Stava rätt?

En fråga som ofta återkommer bland lågstadielärare är hur mycket vi ska träna eleverna i att stava rätt. Ska vi lärare ”peta” i elevernas texter och rätta vartenda stavfel eller ska eleverna få skriva fritt? Förstör vi barnens skrivlust om de måste sudda och ändra i texten så fort det blir fel?

Min erfarenhet är att många elever vill stava rätt. De frågar om de inte vet hur ett ord stavas och vill ha hjälp. Problemet kan då vara att jag som lärare inte hinner hjälpa alla. Ett sätt att underlätta detta är att använda digitala verktyg, vilket jag skrivit om i tidigare inlägg.

Jag brukar också undervisa barnen i språklära. Vi går igenom stavningsregler och övar på hur dessa fungerar. Alla elever kanske inte tar till sig stavningsreglerna just då, men eftersom vi återkommer till dessa senare under året så brukar många i alla fall bli hjälpta av dem. Dessutom brukar jag skriva upp reglerna och sätta upp dem i klassrummet. Där kan eleverna gå tillbaka och repetera ifall de har glömt.

I år har vi precis tränat på vokalerna och dubbelteckning i min åk. 3. Jag tänkte därför i detta inlägg dela med mig hur vi, på ett relativt enkelt sätt, arbetat med det.

2016-09-09-1

Eleverna hade redan i åk. 2 arbetat med vokalerna och vi började med att repetera vilka vokalerna är. Jag har under många år lärt ut ”Vokalvisan”, texten ser du ovan. Vokalvisan är kort och brukar vara enkel att komma ihåg för eleverna. I år har jag testat en ny sång, nämligen Gåspennans ”AOUÅ EIYÄÖ” som finns på Youtube. I sången sjunger Holger och Fixx om vokalerna. De berättar både om reglerna för lång och kort vokal och går igenom dubbelteckning. I slutet av sången nämner de också vilka vokaler som är hårda och vilka som är mjuka.

Efter att vi lyssnat på sången skrev vi en gemensam tanketavla på tavlan. Tankekartan har jag sedan sammanställt till en affisch. Så här ser den ut:

2016-09-09

Sist, men inte minst, fick eleverna öva på vokalerna och dubbelteckning i vårt digitala läromedel i svenska. Extrauppgifter hittade jag på elevspel.se. Där finns det både uppgifter för de som behöver öva lite extra och de som behöver utmaningar.

Under året kommer vi kunna gå tillbaka och repetera reglerna, både genom att titta på Youtubefilmen och affischen. Jag kan också hänvisa till affischen när jag ser att någon av mina elever behöver träna på dubbelteckning. Min förhoppning är att detta ska hjälpa eleverna att bli säkrare på att stava rätt.

Skrivlusten är mycket viktig för ett barn som nyss lärt sig skriva och visst ska vi vara noga med att inte förstöra den, men samtidigt måste vi i skolan också ge eleverna verktyg för att kunna använda språket rätt. ”Förut kunde jag inte stava så bra men nu har jag lärt mig det på svensklektionerna”, sa en tidigare elev på ett utvecklingssamtal. Visst är det ljuv musik i en lärares öron?

Här kan du ladda ner affischen och Vokalvisan:

Vokalerna affisch

Vokalvisan

Eleverna redovisar och lär

I mitt föregående blogginlägg skev jag om hur jag provat att låta eleverna vara med och lära ut värdegrunden till yngre elever. Här kommer ett förslag på hur man kan göra för att låta eleverna vara med och föreslå matematiklösningar till varandra. Jag tyckte det fungerade bra tidigare och ska prova igen.

Förra hösten gick jag och mina dåvarande kollegor Matematiklyftets modul om problemlösning. På skolan var vi många med stort intresse för matematik, vilket gjorde att vi fick många intressanta och givande diskussioner kring de uppgifter vi utförde. Vi pratade bl.a. om hur vi skulle planera våra lektioner i problemlösning så att de blev så effektiva som möjligt. I modulen förklaras att lektionerna ska innehålla sex olika faser nämligen; återkopplingsfas, presentationsfas, idéfas, lösningsfas, redovisningsfas och reflektionsfas. Här kan du läsa mer om de olika faserna och vad de ska innehålla

Själv fastnade jag mest för den näst sista fasen, redovisningsfasen. Under denna fas ska eleverna förklara sina lösningar framme vid tavlan samt lyssna på sina klasskamraters förklaringar. Läraren ska leda diskussionen, påtala likheter och olikheter samt hjälpa eleverna att generalisera och hitta mönster. Att se och diskutera olika sätt att lösa problemen var mycket nyttigt för eleverna och ett utmärkt sätt för dem att lära av varandra. Även jag som lärare kan få inspiration och idéer till olika sätt att lösa eller förklara ett problem. Nedan är exempel på några olika elevlösningar från min förra klass, en årskurs 3.

2016-09-03 (3)

I år tänkte jag återigen arbeta med problemlösning i min nya klass, även denna gång en trea. Som stöd för mig när jag planerar mina lektioner tänker jag använda denna arbetsgång. Arbetsgången är inspirerad av de tankar kring en lektions olika faser som presenterades i mattelyftet.

2016-09-03 (7)

Problemlösningsuppgifter kommer jag att hämta i ”Problembanken”. Där har Skolverket samlat alla uppgifter som ingår i modulen ”Problemlösning” på ett och samma ställe. Här kan du ta del av dem.

Problembanken åk. 1-3

Problembanken åk. 4-6

Problembanken åk. 7-9

Min tanke är att eleverna ska arbeta i par. Först får de lösa uppgiften på ett kladdpapper och sedan skriva upp sina lösningar på blädderblockspapper. Lösningarna sätter vi upp i klassrummet och eleverna får gå runt och titta på klasskompisarnas lösningar. Jag kommer sedan att välja ut några av lösningarna som vi därefter diskuterar i helklass. Efteråt får eleverna reflektera över sitt lärande med hjälp av denna stödmall.

2016-09-04

Jag hoppas att vi även denna gång kommer att få givande och lärorika samtal kring problemlösning. Det ska bli spännande att se hur det går!

Här kan du ladda ner en Powerpoint med konkretisering av målen för området (obs för åk 1-3) samt arbetsgång och reflektionsmall. Arbetsgången och reflektionsmallen har jag gjort i Canva.

Powerpoint Problemlösning

Arbetsgång Problemlösning

Reflektionsmall

Skolproffs lär ut värdegrund

I början av läsåret brukar jag arbeta med värdegrundsfrågor med mina elever. Förutom att det i vår läroplan står att vi i skolan ska ”utveckla regler för arbete och samvaro i gruppen”, är också min erfarenhet att detta är väl investerad tid som underlättar arbetet senare under året. I klasserna har vi diskuterat hur vi ska bemöta och ta hand om varandra. Vi pratar också om hur vi ska bete oss så att alla i klassen får arbetsro och får möjlighet att lära sig så mycket som möjligt. Vi brukar sammanställa klassregler som vi sedan kan återkomma till under resten av året. Även detta år har jag, under elevernas första vecka, arbetat med att ta fram klassregler. Dessa regler kom vi fram till:

2016-08-20

I år tänker jag utveckla mitt arbete med klassreglerna genom att använda dem i min svenskundervisning. I det centrala innehållet för svenska står det att ”eleven ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang”. De ska göra detta genom ”muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare”, samt att använda ”bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.” Allt detta ska vi träna genom att eleverna ska få göra en instruktionsfilm. Jag har kallat arbetet för ”Skolproffsen”.

Utgångspunkten för arbetet är att eleverna, som nu gått några år i skolan, är specialister, rent av proffs, på hur man beter sig i skolan. Mina elever börjar nu årskurs tre och de är därför äldst på lågstadiet. På något sätt tror jag att vi vuxna ser barnen som är äldst på respektive stadium som väldigt kloka och mogna. Treorna har därför fått det ärofyllda uppdraget att visa årets förstaklassare hur de ska göra för att trivas och lära sig så mycket som möjligt i skolan. Elevernas uppgift är att, i grupp, planera och spela in filmer med namnet ”Så arbetar ett skolproffs” utifrån klassreglerna som vi sammanställt. Tanken är att eleverna först ska spela in en film där allt går fel och sedan en där det blir rätt. De ska också fundera på hur de ska anpassa handlingen i filmen efter mottagaren, i detta fall en 7-åring, så att de tydligt förstår budskapet i filmen. Denna stödmall kommer de få som hjälp:

2016-08-20 (4)

När filmen är klar ska de fundera över hur de ska presentera filmen för ettorna. Hur ska de formulera sig så att ettorna verkligen förstår? Kommer de att förstå budskapet eller behöver det förtydligas på något sätt?  När allt är klart får de träna sina presentationer genom att visa upp både presentation och film för sina klasskamrater. Sedan ska klasskamraterna, genom att använda en checklista, hjälpa till att utveckla presentationerna genom kamratbedömning. När filmerna är bearbetade är det dags att presentera och visa upp dem för ettorna på skolan.

2016-08-20 (1)

Tanken att man lär sig väldigt mycket genom att själv lära ut är också något som jag hört från fler och fler. Genom att se och höra lär vi oss en del, genom att göra lär vi oss mer och när vi lär ut blir vi riktigt bra. Det är något jag vill använda mig mer av i min undervisning.

Klassreglerna, stödmallen och kamratbedömningen har jag gjort i Canva. Om ni vill kan ni ladda ner dessa, samt PowerPoint-presentationen jag gjort, nedan.

PowerPoint-presentation

Klassregler

Stödmall

Kamratbedömning

Sommarlovsläsning

Då var det snart dags igen. Om några dagar kommer ett för många välförtjänt och efterlängtat avbrott ifrån skolarbete och läxor. Visst ska det bli skönt att få ledigt, tid att vara med familjen och bara ta det lugnt? Själv minns jag min barndomskänsla av att en oändlig ledighet väntade på avslutningsdagen. Tänk att vara ledig från skolan i mer än två månader. Känslan att få sommarlov var obeskrivlig.

För ett barn kan sommarlovet kännas långt och tiden oändlig. Vad kan då inte passa bättre än att ägna lite tid till att läsa böcker? Själv minns jag att jag plöjde bok efter bok på stranden. Vilken lycka det var! Att läsa var ett fritidsintresse och nöjet att läsa var en motivation i sig. Läslusten var så vanlig att vi än idag talar om bokslukaråldern. För barnen idag finns det mycket annat som lockar och många barn kan behöva få hjälp med läsmotivationen. Där kan vi i skolan vara till stor hjälp och även hjälpa föräldrar och elever på traven när vi inte finns tillhands, inte minst på sommarlovet.

sommarlovsläsning

Jag har i ett tidigare blogginlägg, Matteuseffekten, beskrivit hur viktig just motivationen är för att öka läsförmågan hos barn. Matteuseffekten går i korthet ut på att den som redan har något blir gynnad och den som inte har något blir missgynnad. Inom läsforskning är det framför allt Keith Stanovich som sammankopplas med Matteuseffekten. Så här skriver Barbro Westlund om Matteuseffekten i boken ”Att undervisa i läsförståelse”

”Stanovich menar att den största skillnaden i läsmängd sker under fritiden. Den som tycker om att läsa tillbringar stor del av fritiden med att läsa medan den som inte tycker om att läsa gör allt för att undvika läsning. Speciellt efter första sommarlovet, när många barn ännu inte befäst sin läsning, kan skillnaderna öka markant. På så sätt blir den rikare allt rikare, medan den fattigare blir allt fattigare, beroende på i hur hög grad barnet exponeras för skriftspråket. Det är således viktigt att samarbetet mellan skola och föräldrar fungerar, både i och utanför skolan.”  (Westlund Barbro, Att undervisa i läsförståelse-lässtrategier och studieteknik, sid. 166).

Så hur kan vi i skolan då hjälpa till med att motivera våra elever till att läsa under sommarlovet? Här kommer några förslag:

  • Läsbingo: Eleverna får en bingobricka med sig hem under sommarlovet och gör ett kryss när de läst en viss tid eller en bok. Här är ett exempel från lektion.se gjord av Sofia Mann.
  • Läsutmaning: Eleverna får i uppdrag att läsa ett visst antal sidor eller böcker under sommarlovet. Om klassen lyckas med uppdraget väntar en överraskning i skolan efter sommarlovet. Eleverna och föräldrar fyller i ett protokoll som ska tas med till skolan efter sommaren.
  • Tipsa om biblioteken: Ibland har biblioteken läsutmaningar för barn under sommaren. Kolla vad som gäller i just din kommun.
  • Bokmärke: Skicka med eleverna ett bokmärke som sommarpresent. Fina mallar finns på sparklebox.
  • Lärandeleks läsutmaningar: Lärandelek har sammanställt flera tips.

Ett tips kan också vara att informera föräldrarna om varför det är viktigt för barnen att läsa under sommaren. Här kan du ta del av ett informationsbrev som jag och mina kollegor har gjort.

Föräldrainfo sommarlovsläsning

Lycka till med läsningen och kom gärna med fler idéer om hur vi kan få fler barn att komma in i den positiva känslan av att läsa mycket även på sommaren.

Att skriva faktatexter

Läsåret börja lida mot sitt slut och mycket handlar nu om att avsluta terminen på ett bra sätt. Det ska bli skönt att vara ledig och få tid till att tänka på annat än skolarbete. Men visst kan det också kännas bra att ha lite tankar inför uppstarten i höst? I detta blogginlägg kommer jag berätta om ett arbetsområde som jag just nu håller på med i min klass, nämligen att skriva faktatexter om djur. Detta upplägg går lika bra att använda på hösten och upplägget passar både åk. 2 och 3. Kanske något att starta upp höstens arbete med?

Arbetets upplägg

Arbetsområdet bygger framför på delar av det centrala innehållet i svenska och biologi för åk. 3. I kursplanen för svenska står det bl.a. att eleverna ska öva ”strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag”, Det står också att eleverna ska arbeta med ”beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras”.  (Lgr 11, centralt innehåll för svenska åk. 3). I biologi ska eleverna arbeta med ”djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras och grupperas samt namn på några förekommande arter”. ( Lgr 11, centralt innehåll biologi åk. 3) Vi övar också på andra delar i kursplanerna (vilket framgår av powerpoint-presentationen till eleverna som presenteras längre ned). När jag planerat arbetsområdet har jag bl.a. inspirerats av Cirkelmodellen av Paula Gibbons och Dylan Williams nyckelstrategier.

  1. Konkretisering av mål för eleverna

Allra först fick eleverna ta del av målen för arbetsområdet. Här kan du ta del av den powerpoint-presentation jag gjorde. I presentationen finns också några ämnesspecifika ord (i detta fall klassificering, utseende, boplats, föda och ungar) med så att vi redan från början kunde prata om vad orden betyder.

IMG_2143

  1. Uppstart av arbetsområdet

Arbetet startades med att utgå ifrån något eleverna redan var bekanta med, nämligen berättande texter. Vi har tidigare arbetat med sagor och berättande texters uppbyggnad. Tanken var att först gå igenom en saga om en igelkott och sedan jämföra den med en faktatext om samma djur för att synliggöra skillnader och likheter. Jag hittade sagan ”Haren och Igelkotten” av Bröderna Grimm uppläst som ljudfil på NE (den finns också på SLI). Nästa steg var att läsa en faktatext om igelkotten. Eleverna jämförde sedan faktatexten med sagan och skrev ned de likheter och skillnader de hittade.

  1. Gemensamt textskrivande

Arbetet fortsatte genom att vi tillsammans läste två olika faktatexter om igelkotten. Vi utgick från en stödmall och strök under den text som passade till våra ämnesspecifika ord. Efter det gjorde vi en gemensam tankekarta.

2016-05-11 (3)

Utifrån tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext på Ipad. Jag använde min Ipad och eleverna kunde hela tiden se vad jag skrev, samtidigt som de skrev på sina Ipads. Vi bestämde också gemensamt vilka meningar och ord vi skulle använda. Innan vi kunde känna oss helt nöjda med texten kollade vi igenom den med hjälp av vår checklista och tränade på kamratbedömning.

2016-05-28 (5)

I checklistan kollar en klasskamrat att alla ämnesspecifika begrepp finns med och ger också feedback genom att skriva två positiva saker med texten (stjärnorna) och en sak kompisen behöver träna vidare på (utropstecknet). När eleverna bearbetat sina texter var det dags att renskriva texten på papper och rita av en igelkott.

Faktatextdjur3

  1. Individuellt textskrivande

Den sista punkten, individuellt skrivande, ska vi arbeta med under veckan som kommer. Eftersom jag grundligt gått igenom de olika momenten ska det bli spännande att se hur arbetet går när de ska arbeta själva. Eleverna ska få välja djur som finns i deras närområde (t.ex. hare, grävling, räv, rådjur, skogsmus m.m.) och skriva en faktatext utifrån arbetsgången:

2016-05-30

Stödmallen, checklistan och arbetsgången har jag gjort i Canva. Här kan ni ladda ned dem, om ni vill.

Stödmall faktatext

Checklista faktatext

Arbetsgång faktatext

Veckans tips:

Jag har fått många bra tips och idéer av att läsa Kim Sjöbergs blogg om faktatexter. Här kan du läsa den:

Kim Sjöberg faktatext-cirkelmodellen

Vill du lära dig hur man använder Canva har min ämnesspanarkollega Annika Sjödahl skrivit flera blogginlägg om detta. Här är ett av dem:

Visat på SETT – hur du KAN göra en Canva

Stimulera och stötta samtidigt

Bland mina vänner och bekanta finns det många lärare, men också många som arbetar med andra yrken. Flera av mina vänner, vare sig de är lärare eller inte, har barn i skolåldern och när vi träffas så pratar vi ofta om skolan, både ur lärar- och föräldraperspektiv.

För en tid sedan fick jag en fråga av en av mina väninnor (som inte själv är lärare) angående hennes sons läxor i matematik. Min väninna upplevde att läxorna var alldeles för enkla och hon behövde råd hur hon på att bra sätt kunde ta upp detta med sonens lärare. När vi pratat förstod jag att hon inte bara uppfattade läxorna som för enkla, utan hela matematikkursen. Sonen, som har kommit långt i sitt matematiska tänkande, känner sig understimulerad och upplever matematiken i skolan som tråkig.

Just detta, att stimulera och hinna med de elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling, tycker jag är ett av de svåraste (men också viktigaste) uppdragen i min undervisning. Hur ska jag organisera mina lektioner så att jag hinner se alla elever och ge dem det stöd de behöver (och faktiskt har rätt till)? Om det så gäller extra stöd eller extra stimulans. Detta är egentligen ett omöjligt uppdrag.

IMG_1376 (2)

I matematiken har jag testat att göra på lite olika sätt. Under något år lät jag t.ex. elever som kommit långt räkna i en svårare mattebok. Under min första tid som lärare, i mitten av 90-talet, arbetade alla mina elever med individuella uppgifter i ett arbetsschema. Inget av dessa alternativ tyckte jag fungerade speciellt bra eftersom eleverna lämnades för mycket ensamma i sitt lärande.

De senaste åren har jag lagt upp mina lektioner på följande vis. Jag har, av olika anledningar, försökt strukturera upp lektionerna så att eleverna tydligt vet vad vi ska arbeta med och vad som förväntas av dem när lektionen är slut:

Så här kan en lektion i matematik gå till:

1.       Vi börjar med att gå igenom vad vi ska arbeta med och vad eleverna förväntas ha lärt sig/ arbetat med när lektionen är slut.

2.       Jag har en genomgång på tavlan om det som lektionen ska handla om.

3.       Vi gör några övningsexempel tillsammans i klassen och diskuterar olika lösningar. Eleverna får reda på vad de ska ha gjort under lektionen, t.ex. vilka sidor i matteboken som ska vara gjorde innan lektionen är slut.

4.       De elever som känner att de kan får fortsätta arbeta själva, vi andra fortsätter med att göra övningsexempel tills att alla har förstått.

5.       När eleverna är klara får de extrauppgifter, t.ex. på Ipaden eller stencil, utifrån sina individuella behov.

6.       I slutet av lektionen stämmer vi av hur arbetet har gått. De elever som inte hunnit det de ska får hjälp med att planera när de ska göra klart sina uppgifter.

IMG_1370

Denna arbetsgång brukar innebära att de elever som kommit långt både får vara med och diskutera matematik, samtidigt som de under lektionen också får arbeta med mer utmanande uppgifter. De hinner ofta snabbt räkna igenom de nödvändiga uppgifterna i boken och kan få extrauppgifter. I läroplanen finns det ett relativt stort fokus på förmågan att resonera sig fram till lösningar. Jag tror att den gemensamma diskussionen där även elever kommer med förslag på lösningar och resonemang är ett mycket bra sätt att fördjupa sina kunskaper, inte minst för de duktiga eleverna. Det finns också pedagoger och forskare som ser ett mycket stort värde för eleverna av att lära ut och lära av varandra.

Jag tror att det viktigaste för de duktiga eleverna är att de får stimulans och möjlighet att räkna svårare uppgifter då och då. Nu finns det också många möjligheter att erbjuda det, inte minst digitalt. Jag tar givetvis gärna emot fler tips på hur stimulans för begåvade elever kan uppnås. Det kan vara intressant med metoder som det ser ut nu när jag som lärare ska vägleda 28 barn på olika nivåer eller andra former för undervisning.

Hur gick det då med mina väninna? Vad gav jag henne för råd? Jo, självklart var det att prata med läraren. Berätta att sonen upplever att matematiken är för enkel och be om råd hur de tillsammans, i skolan och hemmet, kan arbeta för att ge sonen stimulans. Jag tipsade också om några bra sidor på nätet, jag har sammanställt några på min klassblogg. För självklart vill vi som arbetar i skolan att alla elever ska utvecklas och få den stimulans de behöver. Ibland kan det bara vara svårt att få till det, när vi har många elever och begränsade resurser.

Penna plus platta = sant

I onsdags kunde vi, bl.a. i DN och SvD, läsa om en studie gjord av forskare från Stavangers Universitet i Norge. Stavangerforskarna testade hur mycket 36 personer, i åldern 19-54 år, mindes av en lista av ord efter att ha skrivit orden på tre olika sätt, nämligen med penna på papper, med surfplatta och på ett tangentbord. Det visade sig att de personer som skrivit orden för hand kom ihåg orden bättre än de andra. Forskarna tror därför att det kan vara en fördel för minnet att skriva för hand.

IMG_1545 (2)

För en tid sedan skrev jag ned några tankar kring handskriften och dess betydelse för läs- och skrivinlärningen i skolan. Jag skrev då inte bara om fördelar med att skriva för hand (vilket det uppenbarligen finns), utan också om förtjänsterna med att låta eleverna skriva digitalt på tangentbord eller surfplatta. Det finns nämligen också forskning som visar att det är enklare för eleverna att skriva, bearbeta och få feedback på sina texter digitalt. Det finns alltså både forskning som förespråkar att eleverna ska skriva för hand med penna, och forskning som visar att eleverna ska skriva på surfplatta eller tangentbord. Hur ska vi som lärare då veta hur vi ska lägga upp vår skrivundervisning på bästa sätt?

Men måste vi verkligen välja det ena eller andra sättet? Kan det inte vara bättre att fundera på när det passar bäst att använda det ena eller det andra verktyget och sedan använda det verktyg som passar bäst utifrån den forskning som finns?

Sedan några månader tillbaka arbetar jag i en klass där alla elever har tillgång till varsin Ipad. Jag började därför fundera över hur jag skulle lägga upp min undervisning för att nyttja tekniken på bästa sätt. Samtidigt ville jag också att mina elever, som går i åk. 2, skulle träna på att skriva för hand med penna, eftersom jag vet att det gynnar deras skrivutveckling. Jag bestämde då att försöka blanda det digitala och analoga skrivandet och utnyttja de olika verktygens fördelar.

2016-04-29 (2)Min tanke med arbetsgången var att eleverna skulle börja med att planera sitt skrivande genom att skriva en stödmall för hand. När de sedan skulle börja producera själva texten fick de använda ett digitalt verktyg. De behövde då inte använda tankekraft och energi på att forma bokstäverna rätt och samtidigt dra nytta av ordbehandlingsprogrammets olika funktioner.  När eleverna fått feedback, rättat stavfel och skrivit klart texten fick de sedan renskriva texten med penna. Jag tror nämligen att det ligger mycket i de undersökningar som säger att skriva för hand gör att vi minns det skrivna bättre. Det är därför en bra övning att skriva av en korrekt skriven text. Dessutom är det ett bra tillfälle att öva välskrivning, vilket också är viktigt på lågstadiet.

Jag tyckte att detta arbetssätt fungerade bra och kommer att fortsätta vid fler tillfällen. Sedan är det självfallet inte bra att göra på samma sätt hela tiden. Samtidigt är det viktigt att vi funderar över hur vi bäst kan använda de verktyg vi har till förfogande i våra klassrum. Om det så är datorer, surfplattor eller pennor. Ett och samma verktyg är sällan bäst på allt.

Här kan du läsa mitt tidigare inlägg om handskriften:

Släng inte pennorna än!

Våren är här!

Äntligen är våren här! Visst är det lika härligt varje gång våren gör entré? Plötsligt har det hänt och då gäller det att passa på att studera kännetecknen för denna härliga, men ganska korta årstid. I läroplanens centrala innehåll för biologi för åk.1-3 står det att undervisningen bland annat ska innehålla enkla fältstudier i elevernas närmiljö. Det står också att eleverna ska veta hur man känner till årstider och årstidsväxlingar. Vad kan då passa bättre än att göra en vårvandring i en skog eller park nära skolan?

Tussilago2

Skolan där jag arbetar, som ligger i Sigtuna, har ett samarbete med kommunens naturskola. Detta innebär att vi under ett antal dagar per läsår får komma dit på besök. Dessa dagar brukar vara ett mycket roligt och lärorikt inslag i no-undervisningen. Men självklart går det bra att gå på vårvandring med eleverna även om skolan inte har något samarbete med en naturskola. Vill du ha tips på vad du kan ta upp på en vårvandring kan du gå in på Sigtuna Naturskolas hemsida. Här hittar du den:

Dag 2: Djur, växter och svampar (vår)

Där finns också en introduktionsfilm som fungerar bra att använda även om klassen inte ska besöka naturskolan.

Att studera och uppleva naturen på plats är självklart det bästa och att vara ute en dag brukar ge många nya kunskaper. Men som repetition och för att komma ihåg alla nya intryck kan det också vara bra att på något sätt dokumentera sina upplevelser. Under min och mina elevers besök i skogen fick vi uppleva våren med alla våra sinnen. Jag valde därför att utgå från människans fem sinnen när vi, väl tillbaka i klassrummet, fortsatte vårt arbete om våren.

Det första eleverna fick göra var att fundera på följande: Vilka vårtecken kunde vi se och höra? Hur kändes våren? Hur smakade och luktade våren? Jo, vi såg att träden hade fått knoppar och att vårblommorna börjat att blomma. Vi kände solen som värmde våra kinder och vi hörde fågelkvitter. Våren smakar gott, tyckte många av eleverna, efter att de fått smaka på björksav. Frågorna och svaren utmynnade så småningom i en gemensam tankekarta på whiteboarden. Sedan var det dags för eleverna att skriva en egen tankekarta.

tankekarta elev

Denna gång fick de göra detta tillsammans i grupp om tre till fyra elever. De fick också i uppgift att hitta på ett namn på sin grupp. Namnet skulle ha någon koppling till vårvandringen vi gjort dagen innan. Med tankekartan som stöd, skrev sedan eleverna ned några korta anteckningar på sina Ipads. För att enkelt kunna samla klassens texter på samma ställe använde vi verktyget Padlet. Padlet fungerar som en digital anslagstavla där eleverna kan posta sina texter.  Förutom att det är smidigt och överskådligt att ha alla texterna samlade på samma sida, finns det också en fördel av att eleverna samtidigt som de skriver också kan ta del av klasskamraternas texter. De kan då få tips av varandra både på hur de ska stava och vad texten de skriver kan handla om.

vårvandringpadlet padlet skärmdump

 

Sist, men inte minst, avslutade vi lektionspasset med en frågesport med frågor och bilder med det vi sett under utflykten. Frågesporten hade jag gjort i Kahoot. Eleverna fick då svara på frågorna tillsammans i sina grupper.

kahootvår

Veckans tips, lär dig mer om Padlet och Kahoot av mina ämnesspanarkollegor Mikael Bruér och Cecilia Johansson:

Undervisa med Padlet

Kahoot – ett roligt spel för lärande

PS. Jag måste också tipsa om denna sida www.fågelsång.se där du kan lyssna och titta på över 200 olika fågelarter. Kanske något att inspireras av inför nästa Kahoot?

Nationella prov ersätts?


I torsdags släpptes utredningen Likvärdigt, rättssäkert och effektivt-ett nytt nationellt system för kunskapshämtning. I korthet gick utredningens förslag ut på att minska antalet nationella prov, digitalisera proven och att rättning av proven ska ske externt. För mig som lärare på lågstadiet var nog förslaget att ta bort de nationella proven i årskurs 3 det mest intressanta. Om utredarna får som de vill kommer de nya bedömningsunderlagen för åk. 1-3 ersätta de nationella proven på lågstadiet. Bedömningsunderlagen (i svenska, svenska som andraspråk och matematik) kommer redan i juli att vara obligatoriska för skolorna att använda.

Många lärare och elever sliter hårt med att göra, bedöma och följa upp de sammanlagt 15 nationella delprov som ska göras på vårterminen i åk. 3. På flera av de skolor jag arbetat på går mycket av speciallärarnas tid åt att förbereda och hjälpa till med utförandet av proven. Nu får vi nya obligatoriska bedömningsunderlag där vi redan i åk. 1 ska testa eleverna. Dessutom kommer även ett nytt kunskapskrav för åk. 1 i läsförståelse att träda i kraft den 1 juli. Som jag uppfattar det är det en tydlig markering från Skolverkets sida att vi ska lägga resurser på eleverna tidigt. I Skolverkets presentation ”Stöd till huvudmannen” står det till och med att ” Syftet med bestämmelsen är att stärka elevernas kunskapsutveckling och att adekvata stöd sätts in så snart det finns skäl för det.”  Underförstått redan i årskurs 1 om behov finns. Då gäller det att det också finns tid och personal så att den elev som behöver kan få ett ”adekvat stöd”.

Jag har själv inte hunnit testa de nya bedömningsunderlagen men jag har lärare i min bekantskapskrets som gjort det. Som jag har förstått det är de relativt tidskrävande eftersom de ska utföras enskilt med varje elev. Kanske blir arbetsbelastningen för lärare och elever för hög om vi blir tvungna att både använda bedömningsunderlaget och göra nationella prov? I så fall kanske förslaget att ta bort de nationella proven i årskurs 3 är bra, även om jag tillhör de lärare som tyckt att de nationella proven varit både roligt och lärorikt att genomföra.

Jag hoppas i alla fall att de nya bedömningsunderlagen och det nya kunskapskravet i läsförståelse gör att vi lärare får större möjlighet att tidigt sätta in åtgärder för de elever som behöver. Fokus idag handlar mycket om att ställa diagnoser och göra omfattande och tidskrävande utredningar där föräldrar, psykologer, lärare, skolledare, specialpedagoger m.fl. ska enas om rätt diagnos, bedömning och insats. Kanske skulle vi vinna mycket på att göra snabbare och enklare bedömningar till att börja med. För många svaga elever är det förmodligen viktigare att resurser sätts in snabbt för att stödja de ämnen där eleven är svag snarare än att vi ska använda mycket tid till att utreda och dokumentera vilka svårigheter eleven har .

Veckans tips, läs på Skolverkets hemsida om bedömningsunderlagen för åk.1-3:

Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk

Bedömningsstöd i matematik

”Vad har Jesus med påsken att göra?”

För några år sedan fick jag, lite hastigt och lustigt som det ofta blir i skolans värld, hoppa in för en kollega som av någon anledning inte var på skolan. Det var bara var några dagar kvar innan påsklovet så jag bestämde att jag skulle berätta om olika traditioner på påsken. Jag startade lektionen med att rita upp olika saker som har med påsken att göra. Om jag minns rätt ritade jag upp ett påskris, ett påskägg, en påskkärring, en påskhare, lite påskgodis, Moses med sin stav och slutligen Jesus upphängd på korset. Sedan frågade jag: ”Vad tror ni att vi ska arbeta med idag?”. Eleverna förstod snabbt och flera av dem svarade förstås ”påsken”. En elev verkade dock inte riktigt nöjd med svaret. Han räckte upp handen och frågade fundersamt; ”Varför har du ritat Jesus? Vad har han med påsken att göra?”

I läroplanens centrala innehåll för so i åk. 1-3 står det att vi ska arbeta med några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Eleverna ska också ta del av några berättelser ur bibeln och berättelsernas innebörd. Så här dagarna innan påsk är det därför ett utmärkt tillfälle att arbeta med de berättelser inom judendom och kristendom som handlar om påsken.  Som ni säkert vet firas den judiska påsken (pesach) till minne av judarnas uttåg ur Egypten och inom kristendomen firas ju (vilket de flesta vuxna vet, men faktiskt inte alla barn) påsken till minne av Jesus lidande, död och uppståndelse. Förutom att eleverna får ta del av spännande berättelser brukar det också bli en aha-upplevelse för dem när de förstår att Jesus firade den judiska påsken när han blev arresterad av romarna.

Jesus

Ett sätt att ta del av berättelserna är att låta eleverna se dem på film. Det går att hitta tecknade filmer både om Moses och Jesus på Youtube och SLI. Serierna heter ”Den animerade bibeln” och ”Bibelns berättelser”.  Det finns också en film som heter ”Prinsen av Egypten” som handlar om Moses och uttåget ur Egypten, vilken många uppskattar. Om ni visar filmerna, tänk på att diskutera innehållet efteråt. I en del av filmerna, t.ex. i Prinsen av Egypten, har historien ändrats lite. Därför kan det också vara bra att läsa berättelserna om Moses och Jesus ur t.ex. ”Bibel för barn” eller någon annan bok som berättar om bibelberättelserna. Var beredd på att texterna ibland kan vara lite svåra för eleverna att förstå och att du själv får ändra lite i texten när du läser. Ett annat uppskattat sätt brukar vara att berätta historierna för eleverna.

När jag höll min lektion om påsktraditioner försökte jag berätta och förklara alla möjliga traditioner kring påsken, men den berättelsen som verkade ha gjort störst intryck på eleverna var den om Jesus. Resten av veckan lekte nämligen barnen rollspel på fritids som handlade om Jesus och hans sista tid. Tänk att denna 2000-åriga berättelse fortfarande kan fängsla och fascinera på detta sätt?

Jag tror att det finns ett behov av gemensamma berättelser hos barnen som alla har kunskap om och kan relatera till.

Veckans tips, annat om påsken:

Fakta om påsken från Nordiska Museet

Påskpyssel från Unga Fakta