Läromedelslotteriet

Jag har jobbat på skolor i fyra olika kommuner sedan jag tog min examen för 20 år sedan. Att byta arbetsplats ett par gånger i livet tror jag kan vara bra även för lärare. De kan ta lite på krafterna, men är också spännande och utvecklande. Givetvis har alla skolor för- och nackdelar men på det hela taget har det inte varit någon större skillnad. Ibland ändrar naturligtvis skolor karaktär utan att läraren byter arbete. Skolor kan byta inriktning, lärare och skolledare går i pension osv. En del skillnader är lite mer väntade en del kanske lite mer oväntade.

klassbild2

En sak som jag har förvånats över är att det kan skilja så mycket åt i vad skolorna satsar på läromedel, den s.k. läromedelspengen. Jag har själv varit med om att ha allt från ett par hundra till en tusenlapp per elev och läsår. I min bekantskapskrets har jag lärare som har en läromedelspeng som ligger ännu lägre. Det finns skolor där lärarna på lågstadiet har 250 kr per elev och läsår. 250 kr som ska räcka till läromedel (och i vissa fall även förbrukningsmaterial som pennor, sudd, papper, limstift, målarfärg o.s.v.) i alla skolämnen under ett helt år. Detta till elever som är nybörjare på att läsa, skriva och räkna, vilket gör att de behöver bra lärverktyg som följer läroplanen och underlättar deras inlärning. På lågstadiet skriver till exempel eleverna ofta i sina matteböcker vilket gör att de inte kan återanvändas. Återanvändning är vanligare på högstadiet. Att detta inte går ihop behöver du inte vara Einstein för att lista ut.

Allra värst är det ofta för de lärare som ska starta upp en ny verksamhet. Många jag talat med får nämligen ingenting extra när verksamheten är ny och det inte finns något material alls sedan tidigare. Jag har själv varit med om att få förslaget att jag och eleverna skulle göra läromedlen till en ny verksamhet – eftersom vi skulle vara en kulturinriktning. Denna typ av besparingar förtäckt av vackra ord har jag en känsla av blir allt vanligare i skolan. Föräldrarna vet nog inte om att barnen som ibland kan få leksaker för många tusentals kronor per år, inte ens har en tiondel för sina läromedel.

I rapporten ”Kostnadsökning eller kvalitetsminskning” från september 2015 har läromedelskostnaderna undersökts och analyserats av Lärarnas Riksförbund. Undersökningen visar att spridningen mellan kommuner är väldigt stor. De kommuner som använde mest resurser till läromedel per elev spenderade nästan 11 gånger mer än den kommun som använde minst. Dessutom har spridningen ökat sedan 2009. Undersökningen bekräftar min bild av en orättvis och närmast ojämlik skillnad mellan olika kommuner. Orättvisan fortsätter eftersom läromedelspengen också är olika mellan skolor inom samma kommun. Det är nämligen till syvende och sist skolledningen som bestämmer hur mycket pengar som ska satsas på läromedel på skolan. Detta kan leda till att på en skola kan lärarna i det närmaste ha obegränsat med pengar att lägga på läromedel, medan lärarna på en annan skola knappt har råd med en mattebok.

Enligt skollagens 10 kapitel 10§ ska eleverna ha tillgång till de böcker och andra lärverktyg som behövs för att få en tidsenlig utbildning. Frågan är om det är möjligt för skolor att erbjuda detta när lärarna inte har tillräckligt med pengar att köpa rätt arbetsmaterial för.

Veckans tips: intressanta artiklar om läromedel

Tema Läromedel-forskning från Skolverket

DN Debatt 2015-04-06 “Framtidens skola behöver en strategi för läromedel”

Lärarnas Riksförbund “Kostnadsökning eller kvalitetsminskning” rapport från september 2015

Kommentarer (6)

  1. sofia skriver:

    Wow Mia,

    drt är ju absolut galet att detta händer i Sverige. Alla tror verkligen att lärare kan koka soppa på en spik. Jag är bara så förvånad att det har pågått så länge o att det inte skriks, skrivs o protesteras ännu mer. Jag förstår lojaliteten till barnen, men till dåliga skolledningar o en mjäkig skolpolitik!? Ditt inlägg borde sitta på debattsidor!

    • Mia Kempe skriver:

      Tack Sofia! Kanske är det just lojaliteten till eleverna som gör att vi lärare inte protesterar högre? Eller också är det orken till att protestera som fattas? Tyvärr är det just eleverna som blir lidande när de inte får den undervisning de faktiskt har rätt till.

  2. Lena Bengtsson skriver:

    Fint att du skriver om detta! Nu hoppas vi bara att beslutsfattande
    budgetansvariga är dina följare här! 😉

    • Mia Kempe skriver:

      Tack Lena! Vi håller tummarna för att det är någon som får upp ögonen.

  3. Maria Holmström skriver:

    Bra inlägg Mia! Instämmer i att orättvisan fortsätter. Vi måste få en mer likvärdig skola!

    • Mia Kempe skriver:

      Ja, jag kan inte förstå att det får gå till på det här sättet.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)