Obefintlig kompetensutveckling för hem- och konsumentkunskapslärare

Satsningar på kompetensutveckling i våra ämnen är i stort sätt obefintliga, med undantag av matematiklyftet.

Det våra skolledare satsar på är framförallt skolutveckling. Det har varit bra, men vi behöver också kompetensutveckla oss i våra specifika ämnen. Vi förväntas att vara engagerade lärare, ha uppdaterade ämneskunskaper samt kunna inspirera våra elever i deras lärande. Då behöver vi kontinuerligt få ägna några studiedagar per år till ämneskompetensutveckling. Alla som varit iväg på någon meningsfull fortbildning vet hur entusiastisk och inspirerad man blir. En påfyllning av energi och ny kunskap. Det är så givandet att få träffa ämneskollegor för att utbyta erfarenheter. Så roligt att sedan applicera detta i sin undervisning samt göra lärandet för våra elever mer intressant.

Det borde vara så att vi förväntas och uppmanas att söka kompetensutvecklingen våra ämnen. Att det är viktigt att vi håller oss uppdaterade. Att rektor och medarbetare planerar tillsammans vad nästa steg i vår kompetensutveckling.

Som det är nu så får man leta efter ”gratis” fortbildning samt helst se till att det inte behövs vikarier.

Det jag brukar göra är följande:

  • Besöka en kollega på en annan skola/kommun när eleverna är på prao.
  • Delta i Västerås kommuns studiedagar för hem- och konsumentkunskapslärare (arbetar själv i Sala kommun).
  • Praktisera på en arbetsplats under en dag.
  • Delta på en årlig återkommande gratis kompetensutvecklingsdag i Uppsala; World Home Economics day. Dagen genomförs med medel ur Stiftelsen Uppsala Hushållsskolas fond. Alltid bra och intressanta föreläsare.
  • Gå kurser privat för att förkovra mig inom mitt ämne.

Denna form av kompetensutveckling kräver tid, driv och intresse. Det jag efterfrågar är att det ingår i min kompetensutvecklingsplan så att jag uppmanas /uppmuntras att gå olika kurser och får medel för detta.

Kommentarer (4)

  1. Inga Nelvig skriver:

    Instämmer helt… Den kompetensutveckling man får inom det egna området planerar man och bekostar själv. Ledningarna har under alla de 20 år jag jobbat på gymnasiet använt fortbildningspengarna till övergripande skolfrågor.

  2. Per Kornhall skriver:

    Jag tror många skolledare har missuppfattat skolutveckling. Det viktigaste som sker på en skola är undervisning. Alltså är utveckling av undervisning den viktigaste skolutvecklingen! Och för att utveckla undervisning måste man förstå hur svårt det är att undervisa varje del av ett ämne. En anledning till att rektorer och huvudmän inte skapar fortbildning är för att de inte är i klassrummet och ser detta. Viktigt att lärarprofessionen lyfter sin egen professions kunskap och betydelse så att vi får riktig skolutveckling = undervisningsutveckling. Tycker jag!

  3. Eva Kampman skriver:

    Den främsta anledningen till bristen på fortbildning, som jag uppfattar det, är att ekonomiska krav gör att det inte blir aktuellt annat än i undantagsfall. Ledningen undviker vikariekostnader och budgeterar inte för ämnesfortbildning (eller är det ämneslagen som gett upp o inte budgeterar?)

    • mariahagblad skriver:

      I budgeten kommer ämneskompetensutbildning i sista hand. Känner igen mig att det är lätt att ge upp och då fixar man fortbildning på egen hand. Det jag önskar att det ingick i mitt uppdrag att kompetensutveckla mig och att få medel för detta. Det ska inte hänga på min eget driv utan jag tycker att det ska ligga i skolans intresse att vi gör det.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)