Tips inför Barnboksveckan

Under v.46 är det återigen dags för Barnboksveckan och då kan det vara trevligt att lägga lite extra fokus på böcker och läsning i klasserna. Jag kommer därför i detta inlägg dela med mig av några tips på hur man kan arbeta med detta i sitt klassrum.

Boksamtal om en film

I mitt förra inlägg berättade jag om hur jag arbetat med filmen ”The Flying Books of Mr Morris Lessmore” genom att använda boksamtal. Detta kan vara ett sätt att få eleverna medvetna om vad böcker kan betyda för oss människor. Här kan du ta del av det inlägget.

 

 

Måla av en barnboksfigur

En rolig och ofta väldigt uppskattad uppgift brukar vara att arbeta med olika barnbokskaraktärer. Börja med att läsa böcker från olika barnboksförfattare och prata om huvudpersonerna i de olika böckerna. Efter det får eleverna i uppgift att måla av olika figurer som sedan kan sättas upp till en liten utställning, t.ex. i klassrummet, korridoren eller matsalen. Därefter kan eleverna berätta om sin figur, t.e.x vilken bok den kommer ifrån och vad dess författare heter o.s.v. Denna relativt enkla övning brukar ge eleverna lite extra läsmotivation eftersom barnbokskaraktärerna blir mera ”levande” för dem. Det blir lite roligare att läsa en bok om någon man redan är bekant med.

 

I arbetet med Viktor Rydbergs Tomten fick eleverna arbeta med delar av det centrala innehållet i svenska, so, no och bild.

Bilderboken som tema

Böcker, kanske framför allt bilderböcker, är en utmärkt utgångspunkt om man vill arbeta ämnesintegrerat i klassrummet. På ett relativt enkelt sätt kan du som lärare arbeta med det centrala innehållet i flera ämnen samtidigt. På bilden ovan kan du se ett exempel på hur jag arbetat ämnesintegrerat med Viktor Rydbergs ”Tomten”. Mer om det arbetet kan du läsa i inlägget: Ett skrivprojekt i Tomtetid.

Nu är det förstås lite tidigt med vinter och jultema, men det finns många andra bilderböcker som passar, t.ex. Astrid Lindgrens eller Elsa Beskows böcker. Böcker såsom Emil i Lönneberga, Madicken, Tomtebobarnen och Solägget kan vara utmärkta att använda som exempel på hur livet förr eller årstidsväxlingar skildras på ett lättåskådligt sätt för eleverna.

Jag har också  sammanställt en lista på enkla, men ofta uppskattade, tips på läsaktiviteter. Om du har flera förslag, kommentera gärna så får vi fler idéer till klassrummen. Så här ser listan ut:

Fem förslag på läsaktiviteter 

  • Bokbytardag, alla elever tar med sig en utläst bok hemifrån och byter mot en som de inte har läst.
  • Låna böcker på elevernas läsnivå från biblioteket, prata om böckerna  och läs första kapitlet högt som en liten “aptitretare” och erbjud sedan eleverna att läsa böckerna.
  • Låt eleverna dela med sig av boktips genom att berätta om sin favoritbok.
  • Informera föräldrarna och ge tips på hur de kan inspirera sina barn till läsning, se blogginlägg 
  • Ha “hela skolan läser”, alla (både personal och elever) läser samtidigt under en bestämd tid.

Hoppas att du har fått några idéer som passar just din undervisning. Lycka till!

Boksamtal om en film

För några veckor sedan skrev jag ett blogginlägg om hur jag arbetar med att läsa och samtala om texter i min klass. I inlägget lovade jag återkomma till hur man kan arbetat med att stötta och stimulera barn i läsning genom samtal. I detta inlägg kommer jag därför berätta om en lektion där vi kommer att arbeta med boksamtal utifrån Aidan Chambers bok”Böcker inom oss”.

Chambers menar att eleverna måste få prata och reflektera kring det lästa för att utvecklas i sin läsning. I sin bok berättar han om dessa fyra grundfrågor som samtalen kan utgå ifrån, nämligen:

  • Vad tyckte du om i boken?
  • Vad tyckte du inte om i boken?
  • Finns det något du undrar över?
  • Vilka mönster ser du?

 

 

Denna gång tänkte jag inte använda frågorna till en bok, utan till en animerad kortfilm. Filmen jag planerar att använda heter ”The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore” och handlingen i filmen kommer från boken med samma namn av William Joyce. Filmen är fylld med små klurigheter som sätter igång tankeverksamheten, vilket gör att den är perfekt att ha som utgångspunkt för samtal. Filmen finns på Youtube och du hittar den här.

Min tanke är att låta eleverna titta på filmen och efteråt diskutera frågor såsom:

  • Vad tyckte du om i filmen?
  • Var det något du inte tyckte om i filmen?
  • Var det något i filmen du inte förstod?
  • Lade du märke till några mönster eller kopplingar i filmen?
  • Tror du att det som händer i filmen skulle kunna hända på riktigt?
  • Vad tror du att den som gjort filmen vill att vi ska tänka när vi sett filmen?

Efter att vi har arbetat med frågorna ska eleverna få rita och skriva ned sina tankar. Min förhoppning är att eleverna får sig en tankeställare kring vad böcker har för betydelse för oss människor. Om inte annat hoppas jag att filmen och samtalen kan hjälpa till att skapa en positiv bild av böcker och läsning.

Andra tips kring boksamtal

Stationsläsning, ett blogginlägg från Kooperativt lärande där du bl.a. kan ladda ned boksamtalskort.

Appen Boksamtal, gjord av Vårbyskolan i Huddinge

Här kan du ladda ned affischen:

Boksamtal

När eleverna behöver hjälp…

Mina elever är nybörjare i skolan. De har just börjat årskurs ett och har fullt upp med att lära sig nya saker. De lär sig bokstäver och siffror. Någon håller precis på att knäcka läskoden, en annan försöker förstå varför det ska vara lika mycket på båda sidor om likhetstecknet.Lärande pågår för fullt och det är underbart som lärare att få vara med och dela alla upplevelser.

Förutom allt detta ska eleverna också lära sig hur de ska agera i klassrummet. De får t.ex. träna på hur de ska vara redo för genomgång när de kommer in efter rasten och hur de ska lyssna när det är genomgång. Mina lektioner brukar följa en given struktur, vilket gör att eleverna vet vad som kommer att hända, vad de förväntas göra och vad de ska lära sig på lektionen. Detta brukar underlätta både för mig och eleverna. Dessutom brukar det bidra till lugn och studiero i klasserna.

I en årskurs etta finns det ofta några barn som kan läsa instruktioner, men många brukar behöva hjälp med att ta sig vidare med uppgifter. Jag brukar försöka ha så tydliga genomgångar som möjligt, komplettera med bildstöd och hela tiden checka av att eleverna har förstått. Om många behöver hjälp med någon speciell uppgift, tar vi uppgiften gemensamt. Trots detta behöver så klart mina elever hjälp (eller bara lite individuell uppmärksamhet) och det kan stundtals kännas svårt för mig att räcka till. Det finns också en risk för att det blir rörigt i gruppen om eleverna inte kan arbeta vidare på egen hand. Jag kommer därför att lägga lite tid på att visa för eleverna hur de ska göra när de behöver hjälp i klassrummet.

Eleverna har sedan tidigare en laminerad lapp liggandes på bänken. Lappen är grön på ena sidan och röd på andra. Om de förstår och vet vad de ska göra ska den gröna sidan ligga uppåt, behöver de hjälp ska den röda sidan vara upp. Detta för att eleverna inte ska behöva räcka upp handen. Ni som känner till Dylan Williams och hans tankar kring lärande är säkert bekanta med denna teknik. Min tanke är nu att gå igenom vad eleverna själva ska göra innan de ber om hjälp. Jag har inspirerats av en teknik kallad ”C3B4ME” (see three before me”) och gjort om den så att den ska passa mig och mina elever. Denna instruktion kommer eleverna att få:

Kolla 3 före mig

  • Titta på instruktionen på tavlan och försök komma ihåg vad som sades på genomgången.
  • Ta hjälp av tidigare uppgifter du har gjort. Titta i boken eller på Ipaden.
  • Vet du fortfarande inte så fråga en klasskompis.

Jag har gjort en lite enklare affisch med bildstöd som vi kommer att sätta upp i klassrummet. Så här ser den ut:

Om eleverna gjort alla tre och fortfarande behöver hjälp ska de lägga fram den röda lappen och ta fram något annat jobb medan de väntar. Vilka arbeten de kan välja mellan kommer jag att visa på en plansch som jag kallat ”Vid hjälp”. Tanken är att laminera planschen och sen sätta upp vilka uppgifter eleverna kan välja mellan. Det kan t.ex. vara att läsa i sin bänkbok, öva olika uppgifter på Skolplus, skriva bokstavssaga, rita i ritboken m.m. Jag kommer att ta bilder av de olika uppgifterna, laminera och sätta upp vad som passar utifrån vad vi håller på med just då. När jag sedan kommer får de lägga den uppgiften åt sidan och återigen koncentrera sig på den ursprungliga uppgiften.

Jag hoppas och tror att denna struktur kommer att hjälpa eleverna till att bli ännu mer aktiva på lektionerna. Dessutom tror jag att det blir roligare för eleverna när de inte behöva sitta och vänta så mycket.

Här kan du ladda ned affischerna:

Kolla 3 före mig

Vid hjälp

Att läsa och samtala om texter

Betydelsen för barn att få lyssna på och reflektera kring böcker är nog känt för de flesta. Fördelarna är många, t.ex. får barnen möta nya ord, uttryckssätt och få en förståelse för hur berättelser är uppbyggda. Allt detta har barnen nytta av när de själva alltmer ska utveckla sin egen läs- och skrivförmåga.

Jag har läst högt i alla klasser jag har haft, oberoende av årskurs. Detta, att få en gemensam läsupplevelse, skapar gemenskap och trygghet hos eleverna. Vi kan också på ett enkelt sätt reflektera kring olika situationer som uppkommer i böckerna, både verkliga och overkliga, utan att det blir för personligt för barnen. En perfekt utgångspunkt vid t.ex. värdegrundsarbete.

I år arbetar jag i en etta och jag kommer till en början mest använda bilderböcker vid högläsningen. Min erfarenhet är att det är mycket uppskattat av barnen att lyssna på och titta i bilderböcker. På min skola har vi dokumentkameror i alla klassrum, vilket gör att det på ett enkelt sätt går att visa bilderna för hela klassen samtidigt. Det underlättar för barnen att få bilder som stöd när de ska förstå den lästa texten. Dessutom täcker vi flera delar av det centrala innehållet i svenska för åk. 1-3, både gällande berättande texters innehåll samt att känna till några barnboksförfattare och illustratörer. Jag har valt ut några kända svenska barnboksförfattare, bl.a. Elsa Beskow, Astrid Lindgren, Gunilla Bergström, Jan Lööf, Sven Lindgren, Barbro Lindgren samt Inger och Lasse Sandberg som vi ska arbeta med.

Innan vi sätter igång med läsprojektet ska vi gemensamt i klassen prata om vad eleverna ska tänka på före, efter och under läsningen.

Före läsningen

  • Titta på framsidan av boken. Vad föreställer bilden? Vad tror du kommer att hända i boken?
  • Läs titeln eller rubriken. Vad tror du att den innebär?

Under läsningen

  • Lyssna noga på texten och försök göra dig inre bilder av det som händer.
  • Titta på bilderna och använd dem som stöd om det t.ex. kommer ord du inte förstår.

Efter läsningen

  • Sammanfatta texten. Vad var det som hände?
  • Fundera på frågorna: Vad tyckte du om i boken? Vad tyckte du inte om i boken? Finns det något du undrar över? Vilka mönster ser du?

Jag har sammanställt punkterna till en enkel affisch som vi sedan kan återkomma till när vi ska läsa böckerna. Så här ser den ut:

Frågorna som ställs efter läsningen kommer från boken “Böcker inom oss” av Aidan Chambers. I den boken berättar författaren hur  man kan stimulera och handleda barn till läsförståelse genom boksamtal. Jag kommer att berätta mer om den tekniken i ett senare blogginlägg.

Vi kommer att använda denna struktur när jag läser några av böckerna. Ibland läser vi bara och tittar på bilder utan att lägga så stor vikt på att reflektera. Jag tror nämligen att det är viktigt att barnen ibland bara får njuta av att lyssna på en text utan att det ska vara något krav på återkoppling efteråt. Vi läser för att det är mysigt och lustfyllt. Däremot är min förhoppning att barnen genom en mer strukturerad lästräning så småningom själva gör analysen omedvetet, utan att de själva tänker på det. Detta tror jag många kommer att ha nytta av när de själva ska läsa och förstå texter.

Som avslutning vill jag bjuda på några kloka ord av vår f.d. läsambassadör Anne-Marie Körling. Citatet är taget från hennes sista inlägg på läsambassadörbloggen. Vill du läsa hela inlägget hittar du det här.

Barn som inte kan läsa kan lyssna. Det är att läsa. Då vuxna läser högt blir litteraturen man ännu inte kan läsa på egen hand tillgänglig. Barn kan lyssna till mer avancerade innehåll än de kan läsa själva. Därför ska vi läsa högt för dem. De lyssnar till våra stämmor och de lånar av vårt intresse för det vi läser. “

Lycka till med läsningen!

Här kan du ladda ned affischen om du vill:

Vid högläsning

 

Starta med mål

Ett nytt läsår brukar innebära nya förutsättningar och nya utmaningar för många. För mig, som efter några år med 2:or och 3:or återigen arbetar i åk. 1, är det extra tydligt. Det är lätt att glömma hur extremt tydlig och konkret jag som lärare måste vara när jag arbetar med de allra yngsta skolbarnen. Genomgångarna bör vara exakta och korta för att eleverna ska förstå vad de ska göra. Instruktionerna på tavlan ska skrivas med få ord och eventuellt kompletteras med bilder eftersom de flesta barnen varken kan läsa eller skriva ännu. Om jag missar eller är otydlig i mina instruktioner blir det lätt rörigt i klassen, vilket så klart inte är bra för någon.

Ett sätt att underlätta för eleverna är att vara tydlig med vad de förväntas lära sig på lektionen. Detta, att tydliggöra lärandemål, är ju också en av skolforskaren Dylan Williams nyckelstrategier för ett framgångsrikt lärande.  Med mina äldre elever har jag tidigare gjort detta genom att skriva vad eleverna ska arbeta med och vad de förväntas kunna när lektionen är slut. Så här kunde det se ut.

Nu när mina elever inte kan läsa behöver jag visa målen på ett annat sätt. Min tanke är att med så lite text som möjligt försöka få eleverna att förstå vad de ska träna på och lära sig under lektionen. Jag har därför gjort två bilder i canva som jag har klippt ut, laminerat och satt upp på tavlan. Den första ska symbolisera målet och den andra frågor som eleverna ska kunna besvara i slutet av lektionen. Här kan du se ett exempel från förra veckan då vi arbetade med bokstaven L.

Målen för lektionen var att eleverna skulle känna igen bokstaven L, kunna bokstavens namn och ljud, samt veta hur bokstaven skrivs. I slutet av lektionen skulle de kunna svara på frågor som anknöt till målen.

Eftersom jag nyss infört rutinen är det lite tidigt att utvärdera hur väl eleverna förstått och jag kommer säkerligen fundera en del på hur jag ska gör målen ännu tydligare. Men detta är i alla fall en början.

Här kan du ladda ned bilderna om du vill:

Mål och frågor

Veckans tips:

Läs Sofie Palms, förstelärare i Svedala, blogginlägg ”Tydliga och konkreta lektionsmål”.

Veckans bokstav-del 2

I höst har jag under två år ämnesspanat för Lärarnas Riksförbund. Det har varit två fantastiskt roliga år då jag fått möjlighet att skriva och dela med mig av tankar och pedagogiska idéer. Att jag själv dessutom fått möjlighet att få respons och tips av er som läser har varit oerhört värdefullt. Tack snälla ni för att ni tar er tid att läsa och kommentera. Det ger energi till fortsatt bloggande!

Under detta läsår ska jag arbeta i åk.1 vilket ger mig chansen att än en gång få uppleva det fantastiska med att lära barn läsa och skriva. Just nu känns därför två av mina första inlägg återigen aktuella. Inläggen jag tänker på är Att lära barn läsa och Veckans bokstav.   I dessa två inlägg beskriver jag bl.a. hur jag brukar arbeta med den tidiga läs och skrivinlärningen. I år kommer jag att använda några av mina tidigare idéer, men jag självklart kommer jag också ändra och utveckla mitt arbete. En förändring för mig är att numera har alla mina elever tillgång till varsin Ipad. Detta ger mig andra möjligheter (och ställningstaganden) när jag ska planera mitt arbete.

 

Det jag inte kommer att ändra på är att jag redan från början av åk. 1 kommer att låta eleverna träna på att skriva med penna. I torsdags hade jag turen att lyssna på en av Sveriges mest framstående forskare inom läsforskning, Barbro Westlund. Hon påpekade pennans betydelse för lågstadieelever och var väldigt kritisk till att uteslutande använda Ipaden i den första skrivinlärningen. Jag håller med Barbro. Min erfarenhet är att många elever vill skriva för hand och att de flesta klarar av att börja öva på att skriva bokstäver när de börjar ettan. Vi kommer därför fortsätta arbeta med ett bokstavsschema där eleverna spårar och övar på att skriva bokstäverna.

Däremot kommer vi också använda oss av tekniken där den ger ett mervärde. I bokstavsschemat har jag infört ett moment där eleverna använder Ipad. Där ska de bl.a. spåra bokstaven med fingret på skärmen. När eleverna arbetar i detta program får de omedelbar feedback eftersom programmet direkt meddelar om de har gjort rätt eller fel. Detta tror jag kommer att underlätta för mig eftersom jag inte behöver rätta lika mycket som tidigare. Jag hoppas givetvis att detta också snabbar på elevernas inlärning.

Så här tänker jag att arbetsgången ska se ut:

 

Bokstavsschema åk.1

Det första vi gör är att spåra bokstaven tillsammans.

 

Sedan får eleverna träna på att skriva bokstaven med kritor på ett vikpapper.

 

I nästa steg ska eleverna öva på att skriva bokstäverna på Ipad. Vi kommer bl.a. ha ett digitalt läromedel i svenska som vi kommer att använda oss av, men det finns också många appar som tar upp detta, t.ex. Skrivguiden.

 

Vi fortsätter med att eleverna ska få läsa en text som handlar om bokstaven. Eleverna får antingen läsa själva, i par eller i grupp beroende på hur långt de har kommit i sin läsutveckling.

 

I Finskrivningsboken ska eleverna öva på att skriva bokstaven med en penna. De ska också rita en bild som passar till bokstaven.

 

Många elever brukar vara redo att börja skriva texter redan från början i åk. 1, vilket självklart ska uppmuntras. För dessa kan det vara utvecklande att skriva en saga om bokstaven. Alla som vill får självklart skriva, men det är inte obligatoriskt till en början. Bokstavssagorna kan skrivas antingen med penna eller på Ipad beroende på elevens behov.

Tanken är att arbeta med bokstavsschemat under en stor del av åk. 1 så självklart kommer jag att utvärdera och säkerligen ta bort och lägga till moment under arbetets gång.

Här kan du ladda ned schemat om du vill. Den finns både med röd bakgrund och vit (om du inte vill slösa på färg).

Bokstavsschema med röd bakgrund

Bokstavsschema med vit bakgrund

Fixa uppträdandet

Läsåret går mot sitt slut och jag tror att vi är många som arbetar för fullt med att avsluta terminens arbete. Prov ska bedömas och följas upp, arbetsområden ska avslutas och ”trådar knytas ihop”. Ofta är det så hektiskt i slutet av terminen att när skolavslutningen ska planeras och övas är energin hos oss lärare lite låg. Därför kan det vara bra att redan nu fundera på vad som behöver förberedas inför avslutningen. I detta blogginlägg tänker jag dela med mig av hur jag planerar att förbereda eleverna inför uppträdandet på skolan, både hur de ska hantera att själva stå på scenen och hur de kan agera för att vara en bra publik.

På min skola avslutar vi läsåret med en gemensam samling utomhus. Klasserna uppträder årskursvis och eftersom vi är en F-6 skola innebär det att det blir ganska många uppträdanden. Eleverna ska alltså förutom att själva uppträda också klara av att, under en relativt lång stund, hålla fokus på andra som uppträder.

Mina elever, som går i åk. 3, har haft föreställningar tidigare och är förhållandevis vana vid att uppträda. Innan uppträdanden brukar vi ha som rutin att prata igenom vad som ska hända och vad som förväntas av eleverna. Detta gäller både när de själva står på scenen och när de är publik. Jag har märkt att om jag av någon anledning glömmer att repetera detta är risken större att föreställningen inte blir lika bra. Det kan t.ex. vara att eleverna, trots att vi övat innan, glömmer var de ska stå på scenen eller att de kanske inte är så trevlig som publik.

Jag vet att jag kommer att ha det fullt upp nästkommande veckor och därför har jag redan nu skrivit ned några goda råd till min klass. Dessa har jag sedan sammanställt till en affisch. Råden lyder så här:

När du uppträder…

  • Tänk på att öva innan så att du är förberedd.
  • Var lugn och tänk att det kommer att gå bra.
  • Fokusera på din uppgift, bry dig inte om vad andra gör. Du kan endast styra över dig själv.
  • Titta på en lärare eller klasskamrat om du glömmer vad du ska göra. Vi hjälper dig!

 

 

En bra publik…

  • Kommer i tid till föreställningen så att de som uppträder inte blir distraherade.
  • Hjälper de som uppträder genom att lyssna aktivt och visa intresse.
  • Är fokuserad på uppträdandet och samtalar inte med andra.
  • Låter de som uppträder vara i fokus.
  • Applåderar i slutet av uppträdandet.

 

 

Min tanke är att vi någon vecka innan skolavslutningen pratar igenom tipsen för att sedan sätta upp dem på lämplig plats i klassrummet. Inför skolavslutningen kan vi sedan läsa igenom råden igen och påminna eleverna om vad som gäller. Förhoppningsvis kan detta vara en hjälp till att göra skolavslutningen till en lugnare och tryggare föreställning för alla elever.

Här kan du ladda ned affischerna:

När du uppträder 

En bra publik

Tyst i klassen

Alla vi som arbetar med yngre elever vet att de inte bara behöver träna på att läsa, skriva och räkna i skolan. De behöver också öva på att koncentrera sig och lyssna, vilket inte är helt enkelt när man är i lågstadieåldern. Då kan det vara bra att som lärare ha tänkt igenom olika metoder som underlättar och hjälper eleverna i detta.

I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur jag brukar arbeta förebyggande för att eleverna ska kunna släppa rasten och komma lugna till lektionen. Denna gång tänkte jag fortsätta på temat genom att dela med mig av några tips på sätt att fånga elevernas uppmärksamhet, både i början och under ett lektionspass.

Ögonen på …

”Ögonen på” är en ramsa, eller kort sång, som kanske passar allra bäst till yngre elever. Ett tips är att introducera det hela som en lek. Så fort läraren säger eller sjunger ”ögonen på fröken” ska eleverna lägga händerna i knät, titta på läraren och vara tysta. Sedan är det bara att säga/sjunga ramsan när eleverna ska vara tysta och lyssna.

Handklapp

Handklappen brukar vara ett effektivt sätt att få elevernas uppmärksamhet. När läraren vill att eleverna ska lyssna, klappar han eller hon en rytm. Eleverna ska sedan klappa samma rytm, vara tysta och rikta uppmärksamheten mot läraren. Om inte alla elever är med vid första klappen, klappar läraren fler gånger. Extra effektivt blir det om läraren då klappar en annan rytm än vid första tillfället. Då får eleverna koncentrera sig extra mycket för att få rytmen rätt.

Handen upp

Handen upp är en annan metod för att fånga elevernas uppmärksamhet. När det ska vara tyst, räcker läraren upp handen (ibland också med ett pekfinger framför munnen). Eleverna ska, när de ser läraren, också vara tysta och räcka upp handen. Sedan väntar man tills att alla är tysta och har räckt upp sina händer och då fortsätter lektionen

Tysta räven

Det är alltid roligt att lära sig något nytt och just denna övning, ”Tysta räven”, lärde jag mig alldeles nyligen av min kollega Anna. Hon har i sin tur fått tipset av en tysk lärarstudent som besökte hennes klassrum för några år sedan. Den börjar med att läraren först berättar en kort historia om den tysta räven. Den tysta räven har en tyst mun och stora öron som den lyssnar noga med. Samtidigt som läraren berättar visar denne rävens mun och öron med sina fingrar (se bild nedan). Eleverna ska sedan göra samma gest med sina fingrar samtidigt som de uppmanas att också ha en tyst mun och stora öron.

Tysta räven

Nedräkning

Nedräkning är ett kommando jag framför allt använder mig av om jag behöver avbryta eleverna när de är igång med sitt arbete. Det kan t.ex. vara att jag märker att jag behöver gå igenom något extra eller förtydliga arbetet på något sätt. Då brukar jag börja med en klapp och säga att vi ska ha genomgång och att jag snart börjar räkna ned. Sedan håller jag upp handen och räknar högt 5, 4, 3, 2, 1, 0 och tar samtidigt ner fingrarna. När alla fingrar är nere ska eleverna ha lagt ned sina pennor (eller ipads om vi arbetar med dem), vara tysta och rikta blicken mot mig.

Gemensamt för alla de olika sätten är att du som lärare behöver vara tydlig med vad du förväntar dig av eleverna och t.ex. inte börja genomgången utan att alla är tysta. Det brukar också vara effektivt att tillämpa positiv förstärkning, d.v.s. fokusera på och berömma de elever som gör rätt i stället för att skälla på de som gör fel.

Skriv gärna en kommentar till inlägget om du har egna tips att dela med dig av!

 

Skapa lugn efter rasten

Elever som har varit på rast kan vara lite stimmiga och ha problem med att ställa om till det lugn som krävs för att kunna koncentrera sig på lektionerna. Många har svårt att släppa rasten och fortsätter gärna prata och leka även när de kommer in i klassrummet. Detta har varit ett fenomen jag observerat i alla nya klasser jag har fått, i alla fall på lågstadiet. Jag brukar därför jobba mycket med att få eleverna medvetna om vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet. Här är några knep jag har använt mig av.

”Tysta Tröskeln”

Tröskeln till klassrummet brukar jag kalla för ”Tysta tröskeln”. När eleverna går över tröskeln till klassrummet ska de vara helt tysta. Detta brukar introduceras som en lek i början av åk. 1 då alla elever får ställa upp på ett led utanför klassrummet och sedan gå in i klassrummet. De som lyckas vara tysta får massor av beröm, de som pratar får en ny chans och får göra om. När eleverna sedan kommer in från rasten påminns de om ”Tysta tröskeln” och de som gör rätt får återigen massor av beröm. Om något barn missar för de en ny chans att göra rätt och får då självklart lika mycket beröm. Till slut brukar det bli som en reflex för eleverna att bli tysta när de kommer in i klassrummet, vilket gör att jag inte längre behöver påminna om tystnaden.

Instruktion-efter rasten

När eleverna är lite äldre och kan läsa brukar vi prata om vad som förväntas av dem efter rasten. Då berättar jag att de ska skynda sig in och att ta av sig sina ytterkläder efter att det har ringt in. I klassrummet ska de sedan snabbt sätta sig tysta på sina platser. När de har gjort det ska de titta och läsa vad som står på tavlan. Där brukar jag t.ex. skriva vad lektionen ska handla om, vad eleverna ska ha gjort när lektionen är klar och/eller vilket arbetsmaterial de behöver under lektionen. Sist, men inte minst, ska de vara beredda på att det snart kommer att vara en genomgång då de förväntas lyssna och vara uppmärksamma. Även här gäller det att berömma de elever som gör rätt. De som glömmer får uppmaningen ”gör om, gör rätt”. Min erfarenhet är att det brukar vara enklare för eleverna att komma ihåg instruktionen när de ser den i skrift. Därför har jag sammanställt instruktionen till en affisch. Så här ser den ut:

Ett tips är att sätta upp affischen utanför klassrummet, på klassrumsdörren. När eleverna kommer in från rasten kan de enkelt se vad som står och bli påminda om vad de förväntas göra. Många elever brukar också vara hjälpta av att ha en lärare, eller någon annan vuxen, som står vid dörren och påminner. Ofta räcker det med att bara stå där (eventuellt också peka på affischen) för att eleverna ska bli lugnare.

För mig har denna struktur varit till stor hjälp, även om både mina elever och jag som lärare ibland har våra svackor. Självklart kan det fortfarande vara en utmaning att få alla elever att lugna ner sig och vara koncentrerade. Kanske är den största utmaningen att alltid behålla lugnet själv, vilket inte är det enklaste i en stressig lärarvardag.

Här kan du ladda ned affischen:

Efter rasten

Att skriva räknehändelser

Veckorna innan sportlovet gjorde min klass några gamla nationella prov som träning inför de riktiga nationella proven. Vi övade mest på provens karaktär, eftersom mina elever inte har skrivit några nationella prov tidigare. Samtidigt gav proven lite information kring vilka områden eleverna behöver träna på innan de slutar trean. Ett sådant område var att skriva räknehändelser.

Min klass har tidigare arbetat med räknehändelser och om jag ska vara ärlig blev jag först lite förvånad över att det var flera elever som inte behärskade detta fullt ut. Samtidigt har jag tidigare varit med om att det kan vara svårt för en del elever. Utmaningen för eleverna är att både skriva en händelse och relatera händelsen till ett matematiskt uttryck. En del fokuserar för mycket på själva händelsen och missar matematiken. Detta kanske inte är så konstigt eftersom vi på svensklektionerna har övat mycket på att skriva berättande texter. De blandar helt enkelt ihop begreppen.

Jag bestämde mig därför att under en lektion fokusera på hur räknehändelser är uppbyggda. Lektionens upplägg är inspirerad av Cirkelmodellen som är en pedagogisk modell inom genrepedagogiken som utarbetats av Paula Gibbons. Jag har tidigare använt modellen inom svenskundervisningen och tänkte nu använda den inom matematiken också.

Så här såg lektionsplaneringen ut:

  • Vi började med att eleverna i fick berätta vad de redan visste om räknehändelser. Jag ställde frågor såsom: Vad är en räknehändelse? Vad ska de innehålla? Kan någon berätta en räknehändelse för klassen? Eleverna svarade muntligt och jag repeterade högt inför alla.
  • Jag visade sedan några exempel på räknehändelser  som andra elever gjort. Elevlösningarna kommer från ett gammalt nationellt prov som jag hittat i en artikel från tidningen Nämnaren. Här kan du ta del av den artikeln (se sid. 6-7). Vi tittade gemensamt på elevlösningarna och pratade om innehållet.
  • Nästa steg var att skriva en gemensam räknehändelse efter ett givet uttryck. Eleverna fick komma med förslag och jag skrev ned räknehändelsen på papper under vår dokumentkamera. Eleverna fick samtidigt skriva av räknesagan på ett eget papper.
  • I det sista momentet fick eleverna själva öva på att skriva räknehändelser till de fyra räknesätten på ett arbetsblad. Arbetsbladet hittade jag på lektion.se och är gjort av Jenny Dahlin.

Vi kommer denna vecka  följa upp och repetera vad vi lärt oss. För att eleverna ska ha lättare att komma ihåg vad som kännetecknar en räknehändelse har jag sammanställt en stödmall som jag kommer att kopiera upp till en affisch. Så här ser den ut:

Här kan du ladda ned den:

Stödmall/affisch räknehändelser