HKpodden

HKpodden, avsnitt 2. Tar upp vad didaktik och ämnesdidaktik är för något i ämnet hem- och konsumentkunskap. Med Karin Höijer, Lolita Eriksson och Karin Hjälmeskog. HKpodden finns på HK-rummmets hemsida.

Karin Höijer samtalar med Karin Hjälmeskog, Lektor i pedagogik med en didaktisk inriktning, på Uppsala Universitet med särskilt fokus på frågor om genus och jämställdhet, hem- och konsumentkunskap och utbildning, konsumtion och hållbar utveckling.  År 2000 kom hennes avhandling »Democracy begins at home». Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran.  Det var den första avhandling som gällde hem- och konsumentkunskap ur ett didaktiskt läroplans teoretiskt perspektiv. Hon är dessutom ordförande för SKHV Svenska Kommittén för Hushållsvetenskap.

Samtalet handlar om hur didaktik har utvecklats i Sverige på senare tid. Didaktik är i för sig inget nytt eftersom det fanns redan på 1600-talet men som det har utvecklats de senaste 30 åren så i Sverige finns det en tradition som är mer byggd på fokuserar mer på hur barn lär. Sedan finns det en annan inriktning som handlar om skolans roll i samhället där man mer problematiserar innehållet i undervisningen. Didaktik är vetenskap om undervisning. Syftet är att kvalificera (man ska lära sig något i ett speciellt syfte),  socialisera (fostran, värde och normer – demokratins grund)  eller subjektifiera (skapa sig en identitet för att bli människa).

didaktisk-triangel

Didaktik triangel är en grundläggande modell.

Man kan använda den på många olika sätt. Men det man ska fokusera på är inte hörnen utan relationerna mellan läraren och innehållet, relationen mellan eleven och innehållet och relation mellan lärare och elev. Den didaktiska relationen är ytterligare är relation i den didaktiska triangeln. Det är relationen från läraren till elevens relation till innehållet. Det är det man måste ta hänsyn till när man planerar undervisningen.  Självklart finns det didaktiska triangeln med i många läroböcker när man pluggar till lärare.

Man kan tänka så att om man tänker sig en pil mellan läraren och elevens relation till innehållet så kan den rör sig lite. Det kan vara till exempel om man undervisar om sånt som är är väldigt svårt och främmande för eleven så måste man ligga väldigt nära eleven för att kunna bedriva någon undervisning. Men sen om man undervisar om sånt som är bekant, där man kommit en bit på vägen i sitt lärande som elev då kanske man kan ha pilen närmare innehållet och mer fokus på innehållet. Man ska tänka att relationerna i didaktiska triangeln är dynamiska. Som lärare behöver man ha goda kunskaper i ämnet men även hur eleverna möter innehållet för att kunna göra den pendelrörelsen.

Sedan finns de här grundläggande didaktiska frågorna:

  • Vem ska lära sig?
  • Vad ska individen lära sig?
  • När ska individen lära sig?
  • Med vem ska individen lära sig?
  • Var ska individen lära sig?
  • Hur ska individen lära sig?
  • Genom vad ska individen lära sig?
  • Varför ska individen lära sig?
  • För vad ska individen lära sig?

Inom didaktik finns inte en metod eller ett system. Man kan aldrig tala om för någon hur de ska göra eftersom det beror på innehåll och eleven. Man kan ha kunskap om olika metoder som man kan använda sig av när man har gjort en bedömning i relation till vilka och vad. Det är det som gör den didaktisk och inte är en metod. En metod är kunskap om generella metoder. För att vara didaktiskt kompetent måste du göra en bedömning av situationen.

Detta är det de reflekterar över i sitt samtal HKpodden avsnitt 2 om det svåra att läsa av vad elever kan i sin relation till ämnet. Det  behövs erfarenhet och ett arbete. Ett bra ord är handlingsklokhet. Läraren måste ha förmåga att välja goda undervisningshandlingar. Man måste vara medveten om  de skäl som ligger till grund för de handlingar man gör.  Det handlar om att det finns vissa principer man handlar efter men också efter de omständigheterna som finns med de elever man har framför sig.

Vi lärare gör ofta bra val i vår handlingsklokhet men att sätta ord på det är vi inte alltid skickliga på. Det är det som är att vara professionell att det bygger på beprövad erfarenhet och att kunna sätta ord på det man gör = redskap och förmåga att verkligen både göra medvetna val, förstå vad det får för konsekvenser och resonera om det så att det blir förståligt för andra.

Handlingsklokhet är också något vi vill lära våra elever i hem- och konsumentkunskap, att vara medveten om det man gör, bland annat att att resonera och reflektera över sina val. Vi vill att våra elever utvecklar handlingsklokhet men vi själva som lärare måste vara handlingsklok när man väljer undervisningshandlingar. Mycket i hem- och konsumentkunskap är att vi ska kunna betygsätta och bedöma hur bra elever kan göra det. Då måste vi vara duktiga på det själva. Det gör man lättast i relation med en kollega. Man kan göra lektionsbesök hos en kollega och diskutera upplägg. Det ger väldigt mycket.

Vad är ämnesdidaktik? Enligt Karin Hjälmeskog så är det så enkelt att man använder didaktiska modeller och ställer de didaktiska frågorna ”Vad ska jag undervisa om? etc när det det står i läroplanen ”Att de bli medvetna konsumenter”. Varför väljer jag ut just det här och hur kan jag undervisa om det.

Viktigt är att pröva olika metoder mer medvetet, både som undervisande lärare och som lärarstuderande ute på praktik.

Lyssna mer på HK-podden som finns på HK-rummet

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)