

Vad är Hitzefrei?

Alla som har en koppling till Tyskland har hört talas om det legendariska begreppet Hitzefrei. Det finns mer eller mindre formella regleringar av möjligheten att förkorta eller ställa in undervisningen dagar då det är olidligt varmt. Men är det alltid så? Överallt? Nej, det ser olika ut i olika förbundsländer, och det finns gamla regleringar som inte längre lever kvar.

Kortuppgift

Jag hade några få lektioner kvar med mina 7or, ingenting inplanerat och det här är väl mer än lovligt passande. En snabb googling gav mig lämpligt material, aktuella artiklar från SpiegelOnline och RTL om ämnet. Då jag har så kort om tid låter jag eleverna arbeta gruppvis. Jag har delat upp de förbundsländer som finns i RTL-artikeln i lagom delar, varje grupp får ett eller två förbundsländer att arbeta med. De ska läsa sin del av artikeln, använda en tvåspråkig ordbok för att förstå texten, sammanfatta kort på svenska och leta reda på kartan var förbundslandet ligger. Betygen är redan satta så någon bedömning lägger jag inte in i det här läget, det är bara för att lära och bredda kännedomen om Tyskland.

Instruktionen till uppgiften hittar du här. 

 

Digital kompetens

Jag passar naturligtvis på att öva lite digital kompetens. Min kommun har avtal med NE.se, där det också finns ordböcker. Jag hänvisar eleverna dit, i stället för att använda Google Translate, men har märkt att de ofta är osäkra på hur den ska användas. Många skriver in hela meningar och förstår inte att de ska skriva in ord. Därför lägger jag in en enkel kommentar om detta. Det här är ett typiskt exempel på digital kompetens som vi ofta tar för givet att eleverna besitter, men som vi måste ta ansvar för att lära ut. Allt är inte självklart.

Så! Ut och njut med er nu! För visst känns det som att det är läge för lite Hitzefrei även i Sverige?

Korta lektionstips till sista engelskalektionerna

Who gets to go?

En klassisk övning som kommer i några olika versioner. Jag tror att jag fick min version på svenska av en kollega för många år sedan och sedan översatte den till engelska. Det är en diskussionsövning med lite djup. Vi ska befolka en ny planet, men bara ett visst antal människor får plats i rymdraketen. Eleverna får en lista på personer att välja mellan vilka ska man välja? Eleverna arbetar i grupper, pratar naturligtvis engelska hela tiden, och får argumentera för och emot olika personer. Hur många ledare är bra att ha? Finns det nog med fertila kvinnor för att säkra framtida generationer? Vilka kompetenser behövs egentligen? Filen jag brukar använda hittar du här.

“You’ve buttered your bread, now lie in it! – Malaphors

Malafor var ett nytt begrepp för mig, jag dök på det på den stora sajten Reddit, en fantastisk plats att fördriva alldeles för mycket tid, om man har för mycket över av den varan. Tråden handlade om att blanda ihop två metaforer eller idiom och på så vis skapa en malafor. Förslagen i tråden är av varierande grad, men många är riktigt roliga. Att förstå idiom är svårt för en främmandespråkstalare och vi kan inte lägga nog med tid på dessa. Det här kan bli en rolig sak att arbeta med när motivationen tryter. Jag har samlat ett antal av de malaforer som nämns i tråden i ett dokument, där eleverna ska lista ut vilka två uttryck som kombinerats, försöka förstå dem och sedan gärna tänka till om det finns någon motsvarighet på deras modersmål. Dokumentet med malaforerna hittar du här. För att förenkla har jag också gjort ett facit. Vill du läsa mer om malaforer? Här finns ett blogginlägg från Oxford Dictionaries.

What’s your superpower?

En annan diskussionsuppgift som brukar vara populär handlar om olika superkrafter. Du får trycka på en av knapparna, men bara en. Vilken superkraft väljer du att få? Varför? Jag skulle gärna länka till bildens skapare, men jag vet tyvärr inte varifrån den kommer. Väldigt populär uppgift.

Instructions

Har dina elever svårt att förstå instruktioner? Det är ett vardagligt problem för oss lärare att eleverna inte läser instruktionerna ordentligt och därför inte gör det de ska. En klassiker är att ge eleverna en punktlista med instruktioner där den första är att de ska läsa igenom allt noga först och den sista är att man ska strunta i allt emellan. Jag sammanställde en egen nyligen Skillstestreadinginstructions, och fyllde ut pappret med en Lorem Ipsum-text för att det skulle se mindre misstänkt ut. De allra flesta eleverna missade totalt och suckade smått generat när de insåg att de blivit lurade. Även om de mött uppgiften förut är det värt att upprepa för att påminna dem om vikten av att läsa instruktionen noga.

Jag följde upp detta genom att låta eleverna skriva en egen instruktion. Vi gick igenom hur man skapar en punktlista i ett dokument och passade på att lära oss begreppet bullet list. Eleverna fick i grupper välja mellan två enkla saker: how to tie your sholaces eller how to fold a paper airplane.

    

I det här läget hade jag ett antal lektioner kvar, så jag följde upp det med att låta eleverna göra egna youtube-tutorials. Det är en ny genre som uppskattas av många elever, men det är stort nog att bli ett eget arbetsområde. För den som är nyfiken kan jag rekommendera den här filmen som start och kanske att titta in på det allra första youtube-klippet.

Ladda med korta uppgifter

Det är perfekt så här års att slänga in repetitionsövningar i Quizlet för att köra Quizlet Live, eller en Kahoot som sammanfattar det man jobbat med under året, eller kanske roliga sommaraktiviteter. Testa gärna att göra en egen Jeopardy-spelplan för att variera. Här finns en spelplan jag gjort om engelskspråkiga länder.

Utvärdering

Det är viktigt att låta eleverna utvärdera året. Vilken förmåga har de utvecklat mest? Vilken förmåga önskar de träna mer nästa år? Vilket område har inspirerat dem? Vilken område hade de gärna sluppit? Som lärare använder vi ju gärna gamla godbitar, men vi finslipar också och bearbetar. Låt eleverna tycka till om längden på lektionspass, lektionernas placering på schemat och annat som är viktigt för oss lärare att fundera kring. Använder vi digitala verktyg för mycket eller för lite? Är läromedlet vi använder bra eller ej? Finns det idéer och önskemål inför kommande läsår? Vad tar de med sig? Det är enkelt att skapa ett formulär i Google och lägga in de frågor man önskar. Kanske göra man det tillsammans med kollegorna och jämför de svar man får in. Eleverna för en chans att säga vad de tycker och vi får en chans att tänka till kring deras feedback.

Andas ut

Jag är inte känd för att släppa eleverna tidigare särskilt ofta. Min lektionstid är för värdefull för att släppas bort. Men så här års kan det faktiskt vara okej att släppa eleverna fria lite tidigare. Vi måste inte tvinga fram innehåll när vi känner oss klara. Eleverna förstår att vi lärare också är trötta. Nu är sommarlovet nära. Väldigt nära.

 

 

Tysklärare? Jawohl!

Språkkunskaper är färskvara – fortbildning är nyckeln

Ämneskunskaper behöver underhållas för att man ska vara på topp, och språk är verkligen en sak som behöver underhållas. I Sverige idag kommer engelskan till stor del gratis, men det är en annan sak att få prata med modersmålstalare om intressanta ämnen än att titta på tv-serier och filmer. Men som tysklärare måste jag jobba betydligt hårdare på att underhålla mina språkkunskaper. Jag har, i motsats till relativt många andra tysklärare, inga släktingar som talar språket och ingen personlig koppling till landet. Det finns inga vänner att besöka, ingen Oma eller Opa att prata med över julmiddagen. Jag måste aktivt söka chanser att använda språket. Fortbildning är här ett måste. Mina första år som lärare tappade jag tyskan till alltför stor del. En vecka i Lübeck 2015 var avgörande för mig, det som tidigare fanns kom tillbaka och jag vässade till min tyska ytterligare. Nu jobbar jag hårdare på att inte tappa det igen, och jag hyser enorm tacksamhet till min fantastiska kollega Hanna, som pratar tyska med sin man dagligen och utan att tveka gärna pratar tyska med mig varje dag på jobbet. För det där lilla gör skillnad.

Konferens i Tyskland genom UHR

För en dryg månad sedan hoppade jag på en fantastisk möjlighet. UHR ansvarar för att samordna internationella samarbeten för Sverige. Det var en konferens på tyska i Weimar och de två anmälda hade fått förhinder. Alltså behövde två platser snabbt fyllas. Tre soliga vårdagar i Weimar, vem tackar nej till det? Kan man få bättre fortbildning? Jag högg tag i den första av mina tysklärarkollegor jag såg, och han var snabb att hänga på. Vår rektor är av den kloka sorten, som ser vinsten i att släppa iväg oss, och snart var det spikat. Jag och Henrik åkte alltså till Weimar för tre dagars konferens. Temat var hur man främjar arbetet med demokrati i skolan genom internationella skolutbyten. Den som är nyfiken kan läsa mer här eller lyssna på en podcast här.

Men jag tänker inte blogga om föreläsningarna, workshoppar eller något annat. Jag vill lyfta fram resan i sig. För det  bästa med den här resan var faktiskt att jag och Henrik fick åka till Tyskland, prata tyska, åka tyska tåg, äta tysk mat, samtala med andra lärare på tyska, ofta om språkundervisning eller skola i allmänhet, kanske dricka ett glas Riesling, minnas tidigare vistelser i landet, skratta tillsammans och dela erfarenheten. Det stärker oss båda som individuella tysklärare, och det stärker vårt samarbete.

Naturligtvis vill jag att mina elever tar del av resan också. Jag hade redan innan berättat för dem att jag skulle lägga upp filmer och bilder på mitt tyska-Instagramkonto: @miasdeutschunterricht. Att följa det är naturligtvis högst frivilligt, och det var totalt 5-10 av mina nuvarande elever som var inne och tittade på mina filmer under veckan. Men det spelar ingen roll att de flesta struntade i det, om jag lyckas motivera några av eleverna är det en vinst i sig. För att se till att alla fick ta del gjorde jag en kort film som ni kan se nedan.

Tyskläraraktiviteter genom Goethe Institut

Men man måste inte åka utomlands. Olika språk har olika former för stöttning, och som lärare i tyska är man hjärtligt tacksam för det stöd som Goethe Institut erbjuder, både i form av digitala resurser och fortbildning. På lokal nivå arrangeras olika arrangemang, stort och smått, och igår samlades en liten grupp tysklärare och andra som uppskattar att få använda det tyska språket för en guidad rundvandring i vår hemstad, Göteborg, på tyska, med fokus på tyskarnas historia i staden.

Utöver själva guidningen är det stärkande att få träffa andra lärare, att få prata tyska och att få befästa de relationer man redan har till andra personer kopplade till tyskundervisning. Man stärker sin identitet som tysklärare genom att samlas i den här konstellationen, helt enkelt.

Vad kan man då mer göra? Kolla in i kalendariet för Goethe Institut Schweden, kanske finns det där något som tilltalar dig. Som göteborgare har jag inte bara skrivit in tysklärardagen i kalendern, utan också en teaterföreställning på tyska i augusti. Kanske tilltalas man av Max Raabe och hans Palastorchester? De kommer till Sverige på turné i höst, det kanske är ett bra tillfälle att samla kollegorna? Om du har idéer på aktiviteter för tysklärare är ju välkommen att kontakta någon av representanterna på Goethe Institut, till exempel Oktavia Marquardt, ifall du bor nära Göteborg.

Digitala kontakter

En viktig knutpunkt för lärare har under de senastre åren blivit Facebook, där det finns oändligt många grupper av olika slag. Ofta finns det flera snarlika, men några blir mer aktiva än andra. Det är imponerande att vi lyckats samla fler än tusen tysklärare i Sverige i en enda facebook-grupp, och i den hämtar vi stöd och inspiration, vilket är extra viktigt för de många språklärarare som är ensamma på sina skolor. Så, kära tysklärare, om ni har ett Facebook-konto men ännu inte hittat till gruppen Lärare i tyska – en nätverksplats. Willkommen!

Wer bin ich?

Så om någon frågar mig just idag vilket ämne jag identifierar mig starkast med är svaret självklart: im Moment bin ich Deutschlehrerin, ohne Zweifel!

Rock paintings – what do you see?

Post-NP

Nationella prov. De tar på krafterna. På oss lärare, men framför allt på eleverna. Ska vi då alltid låta eleverna gå hem direkt efter provet? Nej, det skulle göra vårterminen helt omöjlig för lärare i samtliga ämnen, alldeles för mycket undervisning skulle falla bort. Men man kan inte heller lägga in en tung genomgång eller något alltför krävande. Jag har en favoritövning som jag brukar spara till någon lektion i samband med nationella proven, och i veckan fick mina 9or genomföra upplägget.

Realia – Sydafrika

Vi arbetar just med Sydafrika på olika sätt, och jag har en text från en bok som handlar om två folkgrupper som för länge sedan befolkade landet: The Khoi and the San. Jag kan av upphovsrättsliga skäl inte dela med mig av texten, men den som vill försöka sig på upplägget kan säkert hitta andra texter av liknande slag, till exempel den här.

Vi började med att läsa texten tillsammans, jag läste högt och förklarade vissa begrepp som kan vara oklara för eleverna: cattle herders, hunter-gatherers, ancestors osv. Vi lärde oss lite om hur de olika folkslagen levde och hur de blev mer eller mindre utrotade av andra afrikanska stammar och av europeerna.

Vi läste också om hur Khoi-folket dokumenterade sitt liv genom grottmålningar. Till texten finns en bild på en grottmålning. Parvis lät jag eleverna diskutera vad de såg på bilden. Vilka folkgrupper finns med? Hur ser vi vilka som är vilka? Vad gör djuren på bilden? Det är lätt att googla fram bilder på grottmålningar som kan fungera väl till syftet, exempelvis bilden nedan, som jag hittade på Wikimedia.

Av Andrew Moir from Cape Town, South Africa [CC BY 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Kreativitet i samarbete

Nästa steg var att parvis skapa egna bilder i samma stil. Jag har en bildlärarkollega som uppskattar ämnesövergripande arbete, och det krävdes inte mycket övertalning för att få några papper och få låna några pastellkritor i färger som passade ändamålet. Eleverna kastade sig över uppgiften med skratt och goda samtal.

Vad har de andra försökt förmedla?

När grupperna kände sig klara samlade jag in bilderna och tolkningsfasen inleddes. Jag höll upp en bild i taget och kamraterna fick försöka tolka vad de såg på bilderna. Det fanns gott om jaktmotiv, människor som samlats kring lägereldar och vilda djur. Det smög sig dessutom in några kärlekshistorier och något enstaka UFO, efter en veckan med nationella prov får man ha glimten i ögat när det gäller innehållet.

Någon elev verkade skeptisk när jag anlände till lektionssalen med papper och kritor: ska man verkligen rita på engelskan i 9an? Mitt svar: javisst! Varför inte? Eleverna samtalade på engelska, vi läste och lyssnade till en text samt lärde oss om kultur från ett engelskspråkigt land. Klockrena kopplingar till kursplanen i engelska! Att vi dessutom nosade på historians och bildens kursplaner är bara ren bonus! Den här uppgiften skulle inte leda till något bedömningsunderlag, men den var alldeles lagom ansträngande som uppföljning till de nationella proven.

Nedan följer några av de alster som producerades under lektionen.

 

Innehåll och form – integrerad grammatikundervisning

Mina 9or har i engelskan under en period arbetat med Indien. De har gruppvis får fördjupa sig i ett ämne som de presenterat för klassen och alla har fått en överblick över de viktigaste delarna av landets kultur. Det var dags att avrunda och jag passade på att lägga in ett grammatiskt moment som jag vet att eleverna inte använder aktivt: tag questions.

När det gäller vilken grammatik som ska eller inte ska undervisas kan man välja och vraka. Många av våra elever tar till sig grammatiska strukturer genom den extramurala engelskan och det är svårt att hitta saker som är nya för alla. I år 9 brukar jag se till att gå igenom genitiv, adverbböjning och ibland även tag questions, då detta är saker många är redo att få bra koll på.

Tag questions är påhängsfrågor som man hänger på ett påstående för att söka medhåll hos åhöraren, de motsvarar svenskans “eller hur?”. Innan jag presenterade vad vi skulle jobba med ville jag ha påståenden. Efter att ha klurat länge på vilket digitalt verktyg som kunde lämpa sig bäst fastnade jag vid det enklaste: vita papperslappar. Varje elev fick en vit lapp och uppmanades skriva ner ett påstående om Indien på varje sida. En viktig del av instruktionen var att hälften av påståendena skulle vara negativa, alltså innehålla en negation. Jag uppmuntrade dem också att gruppvis prata ihop sig och smyga in lagom många felaktigheter i sina påståenden. På så vis blandades alltså positiva och negativa påståenden, sanningar och felaktigheter.

Under tiden eleverna formulerade sina påståenden skrev jag några exempel på tavlan. När alla var klara samlade jag deras uppmärksamhet för en klassisk genomgång. Grundreglerna lokaliserade jag också på den fantastiska sidan British Council, och dessa regler delade jag också med eleverna digitalt, ifall de vill repetera hemma.

Efter genomgången av hur tag questions fungerar var nästa steg självklart:

Skapa påhängsfrågor till de påståenden ni skrivit på era lappar. Dubbelkolla med bordgrannen vid osäkerhet, som alltid.

För att sedan riktigt nöta in formen samlade jag in alla lappar och körde ett allmänt förhör. Jag använder mig av metoden No Hands Up, jag har glasspinnar med alla elevers namn på som jag drar slumpvis. Jag fick hjälp med uppläsningen av en elev och jag drog sedan namn på vem som skulle besvara frågan.

-Mumbai is the capital of India, isn’t it?
-No, it isn’t!

-Cows are holy in India, aren’t they?
-Yes, they are.

Vi fick därmed en ordentlig repetition av det viktigaste vi lärt oss om Indien, samtidigt som formen för tag questions repeterades 50-60 gånger per grupp.

När man integrerar grammatiken i undervisningen på det här sättet är min upplevelse att eleverna tar det som något naturligt, inte som ett separat moment, vilket ökar motivationen.

Ett enkelt upplägg, ett nytt moment, ny kunskap som sitter ordentligt.

Rörelse i vardagen

För ett par år sedan läste jag en artikel som fastnade i minnet. Valerie Strauss berättade i Washington Post om hur hon skuggat elever under en skoldag och reflekterat över sin upplevelse. Hennes första punkt:

Students sit all day, and sitting is exhausting.

Av Tulane Public Relations (Student in Class Uploaded by AlbertHerring) [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Jag har själv tydliga minnen av att genomföra längre prov och tentor och efteråt ha ont i kroppen av anspänning.

Den som söker artiklar om att vi behöver få eleverna att röra sig mer i skolan, om att pulsträning förbättrar skolresultaten, den behöver inte leta länge. Ett fint exempel är sättöstergötlandirörelse.nu. Ämnet är populärt och alla är överens om att eleverna behöver röra sig mer än de gör. Men är pulspass och fler idrottstimmar enda lösningen?

Beroende på hur skolor är uppbyggda kan eleverna antingen ha ämnessalar, hemklassrum eller en kombination. En fara med hemklassrum är att eleverna inte bryr sig om att lämna klassrummen mellan lektionerna. Sysselsättningen är ändå att använda datorn eller mobilen för att kommunicera med kompisar eller spela spel, båda dessa aktiviteter kan genomföras utan att lämna klassrummet. Konsekvensen kan då bli att eleven blir sittande på samma stol flera timmar på raken med mer eller mindre styrd aktivitet. För, handen på hjärtat, hur ofta är eleverna uppe och går på dina lektioner?

Raster

En första lösning är att vara stenhård på att alla elever ska lämna klassrummet på rasten, även om de strax ska tillbaka till samma plats. En liten tur utomhus är självklart att föredra, men det kan vara svårt att få med alla ungdomar på detta.

Att skolan sedan ser till att det finns gott om alternativ för längre raster är också viktigt. Det kan handla om pingisbord, fotbollar, basketkorgar med nät i eller mer kreativa lösningar. Rasten är viktig för att lektionsinnehållet ska landa väl.

Av Mehbub Hassan [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], från Wikimedia Commons

Lektioner

När man undervisar i teoretiska ämnen, speciellt äldre elever, är det lätt att eleverna blir sittande hela lektionen. Men det går att undvika om man är medveten om problemet. Jag har tidigare bloggat om muntliga övningar där det går att bygga in moment då eleverna rör sig i klassrummet och en väldigt rörelseintensiv äggjakt. En klassiker bland oss språklärare är också att använda oss av rörelsesånger som Head, shoulders, knees and toes eller alla tysklärares favorit Winke, winke, winke, där rumpor skakas tills svetten lackar.

Jag försöker också ge eleverna möjlighet att skriva på tavlan mycket. Gärna många elever samtidigt. När jag har glosförhör sker det på tavlan, och alla eleverna går fram minst två gånger. Om vi arbetar med klassiska övningar i boken skriver jag inte upp något facit, utan eleverna får efter hand som de är klara komma fram och skriva upp sina förslag på tavlan. Enkla sätt att förhindra en hel timma stillasittande.

Men rörelsen kan bli mycket enklare än så. En kollega valde att i stället för att dela ut elevernas skrivböcker slänga dem på golvet så att eleverna fick komma fram och hämta dem själva. Enkelt men effektivt, alla elever var tvugna att resa sig upp, gå några meter och sedan sätta sig igen.

Elev-BUS

I min egen kommun, Partille, hade man under hösten ett projekt inom ramen för elev-BUS (Barn-Unga-Samhälle) där eleverna på alla skolor fick komma med tips om hur man kan öka rörligheten i skolorna. Kommunen kommer följa upp detta i samband med en hälsovecka under våren. Här kan du se sammanställningen av deras tips: år F-5 och år 6-9 

Från år F-5

Från år 6-9

Fler tips

Förra året anordnades en tävling på temat Sveriges piggaste klassrum. Kanske hittar du tips bland bidragen?

Man kan också köpa in Brain Breaks eller liknande för att köra mer regelbundna övningar.

Kanske blir man inspirerad av youtube-kontot Daglig rörelse i skolan.

Tips på engelska kan man hitta om man t.ex. söker på Energizers.

Sajten Amerigan English for Educators hade nyligen ett webinarium på temat som inom kort kommer läggas upp på deras facebook-sida. Titta gärna på det för fler tips kopplade till engelskämnet.

Kanske har du ett eget tips att dela med dig av i kommentarsfältet nedan?

Var är äggen?

Samplanering

Det här upplägget kan jag inte själv ta åt mig äran från, idén kommer från en kreativ kollega, Hanna Nilsson Pingel, som undervisar spanska. Vi bollar ofta tankar om undervisningen och tips till undervisningen, och i veckan presenterade Hanna ett upplägg till spanskan kopplat till påsken som jag direkt bad att få använda i tyskan också. Upplägget bygger på att eleverna kan ge och förstå vägbeskrivningar. Vi arbetar båda med ett läromedel som bas och använder övningen i den årskurs som övat på detta ämnesområde.

Utomhuspedagogik

För att variera undervisningen ska eleverna få lämna klassrummet, det är dags att leta påskägg! Men för att det ska finnas påskägg att hitta måste vi först placera ut dem. Var? Det bestämmer eleverna!

Upplägget är tänk att vara under tre lektioner: först ska eleverna få uppgiften, bekanta sig med en begreppslista och välja ut ett gömställe. Nästa steg är att skriva en vägbeskrivning till gömstället på målspråket. Slutligen ska eleverna placera ut sina ägg och få en annan grupps vägbeskrivning och följa densamma för att hitta det gömda ägget.

Vi har också valt att lägga in en karta över närområdet i uppgiften. Dels blir det tydligt att se att eleverna verkligen följt instruktionen och inte fuskat (ifall ett färgglatt ägg skulle synas i en buske en bit bort) eller råkat ta fel ägg, alltså ett som en annan grupp gömt. Det blir också en chans för eleverna att befästa de kunskaper i kartläsning som ingår i idrottsundervisningen. Kanske kan ni låna kartor av idrottslärarna för att förstärka kunskapen?

En ofärdig planering att anpassa

Det kanske verkar som att vi ger er en färdig planering, men riktigt så enkelt är det inte. Hanna är behörig i både tyska och spanska, själv är jag behörig i engelska och tyska, men pratar också en del franska och spanska. När vi samlat begrepp har vi hela tiden tänkt att det ska finnas begrepp som ska vara relevanta på något av målspråken. Men räcker det för alla? Beroende på språk och årskurs måste begreppslistan anpassas. En spanskaelev i år 8 kan få ett antal prepositioner att använda, men tyskaeleverna i år 7 behöver få hjälp med hela fraser där prepositionen sätts ihop med lämpligt substantiv, eftersom böjningsmönstret som följer tyska prepositioner är betydligt mer komplext än spanskan. Samma uppgift i två olika årskurser kan kräva olika mycket stöttning, och även olika grupper på samma nivå kan behöva olika mycket stöttning.

En annan faktor att se över är närområdet. Finns det rondeller i området, eller kanske en bro? Behöver eleverna förhålla sig till naturområden eller stadsmiljö? Den begreppslista vi har förberett innehåller många begrepp och vissa av dem kanske inte alls är viktiga i det område där dina elever kommer röra sig. Därför behöver du som lärare skapa en kopia av dokumentet som du sedan redigerar utifrån din grupps förutsättningar. Plocka bort fraser som är irrelevanta, lägg till sådant som saknas för att din grupp ska få tillräcklig stöttning. Behövs fler hela fraser? Räcker det med enstaka ord? Det är upp till dig att anpassa uppgiften.

Är du redo? Här hittar du dokumentet. 

Vad är väl ett nationellt prov….

När det första nationella provet spreds i sociala medier var vi nog alla lite smått chockade. Nu suckar vi bara uppgivet att det var en tidsfråga. Jag undervisar inte i svenska men efter att igår ha sett och hört allt om spridningen av NP i svenska för år 9 hade jag lust att bara kasta in handduken. Varför gör vi det här?

Jag tillhör de lärare som tycker att de nationella proven är ett bra stöd för mig i min bedömning. Upplägget av hör- och läsförståelse ger mig vädledning om vilken sorts bedömnings som ska innefattas för att täcka upp kunskapskravens innehåll. Efter ett antal år vet jag att det är en kombination av sökläsning, lucktexter och längre texter med frågor på, mellan och bortom raderna, men betydligt mindre andel bortom raderna än det är i svenska. Jag vet vad som krävs i en uppsats. Jag sitter varje år och konstaterar att jag behöver se efter mina egna bedömningsnivåer och att sambedöma texterna tillsammans med kollegor är den nyttigaste fortbildningen jag vet.

Tidigare har jag sett till att ha brett bedömningsunderlag under övriga terminer, men under våren i år 9 har jag i mångt och mycket släppt övrig bedömning av de förmågor som inkluderas i NP. Men nu är det slut med det. Nu är det dags att planera upp hörförståelsetester och läsförståelseövningar för att ha ett fullgott underlag. Det är dags att skapa andra skrivuppgifter. För jag kan vara helt säker på att mina elever kommer ha sett det nationella provet innan vi skriver det, och jag kan därför inte alls förlita mig på det som ett rättssäkert bedömningsunderlag i år.

Vad innebär det här för mig? Massor med merarbete, så klart. För vi får inte lov att strunta i alla dessa prov som är skrivna efter att eleverna sett både frågor och facit. De måste ändå rättas. Men jag behöver rätta en massa andra saker också. Det kommer ta tid. Tid jag kunde lägga på annat. Rent krasst får jag nog lägga mer tid på 9orna som får tas från någon annan årskurs, kanske får 8orna färre möjligheter att visa motsvarande förmågor den här terminen, bara för att jag ska hinna med att rätta dubbelt.

Det betyder också att vi lärare behöver ha tillgång till andra bedömningsuppgifter. Att skapa skrivuppgifter är inte svårt, jag har tidigare bloggat om flera uppgifter här som är baserade på hur NP del C är upplagd, men att hitta tillförlitliga prov i hör- och läsförståelse är inte alls lika lätt. Det finns gott om ESL/EFL-material på nätet, men det gäller ju att proven är anpassade efter de svenska kunskapskraven. Och det gäller att proven inte är kända av eleverna sedan innan. Vi har gamla prov på NAFS hemsida, men dessa ligger ju öppet. Vi har några få delar i bedömningsportalen, men de allra flesta av dessa är utprovade för år 7 och 8.

Vi behöver mer stöd i detta arbete. Vi behöver en akut påfyllning av gamla, frisläppta prov till bedömningsportalen. Vi behöver hjälp. För NP är inte längre någon hjälp. Skolverket, vi behöver hjälp!

Hur bearbetar vi feedback?

Man kan rätta ihjäl sig som språklärare. Man kan ägna varje vaken minut åt att ge alla elever detaljerad feedback. Men är det rimligt? Nej, så klart inte. Men det är tyvärr en sanning att man aldrig någonsin kan känna sig helt klar med jobbet som lärare, vi skulle alltid kunnat ge eleverna några uppgifter till som de kunde fått feedback på, det finns alltid lite mer som skulle kunna gjorts.

Arbetsbelastning

Hur hanterar vi det, då? Jag har vissa terminer bestämt mig för att i en årskurs lägga fokus på tala och i en annan på skriva, så att balansen blir lite bättre. Nu har mina 8or pratar massor under hösten, nu kör vi mer skriftligt under våren. I slutändan kommer de ha bra koll på många olika förmågor, det lovar jag.

Digitalt eller analogt?

En viktig fråga är huruvida man ska kommentera analogt eller digitalt. Jag vet flera språklärare som arbetar helt digitalt, men jag vet också lärare som hellre jobbar analogt. Jag har själv försökt hitta olika sätt men velar fram och tillbaka. Att arbeta helt digitalt har för mig inte blivit helt bra. Det finns visserligen tillägg till webbläsare och program som underlättar arbetet, men jag själv har i nuläget fastnat i en enkelt bläckpenna på papper. Om jag håller mig till det framöver? Långt ifrån säkert. Men var och en måste hitta en metod som fungerar.

Vad ska man kommentera och hur?

Pia Köhlmyr från Göteborgs universitet presenterade på Ämnets dag och på Språklärarnas riksförbund Västra Sveriges engelsklärardag en studie om Does feedback matter?, med undervisning av akademisk engelska i fokus. Hennes presentation finns att läsa här. Hon var tydlig i sin presentation med att man inte sitter inne på ett enkelt svar om vad som är bäst, och ett av de resultat hon kunde presentera är att mer forskning behövs på området. Men det hon kom fram till var att en blandning av direkt och indirekt feedback är bra, och att direkt feedback gärna får åtföljas av metalingvistiska kommentarer. Den som är nyfiken kan få gott om lästips på sista sidan av hennes presentation.

Hur ser man till att eleverna tar till sig?

Vi har alla varit där. Man har ägnat så mycket tid åt att få till de där perfekta formuleringarna som ska få just den här eleven att förstå just de här detaljerna som ska lyfta just den här förmågan lite till. Och så ser vi hur eleven skrynklar ihop pappret och slänger det i (eller bredvid) papperskorgen efter att knappt ha slängt en blick på kommentarerna. Allt detta arbete utan att det landar. Numera lämnar jag aldrig ut någon mer betydande feedback utan att ha säkerställt att jag har en kopia att återgå till.

Men för att eleverna verkligen ska ta till sig den feedback de får krävs att de gör mer än bara läser den. Det finns forskning som visar att elever som får se ett betyg i samband med feedback inte tar till sig kommentarerna alls (Att följa lärande (Wiliam) 2013, kapitel 5: Att ge feedback som för lärandet framåt), så en summativ bedömning visas inte upp för eleverna i det här läget. För att se till att eleverna verkligen bearbetar den feedback de får har jag börjat planera in bearbetning av de texter jag ger feedback på. Eleverna skriver först en text, jag ger dem feedback, sedan får de skriva om den och bearbeta den utifrån den feedback de fått. När de gör detta markerar de sina ändringar med fet stil. Det gör att jag tydligt ser i vilken grad texten har bearbetats. Ett exempel på hur detta kan se ut ser ni nedan. Om eleverna inte förstår mina kommentarer får jag en chans att förklara dem i samband med bearbetandet.

Vad ska vi fokusera på?

Visst kan man välja att i perioder lägga större fokus på vissa saker än andra, på formalia, på vissa grammatiska moment, på innehåll osv, men här finns ju också stort utrymme för individualisering. Vissa elever behöver kanske stöttning för att göra texten begriplig, andra behöver fokusera mer på struktur än på språk, medan ytterligare andra behöver stöd kring att hitta utmaningar för att göra sin text ytterligare lite vassare, och tänka utanför ramarna. Det viktigaste är att varje elev får hjälp att utveckla sitt skrivande på något sätt.

Är det här verkligen roligt?

När en av mina klasser idag skulle bearbeta sina texter kommenterade någon att det inte var särskilt kul. Nej, det var det säkert inte. Men det var också flera som kommenterade att det var nyttigt och att de kände att de lärde sig saker som var bra att kunna. Allt vi gör är kanske inte roligt, men det är ett bra betyg att eleverna tycker att lektionen är givande trots att de inte tycker att den är rolig.

Är det jag skriver nytt och revolutionerande? Absolut inte. Men jag känner ofta själv att jag famlar i mörkret när jag ger feedback och att få fortbildning inom detta tycker jag själv är väldigt viktigt och givande. Kanske är detta ett bra samtalsämne för en ämneskonferens? Hur arbetar olika kollegor med feedback? Hur gör vi för att se till att eleverna verkligen tar till sig det vi gör?