Google Alerts

Bevaka intressanta ämnen på nätet via Google Alerts . Om du anmäler vilka ämnen som du är intresserad av så får e-postaviseringar när Google hittar nya resultat. På så vis kan du hålla uppdaterad om ett ämne du gillar, få reda på när andra skriver inlägg om dig på webben eller hålla koll på nyheter.

 

Hjälp att hitta miljömärkta produkter och tjänster

Vill man ha hjälp att hitta miljömärkta produkter så ska man gå in på Naturskyddsföreningen hemsida . Här hittar man de oberoende miljömärkningarna . De berättar även om andra typer av märkningar som är vanliga och vad de står för.

Miljömärkningar

Sidan har också en sökfunktion gällande miljömärkta produkter och tjänster http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/register.

Varje år, vecka 40, anordnar Naturskyddsföreningen ”Miljövänliga veckan”. Deras material hittar man här:  Jag brukar alltid uppmärksamma veckan i min undervisning. Se här ett exempel:

Här ett material från Naturskyddsföreningen om ett temarbete som är ämnesövergripande för årskurs 9.

Har också upptäckt appen Märkesguiden som kan du ladda ner gratis. Sedan är det bara att gå in och leta efter motsvarande symbol i listan och klicka för information. Man kan söka på olika områden som elektronik, hygien/smink, livsmedel, rengöring och textil.
Man kan också testa sina kunskaper i ett quiz. Det är Konsumentföreningen Stockholm som ansvarar för appen.

Märkesguiden

Utvärdering via UTV5

Under veckan har mina elever utvärderat min undervisning i hem- och konsumentkunskap. Det är något som alla lärare i Sala kommun gör med alla sina elever i alla sina ämnen med hjälp av utvärderingsprogrammet UTV5. Det med start nu under hösten 2015. Även tidigare har jag låtit mina elever utvärdera utifrån egna enkäter, Google Formulär  och SchoolSoft. Jag kan skapa enkäter i SchoolSoft eftersom jag är administratör.

Dessa frågor ska våra eleverna besvara anonymt via UTV5:

1. Jag känner till kunskapskraven och vet vad som krävs av mig för att uppnå de olika betygen.

2. Jag lägger ner det arbete som krävs för att nå mina betygsmål.

3. Jag använder lektionerna på ett effektivt sätt.

4. Min lärare visar att han/hon tror på att jag ska lyckas bra i ämnet.

5. Jag får uppmuntran, stimulans och stöd för att lära mig mer.

6. Läraren förklarar så att jag förstår.

7. Läraren är engagerad.

8. Det är arbetsro på lektionerna.

9. Stämningen under lektionstid är bra.

10. Det är variation på arbetssätten under lektionerna.

11. Jag får vara med och påverka hur vi arbetar med lektionernas innehåll.

De svarsalternativ som finns är:
Instämmer helt, instämmer i huvudsak, instämmer delvis och instämmer inte alls.

Eleverna loggar in med personnummer och initialer.

Tycker själv att det är spännande att se hur eleverna svarar. Dock så skapar det oro i kollegiet då eleverna bedömer oss lärare. Resultatet skickas också vidare till rektor. Undervisande lärare ska analysera resultat och sedan skicka analysen till rektor. Vår rektor menar att det är det viktigaste hur vi analyserar och hanterar resultatet, vilket jag självfallet håller med om.

Det bekväma är de redan färdigställda frågorna och att resultatet sammanställs direkt. Det obekväma är att det kan vara en liten andel som inte svarar seriöst och de som verkligen vill sätta dit en lärare som de inte tycker om. Jag har hört kommentarer från elever att de ska skriva ner en lärare som de inte tycker om.

Svaren från mina elever varierar något. De allra flesta på den vänstra sidan av skalan. Svaren blir inte alltid det man förväntar sig. En klass som presterar bra och har socialkompetens behöver inte just vara de som är mest positiva och tvärtom. Sedan finns de elever som inte bryr sig om frågorna utan de bara svarar hur som helst. Men de allra flesta tror jag gör det seriöst.

Syftet med utvärderingarna är att utveckla undervisningen och lärandet hos våra elever. Däremot tror jag att det är svårt för rektor att bortse från enkäternas svar när vi ska lönesättas.

Smarta val för miljön

I hem- och konsumentkunskap lär sig eleverna att göra smarta val utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Vi arbetar mycket med att få eleverna medvetna om hur våra val och vår konsumtion påverkar. Elevernas lärande utgår från livet i hem och familj samt hur det både påverkas av och påverkar samhälle och natur lokalt som globalt.

Som underlag använder jag mig av boken ”Mat & Klimat” av författarna Pär Holmgren, Johanna Björklund och Susanne Johansson Författarna är experter på klimat och mat. Pär Holmgren är välkänd meteorolog och föreläsare i ämnen som rör klimatfrågan. Johanna Björklund och Susanne Johansson är verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet och är ledande forskare inom mat- och klimatfrågor. Denna klimatbok har tonvikt på vad vi odlar och äter. Visar hur vår livsmedelskonsumtion påverkar oss och vårt klimat. Hur våra val spelar roll. Boken visar också konkret vilka arealer vi tar i anspråk beroende på vad vi äter. Boken guidar till ett klimatsmart Sverige genom att presentera fakta och aha-upplevelser, och slå hål på myter om maten och klimatet. Boken presenterar och analyserar olika livsmedel.

IMG_8714

Ett annat material jag använder är ett material av Elin Röös. Elin arbetar som gästforskare vid Environmental Change Institute. Där studerar hon miljöpåverkan från produktion och konsumtion av livsmedel från ett systemperspektiv använder mest livscykelanalys (LCA) som verktyg. Arbetet kretsar kring definitionen och utformningen av hållbara dieter för framtiden, ett arbete som hon gör för Framtidens lantbruk SLU. Hon är initiativtagare till arbetet med Köttguiden som är en tabell där man kan se vilken påverkan olika slags proteinkällor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimulera till dialog och kommunikation om den höga köttkonsumtionen. Bakom den till synes enkla tabellformen finns en hel del svåra överväganden och en gedigen forskningsinsats.

Köttguiden
Jag använder Elins åhörarkopior från hennes föreläsning på World Home Economics day i Uppsala 2014 (1)

Film om köttguiden


Eleverna ska kunna resonera utifrån dessa perspektiv. Som stöd får de olika strukturer att utgå ifrån. Den vanligaste som jag använder kan se ut så här:

Utvärderingstabell

Strukturen fungerar utmärkt. Det jag alltid försöker ge eleverna är uppgifter där de kan utveckla sina resonemang. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Ett kunskapskrav är att eleven kan föra resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Det centrala innehållet i arbetsområdet ”Miljö och livsstil” säger att vi ska arbeta med

– Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

– Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet

 

Bra film om våra perspektiv av Maria Berg:

Bra film om bedömning av Maria Berg:

Dagens Nyheter hade igår en mycket bra artikel om klimatet: ”Nya matvanor kan rädda klimatet” Artikeln handlar om att vi måste äta mindre mängd kött, framför allt nötkött, och slänga mindre mat om vi ska klara klimatmålen. Vår mat står för ungefär en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Allra mest kommer från köttproduktionen (15%). Det handlar om hur mycket kött vi äter och hur vi producerar det. Artikeln har visar på skillnaden på livsmedlens olika mängd koldioxidutsläpp. Det finns också en jämförelse mellan en hamburgare och fiskburgare. En artikel att bokmärka eller skriva ut för att använda för elevernas lärande.

(1) Över hela världen uppmärkssammas ”World Home Economics Day” den 21 mars varje år. I Sverige arrangeras bland annat en uppskattad Hushållsvetardag nära det internationella datumet. Med stöd från Stiftelsen Uppsala Hushållsskolas Fond arrangeras dagen på Blåsenhus i Uppsala. Fortbildningsdagen har alltid intressanta föreläsare och är kostnadsfri.

Mycket bild- och filmstöd i hem- och konsumentkunskap

Det känns högtidligt att skriva mitt första blogginlägg som ”ämnesspanare” för LR. Jag är ingen ovan bloggare eftersom jag har sedan 2009 drivit min ämnesblogg ”HK-bloggen på Vallaskolan”. www.hemkunskapen.bloggplatsen.se.  Där publicerar jag mitt material som lektionsplaneringar, bilder och egengjorda filmer. Bloggen ska inspirera och tydliggöra det vi ska göra under lektionerna i hem- och konsumentkunskap. Här finns också en mängd användbara länkar. På vår lärplattform SchoolSoft  lägger jag upp lektionsplaneringar med länkar till HK-bloggen på Vallaskolan. SchoolSoft har jag arbetat med sedan läsåret 2006/2007 har trivs med detta digitala hjälpmedel.

Redan 2001 gjorde jag mina första ”steg-för-steg recept”. Jag fotade av varje moment i arbetsprocessen och satte ihop tillsammans med text till en powerpoint. Dessa använde jag under receptgenomgångar. Först hade jag en extra stor skärm, sedan testade jag koppla till tv (men det gick inte så bra) och många gånger bokade jag in vår mobila kanon. Nu har vi kanoner i varje klassrum. Bilderna tog jag med en digital kamera med stor diskett. En hel del arbete från mina sida men eftersom visat sig vara en bra hjälp för mina elever så är det värt arbetsinsatsen. Alla förstår instruktioner bättre med visuellt stöd.

Exempel på ett bildspel som jag gjorde 2001 som jag fortfarande använder.

Bildspelet skrev jag ut och kallade ”blädderrecept”. Dessa var (och är fortfarande uppskattade). Alla våra elever på Vallaskolan har iPads och dessförinnan fick de datorer. Nu har jag satt ihop dessa till filmer och dessutom gjort en mängd nya. Så nu kan de följa mina receptfilmer direkt från paddan. Det är en bra hjälp till de elever som behöver extra stöd, men forskning visar att alla elever lär sig mer genom bildstöd. Jag tror stenhårt på att man aldrig kan vara tillräckligt tydlig. Man bör förstärka det man vill förmedla på så många sätt man kan.

Exempel på film

En del faktafilmer har det blivit också för att hjälpa elever och mig själv att ha struktur.

Exempel på film

Några filmer har det även blivit för att hjälpa våra elever i förberedelseklassen med olika ord.

Exempel på film

Mina filmer finns också på min kanal på Youtube:

Syftet med oss ämnesspanare är att skriva om hur vi arbetar, ge lektionstips och annat relevant som rör våra ämnen. Jag tycker om att dela med mig och inspirera andra vilket jag också gör via HK-bloggen på Vallaskolan. Det jag lärt mig är att inte sträva efter perfektion utan se till att skapa ett material som fungerar. Att bra är tillräckligt bra. Eleverna har faktiskt inte en enda gång flinat eller kommenterat negativt över det jag producerat utan däremot mottagit det jag gjort positivt. På ett sätt har det förvånat mig men de ser troligen min välvilja att ge dem rätt stöd.