Natten går tunga fjät…

December brukar vara en hektisk månad för oss i skolan. Vi har fullt upp med att avsluta arbetsområden, skriva omdömen och hålla i ett och annat julfirande. Då kan det vara skönt att dra ner tempot lite i klassrummet, skapa mysig stämning och samtidigt gå igenom delar av läroplanens centrala innehåll. I detta inlägg tänker jag dela med mig av två relativt enkla lektionsförslag med jultema, nämligen filmen ”Årets högtider och traditioner” samt en bilduppgift med ett Luciatåg.

I det centrala innehållet i so för åk. 1-3 står det att undervisningen bl.a. ska innehålla några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Eleverna ska få höra några berättelser ur Bibeln samt se skildringar av livet förr. I filmserien ”Årets högtider och traditioner” från Hamark film berättar sakkunniga från Nordiska museet och religionsvetare om olika högtider och traditioner, både ur ett historiskt och ett mångkulturellt perspektiv. Det finns en film för varje årstid och i den om vintern tas bl.a. Advent, Lucia och Jul upp. Visste du t.ex. att det finns likheter mellan Advent och Ramadan? Detta är ett exempel på vad du får möjlighet att lära dig. Här kan du se ett smakprov från Youtube. Filmen i sin helhet finns både på NEplay och SLIplay. På NE finns också en lärarhandledning med bl.a. instuderingsfrågor till. Filmen har några år på nacken, men är fortfarande lika aktuell!

En annan rolig uppgift i samband med Lucia är att låta eleverna göra klassens Luciatåg. Eleverna ska teckna sin egen ”Luciafigur”, t.ex. Lucia, stjärngosse, tärna, tomte, pepparkaka eller annan valfri karaktär (det bestämmer ni). Det viktiga är att eleverna tecknar sin figur i profil, alltså från sidan. Här kan ni se en bild på en del av ett Luciatåg som en av mina tidigare klasser gjort:

Som ni ser sätter man sedan upp Luciatåget på valfri plats, t.ex. i fönstret eller i trapphuset. Förutom att klassen får ett egengjort och personligt Luciatåg, är det också ett tillfälle för dem att träna på sin finmotorik. Detta brukar vara nyttigt för många. De får själva teckna, färglägga och klippa ut sin teckning. Ett tips är att säga åt eleverna att fylla i alla konturer med svart krita så syns de bättre. Jag har gjort en instruktionsmall till uppgiften som ni kan ladda ned i slutet av inlägget. Så här ser den ut:

Hoppas att du hittat någon ny inspiration till din undervisning och att du och din klass får en härlig Lucia!

Här kan du ladda ned instruktionsmallen:

Instruktion Luciatåg

Tips inför adventstiden

Första advent närmar sig och kanske någon funderar över lämpliga läs-och skrivaktiviteter med adventstema till klassen? I detta inlägg har jag listat några förslag på hur du kan skapa julstämning i klassrummet samtidigt som eleverna får träna på det centrala innehållet, framför allt i svenska. Jag hoppas att du hittar något förslag som passar dig och dina elever!

Gör klassens egen julkalender

En uppgift som brukar vara mycket uppskattad av eleverna är att låta dem göra en egen julkalender. Det är också ett utmärkt tillfälle för eleverna att få en naturlig mottagare för sina texter, nämligen klasskamraterna. Jag har gjort lite olika slags kalendrar under årens lopp, beroende på elevernas ålder och hur mycket tid vi har att tillgå. Däremot brukar alla ha gemensamt att eleverna får varsin dag från den 1:a december till den 24:e. Efter det skriver de en text med jultema till sin dag. Det kan t.ex. vara en saga, dikt eller bara en julhälsning av något slag. Sedan får de göra själva kalendern. En enkel variant är att vika ett ritpapper på mitten och låta eleverna skriva sin siffra på framsidan som de sedan färglägger. På insidan av papperet skriver de texten och målar en bild till. När eleven är klar med sin ”lucka” tar man lite häftmassa och stänger igen den. Alla luckorna sätts sedan upp och när elevens dag kommer får hen öppna sin lucka och läsa sin text. Se bilder nedan:

Vik ett ritpapper på mitten, skriv siffran på framsidan. Foto: Mia Kempe

Rita en bild på ena sidan och skriv texten på den andra. Eleverna kan gärna skriva texten digitalt först och sedan skriva av den med fin handstil på papperet. Då tränar de både att skriva digitalt och för hand! Foto: Mia Kempe

 

Här är en färdig, uppsatt kalender gjord av årskurs 1 elever.. Foto: Mia Kempe

Ett annat förslag är att göra sin egen smällkaramell eller julklapp där eleverna får lägga sin text (alternativt hänga den bredvid som på bilden nedan).

Julklappar i klassrummet. Foto: Mia Kempe

Lyssna på Barnradions julkalender

En annan rolig aktivitet under december är att lyssna på Barnradions julkalender. Nytt för i år är att det också finns en lärarhandledning där du bl.a. kan hitta diskussionsfrågor till avsnitten. På Barnradions hemsida finns också en färgläggningsbild att ladda ned. Jag brukar tycka det är mysigt att börja dagen med att lyssna på kalendern och samtidigt låta eleverna färglägga bilden. Det brukar bli en lugn start både för mig och eleverna.

Läs en julkalenderbok

Vad kan vara mysigare än att släcka lamporna, tända ljus och läsa en bok tillsammans? Själv kommer jag nostalgiskt ihåg när min fröken läste ”Marias lilla åsna” innan jul. Nuförtiden finns det en hel mängd olika böcker att läsa och det senaste fenomenet är s.k. kalenderböcker. En kalenderbok är en bok med 24 kapitel där tanken är att man läser ett kapitel per dag fram till jul. Ett exempel på en sådan är den nyutkomna boken ”Jakten på julen” av Anna Helgesson och Mikhael Mikalides. Du kan läsa mer om den boken och även få recensioner på andra kalenderböcker på Gullis lästips.

Titta på en julkalender på SVT play

Varför inte ta chansen att lära känna några klassiska barnbokskaraktärer och skapa intresse för kända svenska barnböcker? Flera av dem har blivit gestaltade som julkalendrar på SVT och finns att strömma på öppet arkiv. Där kan du hitta ”kändisar” såsom Ture Sventon, Teskedsgumman, Sune och min egen favorit, Pelle Svanslös. Här hittar du dem. Titta på avsnitten och diskutera handlingen tillsammans. Om du vill ha tips på frågor du kan ställa till eleverna efter avsnitten, titta i mitt tidigare inlägg ”Boksamtal om en film”.

Lär klassen mer om djur med Naturhistoriska riksmuseets julkalender

Naturhistoriska riksmuseet brukar varje år ha en julkalender där de lyfter fram ett djur. Kalendern riktar sig till elever i åk. F-6 och tanken är att skapa nyfikenhet och intresse för naturen. Varje lucka avslutas med en diskussionsfråga till klassen. Julkalendern har inte kommit ut ännu, men snart hittar du den här.

Kom gärna med fler förslag på roliga aktiviteter i kommentarsfältet nedan. På så sätt hjälps vi åt att skapa en egen bank av uppgifter som passar under adventstiden!

Ett filmprojekt om yrken (del 2 reflektion)

I mitt förra inlägg ”Ett filmprojekt om yrken” berättade jag om hur mina elever arbetat med arbetsområdet yrken genom att göra filmer. Arbetsområdet var indelat i fyra delmoment, nämligen:

A. Planera en film

B. Skapa en film

C. Digitalt skrivande

D. Kamratrespons

I det förra inlägget kunde du läsa om de två första delmomenten, att planera och skapa en film. I detta inlägg kommer jag beskriva fortsättningen på projektet, nämligen att skriva en digital text och ge och ta respons på texten. 

I förra inlägget kunde du läsa om de två första delmomenten, att planera och skapa en film. I detta inlägg beskriver jag de återstående momenten att skriva digitalt samt ge och ta respons.

Min tanke var att eleverna skulle få möjlighet att tänka igenom och reflektera över vad de lärt sig när de arbetade med filmerna. Uppgiften för eleverna blev således att skriva en reflektion över vad de hade lärt sig under arbetets gång. Texten skulle skrivas i appen NE-berätta och till hjälp fick de en stödmall med följande frågor:

Vad har du lärt dig?

Hur har du lärt dig?

Vad mer vill du lära dig?

Stödmall “Reflektion”.

Eleverna fick instruktionen att de skulle svara på frågorna med hela meningar och att de skulle tänka på att använda stor bokstav och punkt korrekt. Efter att eleverna skrivit sina texter fick de sätta sig två och två, byta text och titta igenom varandras texter med hjälp av en checklista. Där kollade de bl.a. att kamraten svarat på frågorna och använt stor bokstav och punkt på rätt sätt. De skulle också ge en kort respons på texten. När eleverna bearbetat sina texter lämnade de över texterna och checklistan till mig så att jag kunde göra en slutlig koll.

Eleverna kollade igenom texterna med hjälp av denna checklista.

Här kan du se instruktionen till uppgiften:

Instruktion till att skriva reflektion.

Min upplevelse är att det var en nyttig uppgift för eleverna att få fundera över vad de hade lärt sig under arbetsområdet. Det var också bra för dem att skriva just denna text digitalt, i stället för att använda penna och skriva för hand. Det förenklade att de kunde gå tillbaka och ändra i texten efter kamratresponsen. Många tycker att det är jobbigt att sudda och skriva om en handskriven text, men att ändra i en digital text kräver inte lika mycket ansträngning och kanske därför upplevs som enklare.

Det var väldigt intressant för mig att ta del av elevernas texter. En sak som slog mig att många upplevde att de lärt sig genom att lyssna noga på genomgångarna. Jag tänker att det kan vara bra för eleverna att själva få den insikten och faktiskt kunna dra lärdom av den till en annan gång. Det tror jag att de kan ha nytta av i sitt fortsatta lärande.

Här kan du ladda ned filerna:

Reflektionsmall

Checklista Gissa yrket

Instruktion reflektion 

Ett filmprojekt om yrken (del 1)

I tidigare inlägg under hösten har jag berättat om de nya direktiven i läroplanen kring digital kompetens. I detta inlägg kommer jag att beskriva ett område där mina elever bl.a. tränat på att använda digitala verktyg i undervisningen. Utgångspunkten för arbetet var ” Yrken och verksamheter i skolans närområde”, vilket ingår i SO-undervisningen för åk. 1-3. Vi bearbetade också flera delar av det centrala innehållet i svenska för åk 1-3, t.ex. att “skapa muntliga presentationer med digitala medier som stöd”. Jag kallar området för “Gissa yrket” eftersom elevernas uppgift var att planera och skapa en film där någon ska gissa vilket yrke som åsyftas.

Sammanställning av det centrala innehållet i so och svenska som ingår i arbetsområdet “Gissa Yrket”.

Arbetsområdet var indelat i fyra delmoment, nämligen:

A. Planera en film.

B. Skapa en film

C. Digitalt skrivande

D.Kamratrespons

Här kan du ta del av en beskrivning av de olika momenten.

Instruktion till eleverna i arbetsområdet “Gissa Yrket”. Foto: Mia Kempe

 

I detta inlägg kommer jag att berätta om de två första delmomenten, nämligen att planera och skapa en film. Jag har lagt ut alla mina instruktioner på elevbloggen så vill du ha en utförligare beskrivning på de olika momenten kan du titta här.

Uppstart av område

Arbetsområdet startade med att vi tittade på en film som jag gjort och lagt ut på bloggen. I filmen presenterade arbetsområdet och eleverna fick reda på vad de skulle arbeta med under projektet. Efter filmen pratade vi om vad ett yrke är och eleverna berättade om olika yrken de kände till. Jag delade också ut några ledtrådar i form av bilder (se bild nedan) och eleverna fick gissa vilka yrken jag tänkte på.

Eleverna fick ledtrådar på vilka yrken jag tänkte på genom att titta på bilderna i pratbubblan. Foto: Mia Kempe

Efter genomgången var det dags för eleverna att arbeta. De blev indelade i par och fick i uppgift att komma överens om ett yrke samt skriva ned tre ledtrådar till yrket.

A. Planera film

I nästa steg var det dags för eleverna att börja planera sina filmer. Planeringen skulle innehålla en inledning till filmen, en handling där ledtrådarna presenteras och en avslutning där yrket avslöjas. För att underlätta för eleverna visade jag ett exempel på både planering och film som jag gjort och lagt ut på vår blogg. Filmerna skulle spelas in i en app som heter Puppet Pals 2 och för att eleverna skulle veta vilka förutsättningar som fanns, gick jag innan planeringen igenom hur appen fungerar. Som stöd fick eleverna denna mall:

Stödmall för planering av film. Foto: Mia Kempe

B. Skapa film

När eleverna planerat sina filmer fick de först träna några gånger utan att spela in. När de övat ordentligt fick de gå in i ett grupprum och spela in filmen. Mikrofonen tar upp alla ljud i rummet så det var viktigt att det var tyst under inspelningen. När filmen var klar tittade vi på den tillsammans och eleverna fick bestämma om de ville att vi skulle publicera den på bloggen eller inte. Om du vill se hur några filmer blev kan du titta här.

Eleverna arbetade flitigt under lektionerna och jag upplevde att de tyckte mycket om att göra animerad film. En fördel med att använda animerad film är att eleverna vågar ta ut svängarna lite mer. Det är inte lika känsligt om det är en docka som pratar och inte du själv.

I nästa inlägg kommer du att få ta del av de två sista delmomenten i arbetsområdet, att skriva digitalt och ge och ta respons på text. 

Här kan du ladda ned instruktioner och stödmallar:

Sammanställning av centralt innehåll till Gissa yrket

Instruktion till Gissa yrket

Bild ledtrådar till Gissa yrket

Stödmall planering Gissa yrket

Att blogga med elever

I mitt förra blogginlägg, Nya reviderade styrdokument om digital kompetens, berättade jag om de förändringar i läroplanen som trädde i kraft den 18 juli. Kort sammanfattat har det skett förändringar i det centrala innehållen för åk. 1-3 i ämnena svenska, matematik, NO, SO och teknik. Den största skillnaden är i ämnet svenska och handlar om att eleverna ska använda digitala verktyg i undervisningen. De ska också få öva att själva kommunicera i digitala medier, ett exempel är att de ska läsa och skriva ” texter i digitala miljöer för barn, t.ex. texter med länkar och andra interaktiva funktioner”.

I detta inlägg tänkte jag dela med mig av ett exempel på hur du som lärare på ett, enligt mig, relativt enkelt sätt kan väva in läroplansförändringarna i din undervisning. Dock kräver det att både lärare och elever har tillgång till digitala verktyg och ett fungerande nät. Detta ser jag som en förutsättning för att kunna följa de reviderade styrdokumenten.

Logga för S:t Pers skrivarblogg. Foto: Mia Kempe

Hur planerar jag då att lägga upp min undervisning? Jo, min tanke är att låta eleverna använda en blogg där själva de både skriver texter, lägger ut bilder och publicerar filmer. Jag har tidigare bloggat med mina elever i en klassblogg. Skillnaden nu är att jag mer medvetet lägger upp undervisningen utifrån de nya direktiven. Om vi tittar närmare på de läroplansförändringar som har gjorts så handlar det ju i stort om att kunna hantera digitala verktyg och kommunicera i digitala medier. Detta blir en naturlig del av arbetat när eleverna lägger upp inlägg på bloggen.

Vad ska man då tänka på om man vill starta en blogg med sina elever? För det första gäller det att läsa på vad som gäller enligt de lagar som finns. Vi har sedan några månader tillbaka en ny dataskyddsförordning, GDPR, som innehåller regler för hur man får behandla personuppgifter. Här kan du hitta information kring detta från SKL. Jag har valt att vara försiktig med personuppgifter och inte lägga ut några namn eller bilder på elever på bloggen. Syftet är att eleverna ska få öva på att vara i digitala miljöer, vilket de kan göra utan att deras namn eller ansikte syns. Vill eleverna visa bloggen för någon, t.ex. sina föräldrar, så vet de ju själva vilken text eller film som är deras. Det är alltid frivilligt att publicera sina arbeten på bloggen. Däremot är tanken att alla elever ska få vara med och se hur detta går till, även de som väljer att avstå. Det är också viktigt att ha koll på upphovsrättslagen så att inte någon elev publicerar upphovsrättsskyddat material. Här kan du läsa mer om detta på Skolverkets hemsida.

När det gäller att skapa själva bloggen finns det flera bloggtjänster att använda sig av. För mig var det viktigt att bloggen skulle vara så enkel som möjligt. Den ska vara lätt att använda för mina elever och även lätt för mig att administrera. Tidigare har jag gjort mina bloggar i WordPress, nu valde jag Weebly eftersom den är gratis och utan reklam. Det finns också andra bloggtjänster, t.ex. Blogspot(eller Blogger som den också heter) som ska vara enkel att använda (jag har inte testat den själv). Gemensamt för alla är att det finns färdiga mallar att använda sig av, vilket gör att det går att skapa en blogg relativt snabbt.

Om du vill kan du ta en titt på mina elevers blogg, S:t Pers skrivarblogg. Nedan kan du se en skärmdump på själva om-sidan där jag beskrivit syfte med bloggen, lite kring upphovsrätt och att det är jag som har skapat bloggen.

Om-sidan till S:t Pers skrivarblogg. Foto: Mia Kempe

Att skapa en blogg och börja blogga med eleverna kanske till en början kan kännas tidskrävande och lite svårt, men när man väl sätter igång så tar det inte mer tid än att skapa annat material. Nu när vi har nya direktiv så tror jag personligen att bloggen snarare sparar tid än slösar bort tid. Det blir ett relativt enkelt och tydligt sätt att ge eleverna den digitala kompetensen som de, enligt vår läroplan, ska ta del av i skolan.

Nya reviderade styrdokument om digital kompetens

Fr.o.m. den 1 juli 2018 har vi fått en ny reviderad läroplan. Det är förändringar för alla stadier och i många ämnen eftersom regeringen beslutat att skolan ska bli mer digitaliserad. För mig som lärare i åk. 1-3 är det de centrala innehållen i ämnena svenska, matematik, so, no och teknik som är förändrade. Jag har därför lagt lite tid på att titta närmare på ändringarna och också sammanställt vilka förändringar som skett. I detta blogginlägg kan du ta del av det arbetet.

På skolverkets hemsida finns information om läroplansförändringarna och digital kompetens (Förändringar i styrdokument och digital kompetens). Där får vi reda på bakgrunden till att regeringen har reviderat styrdokumenten och varför alla barn och elever ska få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Det kan t.ex. vara att vårt samhälle blir alltmer digitaliserat och att eleverna behöver förberedas för att kunna verka där. Ett annat skäl är att öka likvärdigheten och ge alla elever samma förutsättningar. På sidan finns också en film där vi bl.a. kan få reda på vad digital kompetens är, nämligen att:

  • kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen
  • kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  • ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik
  • kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik

Vad är digital kompetens? Foto: Mia Kempe

På sidan kan du också gå in och se vilka förändringar som gjorts i den nya läroplanen. Jag har tittat igenom och sammanställt förändringarna för de centrala innehållen i åk. 1-3. Sammanlagt är det centrala innehållet ändrat på 23 olika ställen. Flest förändringar finns i svenska, tio stycken, och färst i NO, endast en. Här kan du ta del av en sammanställning av förändringarna. Jag har också gjort affischer för alla ämnen som går att ladda ned längst ner i inlägget.

Förändringar i centralt innehåll 2018. Foto: Mia Kempe

 

Intressant var att det endast var två förändringar som handlade om programmering, en i matematik och en i teknik. Det har varit lätt att få intrycket att digitalisering i skolan är liktydigt med programmering, men detta är alltså bara en liten del av innehållet, i alla fall för åk.1-3. De flesta förändringarna finns i ämnet svenska och handlar om använda digitala verktyg och medier. Om vi tittar på förändringarna i NO och SO så handlar de också i mångt och mycket om att använda och förhålla sig till digitala medier.

Hur ska jag då gå tillväga när jag planerar upp undervisningen för mina elever? Jo, i mitt fall har jag bestämt att använda en elevblogg. Det är något jag använt mig av tidigare och som jag vet underlättar arbetet med digitalisering. Exakt hur jag planerar att lägga upp detta arbete kommer i ett senare inlägg. Håll till godo till dess!

Här kan du ladda ned affischerna:

Vad är digital kompetens

Svenska åk 1-3 nytt centralt innehåll

Matematik åk 1-3 nytt centralt innehåll

No och teknik åk 1-3 nytt centralt innehåll

So åk 1-3 nytt centralt innehåll

 

 

En sommargåva till eleverna

Solen skiner och sommaren står för dörren. Vi närmar oss slutet av läsåret och det börjar bli dags att knyta ihop säcken och avsluta inför det kommande sommarlovet. Det är mycket som ska göras de sista veckorna. Tiden brukar gå väldigt fort och innan vi vet ordet av är det dags skolavslutning. Det kan därför vara skönt att börja förbereda inför avslutningen redan nu.

En tradition som många lärare har är att ge sina elever en liten gåva under avslutningsdagen. Det kan vara ett vykort, en dikt, läsbokmärke eller något annat. I detta inlägg tänkte jag dela med mig av ett förslag på en sommarpresent. Tanken med gåvan är förstås att önska barnen en glad sommar, men också att öka lusten till att läsa och skriva under sommarlovet. Detta för att motverka den s.k. Matteuseffektens inverkan på elevernas läs-och skrivutveckling. Gåvan jag vill tipsa om är en blyertspenna och en skrivbok.

En blyertspenna och en skrivbok kan låta lite tråkigt att ge i present, men själva syftet är ju egentligen att motivera eleverna till att skriva och läsa. Jag tänker att ge möjlighet att utveckla sig och bli bättre också kan ses som en gåva i sig. Sen är det så klart upp till var och en hur man tar tillvara på den möjligheten. Det enda jag som lärare kan göra är att försöka ge eleverna goda och likartade förutsättningar för detta.

Jag tog ett vanligt skrivhäfte och slog in det i presentpapper. Etiketten gjorde jag i Canva: Fler etiketter finns att ladda ned i slutet av inlägget. Foto: Mia Kempe

Boken är en gåva och ingen läxa. Eleverna bestämmer själva (eller tillsammans med sina föräldrar) om de ska skriva och vad de ska skriva om. Jag tror i alla fall att chansen och möjligheten till att skriva överhuvudtaget ökar om barnen har tillgång till en egen skrivbok att skriva i. Som inspiration har jag också också skrivit ned lite tips på vad de kan skriva om. Det kan t.ex. vara att skriva av meningar ur böcker, tidningar eller från datorn. Barnen kan också använda sin fantasi eller skriva ned egna eller andras minnen och tankar. Ord och meningar finns ju överallt! Jag har även gjort ett dokument med olika bilder de kan klippa ut och klistra in som belöning efter att ha skrivit i boken. Allt för att höja motivationen till att skriva.

Som inspiration till att skriva får eleverna denna instruktion. Foto: Mia Kempe

 

För att höja elevernas motivation skickar jag också med “klipp och klistra märken”. Eleverna får då själva belöna sig med ett märke när de skrivit. Foto: Mia Kempe

Min önskan och förhoppning är att sommargåvan ska inspirera och locka eleverna till att läsa och skriva under sommaren. På så sätt kan vi i skolan hjälpa och stötta våra elever även på lovet då vi vanligtvis inte ses.

Här kan du ladda ned alla dokument i inlägget. Du hittar också ett dokument med föräldrainformation. För den som inte redan har, finns där också en mall på hur bokstäverna formas från Sparklebox.

 

Instruktion “Min sommargåva till dig”

Föräldrainformation

Klipp och klistra märken

Etiketter till skrivboken

Forma bokstäver (nedladdat från Sparklebox)

 

 

Tydlig lektionsstruktur för ett lugnare klassrum

För två år sedan kom Skolinspektionen ut med rapporten ”Skolans arbete för att säkerställa studiero”. I rapporten berättar inspektionen om sina iakttagelser efter att ha besökt 30 olika högstadieskolor och skolhuvudmän ute i landet. Kortfattat visar granskningen att studieron generellt är bättre i de klassrum där eleverna möts av tydliga lektionsstrukturer och ett tydligt ledarskap hos läraren. Den visar också att lärarens förutsättningar för att skapa studiero också påverkas av andra processer på skolan, t.ex. vilket ansvar rektorn tar och hur elevhälsans arbete ser ut.

En kort sammanställning av skolinspektionens rapport. Bilden kommer ifrån min föreläsning “Det förutsägbara klassrummet, en plats för studiero”.

 

Resultatet kanske inte är så förvånande. Ett tydligt ledarskap, både hos lärarna och rektorerna, som skapar tydliga ramar för eleverna är ju kända framgångsfaktorer när det gäller studiero. Däremot fastnade jag extra för hur viktigt det är att ha en tydlig struktur på sina lektioner. Jag har själv i min undervisning märkt att det underlättar både för mig och mina elever. Det var därför kul att undersökningen bekräftade mina iakttagelser.

Hur ser då en tydlig lektionsstruktur ut? Självklart kan den variera från klass till klass och lärare till lärare. Den ser till viss del också olika ut beroende på vilken ålder eleverna har och vilket ämne som ska bearbetas. Jag har skrivit ned en mall utifrån hur jag vill att mina lektioner ska se ut. I mallen kan du också läsa exempel på de olika momenten. Självklart kommer jag att ändra momenten ibland utifrån vad jag vill uppnå med min lektion.

En mall för lektionsstruktur med exempel till de olika momenten.

Det viktigaste jag försöker tänka på att lektionen ska ha ett tydligt, konkretiserat mål som förmedlas i början av lektionen. Det ska också finnas en punktlista där det står vad som ska hända under lektionen och hur lång lektionen är. Lektionen ska också ha ett tydligt avslut.

Jag har gjort ett exempel på en lektion i matematik för åk. 3 för att illustrera hur en lektion kan se ut. Här kan du ta del av den:

Ett exempel på lektion i matematik för årskurs 3.

Ibland kan det vara enklare att skriva lektionsstrukturen direkt på tavlan. Då kan det underlätta att ha bildstödet utskrivet och laminerat och sedan sätta upp det på tavlan. Här är olika bildkort som jag har gjort.

Bildkorten är tillverkat i det webbaserade programmet Widgit online och jag har fått tillåtelse av Symbolbruket (som står för tjänsten) att publicera dem.

Att hitta en lektionsstruktur som fungerar kan ta lite extra tid till en början, men tiden som läggs ner får man igen tusenfalt. Lektionerna blir enklare att planera när du har en struktur som du hela tiden återkommer till. Dessutom är min upplevelse att eleverna blir mer fokuserade och motiverade när de vet vad som ska hända och vad de förväntas att lära.

Här kan du ladda ned dokumenten i inlägget:

Lektionsstruktur mall med förklaring

Lektionsstruktur tom

Lektionsstruktur exempel 

Bildstöd till lektionsstruktur

 

Skapa stödmallar för studiero

Under mina är som ämnesspanare har jag skrivit många blogginlägg. Jag har skrivit inlägg med rena lektionstips, men också om andra utmaningar som kan finnas i ett klassrum. Det jag har märkt är att det finns ett stort intresse för råd och idéer kring hur jag som lärare kan skapa förutsättningar för arbetsro i klassrummet. Några av mina mest lästa inlägg handlar om just det.

Inläggen har gemensamt att jag berättar om hur jag tydliggjort förväntningar för eleverna. Jag har också skrivit ned förväntningarna och skapat stödmallar så att eleverna lättare kan komma ihåg vad de ska göra. I stödmallarna brukar det finnas en instruktion med bildstöd.

I detta inlägg tänker jag beskriva hur jag gör mallar och hur jag använder dem som stöd för ökad studiero. Jag brukar nämligen använda en arbetsgång som följer ungefär samma mönster, där också eleverna är delaktiga. Självklart anpassar jag och ändrar upplägget efter klassens behov, men grunden brukar ofta vara densamma. Här har du ett exempel på hur jag gjorde för att få eleverna lugna efter rasten.

Skapa stödmallar- en arbetsgång

1. Ringa in problemet. Vilka situationer/arbetsmoment/lektioner är det som inte fungerar? Notera för dig själv och fundera hur du som lärare vill att det ska fungera. Om du t.ex. vill att eleverna ska sätta sig tysta efter att de har varit på rast, hur ska eleverna göra då?

2. Lyft problemet med eleverna. Hur tycker eleverna de ska göra för att klara av situationen? Lyft goda exempel och fokusera på varför det är viktigt att situationen fungerar. Vad vinner vi på att det fungerar? Vad kan vi ha för knep så att alla lyckas?

3. Skriv en kort instruktion på tavlan där ni sammanfattar hur eleverna ska gå tillväga under momentet. Påminn och repetera!

Skriftlig information över vad eleverna ska göra efter rasten.

4. Gör en stödmall eller en affisch av instruktionen och lägg till bilder som passar. Jag brukar göra mina affischer i Canva som är ett webbaserat redigeringsverktyg som är både gratis och lätt att använda. Självklart går det lika bra att skriva för hand och rita på exempelvis ett blädderblockspapper eller skriva i ett vanligt ordbehandlingsprogram.

En stödmall med kort skriftlig information och bildstöd.

5. Sätt upp stödmallen på ett ställe där eleverna lätt kan se den. Denna affisch sattes t.ex. upp ute i dörröppningen mot kapprummet. När jag sedan tog emot eleverna efter rasten räckte det ofta med att peka på bilderna för att eleverna skulle komma ihåg hur de skulle agera.

6. Sist men inte minst, fundera över hur du kan stötta de elever som behöver en extra, individuell påminnelse. Kanske någon behöver fångas upp och få instruktionen repeterad muntligt? Kan ni komma överens om ett hemligt tecken som stöd? Prata med eleverna och kom överens om hur ni ska göra. Var noga med att berätta att du är där för att hjälpa eleven och på vilket sätt du kommer att göra det, t.ex. kan du säga: om du glömmer att gå tyst kommer jag fram och gör vårt hemliga tecken. Behöver du ytterligare stöd gör jag så här.

För mig har det underlättat att ha en struktur för hur jag hanterar problematiska situationer under skoldagen. Det gör att jag har fått mer tid till att göra mitt huvuduppdrag, nämligen att undervisa. Självklart kan det ta ett tag innan rutinerna sätter sig och vi måste ofta träna på de olika momenten innan de sitter, men den tiden brukar vara välinvesterad. De flesta eleverna behöver inte heller använda stödmallarna efter ett tag. Däremot kan det vara bra att ha dem tillgängliga för de elever som har behov av extra visuellt stöd.

Om du är intresserad av att göra stödmallar och eller bara vill bolla idéer med mig har du möjlighet att göra det på SETT-mässan senare i vår. Jag kommer att finnas på plats i Lärarnas Riksförbunds monter torsdagen den 12:e april kl. 13.30–14.00. Flera av mina ämnesspanarkolleger kommer också att finnas på plats så kolla gärna programmet på LR.se. Hoppas att vi ses!

Här finns några exempel på stödmallar som du kan ladda ned eller ha som inspiration:

Skapa lugn efter rasten

Osams på rasten

Klassregler

En bra publik

Schysst på nätet

Klassrumsmöblering efter elevers behov

”Alla elever ska ha en utbildning som präglas av trygghet och studiero. Lärare och elever ska arbeta förebyggande för att studiemiljön ska vara god”. Citatet kommer från Skolverket och jag tror att alla i skolan håller med om vikten av en god och trygg studiemiljö. Det är i mångt och mycket en förutsättning för att lärande ska kunna ske.

Problemet är att en god studiemiljö ofta inte uppkommer av sig själv. I dagens skola är det inte självklart att eleverna på egen hand klarar av att sitta och lyssna, eller att arbeta för den delen. Det gäller som lärare att vara planerad och förberedd samt att ha en struktur i klassrummet som skapar lugn.

De senaste veckorna har jag reflekterat kring klassrumsmöblering och hur denna kan påverka studiemiljön för eleverna. Finns det något jag kan utveckla där? Jag brukar ofta använda just ommöblering som strategi för att få det lugnare i klassrummet. Skulle det inte vara intressant att vidareutveckla detta lite?

För att få nya tips och idéer tog jag hjälp av min kollega Linda Lindkvist Nyberg. Linda har ett stort intresse för klassrumsmöblering och har under åren som lärare arbetat fram en struktur för hur man kan tänka vid en möblering. Utgångspunkten är att eleverna ska få en plats i klassrummet som passar just deras behov. De ska också själva få vara delaktiga och på så sätt ha inflytande över sin placering. Elevernas önskemål blir en utgångspunkt samtidigt som det är läraren som bestämmer var eleven ska sitta. Detta så att inlärningssituationen för alla elever blir den bästa under de förutsättningar som finns.

Jag och Linda startade vårt arbete kring möbleringen genom att ta hjälp av eleverna. De själva fick berätta hur de ville sitta genom att svara på några enkla frågor. Den första handlade om hur de själva vill sitta för att kunna lära sig så mycket som möjligt. De fick kryssa för vilket eller vilka alternativ som passar dem bäst.

Hur lär du dig bäst i klassrummet? Foto: Mia Kempe

Hur vill du sitta för att du ska lära dig som bäst?

  • En plats avsides i klassrummet.
  • En plats nära tavlan.
  • Jag sitter gärna ensam.
  • Jag sitter gärna med en klasskompis.
  • Jag sitter gärna vid ett gruppbord.

De fick också svara de tyckte de behövde på sin plats för att underlätta sitt lärande. Det kunde t.ex. vara en tallinje, ett alfabet med bildstöd, penna, sudd o.s.v.

Vi ville också undersöka vad eleverna själva ansåg om sitt lärande. Fanns det situationer som de upplevde svårare än andra? Trodde de att de kunde utmana sig själva och lyckas bättre? Upplevde de att de får tillräckligt med stöd från skolan? Tanken med detta var att vi enklare skulle förstå elevernas behov om vi fick större kunskap om deras egna tankar kring hur de lär sig.

Jag äger mitt eget lärande-skolan stöttar mig. Foto: Mia Kempe

I nästa steg var det dags för läraren att reflektera kring elevernas behov i klassen (i detta fall jag eftersom jag har undervisat klassen). Här är exempel på frågor som vi funderade över:

  • Vilka elever har svårigheter i något ämne?
  • Vilka har svårt att koncentrera sig?
  • Vilka behöver sitta nära oss lärare vid en genomgång?
  • Vilka behöver ha möjligheter att enkelt kunna be en klasskamrat om hjälp?
  • Vilka behöver ha nära till klassrumsdörren, fönster, pennvässare o.s.v.?
  • Vilka behöver att ha möjlighet att stå och arbeta?
  • Vilka elever kommer att ha enkelt att lära sig oavsett placering?

Sist, men inte minst, tittade vi på vilka förutsättningar själva klassrummet erbjöd. Hur såg klassrummet ut? Vilka möbler hade vi tillgång till? Behövde vi komplettera med ytterligare möbler, t.ex. skärmar? Vi funderade också över vilka olika undervisningssituationer vi använder oss av under skoldagen. Hur ska vi t.ex. göra placeringen så att vi kan ha genomgångar i helklass? Eller hur kan eleverna arbeta tillsammans i grupp?

När vi var klar tittade vi igenom all information och skissade upp ett förslag. Vi kom fram till att 8 elever var självgående och kunde klara av att sitta i stort sett varsomhelst i klassrummet. 8 elever behövde stöd i skolarbetet och behövde placeras nära läraren. Det var också 8 st. som hade behov av sitta på en egen avskild plats i klassrummet, detta för att kunna få lugn och ro att arbeta.

En skiss med förslag på placering utifrån elevernas behov. Foto: Mia Kempe

Det som, så här i efterhand, förvånar mig mest är att så många elever faktiskt själva önskade att sitta avskilt i klassrummet. Det skiljde sig från den placering vi tidigare haft i klassrummet, då vi placerat de flesta eleverna i grupp.

Så här såg klassrummet ut FÖRE ommöbleringen:

Klassrummet före ommöbleringen. Foto: Mia Kempe

Foto: Mia Kempe

Så här såg klassrummet ut EFTER ommöbleringen:

Klassrummet efter ommöbleringen. Foto: Mia Kempe

Foto: Mia Kempe

Slutligen vill jag tipsa om att lyssna på Anne-Marie Körling när hon berättar om sina tankar kring klassrumsmöblering. Anne-Marie tycker att vi ska ta in klassrummet i undervisningen och att ha ett medvetet tänkande kring möbleringen. Klassrumsmöblering är egentligen en fråga om pedagogik, hävdar hon.

Jag hoppas i alla fall att den ommöblering jag och Linda gjort ska underlätta för en god studiemiljö och hjälpa eleverna i deras lärande. Det ska bli spännande att se hur det går.

Här kan du ladda ned dokumenten:

Hur lär du dig bäst?

Jag äger mitt lärande?

Linda har också gjort utförligare dokument som kan användas med elever som själva kan läsa eller av läraren. Linda har gett mig tillstånd att dela dessa också.

Hur lär du dig bäst- utförligare text

Jag äger mitt lärande- utförligare text