Att läsa och samtala om texter

Betydelsen för barn att få lyssna på och reflektera kring böcker är nog känt för de flesta. Fördelarna är många, t.ex. får barnen möta nya ord, uttryckssätt och få en förståelse för hur berättelser är uppbyggda. Allt detta har barnen nytta av när de själva alltmer ska utveckla sin egen läs- och skrivförmåga.

Jag har läst högt i alla klasser jag har haft, oberoende av årskurs. Detta, att få en gemensam läsupplevelse, skapar gemenskap och trygghet hos eleverna. Vi kan också på ett enkelt sätt reflektera kring olika situationer som uppkommer i böckerna, både verkliga och overkliga, utan att det blir för personligt för barnen. En perfekt utgångspunkt vid t.ex. värdegrundsarbete.

I år arbetar jag i en etta och jag kommer till en början mest använda bilderböcker vid högläsningen. Min erfarenhet är att det är mycket uppskattat av barnen att lyssna på och titta i bilderböcker. På min skola har vi dokumentkameror i alla klassrum, vilket gör att det på ett enkelt sätt går att visa bilderna för hela klassen samtidigt. Det underlättar för barnen att få bilder som stöd när de ska förstå den lästa texten. Dessutom täcker vi flera delar av det centrala innehållet i svenska för åk. 1-3, både gällande berättande texters innehåll samt att känna till några barnboksförfattare och illustratörer. Jag har valt ut några kända svenska barnboksförfattare, bl.a. Elsa Beskow, Astrid Lindgren, Gunilla Bergström, Jan Lööf, Sven Lindgren, Barbro Lindgren samt Inger och Lasse Sandberg som vi ska arbeta med.

Innan vi sätter igång med läsprojektet ska vi gemensamt i klassen prata om vad eleverna ska tänka på före, efter och under läsningen.

Före läsningen

  • Titta på framsidan av boken. Vad föreställer bilden? Vad tror du kommer att hända i boken?
  • Läs titeln eller rubriken. Vad tror du att den innebär?

Under läsningen

  • Lyssna noga på texten och försök göra dig inre bilder av det som händer.
  • Titta på bilderna och använd dem som stöd om det t.ex. kommer ord du inte förstår.

Efter läsningen

  • Sammanfatta texten. Vad var det som hände?
  • Fundera på frågorna: Vad tyckte du om i boken? Vad tyckte du inte om i boken? Finns det något du undrar över? Vilka mönster ser du?

Jag har sammanställt punkterna till en enkel affisch som vi sedan kan återkomma till när vi ska läsa böckerna. Så här ser den ut:

Frågorna som ställs efter läsningen kommer från boken “Böcker inom oss” av Aidan Chambers. I den boken berättar författaren hur  man kan stimulera och handleda barn till läsförståelse genom boksamtal. Jag kommer att berätta mer om den tekniken i ett senare blogginlägg.

Vi kommer att använda denna struktur när jag läser några av böckerna. Ibland läser vi bara och tittar på bilder utan att lägga så stor vikt på att reflektera. Jag tror nämligen att det är viktigt att barnen ibland bara får njuta av att lyssna på en text utan att det ska vara något krav på återkoppling efteråt. Vi läser för att det är mysigt och lustfyllt. Däremot är min förhoppning att barnen genom en mer strukturerad lästräning så småningom själva gör analysen omedvetet, utan att de själva tänker på det. Detta tror jag många kommer att ha nytta av när de själva ska läsa och förstå texter.

Som avslutning vill jag bjuda på några kloka ord av vår f.d. läsambassadör Anne-Marie Körling. Citatet är taget från hennes sista inlägg på läsambassadörbloggen. Vill du läsa hela inlägget hittar du det här.

Barn som inte kan läsa kan lyssna. Det är att läsa. Då vuxna läser högt blir litteraturen man ännu inte kan läsa på egen hand tillgänglig. Barn kan lyssna till mer avancerade innehåll än de kan läsa själva. Därför ska vi läsa högt för dem. De lyssnar till våra stämmor och de lånar av vårt intresse för det vi läser. “

Lycka till med läsningen!

Här kan du ladda ned affischen om du vill:

Vid högläsning

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)