Vattenmolekyler och Google Drive

I mitt förra blogginlägg berättade jag om ett studiebesök på Woodcroft Primary School i London. Under besöket fick vi se många bra exempel på hur digitala verktyg kan användas i skolan. Ett exempel på detta var en lektion i engelska då eleverna arbetade med berättande texter i molntjänsten Google Drive. Eleverna, som arbetade i par, kunde hela tiden följa klasskamraternas arbete både på sin egen skärm och på Smartboarden. Läraren gick runt bland eleverna, kommenterade och gav feedback. Arbetssättet gjorde att eleverna på ett enkelt sätt kunde få tips på, både av läraren och av klasskompisarna, hur de kunde förbättra sina texter. 

Väl hemma i Sverige bestämde jag mig för att testa Google Drive i min klass. I NO håller vi just på att arbeta med vattnets olika former; is, vatten och gas. Under en av lektionerna tittade vi på filmen ”Speed och Vattenmannen” från Utbildningsradion. Länk till filmen har du här. I filmen visas hur vattenmolekylerna rör sig under de olika formerna. Efter filmen fick eleverna i uppgift att skriva ned vad som händer med molekylerna när vatten går från en form till en annan. Likt eleverna på Woodcroft, fick mina elever arbeta i par och skriva i Google Drive.

Google Drive

Eftersom vi inte arbetat i något Google verktyg tidigare fick jag innan lektionen skapa ett Google konto för klassen. Mina elever går i åk. 3 och eftersom Google har en åldersgräns på 13 år får de inte skapa egna. Lösningen blev att göra ett klasskonto som alla kan använda sig av. Detta var inte svårt och gick relativt snabbt att lösa. Jag gjorde några missar under lektionen. Några elever började t.ex. att skriva i samma spalt, vilket inte var så lyckat. Nästa gång kommer jag tydligare gå igenom med eleverna var i dokumentet de ska börja. Men när väl alla kommit igång fungerande skrivandet mycket bra. Alla elever i klassen var engagerade och lyckades på relativt kort tid skriva ned sina tankar. Eftersom de arbetade i par och hela tiden diskuterade med varandra (och med mig) upplevde jag också att alla förstod vad som händer med molekylerna när vatten går från ett tillstånd till ett annat. Med Google Drive kunde de också på kort tid formulera sina nya kunskaper i skrift och dessutom se klasskamraternas texter.

Vad händer med vattenmolekylerna

När vi utvärderade sa eleverna att de tyckte att lektionen var rolig, att de lärt sig mer om vattnets former och framför allt att det var bra att kunna se vad de andra klasskamraterna hade skrivit. ”Då får man tips av varandra” var en kommentar. Själv var jag nöjd med en lektion där alla elever varit aktiva, engagerade och glada över att lära sig något nytt.

Veckans tips:

Lär dig mer om Google Drive:

Mikael Bruérs blogg om de tre grundverktygen i Google Drive

Susanne Jönssons blogg om GAFE (Google Apps for Education) för yngre elever

Teknik som ett verktyg för pedagogiken

Under några intensiva dagar förra veckan var jag och några av mina ämnesspanarkollegor i London och besökte den internationella IT-mässan Bett. Vi fick också möjlighet att lyssna på flera skolor från Norden som berättade hur de använder IT i sin undervisning, bl.a. berättade Årstaskolans duktiga elever om sitt projekt ”Livsviktig poesi”. Jag hade turen att få besöka Woodcroft Primary School, en mångkulturell skola utanför London med elever från 3 till 11 år. På skolan använde de digitala verktyg i all verksamhet och jag kommer att berätta mer om mina intryck i senare blogginlägg. Eftersom mässan fokuserade på digitala verktyg och urvalet skolor där vi gjorde studiebesök antagligen var skolor som låg i framkant föreställer jag mig att det vi fick se var framgångsrika skolor inom just IT.

IMG_1746

Struktur och organisation

Ett av de mest bestående intrycken från Woodcroft Primary School och de andra skolorna var att det fanns en struktur och ordning som saknas i många skolor i Sverige. Ordningen syntes i klassrummen bland lärare och elever, men också i hur skolan organiserat implementeringen av digitala verktyg. På Woodcroft Primary School var skolans rektor drivande och hade ett tydligt mål att göra tekniken enkel för sin personal. Skolan hade också en ”IT-Manager” och en ”Lead Computer Teacher” och dessa centrala personer hade sina olika ansvarsområden, den ene att sköta tekniken och den andra att utveckla pedagogiken.

IMG_1751

Pedagoger ansvarar för tekniken

Idag finns inte ens IT-ansvariga på alla skolor i Sverige utan skolans personal kan bli hänvisade till kommunens IT-avdelning. Den pedagogiska kopplingen finns därför inte alls. På de skolor som har en IT-ansvarig har den personen ofta fullt upp med att serva och installera själva hårdvaran och nätverket. Ofta är dessa personer just IT-tekniker utan någon pedagogisk utbildning eller ansvar. Den pedagogiska och didaktiska kunskapen om vilket verktyg som passar till just den lektionen eller det ändamålet finns då inte.

Tekniken utgår från pedagogiken

De framgångsrika skolor som visades upp för oss hade alla en nyckelperson, ofta en lärare, som själv använt digitala verktyg på ett framgångsrikt sätt i sin undervisning. Den ansvariga personen hade sedan utvecklat sina idéer och fått möjlighet att sprida dem till sina kollegor på ett organiserat sätt. Fokus låg hela tiden på att utveckla lärandet och skolorna använde tekniken till att få eleverna att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling.

Jag tror att vi är många i skolans värld som skulle vinna på att låta tekniken stödja pedagogiken i stället för att uppfinna en pedagogik som passar tekniken.

Årstider och årstidsväxlingar

Nu när många av oss går runt och fryser blir vi påminda om årstiderna. Både barn och vuxna kan behöva en påminnelse om att det krävs lite olika kläder under olika årstider. I årskurs 1 brukar jag arbeta med årstiderna och hur djur och natur förändras och anpassar sig efter dem. Ett ganska enkelt sätt att göra detta på är att välja ut ett träd i närheten av skolan och dokumentera vad som händer med trädet och området runt det under ett år. Vi brukar också välja ut ett fotografi för varje årstid. När vi sedan lägger fotografierna bredvid syns det tydligt hur trädet växlar utseende under året. Eleverna får också måla av träden och får på så sätt sina egna årstidstavlor.

Träd-våren

Arbetet med årstiderna pågår med andra ord under hela åk.1. Jag och ofta någon kollega brukar arbeta tematiskt i ett flertal ämnen bland annat svenska, musik, bild och de natur- och samhällsorienterande ämnena. Nu när vintern kommit på riktigt tänkte jag dela med mig av några tips på hur man kan arbeta med årstiden vinter. Jag brukar starta upp vintertemat efter jullovet. Vi börjar med en repetition om vad vi pratade om när vi arbetade med hösten, nämligen att djuren och växterna förbereder sig för vintern.

vad händer på hösten

Efter att vi tittat på vårt foto av trädet från i höstas, är det dags att ta en titt på trädet i vinterskrud. Förhoppningsvis har det kommit snö då, annars kan det vara en tanke att vänta med besöket tills dess att det har snöat. Vi pratar om vad som hänt i naturen sedan sist, dokumenterar och tar bilder som vi sedan kan använda i skolan. I skolan får sedan eleverna göra sin vintermålning av trädet. Eleverna får också göra en egen bok där de kan dokumentera delar av vårt arbete. I boken klistrar eleverna bl.a. in texterna på de sånger vi sjunger under temat.

Min vinterbok

Fina vintersånger hittar du t.ex. i sångboken ”Låtar året runt höst/vinter” som ges ut av Lutfisken förlag. Här hittar du information kring  den. Det finns en CD till med alla sånger om du vill ha musik till. Självklart går det också att hitta sånger på Youtube. Här har du t.ex. klassikern ”Nej se det snöar”.

I boken brukar barnen skriva och måla av några vinterfåglar och några djurs spår i snön. På naturhistoriska riksmuseet kan du hitta fakta om detta.

Fakta om vinterfåglar

Fakta om djurspår

Unga fakta har också material du kan använda.

Gör en fågelskådarbok om vinterfåglar

Gör djurspår i gips

Inom vintertemat brukar jag också passa på att arbeta med vattnets olika tillstånd fast, flytande och gas. Mer om detta kommer i nästa blogginlägg.

Veckans tips: Ninna Kristiansen visar hur hon arbetat med djurs anpassningar till vintern i bloggen ”I ugglornas näste”, se nedan:

Hur anpassar sig olika djur till att klara vintern, strategi 1

Hur anpassar sig olika djur till att klara vintern, strategi 2

Hur anpassar sig olika djur till att klara vintern, strategi 3

Hur anpassar sig olika djur till att klara vintern, strategi 4

”Alla ni som jobbar i skolan borde få ett pris”

Jag har under de år jag arbetat som lärare haft förmånen att ha flera av mina elevers föräldrar på besök i klassrummet. Någon gång har vi t.o.m. haft besök av en och annan mor- eller farförälder också. Besöken brukar vara mycket uppskattade av eleverna och själv tycker jag att det är bra att föräldrarna får en insyn i sina barns skolvardag. Dessutom brukar många, efter att ha vistats i skolan, också få större förståelse för min arbetssituation som lärare.

För några år sedan hade jag en mamma på besök. Mamman var med på lektionerna på förmiddagen och följde med och åt lunch i matsalen. Efter lunchen kom mamman till mig och berättade att hon inte tänkte vara kvar under resten av skoldagen som planerat. Hon orkade helt enkelt inte. ”Alla ni som jobbar i skolan borde få ett pris”, sa mamman. ”Hur orkar ni med denna arbetsmiljö?”. Det var inte lektionerna mamman reagerade på utan andra miljöer som finns i skolan. I kapprummet, korridorerna, omklädningsrummen och matsalen, platser där många elever ska vistas samtidigt och där det blir mycket ljud. Alldeles för mycket ljud.

I mitten av december publicerade Skolvärlden en undersökning bland 1100 lärare. Undersökningen visade att 3 av 4 lärare funderar på att lämna yrket. Anledningen är framför allt den höga arbetsbelastningen. Många lärare känner sig stressade, vilket kanske inte är så förvånande. Om man arbetar under hög arbetsbelastning och dessutom konstant utsättas för en hög ljudnivå så reagerar kroppen med stresspåslag. Vi lärare sägs ju vara superhjältar men tyvärr så har våra kroppar samma biologiska förutsättningar som andra människors.

Så visst har mamman en poäng, alla vi som jobbar i skolan förtjänar ett pris. Men något vi ännu mer skulle behöva är en chans till återhämtning under vår arbetsdag. Detta kanske är extra påtagligt för oss som jobbar på lågstadiet eftersom vi har barn omkring oss hela dagen. Vi lärare har ofta ingen egen arbetsyta (jag har i alla fall aldrig haft det) förutom vår kateder i klassrummet. I klassrummet är det fritids efter skolans slut vilket gör att läraren får planera samtidigt som barnen leker eller har annan verksamhet i samma rum. Vilken annan yrkeskår skulle acceptera det? Tänk dig att släppa in 20 lekande barn till en journalist eller till en läkare som utövar sina administrativa uppgifter. Varje dag dessutom.

Så om jag får önska något inför det nya året så önskar jag mig ett rum. Ett rum där jag kan gå undan och få lugn och ro på min arbetsplats. Ett rum där jag kan planera, reflektera, utvärdera och utföra mina administrativa uppgifter utan avbrott. Ett rum där jag kan ha mina pärmar, böcker och min dator. Där jag och mina kollegor kan utbyta idéer och tankar utan att bli störda av elever och föräldrar. Ett rum endast för lärare.

IMG_1501 (2)

Bilden är tagen i Universitetshuset i Uppsala. Ett minne från en svunnen tid…

 

Ett skrivprojekt i Tomtetid

De sista veckorna på terminen kan det vara kul att arbeta med något som anknyter till julen. I min klass har jag arbetat med ett skrivprojekt inspirerat av Viktor Rydbergs bok ”Tomten” med bilder av Harald Wiberg. I läroplanens centrala innehåll för svenska betonas bl.a. att vi i åk. 1-3 ska använda poetiska texter från olika tider och att undervisningen ska innehålla några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Viktor Rydberg kanske inte räknas som en barnboksförfattare, men dikten ”Tomten” känner många barn igen eftersom den brukar läsas kring julen, t.ex. i luciatåg. Dessutom är Harald Wibergs bilder i boken helt fantastiska. Perfekta både som inspiration till målande och textskapande.

Temat startades med att vi gemensamt i klassen tittade och resonerad kring bokens framsida. Vad heter boken, författaren och illustratören? Vad föreställer bilden? Vilken årstid är det? Vilken tid på dagen är det? Den lilla tomten på bilden, vad gör han? Efter introduktionen fick eleverna varsin svart oljepastellkrita och ett ritpapper. Vi tittade var horisontlinjen gick i bilden och sedan ritade barnen av den på sina papper. Vi pratade om perspektiv, att föremål som är nära ska vara större och föremål längre bort mindre, samtidigt som eleverna ritade alla detaljer med kritan. När de ritat alla konturer fick de färglägga alla små detaljer med oljepastell och resten av bilden målades med vattenfärg.

Tomtebild5

Nästa lektionspass var det dags för eleverna att lyssna på dikten. I öppet arkiv på SVT play finns en filmatisering av Tomten från 1941. Filmen heter ”Tomten- en vintersaga” och handlingen är mycket enkel, en mormor läser dikten som godnattsaga för sitt barnbarn. HÄR hittar du länken till filmen. Efter filmen berättade eleverna om sina intryck och flera av barnen berättade att filmen lockade fram bilder i deras huvuden och att de blev lugna och avslappnade av dikten. Vi pratade om skillnaden mellan filmen och de filmer som produceras i dag och drog slutsatsen att de flesta filmer idag håller ett mycket högre tempo. Flera av barnen sa att de tyckte att det var en bra film och att de uppskattade det lite långsammare tempot.

Tomtedikt

Efter detta var det dags för eleverna att arbeta enskilt. De fick varsin kopia av den första delen av dikten och med den fick de olika uppdrag. Ett av uppdragen var t.ex. att hitta några substantiv och verb i texten. Ett annat var att skriva upp rimorden i texten och sedan skriva en egen dikt med hjälp av rimorden.

Nästa vecka fortsätter temaarbetet. Då ska vi träffa våra fadderbarn i ettan och använda våra målningar som inspiration till att skriva berättande texter. Då ska eleverna träna på att skriva en text med tydlig inledning, handling och avslutning. Det ska bli spännande att se hur det går!

Matteuseffekten

Ett fenomen som är intressant är Matteuseffekten. Begreppet myntades år 1968 av sociologen Robert K. Merton och går i korthet ut på att den som redan har något (t.ex. en god förmåga) blir gynnad, medan den som inte har något blir missgynnad. Att fenomenet fått namnet Matteuseffekten beror på strofen Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.” från Matteusevangeliet 25:29. Matteuseffekten möter vi t.ex. inom idrottsvärlden där de bästa spelarna får beröm, får spela fler matcher, får då mer övning och blir på det sättet ännu bättre på sin idrott. Det kan också vara att en kändis som får mycket uppmärksamhet vilket leder till fler uppdrag och ännu större uppmärksamhet.

Den kanske vanligaste beskrivningen av Matteuseffekten finns inom läsforskningen (Stanovich 1986). I korthet går det ut på att barn som har god läsförmåga läser mycket och gärna, medan barn med svag läsförmåga undviker läsning. Detta leder till att starka läsare blir ännu bättre, medan de svaga läsarna, utvecklas i långsammare takt. Glappet mellan starka och svaga läsare ökar. Läsforskare brukar därför betona vikten av att vi lärare, framför allt vi som arbetar på lågstadiet, arbetar mycket med att skapa lust hos alla elever till att läsa. Är eleverna motiverade läser de mer och blir då gynnade enligt Matteuseffekten.

Läsbild

Att ge eleverna en god läsförmåga är ett av skolans viktigaste uppdrag och i det ligger också att ge eleverna möjlighet att upptäcka lusten att läsa. Men ibland räcker det inte och då kan det vara viktigt att vara tydlig till elever och föräldrar. Ett sätt att vara tydlig är att berätta om Matteuseffekten, t.ex. under ett utvecklingssamtal eller på ett föräldramöte. Jag jobbar nu på en skola där de flesta föräldrar tycker att läsning är viktigt men så är det naturligtvis inte överallt. Om vi lärare inte lyckas få föräldrarna att förstå värdet av att se till att barnen läser är det tyvärr svårt för eleverna att ta i kapp all läsning som behövs. Att få lyssna på en vuxen som läser och själv läsa för en vuxen är oerhört värdefullt. Det går emellertid inte att tillgodose i tillräcklig utsträckning med en lärare och 25 elever. För oss som jobbar på lågstadiet är detta extra viktigt att poängtera innan eleverna går på sommarlov mellan åk. 1 och 2. Då kanske Matteuseffekten syns som mest. En del elever kommer tillbaka och kan ha tagit flera steg framåt i sin läsutveckling, medan andra kan ha tagit flera steg tillbaka. Detta kan ha betydelse för hela elevens fortsatta skolgång. Nu är det en bit kvar till sommarlov men jullovet blir långt i år för de flesta och en påminnelse även då kan vara bra.

Det är många som skrivit om Matteuseffekten. En av dem är Anna Eva Hallin, logoped och doktorand vid New York University. Hon berättar på sin blogg, språkforskningen.se, om ny forskning gällande Matteuseffekten. En annan som skriver om detta är Barbro Westlund. Jag kan inte låta bli att undra över om det finns forskning om Matteuseffekten inom andra ämnen, t.ex. inom matematik. För fenomenet borde ju finnas även där? Är det någon som vet om det finns någon sådan forskning? För på samma sätt som jag använt Matteuseffekten som hjälp att förklara för elever och föräldrar inom läsning, kunde den kanske användas som hjälp inom matematiken?

En möjlighet är att det kanske inte funnits en lika stor effekt där. Böcker har funnits i de flesta hem under lång tid. Det barn som ville läsa mer hade tillgång till böcker att läsa. En duktig elev i matematik har däremot haft svårare. Det har inte funnits möjlighet att lära sig mer även om barnet varit intresserat. Nu är det på väg att bli annorlunda. Det har bara varit extremt engagerade föräldrar som gett matteböcker och problemlösning till sina barn utanför skolan. Idag kan man däremot lära sig nästan vad som helst om man får lite hjälp på traven. Julius Yego från Kenya lärde sig kasta spjut via Youtube. När han blivit ett världsnamn fick han åka till Finland och lära sig finslipa tekniken. I somras blev han världsmästare i spjut.

Alla som tittar på skojiga Youtubeklipp kommer naturligtvis inte att bli bättre i skolan, kanske tvärtom, men några lär sig kanske mycket inom något ämne som de inte haft tillgång till annars, får beröm och lär sig ännu mer. I flera länder finns det skolor som använder sig av Kahn Academy till exempel. Inte minst bland de som vill arbeta med att flippa klassrummet. Det finns ingen svensk översättning av Kahn Academy vad jag vet men många lärare lägger upp sina lektioner på Youtube och Sweden Academy har försökt påbörja en liknande tjänst på svenska som Kahn Academy. Möjligheterna att lära sig mer om olika ämnen för lärare, föräldrar och elever blir förhoppningsvis allt större. Det blir intressant att se vad det innebär för Matteuseffekten.

Arbetsro i klassen (del 2)

I mitt förra blogginlägg beskrev jag hur jag genom positiv förstärkning och tydliga förväntningar försöker skapa lugn och arbetsro i mina klasser. Jag brukar också använda mig av ytterligare några knep, vilka jag tänkte berätta om i detta inlägg. Dessa knep brukar vara till mycket hjälp i de lågstadieklasser jag har arbetat i.

Ta i hand

Tydlig början/avslut på skoldagen

Det allra viktigaste att tänka på är att hålla en tydlig, återkommande struktur på skoldagen och lektionerna. Det kan t.ex. vara genom att varje dag börja och avsluta dagen på samma sätt. Jag brukar börja skoldagen med att eleverna ställer upp på led utanför klassrummet. Vi säger sedan god morgon genom att ta i hand och ha ögonkontakt. När eleverna satt sig på sina platser läser de tyst en stund. Efter det går vi igenom schemat för dagen och sedan sätter skolarbetet igång. Vi har också rutiner för hur vi avslutar skoldagen. Då brukar eleverna ställa sig bakom sina stolar, sjunga en avslutningssång och säga tack för idag.

IMG_1370

Strukturerade lektioner

Jag brukar också inleda och avsluta lektionerna enligt en återkommande struktur. När eleverna kommer in till lektionen ska de sätta sig tysta på sina platser och läsa instruktionen på smartboarden. Där står det vad lektionen ska handla om, vad eleverna förväntas ha gjort/lärt sig när lektionen är slut och vad vi ska börja lektionen med. Sedan har vi genomgång och när genomgången är klar ställer vi klockan så eleverna vet hur lång tid de har på sig att klara av sina uppgifter. När det är ca 5 minuter kvar av lektionen går vi igenom och utvärderar målen. Har du lärt dig det du skulle på lektionen? Har du hunnit med det du skulle göra? De elever som inte hunnit klart får hjälp med att planera när de ska hinna med arbetsuppgifterna, t.ex. senare under skoldagen eller på fritids.

klocka

Lyssna aktivt

Redan första skoldagen i åk. 1 brukar jag börja träna eleverna i att lyssna aktivt. Jag brukar börja med att introducera det hela som en lek. När jag säger ”ögonen på fröken” ska de lägga händerna i knät, titta på mig och vara tysta. Så fort jag vill ha elevernas uppmärksamhet, säger jag kommandot. Här använder jag mig av positiv förstärkning genom att ge mycket beröm när eleverna gör rätt.

Ögon

Bestämda platser och grupper

Det här kan tyckas vara en självklarhet men är samtidigt viktigt för att eleverna ska känna trygghet i klassrummet. Det är alltid vi vuxna som bestämmer var eleverna ska sitta i klassrummet och i matsalen. Det är också vi som bestämmer vilka elever som ska arbeta tillsammans, gå tillsammans etc. När vi delar in grupper har vi tydliga regler om att ingen ska visa, varken positivt eller negativt, vad de tycker om indelningen.

Pratlektioner/tystlektioner

Jag brukar också berätta för mina elever att vi har olika sorters lektioner. Det finns pratlektioner, då det är meningen att de ska samarbeta, diskutera och arbeta tillsammans med andra. Det kan t.ex. vara då vi jobbar med problemlösning, grupparbeten eller laborationer. Sedan har vi också tystlektioner då det ska vara tyst i klassrummet. På tystlektionerna är det meningen att man ska arbeta enskilt men det är alltid tillåtet att fråga en kompis om hjälp under förutsättning att man gör det så tyst som möjligt. Många arbetsplatser med kontor byggs nu för att medarbetarna ska välja olika typer av arbetsplatser beroende på vad de ska göra, prata i telefon, småprata, ha ett möte eller arbeta tyst. Det kallas aktivitetsbaserade kontor. I skolan har vi sällan de möjligheterna men vi som vuxna kan skapa variation på detta sätt istället.

Kaos eller struktur i skolan

Många som läser om skolan tror kanske att den svenska skolan är en miljö i kaos. Det är mycket möjligt att det finns skolor, klasser och elever som har det så. De flesta som arbetar i skolan är nu i alla fall medvetna om betydelsen av att sätta tydliga mål och förväntningar på eleverna. Att arbeta med tydlighet och struktur kan verka tråkigt och fantasilöst och visst kan det kännas så ibland. Men min upplevelse är att det framför allt är vi vuxna som upplever det så. Eleverna däremot brukar trivas och uppskatta det lugn som ett strukturerat arbetssätt ger. Dessutom brukar arbetssättet också ge motiverade elever som arbetar aktivt på lektionerna.

Arbetsro i klassen

Under de snart 20 år jag har arbetat som lärare har det hänt mycket i skolans värld. En del saker har gjort det enklare att undervisa. Andra saker har gjort att mitt arbete som lärare är mer utmanande än tidigare. En utmaning som blivit större med åren är att skapa lugn och arbetsro i klassrummet.

klassbild2

I tidningarna, senast i onsdagens DN, kommer rapporter om att antalet barn med ADHD eller något annat neuropsykiatriskt funktionshinder, ökar för varje år. Enligt Vårdguiden är det 3-6 % av alla barn i Sverige som har ADHD. Det är alltså 1-2 elever i varje klass. Även om det finns många som tror att det sker en viss ”överdiagnostisering” finns det inget skäl att tvivla på att antalet barn med svårigheter ökar. Dessa barn behöver en lugn skolmiljö för att klara av sin skolgång. Ett lugn som kan vara svårt att hitta i skolan där många barn (och vuxna) ofta ska samsas på trånga ytor. När jag pratar med kollegor är det fler än jag som upplever att barnen generellt är mer individualiserade och vana att få mycket uppmärksamhet. Även föräldrarna kanske fokuserar mer på sina egna barn än på klassrumssituationen som helhet. Det blir i alla fall mer angeläget för mig att hantera barnens uppmärksamhetsbehov och skapa ordning i klassrummet för allas bästa.

För några år sedan började jag reflektera över hur jag kunde påverka arbetsklimatet i mitt klassrum. Jag upplevde att jag ofta, i stort sett hela tiden om jag ska vara ärlig, var tvungen att bli arg för att min klass skulle fungera. Detta blev jobbigt, både för mig och eleverna. Det som blev en väckarklocka för mig var när jag började observera klassen lite närmare. Jag upptäckte att i min klass var det några elever som alltid gjorde exakt som jag sa. Om jag sa att de skulle stå stilla i ledet gjorde de det, sa jag att klassen skulle arbeta tyst med sitt arbete gjorde de det.

Efter att ha pratat med bekanta som arbetar som lärare och psykologer om bra erfarenheter av positiv förstärkning tänkte jag att det var värt att testa. Jag bestämde mig då för att lägga fokus på dessa elever i stället för att skälla på dem som gjorde fel. Om jag t.ex. började lektionen och de flesta eleverna pratade och gick runt i klassrummet valde jag att se de som satt tysta på sin plats och väntade på att lektionen skulle börja. De eleverna öste jag beröm över. De fick höra hur fantastiska de var och vilken lycka det var att ha en klass med så duktiga elever. Intressant nog påverkades hela klassrumsmiljön. Ju mer jag berömde eleverna, desto lugnare blev det i klassrummet.

Jag bestämde mig också för att tydligare gå igenom vad jag förväntade mig av eleverna. Enkelt uttryckt så undervisade jag eleverna hur de skulle uppföra sig i alla möjliga situationer. Det kunde t.ex. vara att jag förklarade och visade hur de skulle stå på led eller hur de skulle förflytta sig i klassrummet när de gick och vässade pennan. Jag skrev upp reglerna på blädderblock och repeterade dem ofta, i början t.o.m. inför varje lektion. Så fort vi skulle göra något som inte följde det normala schemat gick vi igenom hur jag förväntade att de skulle hantera situationen. De elever som hanterade situationen ”rätt” fick massor av beröm, de som gjorde ”fel” nonchalerades. Om någon elev fortsatte att bryta mot reglerna, avbröt vi det vi höll på med, tog fram våra klassregler och repeterade igen. Så höll vi på, om och om igen, dag ut och dag in.

Jag ska erkänna att det inte alltid var enkelt att arbeta på detta sätt och det krävdes en hel del tålamod. Ibland gick det inte att nonchalera om en elev gjorde fel, t.ex. om eleven kränkte någon annan verbalt eller fysiskt. Då fick eleven självklart en tillsägelse (och skäll ibland). Men de flesta gjorde oftare rätt. Alla barn vill bli sedda och de märker snabbt hur de ska göra för att få uppmärksamhet av de vuxna omkring dem. Ju längre tid som gick, desto bättre arbetsro fick vi. Det blev lugnare i klassrummet och arbetssituationen både för mig och mina elever förbättrades. Jag mådde mycket bättre av att se och berömma de som gjorde rätt, i stället för att se och skälla på de som gjorde fel.

Låt barnen uppfinna

Ett ämne som lätt hamnar i skymundan på lågstadiet är teknik. Ämnet har centralt innehåll i Lgr 11 men det finns inga kunskapskrav för åk. 3. Eftersom det på många skolor inte ingår i timplanen kan det hända att ämnet försvinner bland de andra No-ämnena. Jag tänkte därför i denna blogg tipsa om ett lyckat teknikprojekt som jag och några av mina kollegor på lågstadiet gjorde i våras.

Teknik1

På min skola, liksom på många andra skolor, arbetar vi med kollegialt lärande. Vi lärare har i uppgift att besöka varandras lektioner, antingen som betraktare eller genom att hålla lektioner tillsammans. Personligen tycker jag att det är mycket roligare (och mera lärorikt) att arbeta tillsammans, och som tur är arbetar jag med kollegor som också gillar det. Vi bestämde därför att vi skulle arbeta kollegialt med ett temaarbete i bild och framför allt teknik. Till en början ville vi ha en hel teknikdag men det blev till slut en halv dag med några förberedande lektioner istället. Vi skulle blanda två klasser och vi var två lärare som skulle undervisa ihop. Uppgiften eleverna skulle utföra var att tillsammans i grupp, skissa en egen uppfinning och utifrån skissen konstruera en uppfinning där de skulle använda sig av minst en enkel mekanism. Vi utgick från det centrala innehållet i teknik åk. 3. Utifrån det bestämde att eleverna skulle få lära sig mer om hävstången, hjulet och det lutande planet. Så här lade vi upp arbetet:

Det första vi gjorde var att ge eleverna i läxa att titta på en Youtubefilm hemma och sedan utföra samma försök som de visar i filmen. I filmen förklarar och visar Hans Persson som är läromedelsförfattare och NO-lärare hur en hävstång fungerar.

Under det första lektionstillfälle fick eleverna sedan berätta hur de använt hävstångsprincipen hemma:

Nästa steg var att visa eleverna vad de skulle arbeta med, vilket vi valde att göra med en PowerPoint. Så här beskrev vi det för eleverna:

Det här ska du arbeta med:

-Du ska få lära dig några enkla mekanismer i teknik.

-Du ska få skissa en egen uppfinning tillsammans med några andra elever.

-Du ska använda skissen och konstruera uppfinningen.

-Du ska få fundera kring hur man i vardagen använder dessa mekanismer.

Så här visar du att du har lärt dig:

-Du är aktiv och samarbetar med de andra eleverna i din grupp.

-Du ska utföra de uppgifter som läraren ger dig.

Eftersom det inte finns några kunskapskrav i teknik i åk. 3 valde vi att inte skriva vad de skulle kunna när arbetsområdet var slutfört.

Innan eleverna kunde börja konstruera sina uppfinningar behövde de en genomgång om hur mekanismerna d.v.s. hjulet, hävstången och det lutande planet fungerar. Efter att vi lärare haft genomgång, tittade vi också på filmer om mekanismerna. Filmerna hittade vi på Youtube och SLI.

Eleverna delades sedan in i grupper om fyra. De skulle nu komma överens om en uppfinning och använda minst en av de enkla mekanismerna de lärt sig om. Sedan var uppgiften att göra en enkel skiss över uppfinningen och skriva ned vad uppfinningen kunde användas till och även göra en enkel prototyp av uppfinningen med hjälp av toalettrullar, piprensare, tejp, lim, sugrör, kapsyler, kartonger, papper och annat material vi tagit fram.  När de sedan var klara fick de visa sin skiss och berätta om sin uppfinning för de andra i klassen.

Och vilka uppfinningar vi fick ta del av! Jag måste säga att det bådar gott inför framtiden. Vad sägs t.ex. om en flygande buss som kan flyga över trafikstockningar? Eller en buss med inbyggd restaurang med kock för längre semestrar? En annan favorit är discobilen. Vem vill inte åka fram i den en fredagskväll? Barn måste verkligen vara bättre än vuxna på att uppfinna saker. Teknik är ett bra sätt att ge barnen utlopp för sin uppfinningsrikedom.

Teknik2

Veckans tips

Skolverkets Naturvetenskaps- och tekniksatsning

Hans Perssons teknikfilmer

Träna multiplikation

I mitt förra blogginlägg tipsade jag om en mattetävling på nätet (här kan du läsa om den). Denna vecka tänkte jag berätta om ett annat sätt att färdighetsträna matematik, närmare bestämt att träna multiplikation med hjälp av bild och framför allt musik. Att sjunga och lära sig ramsor brukar nämligen vara ett utmärkt sätt att lära sig något utantill (om det så är vokaler, ordklasser, 10-kamrater eller multiplikationstabeller) och underlättar inlärningen för många.

Även om multiplikation som begrepp kan vara svårt för små barn att förstå brukar det vara bra att prova och testa det tidigt. Redan i åk.1 brukar jag börja med att visa 2-hopp, 5-hopp och 10-hopp på en tallinje. I samband med detta sjunger vi ”hoppen”, eller rättare sagt produkten i multiplikationstabellerna. Eleverna brukar ha nytta av att kunna just dessa tabeller tidigt, t.ex. brukar det bli enklare för en del barn att lära sig den analoga klockan om de kan 5:ans tabellsång. Sångerna jag använder kommer från boken ”Räkna med sång” av Birgitta Larsson. Till boken följer en CD med alla sångerna inspelade. Sångerna är trallvänliga, lätta att lära och de brukar uppskattas av barnen.

Räkna med sång

Vill du ha ett smakprov, gå in på min klassblogg och lyssna när min klass sjunger några av sångerna.

I slutet av åk.1 (eller början av  åk.2 beroende på vilken klass jag har) introducerar jag räknesättet multiplikation. Vi pratar då om att multiplikation är en upprepad addition, att symbolen i multiplikation heter gångertecknet, de tal som multipliceras med varandra kallas faktorer och resultatet produkt. Detta är perfekt att göra en bilduppgift till. Här kan ni se en bilduppgift som en av mina söner gjorde i sin klass med sin lärare Sara Glitterstam, numera lärare på Smedslättens skola i Bromma.

Bilduppgift multiplikation

När eleverna sedan börjar i åk.3 går vi igenom och sjunger alla multiplikationssånger. Vi pratar om och arbetar med att de ska förstå att räknesätten multiplikation och division hör ihop. På vårterminen brukar vi ha hunnit gå igenom alla tabellerna och då brukar vi ha tabelltest en gång i veckan.

Att använda musik och bild i undervisningen är både roligt och lärorikt för eleverna. Nästa blogginlägg kommer jag att berätta om ett lyckat temaarbete i teknik och bild som vi gjorde på Rödabergsskolan i våras.

Slutligen kan jag inte låta bli att visa Rödabergsskolans multiplikationstrappa som min kollega Stina Olsson har gjort. Visst är den fin? Vilken lyx det är att kunna öva multiplikation på väg till skolbiblioteket.

Multiplikationtrappa

Veckans tips

Lista på appar som tränar multiplikation från Ullis skolsida

Fler multiplikationssånger från Årstaskolan i Stockholm

Träna multiplikationstabellerna på dator