7 tips för ett positivt elevbemötande

I höstas kunde vi ta del av ny forskning från Norge gällande ledarskap i skolan. Skolforskare från Stavanger har filmat sammanlagt 100 lärare och klasser och sedan analyserat resultatet för att studera vad det är som extra skickliga lärare gör i sina klassrum. Enligt forskarna var det tre faktorer som utmärkte ett gott ledarskap:

  • Det ska vara ett positivt klimat i klassrummet och lärare och elever ska känna varandra väl.
  • Läraren ska organisera arbetet effektivt så att så mycket tid som möjligt går till lärande.
  • Själva inlärningen ska fokusera på att utveckla elevernas förmåga att tänka.

De tre faktorerna kallades av forskarna för emotionellt stöd, klassrumsorganisation och inlärningsstöd. Här kan du läsa mer om projektet i Skolvärlden och på SVT Nyheter/Vetenskap. Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att lärare som skapar ett positivt inlärningsklimat där tiden på lektionerna så mycket som möjligt används till lärande och reflektion är mest framgångsrika. Det som är allra viktigast, enligt forskarna, är de emotionella stödet. Det gäller att skapa en relation till eleverna, få dem att känna sig sedda och bekräftade.

Resultaten från forskningen kanske inte är så förvånande. Det är väl knappast något nytt att vi människor lär oss mer om vi är trygga och har en fast struktur omkring oss. Det intressanta, tänker jag, är att ta del av är HUR de framgångsrika lärarna gör mer handfast. Vad säger de? Vilket kroppsspråk har de? Rent konkret, hur gör de för att skapa ett positivt inlärningsklimat i sina klassrum? Det skulle vara väldigt intressant att ta del av

I detta blogginlägg tänker jag försöka vara just handfast och dela med mig av några tips som hjälpt mig under mina år som lågstadielärare. Tipsen är just tips och ska ses som inspiration, inte någon universalmetod. Vi lärare är alla olika och har olika förmågor och förutsättningar i respektive arbetssituation. Det som fungerar för mig kanske inte fungerar för alla. Här kommer sju tips för hur du kan möta eleverna i klassen:

1.Var generös med beröm och uppmärksamma framsteg.

Att försöka se och uppmärksamma det som går bra i klassrummet underlättar om du vill skapa ett positivt klimat i klassrummet. Om det t.ex. är stimmigt och pratigt vid en genomgång så kan man som lärare välja att berömma de elever som är tysta i stället för att skälla på de som pratar. Min erfarenhet är att det fungerar allra bäst när jag är extra generös med beröm, t.o.m. överdriver det en smula. Jag kan t.ex. säga: ”Nämen, det är ju helt fantastiskt. Flera barn i klassen lyssnar på mig nu när vi har genomgång. Räck upp handen så att jag kan se vilka ni är?” De flesta elever brukar då bli tysta och räcka upp handen (även de som till en början pratade). Jag brukar då fortsätta med: ”Hur kunde ni veta att ni skulle vara tysta?” Varvid eleverna brukar svara något i stil med: ”Det är ju genomgång och då ska vi lyssna aktivt” eller ”Du sa ju att vi skulle ha ögonen på fröken (vårt tysthetskommando”). Jag brukar då fortsätta berömma och t.ex. säga: ”Jag blir så glad när elever lyssnar när jag har genomgång. Kan inte ni berätta för era föräldrar att ni fick beröm av mig idag? De kommer att bli så stolta över er! Vilken lycka att just jag fick så duktiga elever!” Eleverna brukar då bli stolta och ofta brukar det bli lugnare i klassrummet.

2. Ge beröm offentligt och kritik i enrum (eller enskilt).

I skolans uppdrag ingår det att fostra eleverna till goda medborgare och visa vad som är rätt och fel. Vi behöver ibland tillrättavisa elever och vara tydliga med vad som är tillåtet och inte. När det händer behöver vi också visa med våra röster och vårt kroppsspråk att vi inte gillar och accepterar när någon t.ex. bryter mot en regel eller kränker en klasskompis. I vissa situationer kan det också vara nödvändigt att bli arg för att budskapet ska nå fram. Däremot brukar jag försöka att undvika att skälla på eleverna offentligt inför andra elever. Grundregeln är beröm offentligt och kritik i enrum (eller enskilt om det inte går att lämna klassrummet). Vi brukar också prata om att det är de vuxna som tillrättavisar, inte eleverna. Eleverna ska istället koncentrera sig på sin egen insats i klassrummet och undvika att fokusera på andra som eventuellt gör fel.

3. Var intresserad, visa att du bryr dig.

Denna punkt kan kännas självklar, men att hinna med att se och bry sig om alla elever varje dag är inte det enklaste när vi har klasser med uppemot 30 elever per lärare. Jag tror att vi är många lärare som går omkring och har lite dåligt samvete för att vi inte kan uppmärksamma alla elever på det sätt vi skulle vilja. Vi hinner helt enkelt inte med. Ett knep jag har använt mig av är att ta lite extra tid på morgonen till att se varje barn. Vi hälsar och tar i hand när eleverna kommer. Jag frågar hur eleven mår samtidigt som jag checkar av hur eleven ser ut att må. Då har jag möjlighet att ställa någon extra fråga om jag ser att det behövs. Det tar inte lång tid, men brukar säga ganska mycket. Någon kanske har sovit dåligt och berättar om det. En annan kanske är glad för att farfar ska hämta tidigt på fritids och berättar om det. Denna lilla ”avcheckning” brukar vara guld värd.

4. Skapa en vi-känsla, bästa klassen!

När fokus ligger på att uppmärksamma framsteg och det som går bra brukar det vara enklare att skapa ett positivt inlärningsklimat. Om klassen får mycket beröm i grupp ger det en känsla av att det går bra för klassen, vilket i sin tur kan skapa en samhörighet, en vi-känsla. Vi är världens bästa klass och vi tar hand om varandra!

5. Visa att det är ok att göra fel ibland.

Ibland blir det fel. Det kan hända alla, både elever och personal i skolan. Kanske jag som lärare råkar skriva fel på tavlan, eller någon av eleverna svarar fel på en uppgift. Det kan hända alla och är inte konstigt på något sätt. Jag brukar markera och vara tydlig med att det aldrig är tillåtet att kommentera eller skratta när någon råkar göra fel. Eleverna ska känna sig trygga och våga utmana sig själva i klassrummet. Ett sätt att visa att detta är ok är att bjuda på sig själv och göra saker utanför sin egen komfortzon och kanske till och med misslyckas.

6. Om det blir fel- gör om och göra rätt.

Stundtals uppkommer situationer då eleverna inte följer de gemensamma riktlinjerna vi bestämt för klassen. I mina klasser ska t.ex. eleverna vara tysta när de kommer in i klassrummet efter rasten. När de kliver över klassrumströskeln ska de tyst gå och sätta sig på sina platser och titta på tavlan (där det står vad vi ska arbeta med på lektionen). Glömmer de får de gå ut och gå in igen. De får helt enkelt göra om och göra rätt.

7. Gör mer av det som går bra och undvik eller träna på det som inte fungerar.

Alla klasser är olika och en aktivitet som fungerat bra i en klass kanske inte fungerar i en annan. När det av någon anledning har blivit oroligt i klassen kan det vara bra att fundera över vad som fungerar och vad som inte fungerar för gruppen. I de undervisningsgrupper jag har haft har det ofta varit olika förflyttningar som ställer till det för eleverna. Då har jag tillsammans med övrig personal tänkt igenom och lagt upp en plan för hur vi ska få det att fungerar bättre. Går det t.ex. att undvika att många elever samtidigt ska ta sig från en plats till en annan? Behöver alla gå samtidigt eller kan de gå några i taget? Ofta brukar det gå att fundera ut någon lösning som vi sedan kan gå igenom och träna med eleverna. Aktiviteter eller lektionsupplägg som fungerar försöker vi använda oss mer av.

Om du vill ha ytterligare inspiration har jag ett sista tips. Om du inte redan har gjort det, titta på läraren Rita Piersons TED talk, ”Every kid needs a champion”. Den är lite amerikansk och har några år på nacken, men ger i alla fall mig lite ny energi.

Här kan du ladda ned affischen:

7 tips för ett positivt elevbemötande

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)