Bra kompetensutveckling för pedagoger

Alla pedagoger möter elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i sin vardag. Här finns ett ypperligt tillfälle att förkovra sig i ämnet, helt kostnadsfritt. Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett studiepaket i ämnet. Jag är halvvägs i utbildningen och tycker att upplägget är riktigt bra och intressant.

Studiepaketet vänder sig i första hand till den som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i sitt pedagogiska arbete, från förskola till gymnasiet. Innehållet är även överförbart till arbetet med andra barn och elever i uppmärksamhets- och samspelssvårigheter. Materialet kan användas som kompetensutveckling i arbetslaget eller för egna studier.

Studiepaketet är uppdelat i fem moment som består av filmer, föreläsningar, texter och reflektionsfrågor. Det kan användas för eget intresse eller tillsammans i en grupp.

Länk till studiepaketet

Sedan har jag också gått Skolverkets kurs i bedömning och betygssättning. Vallaskolan har som mål att alla ska ha gått kursen samt blivit godkänd på slutuppgiften under detta läsår. Jag gjorde den under förra läsåret. Fördelen när alla går samma kurs är att alla har en gemensam grund att stå på. Man märker tydligt i diskussioner att vi som är färdiga med kursen förstår varandras resonemang bättre gällande bedömning och betyg. Sedan blir man mer trygg i sin bedömning.

Den webbaserade kursen i bedömning och betygssättning riktar sig till lärare och skolledare och kan genomföras i valfritt tempo. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som man genomför i sin praktik.

Sista dagen för att lämna in slutuppgiften är 30 juni 2016.

Länk till kursen i bedömning och betygssättning

Tillaga flera rätter av hel kyckling

Under min resa till Mexiko blev jag inspirerad att testa/skapa nya rätter för mina elever att tillaga under hem- och konsumentkunskapslektionerna. Jag åt en fantastisk god lime- och kycklingsoppa med tortillakrisp, små goda fyllda tortillas samt en läcker kokosglass med hemgjort rån. Dessa rätter ska eleverna få tillaga och jag får också med hantering av hel kyckling, livsmedelshygien, campylobacter,  “mise en place”, hemgjord fond, tillsatser, cocktaileffekten, resurssnål matlagning samt seriematlagning.

 

Lektion 1

  1. Börja med att dela er kycklinghalva i två delar. Lårbenet för sig och bröstdelen för sig.

 

  1. Dela kycklingdelen med lårbenet i två delar och sedan lägger ni en kastrull med 10 dl vatten + 1 liten morot + ½ lök + 1 tsk salt + 1 krm chiliflingor + 1 bladpersiljekvist + vitlök. Låt detta koka upp och sänk värmen så att detta småkokar. Detta ska bli fond till en soppa samt kycklingbitar till enchiladas (till kommande lektioners måltider).

 

  1. Lägg den andra kycklingdelen med bröst i två delar i en form med lock som passar att ställa i/på med kastrullen. Krydda kycklingen med 2 krm salt, 1krm peppar, ½ lök, 1 liten morot, ev. vitlök, 1 bladpersiljekvist. Tillsätt ½ dl vatten. Tillaga ovanpå kastrullen med fonden.

 

  1. Efter ca 1 timme så att kycklingen i både fond och form är genomtillagade.

 

  1. Fonden/vätskan med grönsaker ska sparas till soppa och frysas in i antingen fryspåse eller en tom mjölkförpackning. Märk med namn och klass. Av detta ska ni tillaga en mexikansk limesoppa med kyckling lektion 3.

 

  1. Kycklingköttet från lårbenet rensas från benet och ska frysas in i en fryspåse. Märk med namn och klass. Av detta ska ni tillaga enchiladas med kyckling lektion 2.

 

 

Dagens måltid:

Den tillagade kycklingdelen med bröst ska vara till dagens måltid. Håll kyckling och grönsaker varma genom att låta de vara kvar i formen under lock. Kycklingen kan rensas från ben straxt innan måltiden.

 

Av fond/vätskan som finns i formen ska ni göra sås.

 

Recept på sås 2 port

Vispa ihop i en kastrull:

1 dl valfri grädde

1 msk vetemjöl

Häll sedan i 1 dl fond.

 

  1. Koka upp under ständig vispning.
  2. När det kokar stänger ni av värmen och låter det sjuda/småkoka på eftervärme minst 5 min.
  3. Smaksätt såsen vid behov med exempelvis ½ tsk soja och lite mer peppar,
  4. Serveras till kyckling, grönsaker och couscous.

 

Recept på couscous

Lägg 2 dl couscous i en skål. Koka upp dubbelt med vatten. Tillsätt vattnet och 2 krm salt och 1 msk olja. Täck med plast och låt stå i 5 min. Smaksätt vid behov. Färdigt!

 

Lektion 2

 

Uppdrag i köket

  1. Baka tortillabröd. Gör många små. (1/3 ska ni frysa in till nästa lektion. Av dessa bröd ska ni göra tortillakrips till limesoppan).

 

Recept på tortilla

  1. Blanda i en bunke: 6 dl vetemjöl (eller majsmjöl) med 3 tsk bakpulver och 3/4 tsk salt
  2. Tillsätt 3 msk olja och 3 dl kallt vatten. Rör om!
  3. Tillsätt mer mjöl så att degen släpper från bunken.
  4. Ta upp degen och arbeta den smidig på bakbordet.
  5. Dela degen i 16 delar och kavla varje del till en tunn kaka.
  6. Värm en stekpanna. Grädda kakorna på båda sidorna i het och torr stekpanna tills de har fått fin färg.
  7. Låt svalna på hög under bakduk.

 

  1. Gör egen tacosås och guacamole.

 

Tacosås: Koka ihop eller blanda kallt lite tomatkross med vitlök, koriander, salt, peppar, chiliflakes/peppar, lite citron/limesaft och ev. lite, lite socker.

 

Guacamole: Mosa avokado och blanda samt smaksätt med citron/limesaft, matlagningsyoghurt, salt, svartpeppar, vitlök och lite torkade chiliflakes.

 

 

  1. Gör några olika varianter:

Burritos: Skinka, bönor eller annan fyllning i en tortilla.

Enchiladas: Rullade, gratinerade tortillas med olika fyllningar.

Fajitas: Kycklingbitar, kött eller räkor inrullade med grönsaker i en tortilla.

Quesadillas: Tortilla med ost

Tacos: Tortilla fyllda med kött. Fisk, räkor eller vad man önskar.

 

  1. Ät och njut!

 

  1. Kokosglass

Recept

  1. Vispa 1 dl grädde.
  2. Vispa 1 äggula med 2 msk socker. Spara äggvitan.
  3. Tillsätt 1 dl kokosmjölk.
  4. Fördela i 2-3 små glas.
  5. Plasta in, märk med namn och klass.
  6. Frys in till nästa gång.

 

 

Reflektionsuppgift

Ni ska skriva om innehåll och tillsatser gällande burkar med salsasås och guacamole. Skriv ner vad som finns i den hemmagjorda samt den köpta. Besvara dessa frågor:

 

Vilka ingredienser och tillsatser innehåller hemgjord taco/salsasås?

 

Vilka ingredienser och tillsatser innehåller köpt taco/salsasås?

 

Vilka ingredienser och tillsatser innehåller hemgjord guacamole?

 

Vilka ingredienser och tillsatser innehåller hemgjord guacamole?

 

Varför finns det tillsatser i mat?

 

Vad menas med cocktaileffekten gällande tillsatser?

 

Hur undviker man tillsatser?

 

Finns det någon genväg till färre tillsatser?

 

Maila uppgiften i PDF-format

 

 

Lektion 3

 

Uppdrag i köket

 

  1. Skär tortillabrödet i tunna strimlor. Stek brödet gyllene i smör eller olja. Fördela strimlorna i två tallrikar/skålar.

 

  1. Skär en halv avokado i skivor/bitar och fördela i tallrikarna/skålarna.

 

 

  1. Hetta upp kycklingfonden med lite majskorn, tillsätt pressad limesaft. häll i tallrikarna/skålarna och ät genast!

 

  1. Gör rån hemgjorda rån.

Recept:

50 gr smör

3/4 dl socker

1 ½  dl vetemjöl

3/4 dl vatten

 

Smält smör och vispa till slät smet. Grädda i rånjärnet.

 

  1. Servera rånen med kokosglass.

 

Reflektionsuppgift

 

Ni ska reflektera och skriva om att välja och hantera kyckling. Ni ska sträva efter att motivera och argumentera i flera steg och göra det så utvecklande ni kan. Passa på att utveckla denna färdighet så att ni kan behålla eller höja ert betyg.

Maila uppgiften i PDF-format

 

Orden nedan får ni som hjälp. Dessa får ni på lappar så att ni kan sortera era tankar innan ni skriver.  Använd perspektiven hälsa, ekonomi och miljö som rubriker.

 

 

Ord: Importerad kyckling, svensk kyckling, hel kyckling, pris, fryst kycklingfilé, färsk kycklingfilé, klimatsmart, gynna svenska bönder, transporter, miljöpåverkan, tillsatser, hemmagjord fond/buljong, köpt fond/buljong, cocktaileffekten, fetthalt, vattenhalt, hygien, svensk djurlagsstiftning, campylobacter, ”mise en place”, salmonella och genomstekt.

 

 

Länk till förklaring: http://hemkunskapen.bloggplatsen.se/2016/01/16/11251977-reflektion-kring-att-valja-och-hantera-kyckling/

 

Länk till dokumentet på Google drive: https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5VjF4WnkxNXJON1U/view?usp=sharing

 

Första arbetsdagarna

Efter jul passar jag alltid på att köpa kokt julskinka till ett lågt pris. Den kostade 19:90 kr per kg. Eftersom jag har svårt för den processade skinkan så brukar jag propagera för att köpa skinka som hel muskel. Fördelarna är många; smak, man slipper alla onödiga tillsatser och slipper ihopklistrat kött. När köttbitar, vatten, socker, konserveringsmedel, smakämnen och andra tillsatser blandas ihop utsöndras en aminosyra som gör den klibbig och klistras ihop. Man trycker ihop i runda formar, kokar den och sedan liknar den en hel muskel. Tillsatserna är många; bland annat E407, E451, E500, E331, E301 och E250. Istället för att röka skinkan så tillsätter man antingen rökvätska eller rökarom. Även i den kokta julskinkan hittar man tillsatser men det känns bättre att köpa den. Bra litteratur är “Den hemliga kocken” av Mats-Eric Nilsson. Jag har varit på en av hans föreläsningar och läst hans andra böcker.
Av skinkan gör vi olika rätter. Det kan vara ost- och skinkpaj, Ts’ao-mi-fan, pasta och skinksås, pizza och skinkgratinerad smörgås. Temat för dessa veckor är “Restfest”.

Ost- och skinkpaj

Skinksås

Skinkstuvning

Trevligt är också att låta eleverna själva planera vad de ska göra utifrån vissa utvalda råvaror. Jag tänkte ta de råvaror som finns i frysen och sätta ihop med vissa andra och paketera i papperspåsar. Sedan låter man bara varje grupp ta en påse utan att veta vad som finns i. På så vis blir man av med en del rester. Man får med många av kunskapskraven på så vis.

Den första lektionen på terminen brukar alltid mina elever få baka bullar. Trevligt för eleverna att ha något att se fram mot samt lätt för mig att planera.

Gårdagen ägnades åt utbildning i form av föreläsning med Friends om nätmobbing. Hela skolan utbildas, elever, föräldrar och personal. Friends har gjort en undersökning hos ungdomar som visar att en av tre ungdomar har blivit utsatt av kränkningar på nätet och i sociala medier. Här kan du läsa rapporten.

 

Vi fick också fortbildning gällande nytt planeringsverktyg i SchoolSoft som håller på att byggas upp. Här har vi möjlighet att påverka utformningen.

Forskning i ämnet hem- och konsumentkunskap

Det är Karin Hjälmeskog, lektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet som gör studien. Hon har särskilt fokus på frågor om genus och jämställdhet, hem- och konsumentkunskap och utbildning, konsumtion och hållbar utveckling.

Enkäten gjordes även för 20 år sedan och då och som nu samarbetade Karin Hjälmeskog med Noriko Arai från Japan och de jämför de båda länderna. De ska presentera resultatet nästa sommar på IFHEs kongress i Korea. IFHE står för Internationella federationen för huslig ekonomi som är ett nätverk med lärare i hem- och konsumentkunskap runt om i världen.

År 2013 deltog mina nior i en annan studie som Maria Lange, doktorand inom ämnet hem- och konsumentkunskap, gjorde. Då kom Maria och genomförde studien i aulan med ett system via mentometerknappar. I och med att eleverna tryckt sitt svar så fick alla se resultatet eftersom storbildskanonen användes. Studien handlade om livsmedelshygien.

Det finns väldigt lite forskning gjord kring just ämnet Hem- och konsumentkunskap och Marias projekt var tänkt att bidra till att stärka ämnets vetenskapliga bas och är en del av den nationella forskarskolan i Hem- och konsumentkunskap som då genomfördes i Sverige. Genom studien kunde jag se vilka luckor som eleverna hade i ämnet. Eftersom eleverna hade bristande kunskaper skapade jag ett nytt undervisningsmaterial i utifrån resultatet. Följande lektion tog jag upp resultatet samt visade min nya presentation. Efter min undervisning fick eleverna svara på en enkät via SchoolSoft med liknande frågor. Enkäten sammanställdes automatiskt som självklart visade på en klart bättre resultat än på Marias studie. Det är just därför jag gärna vill delta i olika studier så att man kan bidra och basera sin undervisning på forskning.

Obefintlig kompetensutveckling för hem- och konsumentkunskapslärare

Det våra skolledare satsar på är framförallt skolutveckling. Det har varit bra, men vi behöver också kompetensutveckla oss i våra specifika ämnen. Vi förväntas att vara engagerade lärare, ha uppdaterade ämneskunskaper samt kunna inspirera våra elever i deras lärande. Då behöver vi kontinuerligt få ägna några studiedagar per år till ämneskompetensutveckling. Alla som varit iväg på någon meningsfull fortbildning vet hur entusiastisk och inspirerad man blir. En påfyllning av energi och ny kunskap. Det är så givandet att få träffa ämneskollegor för att utbyta erfarenheter. Så roligt att sedan applicera detta i sin undervisning samt göra lärandet för våra elever mer intressant.

Det borde vara så att vi förväntas och uppmanas att söka kompetensutvecklingen våra ämnen. Att det är viktigt att vi håller oss uppdaterade. Att rektor och medarbetare planerar tillsammans vad nästa steg i vår kompetensutveckling.

Som det är nu så får man leta efter ”gratis” fortbildning samt helst se till att det inte behövs vikarier.

Det jag brukar göra är följande:

  • Besöka en kollega på en annan skola/kommun när eleverna är på prao.
  • Delta i Västerås kommuns studiedagar för hem- och konsumentkunskapslärare (arbetar själv i Sala kommun).
  • Praktisera på en arbetsplats under en dag.
  • Delta på en årlig återkommande gratis kompetensutvecklingsdag i Uppsala; World Home Economics day. Dagen genomförs med medel ur Stiftelsen Uppsala Hushållsskolas fond. Alltid bra och intressanta föreläsare.
  • Gå kurser privat för att förkovra mig inom mitt ämne.

Denna form av kompetensutveckling kräver tid, driv och intresse. Det jag efterfrågar är att det ingår i min kompetensutvecklingsplan så att jag uppmanas /uppmuntras att gå olika kurser och får medel för detta.

Att vara lokal lärarutbildare (LLU)

Nu är Angelica hos mig för den sista VFU-perioden i hennes utbildning. Den tredje gången i ordningen. Fördelen med att studenterna kommer till samma skola är att de lär känna en skola bra och eleverna blir mer trygga när samma person återkommer. Dessutom ska de gradvis ta över mer av undervisningen och är det en fördel om studenten och LLU har förtroende för varandra.

Självklart finns det fördelar att vara på flera skolor och möta olika pedagoger. Risken att bli ”färgad” blir nog mindre då.

Det jag tycker är viktigt är att studenten ska hitta sitt sätt att vara som pedagog. Inte ta efter någon annan (om man nu inte tycker att det passar ens person bra). Det man ska arbeta med är att vara autentisk i sin person och i sitt förhållningssätt. Förstärka sin egen personlighet. Det är enligt min erfarenhet ett bra sätt att bli respekterad av eleverna. Att vi är olika som individer uppskattas och är viktigt i skolan. Engagemang och ett kunnande i sitt ämne är självklart för att lyckas i sitt uppdrag.

Nu sista perioden så ansvarar Angelica för planering, inköp, genomförande och bedömning. Dock är det jag som har det juridiska ansvaret, eftersom studenten är under utbildning.
 Jag har fullt förtroende för att Angelica och eleverna uppskattar henne. Hon ser alla elever, bygger snabbt relationer med eleverna och får alla att arbeta. Det blir spännande att se hur eleverna utvecklas i sitt lärande tillsammans med Angelica. Varje lektion arbetar de med att utveckla olika färdigheter, de blir formativt bedömda så de har möjlighet att göra justeringar i sin planering och genomförande. Det blir mycket arbete som ska läggas ner eftersom det är 130 elever som arbetar efter samma planering. 130 elever x 4 veckor blir totalt 520 olika formativa bedömningar under hennes VFU på Vallaskolan. Genom att betrakta andra inser jag vilket omfattande uppdrag vi lärare har.

Angelicas VFU planering

Hjälp att hitta miljömärkta produkter och tjänster

Här hittar man de oberoende miljömärkningarna . De berättar även om andra typer av märkningar som är vanliga och vad de står för.

Miljömärkningar

Sidan har också en sökfunktion gällande miljömärkta produkter och tjänster.  Varje år, vecka 40, anordnar Naturskyddsföreningen ”Miljövänliga veckan”. Här är ett exempel på hur jag brukar uppmärksamma miljövänliga veckan i min undervisning.

Här ett material från Naturskyddsföreningen om ett temarbete som är ämnesövergripande för årskurs 9.

Har också upptäckt appen Märkesguiden som kan du ladda ner gratis. Sedan är det bara att gå in och leta efter motsvarande symbol i listan och klicka för information. Man kan söka på olika områden som elektronik, hygien/smink, livsmedel, rengöring och textil.

Man kan också testa sina kunskaper i ett quiz. Det är Konsumentföreningen Stockholm som ansvarar för appen.

Märkesguiden

Utvärdering via UTV5

Även tidigare har jag låtit mina elever utvärdera utifrån egna enkäter, Google Formulär  och SchoolSoft. Jag kan skapa enkäter i SchoolSoft eftersom jag är administratör.

Dessa frågor ska våra eleverna besvara anonymt via UTV5:

1. Jag känner till kunskapskraven och vet vad som krävs av mig för att uppnå de olika betygen.

2. Jag lägger ner det arbete som krävs för att nå mina betygsmål.

3. Jag använder lektionerna på ett effektivt sätt.

4. Min lärare visar att han/hon tror på att jag ska lyckas bra i ämnet.

5. Jag får uppmuntran, stimulans och stöd för att lära mig mer.

6. Läraren förklarar så att jag förstår.

7. Läraren är engagerad.

8. Det är arbetsro på lektionerna.

9. Stämningen under lektionstid är bra.

10. Det är variation på arbetssätten under lektionerna.

11. Jag får vara med och påverka hur vi arbetar med lektionernas innehåll.

De svarsalternativ som finns är:
Instämmer helt, instämmer i huvudsak, instämmer delvis och instämmer inte alls.

Eleverna loggar in med personnummer och initialer.

Tycker själv att det är spännande att se hur eleverna svarar. Dock så skapar det oro i kollegiet då eleverna bedömer oss lärare. Resultatet skickas också vidare till rektor. Undervisande lärare ska analysera resultat och sedan skicka analysen till rektor. Vår rektor menar att det är det viktigaste hur vi analyserar och hanterar resultatet, vilket jag självfallet håller med om.

Det bekväma är de redan färdigställda frågorna och att resultatet sammanställs direkt. Det obekväma är att det kan vara en liten andel som inte svarar seriöst och de som verkligen vill sätta dit en lärare som de inte tycker om. Jag har hört kommentarer från elever att de ska skriva ner en lärare som de inte tycker om.

Svaren från mina elever varierar något. De allra flesta på den vänstra sidan av skalan. Svaren blir inte alltid det man förväntar sig. En klass som presterar bra och har socialkompetens behöver inte just vara de som är mest positiva och tvärtom. Sedan finns de elever som inte bryr sig om frågorna utan de bara svarar hur som helst. Men de allra flesta tror jag gör det seriöst.

Syftet med utvärderingarna är att utveckla undervisningen och lärandet hos våra elever. Däremot tror jag att det är svårt för rektor att bortse från enkäternas svar när vi ska lönesättas.

Smarta val för miljön

Elevernas lärande utgår från livet i hem och familj samt hur det både påverkas av och påverkar samhälle och natur lokalt som globalt.

Som underlag använder jag mig av boken “Mat & Klimat” av författarna Pär Holmgren, Johanna Björklund och Susanne Johansson Författarna är experter på klimat och mat. Pär Holmgren är välkänd meteorolog och föreläsare i ämnen som rör klimatfrågan. Johanna Björklund och Susanne Johansson är verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet och är ledande forskare inom mat- och klimatfrågor. Denna klimatbok har tonvikt på vad vi odlar och äter. Visar hur vår livsmedelskonsumtion påverkar oss och vårt klimat. Hur våra val spelar roll. Boken visar också konkret vilka arealer vi tar i anspråk beroende på vad vi äter. Boken guidar till ett klimatsmart Sverige genom att presentera fakta och aha-upplevelser, och slå hål på myter om maten och klimatet. Boken presenterar och analyserar olika livsmedel.

IMG_8714

Ett annat material jag använder är ett material av Elin Röös. Elin arbetar som gästforskare vid Environmental Change Institute. Där studerar hon miljöpåverkan från produktion och konsumtion av livsmedel från ett systemperspektiv använder mest livscykelanalys (LCA) som verktyg. Arbetet kretsar kring definitionen och utformningen av hållbara dieter för framtiden, ett arbete som hon gör för Framtidens lantbruk SLU. Hon är initiativtagare till arbetet med Köttguiden som är en tabell där man kan se vilken påverkan olika slags proteinkällor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimulera till dialog och kommunikation om den höga köttkonsumtionen. Bakom den till synes enkla tabellformen finns en hel del svåra överväganden och en gedigen forskningsinsats.

Köttguiden
Jag använder Elins åhörarkopior från hennes föreläsning på World Home Economics day i Uppsala 2014 (1)

Film om köttguiden

Eleverna ska kunna resonera utifrån dessa perspektiv. Som stöd får de olika strukturer att utgå ifrån. Den vanligaste som jag använder kan se ut så här:

Utvärderingstabell

Strukturen fungerar utmärkt. Det jag alltid försöker ge eleverna är uppgifter där de kan utveckla sina resonemang. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Ett kunskapskrav är att eleven kan föra resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Det centrala innehållet i arbetsområdet “Miljö och livsstil” säger att vi ska arbeta med

– Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

– Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet

 

Bra film om våra perspektiv av Maria Berg:

Bra film om bedömning av Maria Berg:

Dagens Nyheter hade igår en mycket bra artikel om klimatet: ”Nya matvanor kan rädda klimatet” Artikeln handlar om att vi måste äta mindre mängd kött, framför allt nötkött, och slänga mindre mat om vi ska klara klimatmålen. Vår mat står för ungefär en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Allra mest kommer från köttproduktionen (15%). Det handlar om hur mycket kött vi äter och hur vi producerar det. Artikeln har visar på skillnaden på livsmedlens olika mängd koldioxidutsläpp. Det finns också en jämförelse mellan en hamburgare och fiskburgare. En artikel att bokmärka eller skriva ut för att använda för elevernas lärande.

(1) Över hela världen uppmärkssammas “World Home Economics Day” den 21 mars varje år. I Sverige arrangeras bland annat en uppskattad Hushållsvetardag nära det internationella datumet. Med stöd från Stiftelsen Uppsala Hushållsskolas Fond arrangeras dagen på Blåsenhus i Uppsala. Fortbildningsdagen har alltid intressanta föreläsare och är kostnadsfri.