Betygssamtal utifrån checklistan i ESP

Som betygssättande lärare är man van vid att frågorna kommer strax före lucia. ”När ska vi ha betygssamtal?” Det eleverna i det läget vill veta är vilken bokstav de kommer kunna läsa sig till på pappret i kuvertet som skickas hem några veckor senare. Ska jag lägga dyrbar undervisningstid på detta? Jag har valt att lägga mina individuella samtal efter jul i år. Eleverna vet redan vilket betyg de har fått, och i det här läget kan vi i stället blicka framåt.

Hur lägger man då upp samtalen? Jag har valt att utgå från de checklistor som finns som en del iden europeiska språkportfolion. Eleverna fick fylla i checklistan vid terminsstarten i augusti och fick sedan fylla i den igen vid terminsstarten i januari. När jag träffar eleven börjar vi med att titta på hur eleven fyllt i checklistan och samtalar om det vi ser. Här finns det flera olika saker att notera.

  • Eleven har fyllt i olika nivåer på olika förmågor. Kanske är några förmågor mer osäkra än andra. Håller jag med om detta i min bedömning, eller är det en upplevd osäkerhet? Är eleven medveten om hur och när de olika förmågorna blivit bedömda?
  • Eleven har flyttat en stor del av pilarna uppåt, ett tecken på att eleven upplever sig har blivit bättre på språket, kanske mer inom vissa förmågor än andra. Vad har gjort att utvecklingen går framåt? Går det att bygga vidare på detta?
  • Eleven har inte flyttat några pilar alls och upplever sig inte ha blivit bättre alls. Vad kan det bero på?
  • Eleven överskattar sin egen förmåga utifrån min bedömning. Dags att förtydliga vad orden egentligen handlar om.
  • Eleven underskattar sin egen förmåga utifrån min bedömning. Dags att förtydliga vad orden egentligen handlar om.
  • Eleven får en tydlig förklaring av de förmågor som kunskapskraven är baserade på och kan lättare äga sin egen utveckling.

Som lärare ser jag enbart fördelar med att använda mig av checklistan, till exempel kan jag se att någon enstaka förmåga utmärker sig. Jag har t.ex. sett att flertalet elever tycker att tv- och radioprogram är det svåraste av hörförståelsebitarna. Alltså är det här något jag får plocka in i undervisningen mer.

Även om eleverna inte tycker att själva ifyllandet är det mest spännande momentet under läsåret upplever jag att eleverna får en större förståelse för ämnets uppbyggnad när vi använder dem.

Checklistorna finns för de olika stegen i GERS-skalan. Vilket steg som motsvarar vilken kurs i svenska skolsystemet kan ni utläsa av följande tabell, som återfinns i kommentarmaterialen till kursplanerna i språk.

Materialet i den europeiska språkportfolion har flera delar som med fördel kan användas för att förstärka bilden av eleven som flerspråkig individ, där de olika språk eleven behärskar stärker elevens förmåga att lära sig fler språk och stärker elevens självbild. Ett material värt fördjupning!

Feed forward på gruppnivå

Hur många gånger har vi lärare inte suttit sena kvällar (och nätter) med personlig, individuell feedback för att eleverna ska utveckla sitt skrivande, sitt tänkande och sitt lärande. Och efter några timmar kommer väl den där tanken farande att det man skriver till en elev säkert skulle gagna flera elever. Och att vi skriver samma saker på flera olika ställen. Hur kan vi maximera effekten av detta? Hur når vi ut så att alla elever kan lära maximalt, utan att slösa bort lärarens tid alltför mycket?

En kollega som undervisar SO berättade nyligen att hon ibland färgmarkerar olika olika prov eller uppgifter som eleverna har gjort för att sedan kunna följa upp gruppvis. ”Ni som fått en lila lapp, kom till mig så ska vi gå igenom en sak lite till.” ”Ni som har fått gula lappar kan tänka lite extra på att koppla ihop era exempel med varandra för att fördjupa resonemanget.” Otroligt smart tänkt, dock ett system jag själv inte hunnit testa ännu. Men jag gillar det.

Idag vill jag visa ett sätt som jag använt för att ge eleverna tydlig respons på skriftliga uppgifter. I det här fallet handlar det om en klass som läst The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian och som avslutning fick en skrivuppgift. Uppgiftens struktur är baserad på ett gammalt nationellt prov, samma grund som jag och Annika Sjödahl använde oss av när vi skapade den här uppgiften.

Eleverna fick individuell feedback på sina texter, där jag dels bockade av i vilken utsträckning de hanterat de fyra huvudområdena, describe, explain, discuss och compare. De fick också korta notiser om områden de behöver utveckla.

Under tiden som jag kommenterade elevernas texter noterade jag positiva exempel och utvecklingsområden. Dessa samlade jag och avslutningsvis gjorde jag två filmer till eleverna med feedback på gruppnivå. Den ena fokuserade på genomförandet av uppgiften och stilen, den andra på grammatik. Jag skapade bakgrunden till genomgångarna i en presentation på datorn och filmade med ett skärminspelningsprogram. Jag laddade sedan upp filmerna på youtube och delade dem med eleverna, som fick tid på lektionen för att se dem.

Fördelen med detta förfarande är att eleverna kan lära av varandra, både av misstag och av goda exempel, och att de kan gå tillbaka och titta på filmerna igen för att repetera, till exempel inför skrivandet av nationella prov i vår.

Fonetik för nybörjare – digitalt

Ett ämne som berörs av språklärare med jämna mellanrum är fonetisk skrift. För ett antal år sedan var det en naturlig del av undervisningen, så ser det inte riktigt ut idag. Kanske beror detta på att de digitala verktygen hjälper eleverna med ljudbilden på ett annat sätt. Vissa lärare arbetar även idag med det, själv berör jag det knappt alls i varken tyska eller engelska. När jag undervisade i franska lade jag mer energi på det av den enkla anledningen att stavningen och uttalet skiljer sig så markant åt i franska språket. De här skillnaderna mellan uttal och skrift finns ju också i engelskan, men då eleverna hör så mycket engelska i sin vardag blir behovet inte lika tydligt.

Fonetik nämns inte specifikt i kursplanerna för engelska och moderna språk i Lgr11, men i det centrala innehållet finns en punkt som lyder ”Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.”  Det tycker jag även kan handla om att kunna läsa ut den fonetiska skriften i en ordbok. Det finns också med i syftestexten att eleverna ska ”ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.” Även här kan tolka in förmågan att med hjälp av fonetisk skrift lista ut hur ett nytt ord ska uttalas. Man kan ju se det som att eleverna får en chans att lära sig en strategi till, som de kan ha nytta av även i framtiden när de lär sig fler språk. Detta är dock inget jag har bedömt, och tidsmässigt har jag lagt en enstaka lektion på detta.

Här presenterar jag ett upplägg som jag genomförde med en klass i år 9, där alla elever hade varsin iPad.

Jag introducerade ämnet med en kort film om uttal från BBC. Sedan tittade vi gemensamt på de fonetiska tecknen med hjälp av en bild på hemsida. Tecknen är klickbara och kopplade till ljudfiler, så vi kunde tillsammans lyssna på uttalet på varje ljud.
Nästa steg blev att ladda ner en ny app till elevernas iPads: Sounds: Pronunciation app från Macmillan (finns att hämta hem för iOS här och för Android här).

I appen fick eleverna på egen hand försöka förstå vad de konstiga tecknen betydde, några försökte också på eget initiativ skriva egna tecken när de fick orden stavade, vilket är avsevärt svårare. Den funktionen fungerade dock bara får några elever, oklart varför.

När de hade fått ungefärlig koll på hur man skulle läsa ut dem gick de vidare till kartan med ljuden, där de själva fick klicka fram ljud. De testade att få appen att uttala deras namn på engelska och hitta roliga ord. En insikt eleverna kom fram till här var att flera bokstäver ofta motsvarade ett enda ljud. Att de kommer till den insikten är mycket värt, oavsett om de stöter på fonetisk skrift senare i livet eller ej.

Mitt syfte med lektionen: att eleverna ska kunna känna igen fonetisk skrift och kunna få någon vägledning av tecknen. Lyckades jag med det. Jodå, och med glada miner också!

Film – inte utan tanke och process

December. Eleverna är trötta. Lärarna är trötta. Skolan är trött. Men ändå ska vi se till att undervisningen håller viss kvalitet, eller hur? Det finns så här års viss risk att eleverna tittar på film mer tid än de gör annat. Lite farligt? Jo, visst är det det. Jag brukar ofta få höra att jag är lite snål med filmvisandet, kanske är det så. Men min undervisningstid är så mycket värd, att om jag ska lägga den på att se en hel långfilm ska det verkligen vara något som jag vet gynnar mina elevers språkliga utveckling, och gärna utvecklar dem som människor också. Den film vi ser ska naturligtvis vara kopplad till annat vi arbetat med, det är för mig självklart. Hur kan man då göra detta meningsfullt?

Att bearbeta det man sett genom att skriva texter är ett sätt. Bra tankar man kan tolka för denna sorts arbete finns från mina ämnesspanarkollegor här och här. Att titta på de olika karaktärernas perspektiv är nyttigt och kan utveckla just den där helhetsbilden av eleven som en människa i ett sammanhang.

Ett annat sätt är att samtala kring bilder, vilket mina elever ska få göra den här veckan. Här presenterar jag två olika upplägg.

 

Den ena gruppen har arbetat med ett tema om att vara tonåring, om vänskap och relationer till föräldrar med mera. En del av temat beskrevs i det här inlägget. De ska få se en amerikansk high school-komedi, nu vet den sorten som det finns hur många som helst av. Anledningen till att jag väljer den här sortens film är att jag vet att många av eleverna möter den sortens filmer och vi behöver hjälpa dem bemöta de stereotyper som förekommer. Inför tittandet får de ett stöd kring vad de ska tänka på när de tittar. Här har jag valt att, utifrån temat, fokusera på hur våra relationer påverkar oss som människor.

screen-shot-2016-12-04-at-22-08-05

När eleverna sedan tittat klart på filmen kommer de gruppvis få diskutera karaktärerna. Varje grupp kommer få en karaktär att fokusera på. Namnet placeras i mitten, inspirationspunkterna finns kvar runt omkring. Utifrån detta kommer gruppen få diskutera hur just denna karaktär påverkas av sin omgivning.

Här kan man som lärare välja att släppa samtalet fritt inom gruppen, att använda sig av en samtalsledare och en sekreterare eller kanske att testa ett tyst samtal, där man bara får skriva ner sina åsikter, antingen direkt på pappret eller med hjälp av post it-lappar. Här gäller det att känna sin grupp och välja metod utifrån vad som passar just nu.

screen-shot-2016-12-04-at-22-11-48

Genom att ge eleverna en tankeriktning innan de tittar får de en bättre chans att söka upp svaren under tittandet och förhoppningsvis tittar de mer aktivt på filmen än de annars hade gjort om det hade handlat om ren nöjestittning.

Den andra gruppen har läst en bok som också finns filmatiserad, Billy Elliot. Efter boksamtal, vilket jag beskrivit i det här inlägget, kommer de få se filmen. Avslutningsvis kommer de få samtala om likheter och skillnader. Vad jag använder då? Ett venn-diagram, så klart. Gruppvis samtal utifrån text och film. Enkelt och tydligt, tål att upprepas.


screen-shot-2016-12-04-at-22-04-21

Så innan du trycker på play-knappen, tänk igenom en vända till hur du kan utveckla dina elevers aktiva filmupplevelse. För lära oss kan vi göra även i december.

 

 

PS. Vill du också göra så snygga presentationer som jag har här ovan? Kolla in canva.com, ett favoritverktyg!

Euroskills – en blick in i framtiden?

I veckan har tusentals högstadieelever fått chansen att besöka Svenska Mässan i Göteborg och tävlingen Euroskills.

screen-shot-2016-12-02-at-22-40-45På hemsidan kan man läsa om evenemanget kan man läsa följande:

Den 1-3 december 2016 samlas ungdomar från hela Europa i Göteborg för att tävla om EM-titeln i yrkesskicklighet i hela 35 olika yrken. Vi ger besökarna unika möjligheter att inspireras av de bästa, prova på alla yrken och upptäcka sina egna talanger. Evenemanget vill visa yrkesutbildningens möjligheter till arbete, eget företagande, fortsatta studier och individuell utveckling. Självklart är det fri entré.

450 ungdomar upp till 25 år från ca 30 länder kommer att tävla inom:

  • Transport och Logistik
  • Industri- maskin- och verkstadsteknik
  • Bygg- konstruktions- , installations- och anläggningsteknik
  • Konst, kreation och mode
  • Informations- och kommunikationsteknik
  • Social och personlig service

Jag var själv på plats under fredag förmiddag i rollen som mentor för högstadieelever. Mina 8or behöver börja fundera på gymnasievalet, och behöver inspiration för att vidga sina vyer. Detta är ett av de syften som Euroskills presenterar på sin hemsida.

Syfte med EuroSkills 2016

  • Öka kunskapen och kännedomen om framtida yrkesvägar
  • Öka intresse och status för yrkesutbildning
  • Kompetens och inspiration för skolpersonal och förmedlare
  • Bli ett föredöme för hållbara yrkestävlingar

EuroSkills 2016 blir ett unikt tillfälle och en plattform för alla inblandade parter att arbeta tillsammans med frågor om ungdomars utbildning, jobbmöjligheter och marknadens framtida behov.

Vi var många som var på plats redan innan dörrarna öppnades, men när vi väl kom in var tävlingarna redan igång. Det var full aktivitet på olika håll.

img_0088
img_0122

Vi kunde studera hur unga människor tävlade inom respektive yrkesområden och läsa om vad varje tävlingsmoment gick ut på. Många imponerades av murbruket, trädgårdsanläggningarna och robotarna, andra studerade de olika modefrisyrerna och blomsterkreationerna eller betraktade rollspelet i hotellreceptioner eller dukningen av restaurangbord.

img_0111img_0116img_0123img_0124img_0092img_0109img_0101img_0119img_0096

En viktig del för mina elever blev självklart att testa på yrken själva. Det fanns möjlighet att känna på plåtsaxens krafter, att skapa blomsterdekorationer, att styla en provdocka till ett skyltfönster, att testa 3D-glasögon mm.

img_0097img_0112

En viktig post på plats var också alla studie- och yrkesvägledare som i olika montrar informerade om olika sakerna. Det fanns tävlingar och aktiviteter för att engagera eleverna i yrkesvalet för framtiden. För SYV är en viktig person för vilsna tonåringar.

Så, hur många av mina elever hittade nya yrkesvägar idag? Så vitt jag vet, ingen. Några fick se lite mer av något de redan börjat fundera på. Andra vet redan att de vill hitta på andra saker i livet än vad som presenterades på plats. Men fick de inspiration? Jodå. Och framför allt, lyftes blicken för vilken sorts yrken det finns i samhället? Absolut!

Fanns det då något att ifrågasätta? Möjligtvis placeringen av de olika områdena. En snabb blick på kartan avslöjade att de typiska kvinnoyrkena fanns på andra våningen, medan de typiska mansyrkena fanns på bottenplan. Även om det fanns manliga tävlande i floristtävlingen och kvinnliga målare skickar vi signaler till ungdomarna genom denna uppdelning. Vill vi verkligen att dessa strukturer kan leva kvar? Självklart kan det finnas praktiska anledningar till placeringarna, ventilation till köken kanske inte finns överallt och att köra lastbilar uppför rulltrappan behöver vi inte ens fundera på, men jag tror att man hade kunnat tänka lite mer och hitta en mer blandad lösning. Vi får hoppas att arrangemanget kommit ett steg längre där nästa gång vi får en chans att besöka tävlingarna.

Hur som helst, ett besök på Euroskills är verkligen värt tiden och jag hoppas att många av er tar er till Svenska Mässan under lördagen för att heja fram våra svenska talanger till seger i sina respektive tävlingsgrenar!

Schemabrytande – bara bra?

Terminsstart. Terminsavslut. Nu kör vi igång….  Nu rundar vi av… I musikens värld kallar vi det crescendo och diminuendo. Man kan inte köra 100% pang på från första minuten och 100% rätt ut till sista stunden. Nej, vi mjukstartar lite, och så avrundar vi lite på slutet. Känner ni igen det? Visst känns det bättre så? Jo, det gör det ju.

By DoktorMandrake - Recreation of raster image, File:Music hairpins 3.png in SVG., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5966794

crescendo – diminuendo

Eller, känns det alltid rätt? Får de flesta av oss känns det jättebra.

I början av terminen ska vi ju ha några dagar för att lära känna klassen, så där informellt. Lite grillning. När vi åker? Ehm, det löser sig nog. Mat? Jo, vi skulle snacka med bambapersonalen om det. När vi slutar? Ehm, vi märker väl när vi kommer tillbaka…

Och så julavslutning. Lucia. Samling i aulan. Alla klasser. När det är slut? Äh, efter en stund. Vart vi ska då? Till klassrummet. Tror jag. Om det inte drar över tiden, då går vi direkt till slöjden, där vi ska pyssla. Om det är i vanliga slöjdgrupperna? Nej, vi har ordnat specialgrupper just idag. Lunch äter vi lite när det passar under arbetets gång. Rast? Vi litar på att ni klarar av att ta lagom mycket rast under dagen. Eller? Det gör ni väl? Ni går ju på högstadiet nu!

Nej, riktigt så bra är det inte för alla. Inte alls, faktiskt.

Har du någonsin haft en elev som inte riktigt passar in i mallen för hur man ska fungera i skolan? Kanske har eleven fått en diagnos. ADHD. Asperger. ADD. Autistiska drag. Eller så har eleven ingen diagnos, men vi alla vet att den där eleven är lite extra känslig. Får ont i magen ofta. Råkar vara sjuk just den där dagen då det var skolans gemensamma dag för joggning, vandring, lekar eller årets stora tema.

Visst ser du ett ansikte framför dig nu? En fladdrande blick. En darrande underläpp. En röst som ber om att få gå på toaletten, trots att det inte riktigt passar. Eller om att ringa en förälder. Den här huvudvärken är nog migrän. Bäst att söka upp skolsköterskan. Är det okej om min bästa kompis följer med?

Har du sagt nej en gång för mycket? Insett i efterhand att eleven i själva verket ropade på hjälp? Att du borde tagit dig tid? Det har vi nog alla. Förhoppningsvis lär vi oss till nästa gång.

Jag har lärt mig. Jag har fått höra i telefon av en förälder som vågar säga som det är rätt ut. Imorgon har ni planerat en särskild dag. Den dagen kommer bli jättedålig för mitt barn, eller hur? Visst har ni ingen backup för mitt barn? Vi låter barnet stanna hemma imorgon. Det blir bäst så. Jag skämdes när jag tog det här telefonsamtalet. Och lovade mig själv att lära mig att tänka ett steg tidigare.

En annan gång vågade jag vara den som sade som det var. Att gå ut på skolgården och hitta någon lek du vill delta i är det värsta du kan tänka dig, va? Helst av allt vill du vara i klassrummet med mig, din mentor, och några kamrater, va? Ja, självklart. Det funkar inte just nu, tyvärr, för skolan är inte riktigt gjord för dig idag heller. Jag måste finnas där de flesta barnen är. Men vi kompromissar. Du får sitta här med din mobil i 20 minuter, så går vi till klassrummet sedan. Deal? Deal.

Elever som med särskilda anpassningar och ,mycket vuxenstöd med nöd och näppe klarar vanliga dagar klarar mycket sämre av dagar då vi bryter schemat. Vi må tycka att vi är käcka och glada, men så funkar det inte för de här eleverna. För dem bli det bara fel. Några av dem väljer att inte närvara. Andra försöker, men misslyckas. Kanske blir de dagens pajas på hela skolan. Kanske blir det bråk. Men det blir fel. Eleven hamnar i ett misslyckande. Och det är skolans fel.

Hur ska vi göra då? Ska vi strunta i alla sådana här dagar och bara köra enligt schema? Nej, det kan vi inte. Många elever gynnas av de här dagarna och får en chans att blomma ut som de inte annars få. Och, helt ärligt, livet går inte alltid enligt schema. Och det är väl livet vi ska förbereda eleverna på?

Men vi kan förutse vilka svårigheter våra elever kommer stöta på under de här dagarna. Vi kan prata med dem. Berätta att vi vet att det är svårt. Berätta att vi ser att det är jobbigare än vanligt. Berätta att vi vill att det ska bli bra. Prata om reservplaner. Kanske finns det en speciell person som finns där om det blir snurrigt. Vet du inte vart du ska ta vägen, sök upp X. Det kanske är en elevassistent, en speciallärare, en skolsköterska, en vanlig lärare. Men någon som man vet kommer finnas där. Prata om speciallösningar. Prata om att det är okej att det är svårt. Även de sociala bitarna. Våga prata om att det kan kännas jobbigt att bli placerad i en blandad grupp med elever från många olika klasser. Våga prata om strategier. Planera upp vem som får vara den trygga punkten. Det kan handla om att man ska vara i en blandad grupp men får veta innan att bästisen är med i samma grupp och att andra elever, som kanske är orosmoment, hålls till andra grupper.

Det finns tusentals olika lösningar, för det finns tusentals olika skolor och tusentals olika elever med särskilda behov. Vi måste hitta lösningarna, tillsammans med eleverna. Och första steget mot en lösning är att våga se att problemet finns.

Så nu när det är dags för pysseldagar, julbak och långdans kring skolgården, ta dig en funderare. Vilka elever i din klass kan ha svårt för det här? På vilket sätt? Prata med dem. Fråga hur det känns. Fråga hur de vill att ni ska lägga upp det. För schemabrytande dagar ska kunna vara bra dagar. För ALLA elever.

Let’s read together! – Billy Elliot

Jag är ingen litteraturmänniska. Jag vet inte hur många gånger jag sagt dessa ord. Under lärarutbildningen valde jag i största möjliga utsträckning de kurser som fokuserade på lingvistik, snarare än litteratur. Är det för att jag inte tycker om att läsa? Oh, nej, jag älskar böcker! Men jag tror att jag är rädd att inte komma in på djupet i texterna riktigt så mycket som jag skulle vilja. Rädsla att misslyckas, helt enkelt. Jag tror också att det är den rädslan som gjort att jag fegat ur att använda hela böcker i min undervisning. Men nu har jag vågat bryta trenden. Varför? Läslyftet.

Inom ramen för läslyftet arbetar jag och mina kollegor just nu med modulen Samtal om text. Jag är väldigt tacksam att vi får chansen att göra det här då jag saknat utbildning om just läsförståelseinlärning och läsning och kännt mig lite mer osäker på dessa delar än jag skulle vilja erkänna. Äntligen får jag tryggheten i att förstå varför vi gör som vi gör. Jag får veta vad jag redan gör rätt och lite styrning kring hur jag kan utveckla undervisningen ytterligare. Bättre fortbildning kan man väl knappast få?

En kollega upplyste mig om att vi hade en klassuppsättning av en enkel version av Billy Elliot. För ovanlighetens skull är boken baserad på filmen, inte tvärtom. Jag är övertygad om att jag inte är ensam om att ha blivit helt tagen av denna fantastiska film. Temat är ständigt återkommande: att som tonåring våga bryta mot omvärldens förväntningar och normer och våga vara sig själv. Identitetsskapande och framtidsutsikter är intressant för alla tonåringar, oavsett om de gillar balett eller ej.

https://en.wikipedia.org/wiki/File:Billy_Elliot_movie.jpg#/media/File:Billy_Elliot_movie.jpg

https://en.wikipedia.org/w/index.php?curid=1137237

Boken är en så kallad easy reader på nivå 3. Fördelen med detta att det finns färdiga frågor till boken längst bak. Eftersom det är onödigt att uppfinna hjulet bestämde jag mig direkt för att ha dessa som utgångspunkt. För många elever i år 7 är nivå 3 språkligt väldigt enkelt, så även för en del elever i min klass, men jag valde ändå att låta alla läsa samma bok, efter det är läsprocessen och samtalen om innehållet vi vill åt.

Läsning

Eleverna fick, efter att jag läst på ordentligt inom ramen för Läslyftet, skriva läsloggar, där de svarar på frågorna enskilt. Eleverna fick en hel del lektionstid för att läsa enskilt och besvara frågorna, men jag satte efter hand upp deadlines då alla skule vara framme vid en viss sida för att vi skulle kunna arbeta med frågorna gemensamt. Första omgången hade vi textsamtal i helklass kring olika bitar av de första kapitlen. Det är svårt att få eleverna att komma till tals i så stor grupp, så till andra vändan valde jag att tänka om och skapa samtalsgrupper. Inom grupperna fördelades rollerna samtalsledare och sekreterare, vilka rullar så att alla får prova på. Inom grupperna fick eleverna diskutera de frågor de skrivit om i läsloggen, men i några lägen ansåg jag att de som fanns att tillgå inte gick tillräckligt på djupet. Jag lade därför till egna frågor som jag lade ut i en Padlet. Vissa av frågorna var lika de frågor som fanns i boken, andra var mina. Sekreteraren var sedan ansvarig för att gruppens svar kom upp på padleten. Svaren diskuterade vi sedan i helklass.

screen-shot-2016-11-17-at-21-34-35

I koppling till detta har jag också visat korta snuttar ur filmen och från musikalen som är baserad på filmen. Exempelvis plockade jag fram texten till musikallåten Electricity, plockade bort ett antal ord och lät eleverna lyssna till den. Som läxa fick de sedan i uppmaning att fundera på vad som får dem att känna på samma sätt som Billy känner när han dansar.

Skrivande

Projektet är ännu inte avslutat. Eleverna ska få göra en skrivuppgift där de får reflektera över identitet och livet som tonåring efter en mall som liknar den jag och Annika Sjödahl utarbetade till det här blogginlägget. Utgångspunkten är ett gammalt nationellt prov, där strukturen inspirerar till fördjupade tankar, precis det jag vill komma åt. Jag kommer bearbeta mallen så att den mer specifikt passar ämnet.

screen-shot-2016-11-17-at-21-41-23

Muntlig presentation

En ytterligare uppgift eleverna ska få är att skapa ett kort videomeddelande till mig kopplat till filmen. Billy blir ombedd att ta med någonting till dansträningen som betyder mycket för honom. Lärarens tanke är att dansen är personlig och att han ska hitta sig själv i dansen. Det Billy tar med sig är ett brev hans mamma skrev till honom innan hon dog, till hans 18-årsdag, som han öppnat i förtid. Mina elever ska få tänka ut ett eget föremål. Vilket föremål skulle du ta med dig om du var Billy? De ska få välja ut ett föremål och med stödfrågor få formulera vad de valt, varför och vad detta föremål betyder för dem.

Så, kunde jag gjort annorlunda? Jo, säkert. Men min känsla än så länge är att kombinationen av läsloggar och boksamtal är otroligt lyckad för att få alla elever att bearbeta sin läsning, och den modellen lär jag återkomma till i olika former framöver.

Ämnesövergripande tankar kring läsning

Grundtanken med Läslyftet är att alla lärare är språklärare. Språk ingår i alla ämnen och alla måste arbeta med texter och språk inom ramen för sina ämnen. Där blev jag idag lite extra glad när jag och en kollega kunde samtala om läsmetoder. Kollegan vill ha hjälp med att samla ihop elevernas tankar i samband med textläsning i NO. Efter ett kort samtal där idéer utbyttes planterades ett tankefrö att modellen jag använt till skönlitteratur i engelskan kanske även kan lämpa sig till NO-läsningen, om än i något anpassad form. Det är det här som är skolutveckling!

Heta samtal utan korrekta svar

När det gäller att få eleverna att samtala i klassrummet gäller det att hitta ämnen som får eleverna att engagera sig. Nyligen hörde jag Fredrik Sandström föreläsa om svenskundervisning och han berättade då att han utgår från diskrimineringsgrunder när han planerar upp sin undervisning, då det engagerar och väcker känslor. Precis så!

Det gäller att ställa frågor som inte kan besvaras med jag och nej, frågor som väcker känslor. Här presenterar jag ett sådant upplägg för en av mina klasser.

Klassen arbetar med temat This is Me, om att vara tonåring, att beskriva människor på olika sätt, om vänskap. Jag valde att plocka in texten Friends and Friendship som jag hittade på Outi Frisks sajt Webenglish.se. Texten är nivåmässigt lite i svåraste laget för många av eleverna, så jag valde att plocka ut ganska många av orden till en ordlista i Quizlet. Jag introducerade texten genom att läsa den högt och sedan låta eleverna parvis läsa texten och översätta den muntligt med hjälp av ordlistan.

Nästa lektion ville jag låta eleverna arbeta med de tio begrepp som fanns till texten.

vanskapsord

Övningen i sig var bra, men eftersom texten var något svår för gruppen ville jag ge dem chansen att fördjupa sig ordentligt i begreppen. Jag delade in dem i grupper, varje grupp fick riva till tio pappersremsor och skriva upp begreppen på dem. De fick sedan öva på att förklara begreppen för varandra på engelska. Till detta gav jag dem stödfraser.

X means that…. Someone who is X can…. An example of this is when someone….

img_9799

När eleverna gjort detta gruppvis fick tio elever upprepa en av sina förklaringar inför kamraterna. Det är fantastiskt att se hur kloka förklaringar elever har på vad det innebär att vara en bra lyssnare eller att vara generös. På engelska, inför hela sin klass, bara några månader in i årskurs 7.

Nästa steg var huvuduppgiften: att gruppvis rangordna dessa uttryck efter vilket som var viktigast hos en vän. Här kan få elever låta bli att lägga sig i, för alla har en åsikt om vad som betyder något i en vänskapsrelation. Återigen med stödfraser till samtalet.

Yes, I agree.

No, I disagree, because….

Grupperna har svårt att enas och de listor som sedan sammanställdes på tavlan var inte på något vis identiska. Betyder det att någon grupp hade mer rätt än någon annan? Absolut inte, det finns inget korrekt svar!

Jag har tidigare använt samma upplägg med både elever och föräldrar där jag utgått från skolans värdegrund. Jag skrev upp rubrikerna från värdegrunden och lät elevera på lektionen, och föräldrarna på föräldramötet, rangordna vad som var viktigast. Lust att lära eller trygghet? Glädje eller Empati? Återigen, det finns inga korrekta svar, men genom att vi tvingas sätta ord på hur vi upplever en egenskap eller en känsla skapar vi också en gemensam bild av vad dessa begrepp betyder för oss inom gruppen.

Nästa steg? Skriva om vänskap. Prata om vänskap. Vem vet, kanske blir det poesi av det hela?

Vem tar ansvar för elevernas digitala kunnande?

Digitalt ansvarstagande

Vi har alla varit med om det. ”På tisdag får 7orna sina datorer.” Fint, då kan vi arbeta digitalt från och med onsdag!

Men vem ser till att eleverna lär sig använda datorerna då? Är det verkligen så att ”alla elever kan det där med data”, så att vi inte behöver mer än att ge dem ett verktyg? Nej, så är det inte.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Lgr11, 2.2, s. 13-14

Skolan. Vem är skolan? Vem är det som ska ta det här ansvaret? Min erfarenhet är att man gärna skjuter det till någon annan och att ingen riktigt ansvarar för helheten. Vem ser till att eleverna verkligen vet hur de loggar in där de ska logga in, att de vet hur de strukturerat sparat sina arbeten på bra ställen, att de sparat länkar de behöver på ställen där de lätt hittar dem? Vem ser till att alla elever kan hantera sina verktyg fullt ut?

Digital literacitet

Min hjärtefråga gällande digitaliseringen är att lära eleverna hantera sina verktyg, att lära dem digitala strategier och att lära dem använda internet på ett kompetent sätt. Digital läsförståelse är ett relativt nytt begrepp, och de som hört mig föreläsa eller följt min blogg vet att jag är ett stort fan av Skolverkets bedömningsstöd i digital läsförståelse. Bedömningsstödet har en teoretisk del där grunderna i digital läsförståelse introducerats. Denna del borde läsas av alla lärare, oavsett vilket ämne man undervisar. Det finns tre varianter av bedömningsstödet, år 3-6, år 7-9 och gymnasiets steg 5 och 6 och alla dessa ligger öppet tillgängliga i Skolverkets bedömningsportal, man behöver inte ens lösenord för att komma åt det.

screen-shot-2016-11-05-at-15-22-49

Skolverket har nu försett oss lärare med ytterligare stöd kring utvecklingen av detta område, nämligen en fortbildningsmodul i Lärportalen kring Kritisk användning av internet, där informationssökningen är en stor del. I modulens första del finns texten Informationssökning på internet av Cecilia Gärden och Malin Utter. Där konstaterar de vikten av detta moment.

Lärare och skolbibliotekarier har en viktig roll att spela för att belysa och diskutera komplexiteten i informationssökning. Kunskap om informationssökning är inte endast relevant för skolan, utan viktig för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen. Dagens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till informationskompetens och skolan spelar en viktig roll i att ge eleverna möjligheter att utvecklas för att kunna ta en aktiv del i demokratin och i att stärka unga som medvetna medieanvändare. (s. 11)

screen-shot-2016-11-05-at-19-40-45

Informationssökning – så här jobbar jag

I det här inlägget vill jag slå ett slag för att plocka in googlandet i undervisningen. Javisst, informationssökning heter ju. Men googla är väl det ord eleverna använder?

Att söka information på nätet kräver betydligt fler färdigheter än att söka information i en text. För att förtydliga vad vi gör är jag noga med att använda rätt begrepp och förtydliga dem för eleverna. Jag börjar med att dubbelklicka på en ikon för en webbläsare, därefter skriver jag in webbadressen (URL) till en sökmotor i adressfältet. Det må låta simpelt, men långt ifrån alla våra elever kan sätta ord på vad som skiljer Google från Google Chrome. Känner du nu att du som lärare blir osäker på terminologin? Ingen fara, en utförlig begreppslista finns med i bedömningsstödet,visserligen på engelska. Använd den och försök integrera några av termerna i din undervisning.

Jag kopplar ofta upp min dator mot projektorn och testar mig fram tillsammans med eleverna. Frågan kan handla om precis vad som helst, så provar vi oss fram tillsammans. Även om jag direkt anar att elevernas förslag inte kommer leda oss rätt är det viktigt att följa elevernas förslag, så att de själva kan se vad som hände och prata igenom hur det kommer sig att resultatet blev som det blev. Det kan handla om att lära oss mer om ett land, en person eller en mer abstrakt företeelse. Exempelvis utnyttjade jag situationen nyligen då Hesa Fredrik hördes strax före lektionsstart. Vad var det egentligen som lät? Hur kan vi ta reda på vad det var? Vi googlade tillsammans och efter tre, fyra olika förslag hittade vi svaret.

Enligt bedömningsstödet behöver vi följande förmågor när vi söker information på nätet. Jag tänkte kommentera dem och hur jag arbetar med detta med mina elever.

screen-shot-2016-11-05-at-15-38-10
  • Att kunna identifiera frågeställningar och formulera sökord
    Det kan tyckas lätt att veta vilka sökord man ska skriva in för att hitta informationen man vill åt, men det här kräver tankemöda. Ta bara exemplet med Hesa Fredrik ovan. Vi har hört en signal, hur vet vi då vad vi ska söka efter? Ljudsignal, måndag eftermiddag, larmsignal var förslag från mina elever. Men om man inte vet att det här är något som händer med viss regelbundenhet kan det vara svårt att tänka in tidsaspekten. Söker man bara på ljudsignal och larmsignal hittar man sannolikt inte rätt direkt.Att regelbundet prata med klassen om vilka sökord som kan vara lämpliga och tillsammans testa sig fram hjälper eleverna att utveckla den här förmågan. Att vid informationssökningsövningar ta med följdfrågan ”vilka sökord använde du?” ökar också medvetenheten och ger oss som lärare möjligheten att återkoppla kring elevens förslag.

 

  • Att kunna använda en sökmotor
    Alla elever vet väl hur en sökmotor funkar? Njae, det vill jag inte påstå. De flesta av mina elever vet inte om att IP-adressen gör att google.com automatiskt ändras till google.se ifall man befinner sig inom Sveriges gränser. De vet inte heller att man kan anpassa sökinställningarna för att enbart få sökresultat på ett visst språk, från en viss region, från en viss tidsperiod osv. Att man kan utesluta ord med – och söka på exakta fraser med ”” är okänt för de allra flesta elever jag möter.Känner du som lärare att du behöver få bättre koll på sökmotorns finesser? Googla ”how to search on google” så får du gott om tips, bland annat från Google själva.Det finns också en lista med tips av Linda Spolén från Skolverkets fortbildningsmodul, som ni återfinner här.

 

  • Att kunna läsa en lista med sökresultat
    Majoriteten av tonåringarna jag arbetar med klickar automatiskt på första länken som dyker upp, alternativt wikipedia-länken, om en sådan finns bland alternativen. Men resultatlistan har blivit alltmer komplex med åren och eleverna behöver, precis som vi vuxna, bli mer medvetna om hur vi ska tolka den innan vi klickar oss vidare. Det finns sponsrade alternativ, bildsökningsresultatet brukar klämmas in, och ordningen bland övriga resultat är inte helt enkel att tolka. Algoritmen som sorterar resultaten är googles affärshemlighet, den vet vi inte allt om.Ett bra tips är att kolla igenom domännamnen. Vilka toppdomäner hittar vi? Kan vi skillnaden på .com, .org, .net, .gov, .edu, .se osv? Vad berättar själva adressen för oss? Är informationen på jkrowling.com mer trovärdig än informationen i en artikel på sajten gradesaver.com
    Denna fråga diskuteras i texten Sökkritik och algoritmers synlighet ur fortbildningsmodulen på Lärportalen, skriven av Olof Sundin och Jutta Haider. De konstaterar bland annat att

    ”algoritmen är – utöver tekniska förutsättningar – skriven utifrån kulturella värderingar, normer, och med hänsyn till olika intressen – t ex kommersiella sådana. (s.2)”

    Vi får också stöd med Sökkritiska frågor och sökkritiska uppgifter i samma modul.

 

  • Att kunna läsa en webbsida med olika grafiska format
    Multimodala texter finns även i böcker, där diagram, bilder och rubriker kompletterar texten. Men strukturen på webbsidor är betydligt mer komplex, med ljudfiler, klickbara länkar, rörlig bild av olika slag osv. Att prata om vilken sorts information som finns på webbsidan ökar medveten hos eleverna om de olika formaten som finns. Att jämföra olika webbsidor och diskutera deras layout kan vara ett sätt att öva på detta, vilket jag tidigare beskrivit i det här inlägget, där mina elever fick jämföra Madame Tussauds officiella hemsida med Wikipedia-sidan som samma museum.

 

  • Att finna sätt att komma åt information inom en webbsida
    Hur ofta tänker vi på att använda
    den interna sökmotorn som finns på de flesta större sajter? När man börjar titta på Wikipedia ser man att större artiklar efter introduktionen har en innehållsförteckning. Klickar man på länkarna där, eller scrollar man bara vidare? Använder man sig av möjligheten att läsa samma artikel på Wikipedia på olika språk? Små saker kan tyckas, men ändock saker som påverkar vårt användningsmönster på nätet.

 

  • Att finna sätt att klicka sig vidare till en länkad sida för att söka vidare information
    För det första: symbolen för en länk är en del av en kedja. Förstår våra elever kopplingen mellan detta piktogram och ordet? Vet alla våra elever att en kedja är uppbyggd av länkar? För det andra: talar vi om hur länkar fungerar? Att det går att öppna länkar i nya flikar?

 

  • Att kunna återvända till en tidigare sökning samt
  • Att känna igen en ”återvändsgränd”
    Här fann jag inte det jag hittade. Vad gör jag nu? Det är viktigt att komma fel några gånger för att öva tänkandet kring att gå tillbaka, tänka om, pröva nytt, hitta nya vägar.

 

Övningsexempel

Vill du se exempel på hur jag integrerat det här i min undervisning? Här är några olika varianter jag använt. Följdfrågorna är genomgående plockade från bedömningsstödet i digital läsförståelse som jag länkat till ovan, antingen rätt av eller något modifierade. Och viktigast av allt – de följs alltid upp med diskussion i helklass.

Finding information online – Scotland

Finding information online – India

Finding information online – mixed questions

Alla kan fixa det här

Jag vill avslutningsvis förtydliga att jag som skriver det är en helt vanlig lärare. Jag har ingen masterutbildning med IKT-inriktning i ryggen, jag är inte IT-pedagog, jag är ingen digitalista. Jag är en vanlig lärare som genom nyfikenhet, kollegiala samtal och en hel del tid ägnad åt egen läsning kring ämnet lärt mig det jag behöver för att hantera det i min undervisning. Och om jag fixat det här, då kan du också fixa det. Inga ursäkter!

Tyst film och högläsning

För en vecka sedan var jag på de årliga tysklärardagarna i Göteborg. Som alltid trevligt att träffa andra tysklärare, få prata tyska och framför allt få inspiration till den egna undervisningen. Under dagen fick jag en sån där härlig känsla av att ”just det, så där kan man ju göra”. Får ni också sådana känslor ibland? Saker som man gjort förut, vet funkar bra, men som man glömt bort och inte plockat in i undervisningen på ganska länge. För mig gav det uppslag för nästa lektion. Tackar för detta!

Inspirationen handlade om hur man kan undervisa om film. Det var Christl Reissenberger från Goethe Institut, Berlin som berättade om olika sätt att arbeta med film i undervisningen. Ett tips var att plocka bort antingen bild eller ljud vid första mötet med ett filmklipp, enkelt men spännande. Jag tog till mig tipset och plockade in det till min engelskundervisning.

Mina 8or har önskat att få jobba med Harry Potter i engelskan. Att läsa böckerna i sin helhet tycker jag inte känns relevant, då många elever redan läst dem, och då de är ganska långa. I stället valde jag ut en scen som jag hittade på nätet. Jag skrev en introduktion där jag vävde in ord och uttryck som eleverna bör känna till för att förstå klippet. Jag jobbar intensivt med mina elever kring att förklara ord med andra ord på engelska i stället för att översätta till svenska, och för att hjälpa dem vidare i detta skapade jag förklaringar till ett antal av begreppen och lät eleverna leta reda på dessa ord i min introduktion.

screen-shot-2016-10-23-at-00-29-09

När eleverna fått koll på vokabulären var det dags att titta, dock utan ljud. Scenen jag valt ut var från den första boken, där Harry ska köpa sin trollstav. För att fokusera tittandet valde jag att skapa tre olika perspektiv: karaktärer, miljö och händelser. Eleverna delades in i tre grupper där varje grupp fick fokusera på att skriva ner så många ord och uttryck som möjligt från sitt perspektiv. Efter en första titt samlade vi sedan ihop ord på tavlan och gick igenom dem. (Att en klass efter detta presenterade Harry Potters utseende med enbart ordet flannel fick mig att skratta högt!) Vi roterade sedan grupperna, tittade igen och fyllde på med fler ord. Efter detta skrev eleverna ned orden vi gemensamt samlat och sparade dessa till nästa lektion.

By Richard Croft, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=29559208

By Richard Croft, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=29559208

Lektionen efter inleddes med att titta på klippet en tredje gång, den här gången med ljud. Eftersom vi arbetat med olika begrepp och redan smält alla visuella intryck kunde eleverna fokusera på att förstå dialogen. Sedan var det dags att skriva. Eleverna fick ca 25 minuter på sig att skriva ner en kort tolkning av scenen med hjälp av de ord och uttryck vi gemensamt samlat ihop.

Avslutningsvis läste jag högt ur boken just den bit som motsvarade scenen vi arbetat med. Att sitta stilla och bara lyssna på någon som läser är otroligt avslappnande och i det här läget fyllde högläsningen verkligen en funktion. Det blev tre hela sidor i boken och eleverna fick ett rofyllt avslut på upplägget. Vi pratade om vad som skilde sig mellan filmen och boken och vad det kan bero på. Eleverna hade snappat upp massor av detaljer och hade kloka insikter om vad som gör sig bättre på film än i text och vice versa.

Är du nyfiken på att använda upplägget? Hela uppgiften finns att hämta hem här eller här.