Extra anpassningar för elever

Extra anpassningar kallas de ändringar vi i skolan gör för att möte enskilda elevers behov. Som de flesta vet är elevernas behov av extra anpassningar växande. Och det är en möjlig orsak till att det med jämna mellanrum händer. Känslan att kontrollen över klassrummet inte är som det ska.

Oväntat och skoningslöst drabbar det nog de flesta lärare. Hur lång erfarenhet och hur skicklig lärare man än är kan det plötsligt bli en ohållbar situation i klassrummet. Eleverna har blivit röriga, ja rent av stökiga och du som lärare upptäcker att du skäller mer än du lär ut. Det har plötsligt svajat till ordentligt i klassen.

Det kanske inte är en slump att det kan hända mig så här i slutet av året. Skolan har idag en pressad arbetsmiljö där många upplever stress på jobbet. 9 av 10 lärare känner sig ofta stressade enligt en arbetsmiljöundersökning av Lärarnas Riksförbund. När sedan vintermånaderna kommer och sjukfrånvaron bland personalen ökar blir vi extra sårbara. Så klart att detta påverkar klimatet i skolan.

När alla är trötta och det blir oro i klassrummet brukar det vara bra att själv som lärare att lägga tid på att strukturera upp sitt arbete. Jag har därför ägnat lite tid att fundera på tre faktorer i mitt klassrum, nämligen extra anpassningar, förhållningssätt och klassrumsmöblering. I detta blogginlägg tänkte jag beskriva mitt arbete med den första faktorn, extra anpassningar.

Extra anpassningar

Tidigare var det vanligt med enskilda elever som hade behov av extra anpassningar. Den senaste tiden har jag blivit tvungen att göra ett samlat dokument där alla klassens extra anpassningar finns, både de som görs i helklass (gruppnivå) och de som görs enskilt (på individnivå). Vi skriver elevernas anpassningar individuellt i IST men jag tycker personligen att det är enklare att ha alla elevers anpassningar på samma ställe. Det underlättar när anpassningarna ska utföras. Här är exempel på vad eleverna kan ha för anpassningar på gruppnivå.

  • Vi har tydliga och återkommande rutiner under dagen och ett schema med bildstöd på tavlan
  • Vi startar alla dagar på samma sätt genom att hälsa och ta i hand. Vi vuxna pratar med en lugn och tyst röst. I klassrummet spelas lugn musik och belysningen är dämpad. När eleverna kommer in i klassrummet har de en morgonuppgift som de sätter igång att arbeta med innan samlingen. Vi tränar också kontinuerligt på olika rutiner t.ex. vad eleverna förväntas göra när de går ut och kommer ifrån rast, hur de gör när vi går till matsalen m.m.
  • Eleverna har bestämda platser, exempelvis i klassrummet, matsalen och när de går på led.
  • Vi har mål för lektionen på tavlan och lektioner som följer en återkommande och given struktur.
  • Vi skriver vad lektionen ska innehålla med bildstöd på whiteboarden så att strukturen på lektionen kan följas av alla elever.
  • Vi förbereder och berättar vad som ska hända innan en ny aktivitet eller ett nytt moment.
  • Vi har rörelsepauser på lektionerna.
  • Vi har korta genomgångar och ca 20 minuters arbetspass. Det checkas av med timer.
  • Vi försöker uppmärksamma positivt beteende.
  • Vi har tittat på klassrumsplacering och försökt möblera efter elevernas behov.
  • Alla elever har tillgång till Ipad där de kan få stöd med uppläsning av instruktioner, t.ex. i vårt digitala läromedel i svenska och matematik.
  • Ett exempel på hur jag brukar visa vad lektionen ska innehålla för mina elever i åk.1.

För de elever som har anpassningar på individnivå har jag sammanställt en tabell med elevernas namn, ämne och extra anpassning.

Nedan kan du se exempel på hur det ser ut:

Som du säkert förstår går inte Bamse och Lille Skutt i min klass utan detta är exempel jag skrivit för att visa hur jag har tänkt. Anpassningarna är också påhittade.

Min förhoppning är att denna struktur ska förenkla för mig och självklart också bidra till bättre studiero i klassrummet. Om någon annan har nytta av den skulle det självklart också vara kul.

Här kan du ladda ned mallen:

Mall extraanpassningar

Veckans tips

Läs om Skolinspektionens rapport ”Skolans arbete för att säkerställa studiero”

 

Kommentarer (5)

  1. Shonaar Dixit Carlson skriver:

    Bra nerskrivet med ett strukturerat innehåll och bra tips.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)