Penna plus platta = sant

I onsdags kunde vi, bl.a. i DN och SvD, läsa om en studie gjord av forskare från Stavangers Universitet i Norge. Stavangerforskarna testade hur mycket 36 personer, i åldern 19-54 år, mindes av en lista av ord efter att ha skrivit orden på tre olika sätt, nämligen med penna på papper, med surfplatta och på ett tangentbord. Det visade sig att de personer som skrivit orden för hand kom ihåg orden bättre än de andra. Forskarna tror därför att det kan vara en fördel för minnet att skriva för hand.

IMG_1545 (2)

För en tid sedan skrev jag ned några tankar kring handskriften och dess betydelse för läs- och skrivinlärningen i skolan. Jag skrev då inte bara om fördelar med att skriva för hand (vilket det uppenbarligen finns), utan också om förtjänsterna med att låta eleverna skriva digitalt på tangentbord eller surfplatta. Det finns nämligen också forskning som visar att det är enklare för eleverna att skriva, bearbeta och få feedback på sina texter digitalt. Det finns alltså både forskning som förespråkar att eleverna ska skriva för hand med penna, och forskning som visar att eleverna ska skriva på surfplatta eller tangentbord. Hur ska vi som lärare då veta hur vi ska lägga upp vår skrivundervisning på bästa sätt?

Men måste vi verkligen välja det ena eller andra sättet? Kan det inte vara bättre att fundera på när det passar bäst att använda det ena eller det andra verktyget och sedan använda det verktyg som passar bäst utifrån den forskning som finns?

Sedan några månader tillbaka arbetar jag i en klass där alla elever har tillgång till varsin Ipad. Jag började därför fundera över hur jag skulle lägga upp min undervisning för att nyttja tekniken på bästa sätt. Samtidigt ville jag också att mina elever, som går i åk. 2, skulle träna på att skriva för hand med penna, eftersom jag vet att det gynnar deras skrivutveckling. Jag bestämde då att försöka blanda det digitala och analoga skrivandet och utnyttja de olika verktygens fördelar.

2016-04-29 (2)Min tanke med arbetsgången var att eleverna skulle börja med att planera sitt skrivande genom att skriva en stödmall för hand. När de sedan skulle börja producera själva texten fick de använda ett digitalt verktyg. De behövde då inte använda tankekraft och energi på att forma bokstäverna rätt och samtidigt dra nytta av ordbehandlingsprogrammets olika funktioner.  När eleverna fått feedback, rättat stavfel och skrivit klart texten fick de sedan renskriva texten med penna. Jag tror nämligen att det ligger mycket i de undersökningar som säger att skriva för hand gör att vi minns det skrivna bättre. Det är därför en bra övning att skriva av en korrekt skriven text. Dessutom är det ett bra tillfälle att öva välskrivning, vilket också är viktigt på lågstadiet.

Jag tyckte att detta arbetssätt fungerade bra och kommer att fortsätta vid fler tillfällen. Sedan är det självfallet inte bra att göra på samma sätt hela tiden. Samtidigt är det viktigt att vi funderar över hur vi bäst kan använda de verktyg vi har till förfogande i våra klassrum. Om det så är datorer, surfplattor eller pennor. Ett och samma verktyg är sällan bäst på allt.

Här kan du läsa mitt tidigare inlägg om handskriften:

Släng inte pennorna än!

Våren är här!

Äntligen är våren här! Visst är det lika härligt varje gång våren gör entré? Plötsligt har det hänt och då gäller det att passa på att studera kännetecknen för denna härliga, men ganska korta årstid. I läroplanens centrala innehåll för biologi för åk.1-3 står det att undervisningen bland annat ska innehålla enkla fältstudier i elevernas närmiljö. Det står också att eleverna ska veta hur man känner till årstider och årstidsväxlingar. Vad kan då passa bättre än att göra en vårvandring i en skog eller park nära skolan?

Tussilago2

Skolan där jag arbetar, som ligger i Sigtuna, har ett samarbete med kommunens naturskola. Detta innebär att vi under ett antal dagar per läsår får komma dit på besök. Dessa dagar brukar vara ett mycket roligt och lärorikt inslag i no-undervisningen. Men självklart går det bra att gå på vårvandring med eleverna även om skolan inte har något samarbete med en naturskola. Vill du ha tips på vad du kan ta upp på en vårvandring kan du gå in på Sigtuna Naturskolas hemsida. Här hittar du den:

Dag 2: Djur, växter och svampar (vår)

Där finns också en introduktionsfilm som fungerar bra att använda även om klassen inte ska besöka naturskolan.

Att studera och uppleva naturen på plats är självklart det bästa och att vara ute en dag brukar ge många nya kunskaper. Men som repetition och för att komma ihåg alla nya intryck kan det också vara bra att på något sätt dokumentera sina upplevelser. Under min och mina elevers besök i skogen fick vi uppleva våren med alla våra sinnen. Jag valde därför att utgå från människans fem sinnen när vi, väl tillbaka i klassrummet, fortsatte vårt arbete om våren.

Det första eleverna fick göra var att fundera på följande: Vilka vårtecken kunde vi se och höra? Hur kändes våren? Hur smakade och luktade våren? Jo, vi såg att träden hade fått knoppar och att vårblommorna börjat att blomma. Vi kände solen som värmde våra kinder och vi hörde fågelkvitter. Våren smakar gott, tyckte många av eleverna, efter att de fått smaka på björksav. Frågorna och svaren utmynnade så småningom i en gemensam tankekarta på whiteboarden. Sedan var det dags för eleverna att skriva en egen tankekarta.

tankekarta elev

Denna gång fick de göra detta tillsammans i grupp om tre till fyra elever. De fick också i uppgift att hitta på ett namn på sin grupp. Namnet skulle ha någon koppling till vårvandringen vi gjort dagen innan. Med tankekartan som stöd, skrev sedan eleverna ned några korta anteckningar på sina Ipads. För att enkelt kunna samla klassens texter på samma ställe använde vi verktyget Padlet. Padlet fungerar som en digital anslagstavla där eleverna kan posta sina texter.  Förutom att det är smidigt och överskådligt att ha alla texterna samlade på samma sida, finns det också en fördel av att eleverna samtidigt som de skriver också kan ta del av klasskamraternas texter. De kan då få tips av varandra både på hur de ska stava och vad texten de skriver kan handla om.

vårvandringpadlet padlet skärmdump

 

Sist, men inte minst, avslutade vi lektionspasset med en frågesport med frågor och bilder med det vi sett under utflykten. Frågesporten hade jag gjort i Kahoot. Eleverna fick då svara på frågorna tillsammans i sina grupper.

kahootvår

Veckans tips, lär dig mer om Padlet och Kahoot av mina ämnesspanarkollegor Mikael Bruér och Cecilia Johansson:

Undervisa med Padlet

Kahoot – ett roligt spel för lärande

PS. Jag måste också tipsa om denna sida www.fågelsång.se där du kan lyssna och titta på över 200 olika fågelarter. Kanske något att inspireras av inför nästa Kahoot?

Nationella prov ersätts?


I torsdags släpptes utredningen Likvärdigt, rättssäkert och effektivt-ett nytt nationellt system för kunskapshämtning. I korthet gick utredningens förslag ut på att minska antalet nationella prov, digitalisera proven och att rättning av proven ska ske externt. För mig som lärare på lågstadiet var nog förslaget att ta bort de nationella proven i årskurs 3 det mest intressanta. Om utredarna får som de vill kommer de nya bedömningsunderlagen för åk. 1-3 ersätta de nationella proven på lågstadiet. Bedömningsunderlagen (i svenska, svenska som andraspråk och matematik) kommer redan i juli att vara obligatoriska för skolorna att använda.

Många lärare och elever sliter hårt med att göra, bedöma och följa upp de sammanlagt 15 nationella delprov som ska göras på vårterminen i åk. 3. På flera av de skolor jag arbetat på går mycket av speciallärarnas tid åt att förbereda och hjälpa till med utförandet av proven. Nu får vi nya obligatoriska bedömningsunderlag där vi redan i åk. 1 ska testa eleverna. Dessutom kommer även ett nytt kunskapskrav för åk. 1 i läsförståelse att träda i kraft den 1 juli. Som jag uppfattar det är det en tydlig markering från Skolverkets sida att vi ska lägga resurser på eleverna tidigt. I Skolverkets presentation ”Stöd till huvudmannen” står det till och med att ” Syftet med bestämmelsen är att stärka elevernas kunskapsutveckling och att adekvata stöd sätts in så snart det finns skäl för det.”  Underförstått redan i årskurs 1 om behov finns. Då gäller det att det också finns tid och personal så att den elev som behöver kan få ett ”adekvat stöd”.

Jag har själv inte hunnit testa de nya bedömningsunderlagen men jag har lärare i min bekantskapskrets som gjort det. Som jag har förstått det är de relativt tidskrävande eftersom de ska utföras enskilt med varje elev. Kanske blir arbetsbelastningen för lärare och elever för hög om vi blir tvungna att både använda bedömningsunderlaget och göra nationella prov? I så fall kanske förslaget att ta bort de nationella proven i årskurs 3 är bra, även om jag tillhör de lärare som tyckt att de nationella proven varit både roligt och lärorikt att genomföra.

Jag hoppas i alla fall att de nya bedömningsunderlagen och det nya kunskapskravet i läsförståelse gör att vi lärare får större möjlighet att tidigt sätta in åtgärder för de elever som behöver. Fokus idag handlar mycket om att ställa diagnoser och göra omfattande och tidskrävande utredningar där föräldrar, psykologer, lärare, skolledare, specialpedagoger m.fl. ska enas om rätt diagnos, bedömning och insats. Kanske skulle vi vinna mycket på att göra snabbare och enklare bedömningar till att börja med. För många svaga elever är det förmodligen viktigare att resurser sätts in snabbt för att stödja de ämnen där eleven är svag snarare än att vi ska använda mycket tid till att utreda och dokumentera vilka svårigheter eleven har .

Veckans tips, läs på Skolverkets hemsida om bedömningsunderlagen för åk.1-3:

Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk

Bedömningsstöd i matematik

”Vad har Jesus med påsken att göra?”

För några år sedan fick jag, lite hastigt och lustigt som det ofta blir i skolans värld, hoppa in för en kollega som av någon anledning inte var på skolan. Det var bara var några dagar kvar innan påsklovet så jag bestämde att jag skulle berätta om olika traditioner på påsken. Jag startade lektionen med att rita upp olika saker som har med påsken att göra. Om jag minns rätt ritade jag upp ett påskris, ett påskägg, en påskkärring, en påskhare, lite påskgodis, Moses med sin stav och slutligen Jesus upphängd på korset. Sedan frågade jag: ”Vad tror ni att vi ska arbeta med idag?”. Eleverna förstod snabbt och flera av dem svarade förstås ”påsken”. En elev verkade dock inte riktigt nöjd med svaret. Han räckte upp handen och frågade fundersamt; ”Varför har du ritat Jesus? Vad har han med påsken att göra?”

I läroplanens centrala innehåll för so i åk. 1-3 står det att vi ska arbeta med några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Eleverna ska också ta del av några berättelser ur bibeln och berättelsernas innebörd. Så här dagarna innan påsk är det därför ett utmärkt tillfälle att arbeta med de berättelser inom judendom och kristendom som handlar om påsken.  Som ni säkert vet firas den judiska påsken (pesach) till minne av judarnas uttåg ur Egypten och inom kristendomen firas ju (vilket de flesta vuxna vet, men faktiskt inte alla barn) påsken till minne av Jesus lidande, död och uppståndelse. Förutom att eleverna får ta del av spännande berättelser brukar det också bli en aha-upplevelse för dem när de förstår att Jesus firade den judiska påsken när han blev arresterad av romarna.

Jesus

Ett sätt att ta del av berättelserna är att låta eleverna se dem på film. Det går att hitta tecknade filmer både om Moses och Jesus på Youtube och SLI. Serierna heter ”Den animerade bibeln” och ”Bibelns berättelser”.  Det finns också en film som heter ”Prinsen av Egypten” som handlar om Moses och uttåget ur Egypten, vilken många uppskattar. Om ni visar filmerna, tänk på att diskutera innehållet efteråt. I en del av filmerna, t.ex. i Prinsen av Egypten, har historien ändrats lite. Därför kan det också vara bra att läsa berättelserna om Moses och Jesus ur t.ex. ”Bibel för barn” eller någon annan bok som berättar om bibelberättelserna. Var beredd på att texterna ibland kan vara lite svåra för eleverna att förstå och att du själv får ändra lite i texten när du läser. Ett annat uppskattat sätt brukar vara att berätta historierna för eleverna.

När jag höll min lektion om påsktraditioner försökte jag berätta och förklara alla möjliga traditioner kring påsken, men den berättelsen som verkade ha gjort störst intryck på eleverna var den om Jesus. Resten av veckan lekte nämligen barnen rollspel på fritids som handlade om Jesus och hans sista tid. Tänk att denna 2000-åriga berättelse fortfarande kan fängsla och fascinera på detta sätt?

Jag tror att det finns ett behov av gemensamma berättelser hos barnen som alla har kunskap om och kan relatera till.

Veckans tips, annat om påsken:

Fakta om påsken från Nordiska Museet

Påskpyssel från Unga Fakta

Läromedelslotteriet

Jag har jobbat på skolor i fyra olika kommuner sedan jag tog min examen för 20 år sedan. Att byta arbetsplats ett par gånger i livet tror jag kan vara bra även för lärare. De kan ta lite på krafterna, men är också spännande och utvecklande. Givetvis har alla skolor för- och nackdelar men på det hela taget har det inte varit någon större skillnad. Ibland ändrar naturligtvis skolor karaktär utan att läraren byter arbete. Skolor kan byta inriktning, lärare och skolledare går i pension osv. En del skillnader är lite mer väntade en del kanske lite mer oväntade.

klassbild2

En sak som jag har förvånats över är att det kan skilja så mycket åt i vad skolorna satsar på läromedel, den s.k. läromedelspengen. Jag har själv varit med om att ha allt från ett par hundra till en tusenlapp per elev och läsår. I min bekantskapskrets har jag lärare som har en läromedelspeng som ligger ännu lägre. Det finns skolor där lärarna på lågstadiet har 250 kr per elev och läsår. 250 kr som ska räcka till läromedel (och i vissa fall även förbrukningsmaterial som pennor, sudd, papper, limstift, målarfärg o.s.v.) i alla skolämnen under ett helt år. Detta till elever som är nybörjare på att läsa, skriva och räkna, vilket gör att de behöver bra lärverktyg som följer läroplanen och underlättar deras inlärning. På lågstadiet skriver till exempel eleverna ofta i sina matteböcker vilket gör att de inte kan återanvändas. Återanvändning är vanligare på högstadiet. Att detta inte går ihop behöver du inte vara Einstein för att lista ut.

Allra värst är det ofta för de lärare som ska starta upp en ny verksamhet. Många jag talat med får nämligen ingenting extra när verksamheten är ny och det inte finns något material alls sedan tidigare. Jag har själv varit med om att få förslaget att jag och eleverna skulle göra läromedlen till en ny verksamhet – eftersom vi skulle vara en kulturinriktning. Denna typ av besparingar förtäckt av vackra ord har jag en känsla av blir allt vanligare i skolan. Föräldrarna vet nog inte om att barnen som ibland kan få leksaker för många tusentals kronor per år, inte ens har en tiondel för sina läromedel.

I rapporten ”Kostnadsökning eller kvalitetsminskning” från september 2015 har läromedelskostnaderna undersökts och analyserats av Lärarnas Riksförbund. Undersökningen visar att spridningen mellan kommuner är väldigt stor. De kommuner som använde mest resurser till läromedel per elev spenderade nästan 11 gånger mer än den kommun som använde minst. Dessutom har spridningen ökat sedan 2009. Undersökningen bekräftar min bild av en orättvis och närmast ojämlik skillnad mellan olika kommuner. Orättvisan fortsätter eftersom läromedelspengen också är olika mellan skolor inom samma kommun. Det är nämligen till syvende och sist skolledningen som bestämmer hur mycket pengar som ska satsas på läromedel på skolan. Detta kan leda till att på en skola kan lärarna i det närmaste ha obegränsat med pengar att lägga på läromedel, medan lärarna på en annan skola knappt har råd med en mattebok.

Enligt skollagens 10 kapitel 10§ ska eleverna ha tillgång till de böcker och andra lärverktyg som behövs för att få en tidsenlig utbildning. Frågan är om det är möjligt för skolor att erbjuda detta när lärarna inte har tillräckligt med pengar att köpa rätt arbetsmaterial för.

Veckans tips: intressanta artiklar om läromedel

Tema Läromedel-forskning från Skolverket

DN Debatt 2015-04-06 ”Framtidens skola behöver en strategi för läromedel”

Lärarnas Riksförbund ”Kostnadsökning eller kvalitetsminskning” rapport från september 2015

Släng inte pennorna än!

Att utveckla sin undervisning och att hela tiden sträva efter att hitta bättre metoder och pedagogiska grepp är en viktig del av läraryrket. Ett sätt att få nya perspektiv är att besöka skolmässor och göra studiebesök. För några veckor sedan hade jag möjlighet att besöka Bett-mässan och även besöka Woodcroft Primary School i London. Detta besök har jag berättat mer om i tidigare blogginlägg och nu tänker jag dela med mig av ytterligare en reflektion .

Under besöket på Woodcroft gick vi på rundvandring i skolan. Väggarna i korridorerna var prydda med teckningar och elevarbeten. Målningarna var noggranna och gjorda av olika material. Elevarbetena var genomtänkta och ofta, vilket förvånade mig, skrivna för hand med penna. Detta var alltså en skola som valts ut för att visa hur de arbetar med digitala verktyg men de arbeten de valt att sätta upp på sina väggar var ofta skrivna för hand.

bild fr. wc

Hemma i Sverige och mitt eget klassrum har jag funderat över väggarna på Woodcroft Primary School. Tänk att en skola som storsatsar på digital teknik väljer att visa upp arbeten som är handskrivna? Dessutom verkar det som att eleverna lärt sig att skriva ordentligt med penna. Texten på bilden nedan var en genomsnittlig text och eleven som skrivit den går i grade 3, vilket motsvarar åk. 2 i Sverige, och visst måste man säga att texten är bra för att vara skriven av en elev i 8-årsåldern?

Mrs Twit

I dagens samhälle går vi allt mer bort från att använda penna och skriva för hand. Hur detta påverkar inlärningen finns ännu inte så mycket forskning om. I serien ”Skolministeriet” från Utbildningsradion berättas i programmet ”Vad går förlorat med handskriften” att det finns en oro att ett uteslutande användande av läsplattor och skrivbord kan påverka den tidiga läs- och skrivinlärningen negativt. I programmet berättas både om fördelar med och farhågor kring ny teknik.  Enligt personerna som intervjuas finns det ännu inte tillräckligt med neurologisk forskning om vad som händer i hjärnan när vi formar bokstäver för hand och vad som går förlorat när vi alltmer använder tangentbord att skriva på. De menar att vi inte ska välja bort tekniken, utan att vi måste ta reda på hur hjärnan påverkas och i vilka sammanhang det spelar roll och inte.

Hur kan vi då använda den digitala tekniken för att även utveckla elevernas analoga skrivande? För det finns också forskning som visar att det kan vara enklare för elever att börja skriva sina texter digitalt. Åke Grönlund, professor vid Örebro universitet, har gjort en studie där han undersökte Sollentunaelevernas kunskapsutveckling före och efter skolan börjat använda sig av IT-stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Enligt Grönlund förbättrades elevernas skrivande och kommunikationsförmåga när de kunde koncentrera sig på själva texten och inte behövde koncentrera sig på att forma bokstäver. Dessutom hade skolorna i Sollentuna gemensamma webbsidor där eleverna la upp sina texter, vilket gjorde det enklare för lärare och klasskamrater att läsa och ge feedback till texterna, vilket också var positivt för lärandet.

På Woodcroft Primary School valde de definitivt inte bort tekniken, snarare tvärtom. Eleverna skrev sina texter digitalt och delade dem med klasskamrater och lärare. De använde digital teknik i alla ämnen på skolan. Samtidigt valde de inte bort den analoga tekniken utan prydde skolans väggar med teckningar och berättelser gjorda för hand. 8-åringen som skrev sagan om Mrs. Twit kan forma bokstäver och skriva med tydlig handskrift, vilket tyder på att hen fått en hel del träning i detta.

 Jag tror att vi måste vara noga med att låta både den digitala och den analoga tekniken ta plats i undervisningen. Inom snar framtid hoppas jag också kunna  ta del av forskning om vad som händer i vår hjärna när vi formar bokstäver för hand. För visst händer det saker? Kan det vara så att vi i skolan kan vinna på att resonera på samma sätt som personalen på Google gör på sina möten? Personalen på Google har förmodligen tillgång till de bästa digitala verktygen man kan tänka sig och de som vill bromsa teknikutvecklingen är förmodligen i minoritet bland de anställda. Men de väljer ofta att skriva för hand. De bedömer att kreativiteten och minnet blir bättre när motoriken och hjärnan arbetar tillsammans. Jag tror i alla fall att det är i alla fall värt att undersöka vidare innan vi tar bort pennorna och penslarna från barnen.

Googlebild

Veckans tips, mer om analogt och digitalt skrivande:

Skolministeriet ”Vad går förlorat med handskriften”

Svenska Dagbladet ”Handskrift en förlorad konst”

Barn lär sig skriva och läsa snabbare med it-undervisning

Att byta skola

När jag träffar nya bekantskaper och ska berätta om mitt yrke brukar jag vara noga med att inte säga att jag ÄR lärare, utan att jag ARBETAR som lärare. Jag tänker som så, jag är väldigt många saker, t.ex. mamma, fru, dotter, syster, vän, granne, men jag är inte mitt yrke. Jag är en människa som råkar arbeta som lärare.

Att läraryrket är just ett yrke, och inte ett kall eller livsprojekt, har de senaste åren blivit en viktig ståndpunkt för mig. Det ska gå att arbeta som lärare och vara mamma, fru, vän o.s.v. och samtidigt göra ett bra jobb, t.o.m. ett mycket bra jobb. Finns inte dessa förutsättningar måste situationen ändras. Och jag tror att det ofta är upp till var och en att ta tag i och förändra sin situation.

För tre månader bestämde jag mig för att ta tag i min situation. Jag tackade ja till en lärartjänst på en skola närmare mitt hem. För mig innebär ändringen att jag får två timmar mindre pendlingstid per dag. Två timmar mer att lägga på min familj och mitt jobb, ett ganska enkelt beslut kan tyckas. Framför allt för mig som har starka principer om jobb och hem. Trodde jag.

byta skola

I praktiken har jag under en tid gått och funderat på om det är rätt mot barnen d.v.s. eleverna, kollegorna, föräldrarna. Jag byter ju dessutom skola mitt i terminen. Förra veckan var ett extra tungt uppvaknande för mig. Jag hade mina sista dagar som klasslärare på Rödabergsskolan i Stockholm och insåg att alla mina principer var bortblåsta. Trots att jag mentalt kunde förstå att mitt liv kommer att bli så mycket enklare med kortare pendlingstid, så hade jag svårt för att släppa tanken att jag fattat fel beslut. Jag låg faktiskt sömnlös på nätterna och grubblade över hur det ska gå för mina elever. Kommer alla att lära sig den digitala klockan ordentligt? Kommer alla att skriva berättelser med tydlig inledning, handling och avslutning på nationella proven i vår? Och framför allt, hur kommer det att gå för mig som inte kommer att få vara en del i elevernas fortsatta lärande? Som tur är verkar skolledningen fått tag på en bra lärare till klassen, annars hade jag väl knappt sovit någonting.

Men kanske det är just det som är tjusningen i läraryrket? Förmånen att under en period få vara en betydande del av människors liv. Vilken tur då att det finns nya elever, kollegor och föräldrar att möta på andra skolor. Och nu kommer jag att få möjlighet till det.

Efter min första dag på min nya skola känns det genast bättre. Det här kommer att bli bra. Jag kommer skratta och gråta även här.

Till mina f.d. elever, föräldrar och kollegor tack för allt. Jag kommer att sakna er!

Vattenmolekyler och Google Drive

I mitt förra blogginlägg berättade jag om ett studiebesök på Woodcroft Primary School i London. Under besöket fick vi se många bra exempel på hur digitala verktyg kan användas i skolan. Ett exempel på detta var en lektion i engelska då eleverna arbetade med berättande texter i molntjänsten Google Drive. Eleverna, som arbetade i par, kunde hela tiden följa klasskamraternas arbete både på sin egen skärm och på Smartboarden. Läraren gick runt bland eleverna, kommenterade och gav feedback. Arbetssättet gjorde att eleverna på ett enkelt sätt kunde få tips på, både av läraren och av klasskompisarna, hur de kunde förbättra sina texter. 

Väl hemma i Sverige bestämde jag mig för att testa Google Drive i min klass. I NO håller vi just på att arbeta med vattnets olika former; is, vatten och gas. Under en av lektionerna tittade vi på filmen ”Speed och Vattenmannen” från Utbildningsradion. Länk till filmen har du här. I filmen visas hur vattenmolekylerna rör sig under de olika formerna. Efter filmen fick eleverna i uppgift att skriva ned vad som händer med molekylerna när vatten går från en form till en annan. Likt eleverna på Woodcroft, fick mina elever arbeta i par och skriva i Google Drive.

Google Drive

Eftersom vi inte arbetat i något Google verktyg tidigare fick jag innan lektionen skapa ett Google konto för klassen. Mina elever går i åk. 3 och eftersom Google har en åldersgräns på 13 år får de inte skapa egna. Lösningen blev att göra ett klasskonto som alla kan använda sig av. Detta var inte svårt och gick relativt snabbt att lösa. Jag gjorde några missar under lektionen. Några elever började t.ex. att skriva i samma spalt, vilket inte var så lyckat. Nästa gång kommer jag tydligare gå igenom med eleverna var i dokumentet de ska börja. Men när väl alla kommit igång fungerande skrivandet mycket bra. Alla elever i klassen var engagerade och lyckades på relativt kort tid skriva ned sina tankar. Eftersom de arbetade i par och hela tiden diskuterade med varandra (och med mig) upplevde jag också att alla förstod vad som händer med molekylerna när vatten går från ett tillstånd till ett annat. Med Google Drive kunde de också på kort tid formulera sina nya kunskaper i skrift och dessutom se klasskamraternas texter.

Vad händer med vattenmolekylerna

När vi utvärderade sa eleverna att de tyckte att lektionen var rolig, att de lärt sig mer om vattnets former och framför allt att det var bra att kunna se vad de andra klasskamraterna hade skrivit. ”Då får man tips av varandra” var en kommentar. Själv var jag nöjd med en lektion där alla elever varit aktiva, engagerade och glada över att lära sig något nytt.

Veckans tips:

Lär dig mer om Google Drive:

Mikael Bruérs blogg om de tre grundverktygen i Google Drive

Susanne Jönssons blogg om GAFE (Google Apps for Education) för yngre elever

Teknik som ett verktyg för pedagogiken

Under några intensiva dagar förra veckan var jag och några av mina ämnesspanarkollegor i London och besökte den internationella IT-mässan Bett. Vi fick också möjlighet att lyssna på flera skolor från Norden som berättade hur de använder IT i sin undervisning, bl.a. berättade Årstaskolans duktiga elever om sitt projekt ”Livsviktig poesi”. Jag hade turen att få besöka Woodcroft Primary School, en mångkulturell skola utanför London med elever från 3 till 11 år. På skolan använde de digitala verktyg i all verksamhet och jag kommer att berätta mer om mina intryck i senare blogginlägg. Eftersom mässan fokuserade på digitala verktyg och urvalet skolor där vi gjorde studiebesök antagligen var skolor som låg i framkant föreställer jag mig att det vi fick se var framgångsrika skolor inom just IT.

IMG_1746

Struktur och organisation

Ett av de mest bestående intrycken från Woodcroft Primary School och de andra skolorna var att det fanns en struktur och ordning som saknas i många skolor i Sverige. Ordningen syntes i klassrummen bland lärare och elever, men också i hur skolan organiserat implementeringen av digitala verktyg. På Woodcroft Primary School var skolans rektor drivande och hade ett tydligt mål att göra tekniken enkel för sin personal. Skolan hade också en ”IT-Manager” och en ”Lead Computer Teacher” och dessa centrala personer hade sina olika ansvarsområden, den ene att sköta tekniken och den andra att utveckla pedagogiken.

IMG_1751

Pedagoger ansvarar för tekniken

Idag finns inte ens IT-ansvariga på alla skolor i Sverige utan skolans personal kan bli hänvisade till kommunens IT-avdelning. Den pedagogiska kopplingen finns därför inte alls. På de skolor som har en IT-ansvarig har den personen ofta fullt upp med att serva och installera själva hårdvaran och nätverket. Ofta är dessa personer just IT-tekniker utan någon pedagogisk utbildning eller ansvar. Den pedagogiska och didaktiska kunskapen om vilket verktyg som passar till just den lektionen eller det ändamålet finns då inte.

Tekniken utgår från pedagogiken

De framgångsrika skolor som visades upp för oss hade alla en nyckelperson, ofta en lärare, som själv använt digitala verktyg på ett framgångsrikt sätt i sin undervisning. Den ansvariga personen hade sedan utvecklat sina idéer och fått möjlighet att sprida dem till sina kollegor på ett organiserat sätt. Fokus låg hela tiden på att utveckla lärandet och skolorna använde tekniken till att få eleverna att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling.

Jag tror att vi är många i skolans värld som skulle vinna på att låta tekniken stödja pedagogiken i stället för att uppfinna en pedagogik som passar tekniken.

Årstider och årstidsväxlingar

Nu när många av oss går runt och fryser blir vi påminda om årstiderna. Både barn och vuxna kan behöva en påminnelse om att det krävs lite olika kläder under olika årstider. I årskurs 1 brukar jag arbeta med årstiderna och hur djur och natur förändras och anpassar sig efter dem. Ett ganska enkelt sätt att göra detta på är att välja ut ett träd i närheten av skolan och dokumentera vad som händer med trädet och området runt det under ett år. Vi brukar också välja ut ett fotografi för varje årstid. När vi sedan lägger fotografierna bredvid syns det tydligt hur trädet växlar utseende under året. Eleverna får också måla av träden och får på så sätt sina egna årstidstavlor.

Träd-våren

Arbetet med årstiderna pågår med andra ord under hela åk.1. Jag och ofta någon kollega brukar arbeta tematiskt i ett flertal ämnen bland annat svenska, musik, bild och de natur- och samhällsorienterande ämnena. Nu när vintern kommit på riktigt tänkte jag dela med mig av några tips på hur man kan arbeta med årstiden vinter. Jag brukar starta upp vintertemat efter jullovet. Vi börjar med en repetition om vad vi pratade om när vi arbetade med hösten, nämligen att djuren och växterna förbereder sig för vintern.

vad händer på hösten

Efter att vi tittat på vårt foto av trädet från i höstas, är det dags att ta en titt på trädet i vinterskrud. Förhoppningsvis har det kommit snö då, annars kan det vara en tanke att vänta med besöket tills dess att det har snöat. Vi pratar om vad som hänt i naturen sedan sist, dokumenterar och tar bilder som vi sedan kan använda i skolan. I skolan får sedan eleverna göra sin vintermålning av trädet. Eleverna får också göra en egen bok där de kan dokumentera delar av vårt arbete. I boken klistrar eleverna bl.a. in texterna på de sånger vi sjunger under temat.

Min vinterbok

Fina vintersånger hittar du t.ex. i sångboken ”Låtar året runt höst/vinter” som ges ut av Lutfisken förlag. Här hittar du information kring  den. Det finns en CD till med alla sånger om du vill ha musik till. Självklart går det också att hitta sånger på Youtube. Här har du t.ex. klassikern ”Nej se det snöar”.

I boken brukar barnen skriva och måla av några vinterfåglar och några djurs spår i snön. På naturhistoriska riksmuseet kan du hitta fakta om detta.

Fakta om vinterfåglar

Fakta om djurspår

Unga fakta har också material du kan använda.

Gör en fågelskådarbok om vinterfåglar

Gör djurspår i gips

Inom vintertemat brukar jag också passa på att arbeta med vattnets olika tillstånd fast, flytande och gas. Mer om detta kommer i nästa blogginlägg.

Veckans tips: Ninna Kristiansen visar hur hon arbetat med djurs anpassningar till vintern i bloggen ”I ugglornas näste”, se nedan:

Hur anpassar sig olika djur till att klara vintern, strategi 1

Hur anpassar sig olika djur till att klara vintern, strategi 2

Hur anpassar sig olika djur till att klara vintern, strategi 3

Hur anpassar sig olika djur till att klara vintern, strategi 4