Arbeta med tallinjen!

I mitt förra blogginlägg berättade jag att jag testat mina elever med det nya bedömningsstödet i taluppfattning som Skolverket kom ut med i somras. När jag utvärderade resultaten visade det sig att det var framför allt två områden jag behövde fokusera mer på. Det ena var att träna eleverna att skriftligt redovisa sina lösningar (vilket jag skrev om i förra inlägget) och det andra var att öva på tallinjen. I detta inlägg tänkte jag därför dela med mig av lite tips och övningar som förhoppningsvis kan hjälpa elever som har svårt med just tallinjen.

Det finns flera forskare som vittnar om tallinjens betydelse för matematikinlärning. En av dem är Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm. Klingberg har nyligen publicerat en omtalad bok om barns lärande ”Hjärna, gener och jävlar anamma. Hur barn lär.” Enligt honom är det viktigt att tidigt lära barnen se och använda tallinjen. Han har därför tillsammans med en spelutvecklare utformat en app som tränar tallinjen och arbetsminnet. Spelet riktar sig främst till barn som är 6-8 år gamla och tack vare en icke vinstdrivande stiftelse finns appen, som heter Vektor, gratis att ladda ner på App Store. Längst ner i inlägget hittar du länk till stiftelsens sida där du kan läsa mer om Torkel Klingbergs forskning och även ladda ner appen utan kostnad.

Att använda ett digitalt verktyg och en interaktiv tallinje kan vara ett sätt att hjälpa de elever som ännu inte fått en egen inre bild av tallinjen. Jag har själv endast kort testat appen på en av mina söner och jag tror att den skulle fungera alldeles utmärkt för barn som är 6-7 år gamla. Mina elever går i åk. 3 och kanske är appen lite för enkel för de flesta av dem. Därför har jag funderat på andra sätt att öva på tallinjen. Här är några av förslagen.

Öva på tallinjen

Tallinjer som bokmärke.

Jag har märkt att många elever som har lite svårt med taluppfattning ofta har stor hjälp av att använda en tallinje som hjälpmedel när de räknar. Det finns inplastade tallinjer att köpa hos olika läromedelsföretag och visst går det bra att också använda ett måttband eller linjal som stöd. I år har jag gjort på ett annat sätt. Jag har tillverkat, skrivit ut och laminerat ett ”Tallinjebokmärke” att ha i matteboken. Tanken med ett bokmärke är att den hela tiden ska ligga i matteboken och därför vara lättillgänglig för eleverna. Mall till bokmärket kan du ladda ner i slutet av inlägget.

bokmarke-tallinjen

Arbetsblad med uppgifter.

 Några av mina elever behöver träna extra på att sätta ut tal på tallinjen. De kommer därför få arbeta extra med övningar som tränar just detta. Med hjälp av sidan  http://themathworksheetsite.com/numline.html har jag tillverkat olika tallinjer och med hjälp av dem har jag gjort några arbetsblad med övningsuppgifter. Exempel kan du ta del av längre ned.

-Tallinje som snöre .

Ett sätt att tydligt visa tallinjen är att spänna upp en tråd eller snöre i klassrummet. Tråden symboliserar en tallinje och med hjälp av sifferkort och klädnypor markeras sedan vilka tal tallinjen börjar och slutar med, t.ex. 0 och 1000. Sedan kan tallinjen användas till olika övningar, t.ex. till att placera andra sifferkort på rätt plats. Övningen kan leda till många intressanta samtal i klassen.

Här kan du ladda ner mall till bokmärke och arbetsblad.

Bokmärke tallinjen

Arbetsblad tallinjen 1

Arbetsblad tallinjen 2

Veckans tips (fler länkar kring tallinjen)

Arbeta med tallinjer, tips från Lukimat.fi

Matematikpapper från Nationellt centrum för matematikutbildning

Läs mer om Torkel Klingbergs forskning och/eller ladda ner appen Vektor gratis på sidan Cognition matters (tryck på start) :

Start

 

Att använda det nya bedömningsstödet

Veckan innan höstlovet använde jag det nya bedömningsstödet i taluppfattning för åk 1-3 i min klass. Bedömningsstödet är obligatoriskt i åk. 1, men frivilligt i övriga årskurser. Jag har i år en 3:a och i bedömningsstödet finns ett skriftligt prov för höstterminen i åk.3. Dessutom finns provet i olika nivåer, ett för grundnivå, ett för lägre nivå och ett för högre nivå. Mig veterligt är det första gången Skolverket ger oss lärare i åk.1-3 några riktlinjer för hur vi ska gradera våra elevers kunskaper i olika nivåer. Varken kunskapskraven i Lgr.11 eller de nationella proven för åk.3 är ju i dagsläget indelade på det viset. Kanske är en ändring på gång?

För mig som lärare är proven inte bara ett sätt att mäta mina elevers kunskaper utan också en möjlighet att utvärdera min undervisning inom området taluppfattning inför de nationella proven senare i vår. Det kan finnas något arbetsområde jag inte gått igenom ordentligt eller som jag behöver fokusera mera på. I så fall finns det ännu tid att göra något åt detta.

I min klass visade det sig att jag behöver lägga mer tid på två områden: tallinjen och problemlösning. Inom problemlösning är det momentet att förklara sina lösningar eleverna haft svårt med. Jag kommer därför lägga lite extra krut på dessa områden och börja med problemlösning eftersom jag av erfarenhet vet att lågstadieelever ofta brukar ha svårt att skriftligt redovisa sina tankegångar. Den kontakt jag haft med lärare och föräldrar på mellanstadiet ger en liknande bild. Även elever som kommit långt i sitt matematiska tänkande har ibland svårt att förklara sina lösningar. Kanske har även vuxna det? En utmaning när det gäller att beskriva en lösning i matematik är också att vi tänker olika. Det finns ofta flera olika resonemang som leder till rätt lösning. Att undervisa i vilket sätt man ska beskriva en lösning är därför något som det är bra att vara lite ödmjuk inför, eleverna kan tänka på andra sätt som också är bra. I åk.3. tror jag det är bra att visa på en struktur som grund i vilket fall.

Så här ser min planering ut:

Problemlösning

1.Vi börjar med att jag repeterar ett problem som eleverna redan gjort och berättar högt hur jag löser uppgiften. Samtidigt skriver jag ned min lösning och visar hur det ser ut.

2. Utifrån min lösning visar jag och går igenom en stödmall över hur de ska skriva. Varje elever får sedan en egen stödmall att utgå ifrån.

3. Vi löser ett nytt problem tillsammans i klassen. För att få alla elever delaktiga använder jag no hands up, en metod som går ut på slumpvis bestämma vilka av eleverna som får svara på mina frågor.

4. Eleverna får parvis lösa ett problem men båda ska redovisa sina lösningar skriftligt på papper. De får använda stödmallen och sina tidigare lösningar som hjälp.

5. När alla skrivit sina lösningar går vi igenom några tillsammans med hjälp av dokumentkameran. Vi utgår hela tiden från stödmallen och diskuterar fördelar och nackdelar med lösningarna.

6.Eleverna ska enskilt, men med hjälp av stödmallen, lösa och skriva ned ett problem. När de är klara får en kamrat, med hjälp av en checklista kolla att alla moment finns med i lösningen.

7. Lösningarna lämnas sedan in till mig för min bedömning.

 

2016-10-30

 

De elever som har svårt att komma ihåg hur de ska redovisa får sedan använda stödmallen när de ska lösa och redovisa olika problem. Min förhoppning är att mallen kommer att underlätta för de elever som har svårt att minnas de olika stegen.

2016-10-30-2

Här kan du ladda ner stödmallen och checklistan:

Stödmall arbetsgång problemlösning

Checklista problemlösning

Läslovet närmar sig

I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur viktigt det är att alla engagerar sig i barns läsande. I detta inlägg tänker jag dela med mig av tips om hur jag, genom ett läsprojekt som börjar under höstlovet, tänker intensivträna läsning i min klass. Tanken är att eleverna under några veckor ska läsa extra mycket och även få uppgifter hem där de, utifrån olika läsförståelsestrategier, ska bearbeta de texter som de har läst hemma.

I somras kom regeringen med förslaget att höstlovet ska byta namn till läslovet. Detta som del av lässatsningen ”Hela Sverige läser med barnen”, där också den nya läsdelegationen ingår (som jag skrev om i mitt förra blogginlägg). Regeringen är alltså tydlig med att de vill att barn ska lägga mer tid på läsning än vad de gör idag. Min tanke med läsprojektet är att redan i år stötta eleverna  genom att låta höstlovet vara ett läslov. Läslovet blir en uppstart för vårt fortsatta arbete.

Jag planerar att starta upp projektet veckan innan lovet (v.43) genom att bl.a. ge boktips och prata om olika böcker i min klass. Föräldrarna ska få information hemskickad med tips om hur de kan stötta sina barn i läsningen.

Under Bokmässan besökte jag flera intressanta föreläsningar och seminarier. Under ett av dem fick jag möjlighet att lyssna på barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren. Helena Bross har skrivit den populära serien om eleverna i ” Klass 1B” och Magnus Ljunggren serien om ”Riddarskolan”. Deras böcker brukar vara mycket uppskattade, kanske framför allt av barn som nyss lärt sig att läsa. Deras föreläsning hette ”20 tips om hur man får barn att läsa”. Ett par av dessa är främst riktade till föräldrar och andra vuxna i barnens närhet. Eftersom läslovet pågår utanför skoltid tänker jag skicka ut et en variant på åtta av dessa lästips inför läslovet. Här är en sammanställning av dessa:

1. Barn gör som vuxna gör. Var en läsande förebild, läs mycket själv.

2. Läs högt för ditt barn. Läs gärna i en bok som ligger på lite svårare nivå än vad barnet klarar av att läsa själv. Prata om det ni har läst.

3. Gå till biblioteket tillsammans. Gå till biblioteket tillsammans, låna böcker och få inspiration.

4. Vilka böcker tycker ditt barn om? Vilken genre gillar ditt barn bäst? Kanske är det deckare, fantasy, häst- eller faktaböcker? Se till att ni har böcker hemma i rätt genre.

5. Turas om att läsa. Läs början i boken högt eller turas om, t.ex. genom att läsa varannan sida.

6. Läs samma bok samtidigt. Sitt bredvid barnet och läs samma bok tillsammans. Det blir ett utmärkt tillfälle att prata om både bild och text.

7. Se en film om boken. Det kan underlätta läsförståelsen att se en filmatisering av boken.

8. Inte bara lust, krav också! Barn måste läsa även om de inte vill. Sätt upp ett läsmål för ditt barn kanske t.o.m. med en belöning när målet är uppnått.

Jag har även gjort en kortare mall med lästips som jag tänker skicka med barnen hem.

2016-10-09-2

Under v.44 kommer eleverna få i uppgift att samla på sig böcker, förslagsvis genom att låna på biblioteket, men det går självklart också bra att köpa eller låna av någon kompis. När skolan sedan sätter igång efter lovet har eleverna i läsläxa att läsa minst 20 minuter/dag i en valfri bok och även svara på frågor utifrån Barbro Westlunds läsförståelsestrategier. Jag har använt läsfixarna från ”En läsande klass” och bokkamraterna från ”Lärandelek” som inspiration när jag sammanställt frågorna. Sammanlagt kommer eleverna få fem olika läsförståelseuppdrag.

2016-10-09

Om allt går enligt planerna kommer vi att avsluta intensivläsningen veckan innan jullovet. På vilket sätt vi ska göra detta har jag inte planerat ännu. Någon som har något bra tips?

Här kan du ladda ner föräldrainformationen och alla läsförståelseuppdragen:

Mall-inspirera ditt barn till läsning

Läsförståelseuppdrag

 

Barns läsning angår alla!

Läsförståelse är grundläggande för allt lärande. Och det finns inga genvägar. Vi måste ha mer läsning i skolan, föräldrar måste läsa mer med sina barn och barn måste få fler tillfällen att själv upptäcka läsningen. Allt och alla behövs.”

De kloka orden är inte mina, även om jag håller med, utan vår utbildningsminister Gustav Fridolins. Citatet kommer från ett pressmeddelande från regeringen som presenterades i torsdags. Jag, som haft turen att tillbringa några dagar på Bokmässan i Göteborg, var på plats när både utbildningsministern och kulturministern berättade nyheten om den nya läsdelegationen som tillsatts. Delegationen ska arbeta med litteratur- och läsfrämjande arbete och Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek, har fått det hedersamma uppdraget att vara ordförande för hela projektet.

Att många barn läser för lite är nog ingen större nyhet. Självklart ska vi lägga ned ännu mer tid på detta viktiga. Min erfarenhet är dock att vi på lågstadiet redan lägger stort fokus på just läsning och läsinlärning under elevernas skoldag. Säkert kan vi göra detta ännu bättre, men vi måste också fundera över hur vi kan hjälpa andra att stötta barnen i deras läsutveckling. Och kanske börja med de som står barnen närmast, deras föräldrar.

Därför blev jag glatt överraskad när regeringen så tydligt markerar att sjunkande läsresultat inte bara är skolans problem. Alla måste engagera sig. ”Det är en helt avgörande uppgift för vår framtid, som demokrati och kunskapsekonomi”, säger utbildningsministern i pressmeddelandet. Kultur, idrottsliv, föreningsliv och inte minst föräldrar måste också bidra till att ge alla barn möjligheter till att få en god läsförmåga. Tydligare än så kan det väl knappast bli?

Själv har jag huvudet fullt med boktips och nya spännande idéer efter två intensiva, men lärorika, dagar på Bok- och Biblioteksmässan. Mer om detta kommer jag att dela med mig av i senare blogginlägg. Kanske blir det ett nytt läsprojekt lagom till det läslovet? Eller lite boktips som kan hjälpa både lärare och föräldrar att locka sina barn till att läsa? En sak är säkert, spännande och intressanta böcker vimlar det av därute. Det gäller bara att ge barnen tid och möjlighet att upptäcka dem.

superlasare2

Stava rätt?

En fråga som ofta återkommer bland lågstadielärare är hur mycket vi ska träna eleverna i att stava rätt. Ska vi lärare ”peta” i elevernas texter och rätta vartenda stavfel eller ska eleverna få skriva fritt? Förstör vi barnens skrivlust om de måste sudda och ändra i texten så fort det blir fel?

Min erfarenhet är att många elever vill stava rätt. De frågar om de inte vet hur ett ord stavas och vill ha hjälp. Problemet kan då vara att jag som lärare inte hinner hjälpa alla. Ett sätt att underlätta detta är att använda digitala verktyg, vilket jag skrivit om i tidigare inlägg.

Jag brukar också undervisa barnen i språklära. Vi går igenom stavningsregler och övar på hur dessa fungerar. Alla elever kanske inte tar till sig stavningsreglerna just då, men eftersom vi återkommer till dessa senare under året så brukar många i alla fall bli hjälpta av dem. Dessutom brukar jag skriva upp reglerna och sätta upp dem i klassrummet. Där kan eleverna gå tillbaka och repetera ifall de har glömt.

I år har vi precis tränat på vokalerna och dubbelteckning i min åk. 3. Jag tänkte därför i detta inlägg dela med mig hur vi, på ett relativt enkelt sätt, arbetat med det.

2016-09-09-1

Eleverna hade redan i åk. 2 arbetat med vokalerna och vi började med att repetera vilka vokalerna är. Jag har under många år lärt ut ”Vokalvisan”, texten ser du ovan. Vokalvisan är kort och brukar vara enkel att komma ihåg för eleverna. I år har jag testat en ny sång, nämligen Gåspennans ”AOUÅ EIYÄÖ” som finns på Youtube. I sången sjunger Holger och Fixx om vokalerna. De berättar både om reglerna för lång och kort vokal och går igenom dubbelteckning. I slutet av sången nämner de också vilka vokaler som är hårda och vilka som är mjuka.

Efter att vi lyssnat på sången skrev vi en gemensam tanketavla på tavlan. Tankekartan har jag sedan sammanställt till en affisch. Så här ser den ut:

2016-09-09

Sist, men inte minst, fick eleverna öva på vokalerna och dubbelteckning i vårt digitala läromedel i svenska. Extrauppgifter hittade jag på elevspel.se. Där finns det både uppgifter för de som behöver öva lite extra och de som behöver utmaningar.

Under året kommer vi kunna gå tillbaka och repetera reglerna, både genom att titta på Youtubefilmen och affischen. Jag kan också hänvisa till affischen när jag ser att någon av mina elever behöver träna på dubbelteckning. Min förhoppning är att detta ska hjälpa eleverna att bli säkrare på att stava rätt.

Skrivlusten är mycket viktig för ett barn som nyss lärt sig skriva och visst ska vi vara noga med att inte förstöra den, men samtidigt måste vi i skolan också ge eleverna verktyg för att kunna använda språket rätt. ”Förut kunde jag inte stava så bra men nu har jag lärt mig det på svensklektionerna”, sa en tidigare elev på ett utvecklingssamtal. Visst är det ljuv musik i en lärares öron?

Här kan du ladda ner affischen och Vokalvisan:

Vokalerna affisch

Vokalvisan

Eleverna redovisar och lär

I mitt föregående blogginlägg skev jag om hur jag provat att låta eleverna vara med och lära ut värdegrunden till yngre elever. Här kommer ett förslag på hur man kan göra för att låta eleverna vara med och föreslå matematiklösningar till varandra. Jag tyckte det fungerade bra tidigare och ska prova igen.

Förra hösten gick jag och mina dåvarande kollegor Matematiklyftets modul om problemlösning. På skolan var vi många med stort intresse för matematik, vilket gjorde att vi fick många intressanta och givande diskussioner kring de uppgifter vi utförde. Vi pratade bl.a. om hur vi skulle planera våra lektioner i problemlösning så att de blev så effektiva som möjligt. I modulen förklaras att lektionerna ska innehålla sex olika faser nämligen; återkopplingsfas, presentationsfas, idéfas, lösningsfas, redovisningsfas och reflektionsfas. Här kan du läsa mer om de olika faserna och vad de ska innehålla

Själv fastnade jag mest för den näst sista fasen, redovisningsfasen. Under denna fas ska eleverna förklara sina lösningar framme vid tavlan samt lyssna på sina klasskamraters förklaringar. Läraren ska leda diskussionen, påtala likheter och olikheter samt hjälpa eleverna att generalisera och hitta mönster. Att se och diskutera olika sätt att lösa problemen var mycket nyttigt för eleverna och ett utmärkt sätt för dem att lära av varandra. Även jag som lärare kan få inspiration och idéer till olika sätt att lösa eller förklara ett problem. Nedan är exempel på några olika elevlösningar från min förra klass, en årskurs 3.

2016-09-03 (3)

I år tänkte jag återigen arbeta med problemlösning i min nya klass, även denna gång en trea. Som stöd för mig när jag planerar mina lektioner tänker jag använda denna arbetsgång. Arbetsgången är inspirerad av de tankar kring en lektions olika faser som presenterades i mattelyftet.

2016-09-03 (7)

Problemlösningsuppgifter kommer jag att hämta i ”Problembanken”. Där har Skolverket samlat alla uppgifter som ingår i modulen ”Problemlösning” på ett och samma ställe. Här kan du ta del av dem.

Problembanken åk. 1-3

Problembanken åk. 4-6

Problembanken åk. 7-9

Min tanke är att eleverna ska arbeta i par. Först får de lösa uppgiften på ett kladdpapper och sedan skriva upp sina lösningar på blädderblockspapper. Lösningarna sätter vi upp i klassrummet och eleverna får gå runt och titta på klasskompisarnas lösningar. Jag kommer sedan att välja ut några av lösningarna som vi därefter diskuterar i helklass. Efteråt får eleverna reflektera över sitt lärande med hjälp av denna stödmall.

2016-09-04

Jag hoppas att vi även denna gång kommer att få givande och lärorika samtal kring problemlösning. Det ska bli spännande att se hur det går!

Här kan du ladda ner en Powerpoint med konkretisering av målen för området (obs för åk 1-3) samt arbetsgång och reflektionsmall. Arbetsgången och reflektionsmallen har jag gjort i Canva.

Powerpoint Problemlösning

Arbetsgång Problemlösning

Reflektionsmall

Skolproffs lär ut värdegrund

I början av läsåret brukar jag arbeta med värdegrundsfrågor med mina elever. Förutom att det i vår läroplan står att vi i skolan ska ”utveckla regler för arbete och samvaro i gruppen”, är också min erfarenhet att detta är väl investerad tid som underlättar arbetet senare under året. I klasserna har vi diskuterat hur vi ska bemöta och ta hand om varandra. Vi pratar också om hur vi ska bete oss så att alla i klassen får arbetsro och får möjlighet att lära sig så mycket som möjligt. Vi brukar sammanställa klassregler som vi sedan kan återkomma till under resten av året. Även detta år har jag, under elevernas första vecka, arbetat med att ta fram klassregler. Dessa regler kom vi fram till:

2016-08-20

I år tänker jag utveckla mitt arbete med klassreglerna genom att använda dem i min svenskundervisning. I det centrala innehållet för svenska står det att ”eleven ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang”. De ska göra detta genom ”muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare”, samt att använda ”bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.” Allt detta ska vi träna genom att eleverna ska få göra en instruktionsfilm. Jag har kallat arbetet för ”Skolproffsen”.

Utgångspunkten för arbetet är att eleverna, som nu gått några år i skolan, är specialister, rent av proffs, på hur man beter sig i skolan. Mina elever börjar nu årskurs tre och de är därför äldst på lågstadiet. På något sätt tror jag att vi vuxna ser barnen som är äldst på respektive stadium som väldigt kloka och mogna. Treorna har därför fått det ärofyllda uppdraget att visa årets förstaklassare hur de ska göra för att trivas och lära sig så mycket som möjligt i skolan. Elevernas uppgift är att, i grupp, planera och spela in filmer med namnet ”Så arbetar ett skolproffs” utifrån klassreglerna som vi sammanställt. Tanken är att eleverna först ska spela in en film där allt går fel och sedan en där det blir rätt. De ska också fundera på hur de ska anpassa handlingen i filmen efter mottagaren, i detta fall en 7-åring, så att de tydligt förstår budskapet i filmen. Denna stödmall kommer de få som hjälp:

2016-08-20 (4)

När filmen är klar ska de fundera över hur de ska presentera filmen för ettorna. Hur ska de formulera sig så att ettorna verkligen förstår? Kommer de att förstå budskapet eller behöver det förtydligas på något sätt?  När allt är klart får de träna sina presentationer genom att visa upp både presentation och film för sina klasskamrater. Sedan ska klasskamraterna, genom att använda en checklista, hjälpa till att utveckla presentationerna genom kamratbedömning. När filmerna är bearbetade är det dags att presentera och visa upp dem för ettorna på skolan.

2016-08-20 (1)

Tanken att man lär sig väldigt mycket genom att själv lära ut är också något som jag hört från fler och fler. Genom att se och höra lär vi oss en del, genom att göra lär vi oss mer och när vi lär ut blir vi riktigt bra. Det är något jag vill använda mig mer av i min undervisning.

Klassreglerna, stödmallen och kamratbedömningen har jag gjort i Canva. Om ni vill kan ni ladda ner dessa, samt PowerPoint-presentationen jag gjort, nedan.

PowerPoint-presentation

Klassregler

Stödmall

Kamratbedömning

Sommarlovsläsning

Då var det snart dags igen. Om några dagar kommer ett för många välförtjänt och efterlängtat avbrott ifrån skolarbete och läxor. Visst ska det bli skönt att få ledigt, tid att vara med familjen och bara ta det lugnt? Själv minns jag min barndomskänsla av att en oändlig ledighet väntade på avslutningsdagen. Tänk att vara ledig från skolan i mer än två månader. Känslan att få sommarlov var obeskrivlig.

För ett barn kan sommarlovet kännas långt och tiden oändlig. Vad kan då inte passa bättre än att ägna lite tid till att läsa böcker? Själv minns jag att jag plöjde bok efter bok på stranden. Vilken lycka det var! Att läsa var ett fritidsintresse och nöjet att läsa var en motivation i sig. Läslusten var så vanlig att vi än idag talar om bokslukaråldern. För barnen idag finns det mycket annat som lockar och många barn kan behöva få hjälp med läsmotivationen. Där kan vi i skolan vara till stor hjälp och även hjälpa föräldrar och elever på traven när vi inte finns tillhands, inte minst på sommarlovet.

sommarlovsläsning

Jag har i ett tidigare blogginlägg, Matteuseffekten, beskrivit hur viktig just motivationen är för att öka läsförmågan hos barn. Matteuseffekten går i korthet ut på att den som redan har något blir gynnad och den som inte har något blir missgynnad. Inom läsforskning är det framför allt Keith Stanovich som sammankopplas med Matteuseffekten. Så här skriver Barbro Westlund om Matteuseffekten i boken ”Att undervisa i läsförståelse”

”Stanovich menar att den största skillnaden i läsmängd sker under fritiden. Den som tycker om att läsa tillbringar stor del av fritiden med att läsa medan den som inte tycker om att läsa gör allt för att undvika läsning. Speciellt efter första sommarlovet, när många barn ännu inte befäst sin läsning, kan skillnaderna öka markant. På så sätt blir den rikare allt rikare, medan den fattigare blir allt fattigare, beroende på i hur hög grad barnet exponeras för skriftspråket. Det är således viktigt att samarbetet mellan skola och föräldrar fungerar, både i och utanför skolan.”  (Westlund Barbro, Att undervisa i läsförståelse-lässtrategier och studieteknik, sid. 166).

Så hur kan vi i skolan då hjälpa till med att motivera våra elever till att läsa under sommarlovet? Här kommer några förslag:

  • Läsbingo: Eleverna får en bingobricka med sig hem under sommarlovet och gör ett kryss när de läst en viss tid eller en bok. Här är ett exempel från lektion.se gjord av Sofia Mann.
  • Läsutmaning: Eleverna får i uppdrag att läsa ett visst antal sidor eller böcker under sommarlovet. Om klassen lyckas med uppdraget väntar en överraskning i skolan efter sommarlovet. Eleverna och föräldrar fyller i ett protokoll som ska tas med till skolan efter sommaren.
  • Tipsa om biblioteken: Ibland har biblioteken läsutmaningar för barn under sommaren. Kolla vad som gäller i just din kommun.
  • Bokmärke: Skicka med eleverna ett bokmärke som sommarpresent. Fina mallar finns på sparklebox.
  • Lärandeleks läsutmaningar: Lärandelek har sammanställt flera tips.

Ett tips kan också vara att informera föräldrarna om varför det är viktigt för barnen att läsa under sommaren. Här kan du ta del av ett informationsbrev som jag och mina kollegor har gjort.

Föräldrainfo sommarlovsläsning

Lycka till med läsningen och kom gärna med fler idéer om hur vi kan få fler barn att komma in i den positiva känslan av att läsa mycket även på sommaren.

Att skriva faktatexter

Läsåret börja lida mot sitt slut och mycket handlar nu om att avsluta terminen på ett bra sätt. Det ska bli skönt att vara ledig och få tid till att tänka på annat än skolarbete. Men visst kan det också kännas bra att ha lite tankar inför uppstarten i höst? I detta blogginlägg kommer jag berätta om ett arbetsområde som jag just nu håller på med i min klass, nämligen att skriva faktatexter om djur. Detta upplägg går lika bra att använda på hösten och upplägget passar både åk. 2 och 3. Kanske något att starta upp höstens arbete med?

Arbetets upplägg

Arbetsområdet bygger framför på delar av det centrala innehållet i svenska och biologi för åk. 3. I kursplanen för svenska står det bl.a. att eleverna ska öva ”strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag”, Det står också att eleverna ska arbeta med ”beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras”.  (Lgr 11, centralt innehåll för svenska åk. 3). I biologi ska eleverna arbeta med ”djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras och grupperas samt namn på några förekommande arter”. ( Lgr 11, centralt innehåll biologi åk. 3) Vi övar också på andra delar i kursplanerna (vilket framgår av powerpoint-presentationen till eleverna som presenteras längre ned). När jag planerat arbetsområdet har jag bl.a. inspirerats av Cirkelmodellen av Paula Gibbons och Dylan Williams nyckelstrategier.

  1. Konkretisering av mål för eleverna

Allra först fick eleverna ta del av målen för arbetsområdet. Här kan du ta del av den powerpoint-presentation jag gjorde. I presentationen finns också några ämnesspecifika ord (i detta fall klassificering, utseende, boplats, föda och ungar) med så att vi redan från början kunde prata om vad orden betyder.

IMG_2143

  1. Uppstart av arbetsområdet

Arbetet startades med att utgå ifrån något eleverna redan var bekanta med, nämligen berättande texter. Vi har tidigare arbetat med sagor och berättande texters uppbyggnad. Tanken var att först gå igenom en saga om en igelkott och sedan jämföra den med en faktatext om samma djur för att synliggöra skillnader och likheter. Jag hittade sagan ”Haren och Igelkotten” av Bröderna Grimm uppläst som ljudfil på NE (den finns också på SLI). Nästa steg var att läsa en faktatext om igelkotten. Eleverna jämförde sedan faktatexten med sagan och skrev ned de likheter och skillnader de hittade.

  1. Gemensamt textskrivande

Arbetet fortsatte genom att vi tillsammans läste två olika faktatexter om igelkotten. Vi utgick från en stödmall och strök under den text som passade till våra ämnesspecifika ord. Efter det gjorde vi en gemensam tankekarta.

2016-05-11 (3)

Utifrån tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext på Ipad. Jag använde min Ipad och eleverna kunde hela tiden se vad jag skrev, samtidigt som de skrev på sina Ipads. Vi bestämde också gemensamt vilka meningar och ord vi skulle använda. Innan vi kunde känna oss helt nöjda med texten kollade vi igenom den med hjälp av vår checklista och tränade på kamratbedömning.

2016-05-28 (5)

I checklistan kollar en klasskamrat att alla ämnesspecifika begrepp finns med och ger också feedback genom att skriva två positiva saker med texten (stjärnorna) och en sak kompisen behöver träna vidare på (utropstecknet). När eleverna bearbetat sina texter var det dags att renskriva texten på papper och rita av en igelkott.

Faktatextdjur3

  1. Individuellt textskrivande

Den sista punkten, individuellt skrivande, ska vi arbeta med under veckan som kommer. Eftersom jag grundligt gått igenom de olika momenten ska det bli spännande att se hur arbetet går när de ska arbeta själva. Eleverna ska få välja djur som finns i deras närområde (t.ex. hare, grävling, räv, rådjur, skogsmus m.m.) och skriva en faktatext utifrån arbetsgången:

2016-05-30

Stödmallen, checklistan och arbetsgången har jag gjort i Canva. Här kan ni ladda ned dem, om ni vill.

Stödmall faktatext

Checklista faktatext

Arbetsgång faktatext

Veckans tips:

Jag har fått många bra tips och idéer av att läsa Kim Sjöbergs blogg om faktatexter. Här kan du läsa den:

Kim Sjöberg faktatext-cirkelmodellen

Vill du lära dig hur man använder Canva har min ämnesspanarkollega Annika Sjödahl skrivit flera blogginlägg om detta. Här är ett av dem:

Visat på SETT – hur du KAN göra en Canva

Stimulera och stötta samtidigt

Bland mina vänner och bekanta finns det många lärare, men också många som arbetar med andra yrken. Flera av mina vänner, vare sig de är lärare eller inte, har barn i skolåldern och när vi träffas så pratar vi ofta om skolan, både ur lärar- och föräldraperspektiv.

För en tid sedan fick jag en fråga av en av mina väninnor (som inte själv är lärare) angående hennes sons läxor i matematik. Min väninna upplevde att läxorna var alldeles för enkla och hon behövde råd hur hon på att bra sätt kunde ta upp detta med sonens lärare. När vi pratat förstod jag att hon inte bara uppfattade läxorna som för enkla, utan hela matematikkursen. Sonen, som har kommit långt i sitt matematiska tänkande, känner sig understimulerad och upplever matematiken i skolan som tråkig.

Just detta, att stimulera och hinna med de elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling, tycker jag är ett av de svåraste (men också viktigaste) uppdragen i min undervisning. Hur ska jag organisera mina lektioner så att jag hinner se alla elever och ge dem det stöd de behöver (och faktiskt har rätt till)? Om det så gäller extra stöd eller extra stimulans. Detta är egentligen ett omöjligt uppdrag.

IMG_1376 (2)

I matematiken har jag testat att göra på lite olika sätt. Under något år lät jag t.ex. elever som kommit långt räkna i en svårare mattebok. Under min första tid som lärare, i mitten av 90-talet, arbetade alla mina elever med individuella uppgifter i ett arbetsschema. Inget av dessa alternativ tyckte jag fungerade speciellt bra eftersom eleverna lämnades för mycket ensamma i sitt lärande.

De senaste åren har jag lagt upp mina lektioner på följande vis. Jag har, av olika anledningar, försökt strukturera upp lektionerna så att eleverna tydligt vet vad vi ska arbeta med och vad som förväntas av dem när lektionen är slut:

Så här kan en lektion i matematik gå till:

1.       Vi börjar med att gå igenom vad vi ska arbeta med och vad eleverna förväntas ha lärt sig/ arbetat med när lektionen är slut.

2.       Jag har en genomgång på tavlan om det som lektionen ska handla om.

3.       Vi gör några övningsexempel tillsammans i klassen och diskuterar olika lösningar. Eleverna får reda på vad de ska ha gjort under lektionen, t.ex. vilka sidor i matteboken som ska vara gjorde innan lektionen är slut.

4.       De elever som känner att de kan får fortsätta arbeta själva, vi andra fortsätter med att göra övningsexempel tills att alla har förstått.

5.       När eleverna är klara får de extrauppgifter, t.ex. på Ipaden eller stencil, utifrån sina individuella behov.

6.       I slutet av lektionen stämmer vi av hur arbetet har gått. De elever som inte hunnit det de ska får hjälp med att planera när de ska göra klart sina uppgifter.

IMG_1370

Denna arbetsgång brukar innebära att de elever som kommit långt både får vara med och diskutera matematik, samtidigt som de under lektionen också får arbeta med mer utmanande uppgifter. De hinner ofta snabbt räkna igenom de nödvändiga uppgifterna i boken och kan få extrauppgifter. I läroplanen finns det ett relativt stort fokus på förmågan att resonera sig fram till lösningar. Jag tror att den gemensamma diskussionen där även elever kommer med förslag på lösningar och resonemang är ett mycket bra sätt att fördjupa sina kunskaper, inte minst för de duktiga eleverna. Det finns också pedagoger och forskare som ser ett mycket stort värde för eleverna av att lära ut och lära av varandra.

Jag tror att det viktigaste för de duktiga eleverna är att de får stimulans och möjlighet att räkna svårare uppgifter då och då. Nu finns det också många möjligheter att erbjuda det, inte minst digitalt. Jag tar givetvis gärna emot fler tips på hur stimulans för begåvade elever kan uppnås. Det kan vara intressant med metoder som det ser ut nu när jag som lärare ska vägleda 28 barn på olika nivåer eller andra former för undervisning.

Hur gick det då med mina väninna? Vad gav jag henne för råd? Jo, självklart var det att prata med läraren. Berätta att sonen upplever att matematiken är för enkel och be om råd hur de tillsammans, i skolan och hemmet, kan arbeta för att ge sonen stimulans. Jag tipsade också om några bra sidor på nätet, jag har sammanställt några på min klassblogg. För självklart vill vi som arbetar i skolan att alla elever ska utvecklas och få den stimulans de behöver. Ibland kan det bara vara svårt att få till det, när vi har många elever och begränsade resurser.