Schysst på nätet

Den sista tiden har jag märkt en förändring i hur barnen i min klass umgås med varandra på sin fritid. Tidigare pratades det mest om lek, träning och annan samvaro tillsammans. Nu har många elever fått egna mobiltelefoner och en del har också börjat att umgås via sociala medier, t.ex. Instagram eller Snapchat. Än så länge verkar det skötas på ett snyggt sätt, men av erfarenhet (både som lärare och förälder) vet jag att det kan ändras relativt snabbt. Plötsligt finns det nya arenor för konflikter och missförstånd. Det kan t.ex. vara att någon lagt ut en bild och i ilska skrivit något dumt. Eller att någon lämnat ut sitt lösenord till en kompis som sedan gått in på kontot och skrivit elaka kommentarer till någon annan i klassen.

I skolan har vi pratat relativt mycket om vad eleverna bör tänka på innan de publicera en text på webben. Vi har nämligen en klassblogg och varje vecka bestämmer vi gemensamt vad klassvärdarna ska skriva på bloggen. Klassvärdarna lägger också ut bilder på arbeten de eller klasskamraterna har gjort. I stort sett varje vecka pratar vi om vikten av att tänka igenom vad vi ska publicera och inte på nätet. Vi pratar om att vem som helst kan läsa vår blogg, på både gott och ont. De har också lärt sig att de alltid ska be om lov om de tar kort på någon annans arbete p.g.a. upphovsrätten. Tar de kort av någon som besöker klassen får personen alltid godkänna bilden innan den publiceras på klassbloggen. Mina elever har alltså erfarenhet av att skriva texter på nätet. Detta tänker jag dra nytta av när jag vill hjälpa mina elever att kunna hantera sociala medier.

Min plan är att inom den närmaste tiden ha en lektion då vi ska prata om ”nätetik”, d.v.s. hur vi ska agera för att vara en schysst kamrat på nätet. Mina elever är alla nybörjare på sociala medier och förhoppningsvis mottagliga för att få tips på hur man skriver på ett bra sätt. Jag planerar att utgå från elevernas erfarenheter med att skriva på klassbloggen. De har ju redan kunskap om vad de ska tänka på när de skriver en text som ska publiceras på webben. Eleverna får sedan, i par eller grupp, skriva ned vad de tycker är viktigt att tänka på om de ska skriva till eller om andra. Vi får då möjlighet att prata om vilka erfarenheter eleverna har (eller inte har) av sociala medier. Jag får också bättre insyn i om detta är eller kan bli ett problem för sammanhållningen i gruppen.

Utöver denna övning har jag också sammanställt några tips till eleverna. För en tid sedan läste jag ett blogginlägg skrivet av en förälder vars barn farit illa p.g.a. ryktesspridning via sociala medier. I blogginlägget fanns en bild, taget på en ridskola i Bromma, med några tips ridskolan ville att ungdomarna skulle tänka på innan de skriver på nätet. Med dessa tips som inspiration har jag gjort en egen affisch med råd.  Så här lyder råden jag sammanställt:

När du skriver på internet, tänk på detta:

  • Det är lätt att missuppfatta vad du och andra skriver.
  • Undvik att skriva negativa saker om andra.
  • Skriv gärna positiva saker, ge komplimanger, tröst, stöttning och beröm.
  • Skriv bara saker du också kan säga direkt till personer du skriver om.
  • Fråga om lov om du lägger upp en bild på någon annan.
  • Det du skriver på internet finns alltid kvar.

 

Det kan diskuteras hur mycket vi lärare ska lägga oss i det som händer utanför skolan. Jag ser detta som förslag till föräldrar och elever och inte något som vi som lärare kan ta ansvar för. På samma sätt som hemkunskapslärare kan undervisa om kost men inte kan ta ansvar för vad barn och föräldrar äter. Men om kan vi hjälpa till och råda eleverna så att de är schyssta även utanför skolan gagnar det ju alla, även oss i skolan.

Här kan du ladda ned affischen:

Schysst på nätet

Kommentarer (2)

  1. Magnus Blixt skriver:

    ”På samma sätt som hemkunskapslärare kan undervisa om kost men inte kan ta ansvar för vad barn och föräldrar äter.” – den tar jag med mig (plus affischen), tack!

  2. Marica Hellberg Webb skriver:

    Det där känns som en god genomtänkt grund för alla att utgå från! Borde vara självklart uppe på allas agenda, men glöms eller prioriteras ofta lågt – tills der redan har hunnit etableras en egen ”djungelns lag” kod – tyvärr..

Lämna en kommentar

  • (will not be published)