Forskning i hem- och konsumentkunskap

HK-podden. Mycket intressant att lyssna på Karin Höijer som samtalar med doktoranderna Cecilia Lindblom, Ingela Bohm och Albina Granberg om deras forskning gällande hem- och konsumentkunskap. De pratade om deras avhandlingar, forskningens roll, recept, språk och ramfaktorer, lärares praktik, hem- och konsumentkunskapens namn. De pratade också om de krockar som uppstår vid förändring.

Lyssna på podden här 

Vi lärare ska bedriva undervisning som är baserat på vetenskaplig grund. Genom att göra det så kan vi utveckla vår undervisning. Man kan också få bekräftelse på vad man själv kommit fram till genom sin erfarenhet. Att vi ska arbeta språkutvecklande i alla ämnen är viktigt för att eleverna ska förstå ord och begrepp.

Det är viktigt att forskning bedrivs i våra ämnen. Det behövs en förståelse för ämnets karaktär och att kunskaperna är baserade på forskning. Gällande ramfaktorer så kan vi genom forskning få stöd och argument att använda vid pedagogiska diskussioner med kollegor och skolledare.

 

Albina Granberg – hennes projekt heter ”Att lära laga mat”.  Stort fokus ligger på hur eleverna använder och förstår recept. Hur lärare använder recept som verktyg och redskap för deras didaktiska praktik. Hon planerar att disputera hösten 2017.

Hennes forskning kommer förhoppningsvis göra oss hem- och konsumentkunskapslärare att bli mer medvetna om hur recepten används. Recept används slentrianmässigt. Recepten styr lektionerna mycket samtidigt som eleverna har stora svårigheter att använda dem. För att laga mat efter ett recept behöver eleverna en förförståelse. Detta måste vi lärare bli medvetna om. Recept är svåra ur flera aspekter, hur man ska följa receptet som en instruktion, det kräver att man gör det i en viss ordning, det kan vara svårt att förstå innehållet i ett recept, alla ord såsom kavel, knåda etc. Dessutom sker det saker i ett recept som exempelvis mjölk ”byter” namn till degspad. Eller att man ska knåda degen tills den är ”färdig” eller ”smidig”, vilket är väldigt godtyckligt. Hur vet man när det är klart? Det kan man bara veta om man har en erfarenhet att bygga på. Har du knådat många degar så vet man men hur förmedlar vi detta? Har eleverna aldrig gjort det så är receptet väldigt bristfälligt eftersom det inte alls står beskrivet hur det ska kännas. Det är svårt att beskriva i ord.

Albina tror inte recepten ska komma in meddetsamma. Innan man börjar med recept behöver eleverna en förförståelse. Någon form av grundkunskap. Först introduceras eleverna för ingredienser, redskap och metoder . Sedan succesivt går man över till recept. Hon brukar jämföra det med att lära sig sticka. Man ger inte ett mönster, garn och stickor till en person som inte kan sticka och sedan tro att det fungerar. Man måste förstå hur man lägger upp maskor, skillnaden mellan aviga och räta och kunna kolla masktätheten om den stämmer etc.  I hem- och konsumentkunskap kan man ge recept direkt utan att kolla upp om eleverna förstår alla begrepp och ord. Tänkvärt! Flätmetoden kan vara ett sätt att kunna förmedla och ge eleverna en känsla hur det ska se ut eller kännas. Matlagning är ett hantverk där våra sinnen måste vara inkopplade.

 

Cecilia Lindblom – hennes projekt handlar om ramfaktorer i ämnet hem- och konsumentkunskap. På vilket sätt ramfaktorerna påverkar eleverna att nå kunskapskraven, gällande lokaler och behöriga lärare men också gällande samarbetet mellan lärare och elever. Hon disputerar 10 juni i år.  Hennes forskning kan ge skolorna hjälp när man ska lägga upp undervisningen i hem- och konsumentkunskap  gällande lokaler och lektionslängd. Att vi hem- och konsumentkunskapslärare kan få argument baserat på forskning. Det blir lättare för eleverna att nå kunskapskraven om man har rätt förutsättningar som bra lokaler och bra lektionslängd. En lektionslängd på exempelvis 60 min gör det svårt för eleverna att nå kunskapskraven i hem- och konsumentkunskap. Hennes studie kommer att vara ett verktyg för att vi i ska kunna argumentera för att få bra förutsättningar i klassrummet.

Läraren har också ett ansvar utifrån de ramarna som finns att försöka tillrätta undervisningen på ett så bra sätt som möjligt. Även de elever som hade långa lektioner kan känna en stress om läraren planerat väldigt mycket som eleverna skulle hinna på den tiden. Då spelar det ingen roll om lektionen är en halv dag eftersom eleverna ska hinna med så mycket.

Cecilia tittar också på gruppsammansättningar och vad som sker i grupperna under arbetet, Vad som blir optimalt så att eleverna når kunskapskraven.

 

Ingela Bohm– hennes projekt handlar om hur lärare och elever pratar om olika livsmedel – kött, grönsaker, sötsaker och vegetarisk mat. Hon disputerar 16 december 2016. Hon tittar på hur man pratar om mat och hur man uttrycker sig.  Våra traditioner och värderingar kommer lätt fram i undervisning.  Så fort man öppnar munnen ger man uttryck av någon sorts världsbild. Vissa livsmedel är icke valbara medan andra är det. Är det viktigt egentligen? Genom hennes studie kan vi bli medvetna om hur man pratar om livsmedel och vilken tyngd vi ger dem. Är det fakta eller är det våra värderingar och traditioner som kommer fram?

 

 

 

 

 

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)