Forskning i hem- och konsumentkunskap

HK-podden. Mycket intressant att lyssna på Karin Höijer som samtalar med doktoranderna Cecilia Lindblom, Ingela Bohm och Albina Granberg om deras forskning gällande hem- och konsumentkunskap. De pratade om deras avhandlingar, forskningens roll, recept, språk och ramfaktorer, lärares praktik, hem- och konsumentkunskapens namn. De pratade också om de krockar som uppstår vid förändring.

Lyssna på podden här 

Vi lärare ska bedriva undervisning som är baserat på vetenskaplig grund. Genom att göra det så kan vi utveckla vår undervisning. Man kan också få bekräftelse på vad man själv kommit fram till genom sin erfarenhet. Att vi ska arbeta språkutvecklande i alla ämnen är viktigt för att eleverna ska förstå ord och begrepp.

Det är viktigt att forskning bedrivs i våra ämnen. Det behövs en förståelse för ämnets karaktär och att kunskaperna är baserade på forskning. Gällande ramfaktorer så kan vi genom forskning få stöd och argument att använda vid pedagogiska diskussioner med kollegor och skolledare.

 

Albina Granberg – hennes projekt heter ”Att lära laga mat”.  Stort fokus ligger på hur eleverna använder och förstår recept. Hur lärare använder recept som verktyg och redskap för deras didaktiska praktik. Hon planerar att disputera hösten 2017.

Hennes forskning kommer förhoppningsvis göra oss hem- och konsumentkunskapslärare att bli mer medvetna om hur recepten används. Recept används slentrianmässigt. Recepten styr lektionerna mycket samtidigt som eleverna har stora svårigheter att använda dem. För att laga mat efter ett recept behöver eleverna en förförståelse. Detta måste vi lärare bli medvetna om. Recept är svåra ur flera aspekter, hur man ska följa receptet som en instruktion, det kräver att man gör det i en viss ordning, det kan vara svårt att förstå innehållet i ett recept, alla ord såsom kavel, knåda etc. Dessutom sker det saker i ett recept som exempelvis mjölk ”byter” namn till degspad. Eller att man ska knåda degen tills den är ”färdig” eller ”smidig”, vilket är väldigt godtyckligt. Hur vet man när det är klart? Det kan man bara veta om man har en erfarenhet att bygga på. Har du knådat många degar så vet man men hur förmedlar vi detta? Har eleverna aldrig gjort det så är receptet väldigt bristfälligt eftersom det inte alls står beskrivet hur det ska kännas. Det är svårt att beskriva i ord.

Albina tror inte recepten ska komma in meddetsamma. Innan man börjar med recept behöver eleverna en förförståelse. Någon form av grundkunskap. Först introduceras eleverna för ingredienser, redskap och metoder . Sedan succesivt går man över till recept. Hon brukar jämföra det med att lära sig sticka. Man ger inte ett mönster, garn och stickor till en person som inte kan sticka och sedan tro att det fungerar. Man måste förstå hur man lägger upp maskor, skillnaden mellan aviga och räta och kunna kolla masktätheten om den stämmer etc.  I hem- och konsumentkunskap kan man ge recept direkt utan att kolla upp om eleverna förstår alla begrepp och ord. Tänkvärt! Flätmetoden kan vara ett sätt att kunna förmedla och ge eleverna en känsla hur det ska se ut eller kännas. Matlagning är ett hantverk där våra sinnen måste vara inkopplade.

 

Cecilia Lindblom – hennes projekt handlar om ramfaktorer i ämnet hem- och konsumentkunskap. På vilket sätt ramfaktorerna påverkar eleverna att nå kunskapskraven, gällande lokaler och behöriga lärare men också gällande samarbetet mellan lärare och elever. Hon disputerar 10 juni i år.  Hennes forskning kan ge skolorna hjälp när man ska lägga upp undervisningen i hem- och konsumentkunskap  gällande lokaler och lektionslängd. Att vi hem- och konsumentkunskapslärare kan få argument baserat på forskning. Det blir lättare för eleverna att nå kunskapskraven om man har rätt förutsättningar som bra lokaler och bra lektionslängd. En lektionslängd på exempelvis 60 min gör det svårt för eleverna att nå kunskapskraven i hem- och konsumentkunskap. Hennes studie kommer att vara ett verktyg för att vi i ska kunna argumentera för att få bra förutsättningar i klassrummet.

Läraren har också ett ansvar utifrån de ramarna som finns att försöka tillrätta undervisningen på ett så bra sätt som möjligt. Även de elever som hade långa lektioner kan känna en stress om läraren planerat väldigt mycket som eleverna skulle hinna på den tiden. Då spelar det ingen roll om lektionen är en halv dag eftersom eleverna ska hinna med så mycket.

Cecilia tittar också på gruppsammansättningar och vad som sker i grupperna under arbetet, Vad som blir optimalt så att eleverna når kunskapskraven.

 

Ingela Bohm– hennes projekt handlar om hur lärare och elever pratar om olika livsmedel – kött, grönsaker, sötsaker och vegetarisk mat. Hon disputerar 16 december 2016. Hon tittar på hur man pratar om mat och hur man uttrycker sig.  Våra traditioner och värderingar kommer lätt fram i undervisning.  Så fort man öppnar munnen ger man uttryck av någon sorts världsbild. Vissa livsmedel är icke valbara medan andra är det. Är det viktigt egentligen? Genom hennes studie kan vi bli medvetna om hur man pratar om livsmedel och vilken tyngd vi ger dem. Är det fakta eller är det våra värderingar och traditioner som kommer fram?

 

 

 

 

 

 

 

Att utveckla sin undervisning

Ett mycket bra sätt att utveckla sin undervisning är kollegialt lärande. Det är den bästa ”fortbildningen” enligt mig. Det kan ske på många olika vis.

Ett enkelt sätt är det vi nu gör på Vallaskolan i Sala, och det är att vi besöker varandras lektioner. Vi är indelade i par av skolledningen. Innan besöken har vi själva valt ut vilka fokusområden som just vi ska titta på.  Vi ska besöka varandra två gånger och det vi tittar på är exempelvis; ”Hur väcker man elevernas intresse?” ”Är eleverna engagerade?” ”Hur börjar och slutar man en lektion?” De konkreta observationerna består i ”Detta såg jag”, ”Saker som fungerade bra”, ”Saker som kan fungera ännu bättre”. Sedan ska vi i gemensamt samtal sätta upp nästa steg; ”Styrkor att bygga vidare på”, ”Utvecklingsområden att arbeta med”, ”Prioriterade nästa steg”.

 Ett annat sätt är att besöka en kollega på en annan skola i samma kommun eller utanför kommungränsen. Att bara besöka en annan skola och se hur allt är organiserat ger väldigt många idéer till att utveckla sin undervisning. Jag har varit iväg ett flertal tillfällen till skolor i andra kommuner samt också besökt lärare inom min egen kommun som undervisar i samma ämne. Det brukar jag passa på att göra när eleverna är på prao. Det är inspirerande att se ämneskollegor undervisa och hur de interagerar med eleverna.

Genom att vara med i olika grupper på Facebook får man lätt kontakt med andra ämneslärare. Där kan man dela med sig av sitt material och frågeställningar. Man kan lätt be om hjälp om man behöver rådgöra i olika frågor. Man kan även be någon annan bedöma ett arbete. Här kan man skapa personliga kontakter som kan leda till samarbete och eventuellt besöka varandra.

Att ha en ämnesblogg kan vara ett bra sätt att dela med sig och skapa kontakter med kollegor. Jag startade HK-bloggen på Vallaskolan år 2009 och har sedan dess publicerat mitt undervisningsmaterial där. Sedan dess har jag skrivit nästan 1000 inlägg samt publicerat närmare 5000 bilder. Sedan 2013 har jag också publicerat en mängd filmer som jag själv producerat. Eftersom jag var den första HK-läraren som ämnesbloggade har jag fått en del uppmärksamhet. Jag har föreläst om hur jag arbetar på olika nätverksträffar och HK-konferenser. Genom HK-bloggen på Vallaskolan har jag fått kontakt med olika kollegor i landet. Kollegor har blivit inspirerade och själva skapat ämnesbloggar och egna receptfilmer.

Receptfilmer har jag producerat sedan flera år tillbaka. Det startade med PowerPoint-presentationer redan 2001. Jag fotograferade varje moment i recept för att underlätta och tydliggöra receptgenomgångar. Som en demonstration fast dokumenterad. Dessa har jag  stor glädje av eftersom eftersom förstärker min undervisning. När jag övergick att göra filmer har dessa PowerPoint-presentationer blivit till film. Numera kan eleverna se och följa receptfilmerna direkt i sin padda. Det gör de före, under och efter lektionen.

Gällande hur vi lär oss så har studier visat att alla lär sig bäst genom att koppla samman bilder och ord.  ”Hur vi lär av”  John Hattie & Gregory Yates 2014

”Vi lär oss alla visuellt och auditivt, inte bara några av oss. Laboratoriestudier visar att vi alla lär sig bra när inflöden vi upplever är multimodala eller förmedlas genom olika medier. Vår hjärna är otroligt välprogrammerad och integrerar information från olika källor, särskilt från olika modaliteter. Effektiv inlärning sker när ord och bild kombineras. Påståenden som att ”Vissa lär sig genom ord och andra genom bilder” stämmer inte, eftersom alla elever lär sig mer effektivt av att koppla samman bilder med ord”

Mina receptfilmer har visat sig vara oumbärliga nu när vi har många nyanlända elever som snabbt ska ut i vanlig undervisning. De fungerar alldeles utmärkt för dessa elever. Det är så roligt att kunna hjälpa alla elever.

Mina filmer ligger på min Youtube-kanal och där tar jag också del av andras klipp. Två HK-kollegor,  Li-Li Pettersson och Sara Sidén, jag träffade under SETT-mässan har producerat en väldigt bra film om matlagningsmetoder. Den är textad både på svenska och persiska och visar en mängd metoder.  Jag blev väldigt glad över att de berättade att de använder mina filmer och har blivit inspirerad av mig. Jag kommer helt klart att använda mig av deras meterial. Kanon! De kommer att under maj månad besöka mig på Vallaskolan för att ta del av hur jag bedömer och dokumenterar elevernas arbete.

 

Gällande hur vi lär oss så har studier visat att alla lär sig bäst genom att koppla samman bilder och ord.

”Hur vi lär av”  John Hattie & Gregory Yates 2014

”Vi lär oss alla visuellt och auditivt, inte bara några av oss. Laboratoriestudier visar att vi alla lär sig bra när inflöden vi upplever är multimodala eller förmedlas genom olika medier. Vår hjärna är otroligt välprogrammerad och integrerar information från olika källor, särskilt från olika modaliteter. Effektiv inlärning sker när ord och bild kombineras. Påståenden som att ”Vissa lär sig genom ord och andra genom bilder” stämmer inte, eftersom alla elever lär sig mer effektivt av att koppla samman bilder med ord.”

Under SETT-dagarna hade jag äran att föreläsa som ämnesspanare i LRs monter. Där berättade jag hur jag arbetade med it för ökad måluppfyllelse. LR spelade in min föreläsning och när den redigerad och publicerad kommer jag att länka till den. Det podd-avsnitt med mig som spelades in hittar ni via denna länk. Det var roligt att mina föreläsningar uppskattades och att jag fick träffa de kollegor som använder sig av HK-bloggen på Vallaskolan.

Under mina dagar i Kista så hade jag också möjlighet att gå på en del föreläsningar. En intressant föreläsning var den med Ann-Sofie Jägerskog, ”Att arbeta på vetenskaplig grund – men hur och vilken?”. Hon brinner för skolutveckling och ämnesdidaktiska frågor. Handleder och koordinerar forsknings- och utvecklingsprojekt inom skolan. Anställd av Fryshuset och Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Ann-Sofie menar att det finns implementeringsproblem när forskning görs om och på lärare. Om forskning istället görs av och för lärare blir relationen bättre mellan akademi och skola. Att lärare blir producenter istället för konsumenter av kunskap och forskning. Det är ämnesutvecklande när lärare själva bedriver undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning. Genom att alla får ett ”utmaningsområde” så kan det utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och på så vis skolutvecklingen. Fryshuset arbetar på detta sätt med Ann-Sofie som projektledare.

Fryshusets modell

Att gå på olika föreläsningar är alltid inspirerande och kan ge idéer till att utveckla sin undervisning. SETT-dagarna bjöd på en mängd olika föreläsningar. Jag lyssnade på Peter Friberg som föreläste om ”Hemmasittare och vägen tillbaka”. Mycket intressant. Ni kan läsa mina anteckningar här.

Patricia Diaz var en annan intressant och strukturerad föreläsare som använder en mängd olika digitala verktyg. Strategier för ett formativt arbetssätt är tydliga mål, synligt lärande, effektiv återkoppling, elever som resurser för varandra och ansvarstagande elever. En hög elevaktivitet är förutsättningen för ett formativt arbete. Det är viktigt att stimulera, samarbeta och synliggöra. Med hjälp av olika digitala verktyg visade hon hur hon gjorde. Här är en länk till olika digitala verktyg som finns på hennes blogg.

Ett enkelt förslag från Patricia på lektionsupplägg:

Låt eleverna se ett klipp hemma. Flippat. Sedan ställer man en fråga gällande klippet via Mentimeter. Deras svar ska vara dolt för eleverna. Sedan ber man eleverna resonera om svaren med bordsgrannen. Därefter ställer man samma fråga igen med Mentimeter. Visa de båda staplarna för eleverna. Gemensamt resonemang med klassen.

Att utveckla sin undervisning handlar också om förhållningssätt till eleverna. Att man reflekterar över hur man är och hur man tänker om eleverna. Micke Gunnarsson var en mycket underhållande föreläsare i ämnet under SETT-dagarna. Att lyssna på Micke gjorde mig alldeles varm eftersom han talade om vikten att nå varenda elev. Att man måste vara flexibel för att väcka lust, nyfikenhet och ett lärande. Han menar att man ska möta människor på det sätt man själv vill bli bemött. Det handlar också mycket om hur vi ser på vår tillvaro så att vi ser saker och ting i ett större perspektiv. Man bara måste lyssna på honom…

Jag är tacksam över att jag fick delta som föreläsare samt gå på en mängd intressanta föreläsningar under SETT-dagarna. Att få inspiration av andra utanför min skola är väldigt viktigt för att utveckla min egen undervisning. Tack er som lyssnade och tack till er alla som gav mig inspiration!

Likabehandlingsdag

Varje år har vi en mycket uppskattad likabehandlingsdag på Vallaskolan i Sala. Dagen är schemabrytande och bjuder på en rad olika föreläsningar och aktiviteter för eleverna på högstadiet.

De olika föreläsarna var detta år:

Shania Longyard som är transsexuell. Hon berättade om sitt liv från det hon var pojke till att vara den kvinna som hon är idag. Shania har varit med under alla de åtta år som vi har haft denna årligt återkommande dag. Mycket sorgset att lyssna på hur människor behandlar transsexuella och mycket hoppingivande hur hennes liv har utvecklat sig.

Mikael Spreitz som har ett brottsligt förflutet. Han berättade om hans uppväxt och hur han kom in på den kriminella banan samt hur han bröt upp. Idag tar han avstånd och vill göra gott.  På sitt CV kan han skriva skådespelare, Tv-personlighet, livvakt och inte minst föreläsare. Han är grundaren till Fighterhjälpen.

Föreningen Maskroskraft som ger stöd åt barn och unga samt vuxna barn som lever eller har levt i en familj där missbruk, våld och brist på omsorg förekommer.

Lisa Sundstedt som pratade om mobbing på nätet och nätetik tillsammans med vår kurator.

Eleverna fick också prata om klimat i klassen och hur de behandlar varandra.

Svenskakyrkan deltog.

Åsa Larsson pratade inspirerande om:  För framtiden är vi alla lika. Vi kan välja om. Vad drömmer du om? Gört!

Något som jag ansvarar för är en tårtbakningstävling. Alla elever, personal och besökare blir bjudna på dessa tårtor under dagen. Det är alla elever i år 9 som deltar. Denna tävling ser eleverna väldigt mycket fram mot.  De som vill läsa mer om och se alla tårtor vi gjort genom åren kan göra det på HK-bloggen på Vallaskolan.

CIMG0104CIMG0090CIMG0094 CIMG0109CIMG0105CIMG0081

Det som är bra med en egen ämnesblogg är att man kan publicera det vi gör och det material som eleverna kan använda. Gällande tårtbakningstävlingen publicerar jag bilder på alla tårtor. Det är roligt att ha en dokumentationen för att inspirera inför kommande tårtbakningstävlingar, Det möjliggör att alla kan se tårtorna så att de kan rösta via vår skolportal SchoolSoft. Det är också roligt att eleverna kan visa sina föräldrar/vårdnadshavare vad de gör i skolan.

Material att använda för nyanlända

På måndag jag ska vikariera i förberedelseklasserna. Deras lärarna ska vara lektionsfria för att kartlägga sina eleverna. Jag har försökt samla ihop det jag kan erbjuda som hjälp i ämnet hem- och konsumentkunskap. Detta är vad jag brukar använda till mina elever.

Vi arbetar med bland annat med att privatekonomi och då använder vi oss av ”Koll på pengarna” som årligen kommer som en bilaga i Konsumentverkets tidning ”Råd & Rön”. Den kan man ladda ner här på flera olika språk, exempelvis arabiska, farsi, somaliska, sorani, persiska, turkiska. Eleverna lär sig om hushållets kostnader och att göra en budget.

Bild 1Bild 2

Koll på pengarna 2015 – arabiska

Koll på pengarna 2015 – farsi
Koll på pengarna 2015 – somaliska
Koll på pengarna 2015 – sorani

Koll på pengarna 2015 – tigrinja

Koll på pengarna 2013 Persiska

Koll på pengarna 2013 Turkiska

Flera publikationer på olika språk finns på Konsumentverket 

 

Prata Pengar – privatekonomi på enkel svenska är en programserie på Youtube med korta klipp Prata Pengar är ett undervisningsmaterial i svenska om privatekonomi och har producerats för sfi-undervisning. Informationen är oberoende och framtagen av Finansinspektionen. Mer undervisningsmaterial finns på www.sfiekonomi.se
Undervisningsmaterialet tar också upp olika boendeformer. Materialet passar bra att använda till alla elever.

 

Denna film är framtagen av finansinspektionen och är tänkt att användas i undervisningssammanhang och ska inspirera lärare och elever till att vilja arbeta med privatekonomi.

 

En lärare som lägger ut bra material på Youtube är  Mattias Axelsson. Det är alltid en fördel för eleverna att kunna se presentationen flera gånger och det är lätt att pausa och översätta efterhand. Dessa två har jag använt.

 

Det finns bra böcker som är producerade för att hjälpa nyanlända elever med det svenska språket. Ofta tar de upp vardagsnära saker som sker i ett hushåll som passar bra för oss i hem- och konsumentkunskap. Jag använder ett par böcker med bilder och text som hjälp för vad de olika sakerna heter.

Bild3

 

Ett memory som handlar om våra redskap vi använder i köket. Skapat av Emile Palmquist. Hittat på lektion.se.

a

 

Filmer jag gjort som kan hjälpa de nyanlända

Köksredskap och annat i köket

 

Grönsaker och rotfrukter

 

Frukt

 

Exempel på matlagningsfilm

 

Exempel på bakfilm

Mina spellistor på Youtube. Här finns alla mina bak- och matlagningsfilmer:

 

Tips från Cilla Dalén via Facebook om dessa sidor:

Studiehandledning på flera språk

z

Boken om Sverige på flera språk 

Skärmavbild 2016-03-18 kl. 21.05.10

Konsumentinformation på flera språk

x

 

Tips från Ingela Roos via Facebook

 

Material från Livsmedelsverket på flera språk

http://slv.butik.strd.se

livsmedelsverket

 

Om sopsortering på 23 språk från Förpacknings- och tidningsinsamligen

http://www.ftiab.se/228.html

aq

 

Internationella konsumentdagen 2016

Idag är det den internationella konsumentdagen. Vad är det viktigaste att känna till som konsument? Fakta från Hallå konsument.

Tänk efter före

-Måste jag köpa nu?

-Vad kostar det egentligen?

-Kan jag ångra mig?

 

Telefonförsäljning

– Du kan slippa telefonförsäljning genom spärra ditt nummer hos NIX-telefon. Telefonnumret dit är: 0772 – 28 00 00. Gäller all telefoni, oavsett teknik. Att spärra din telefon kostar ingenting mer än samtalskostnaden.

– Se upp för tävlingar och undersökningar på internet där du genom att godkänna tävlingsvillkoren kan ge företag tillåtelse att kontakta dig.

-Du har 14 dagars ångerrätt när du köper något på telefon. Köper du en tjänst räknas ångerfristen från dagen du sa ja till att köpa tjänsten, för varor räknas de 14 dagarna från när du har fått varan.

 

Bytesrätt och öppet köp

-Fråga innan du betalar om butiken erbjuder bytesrätt och/eller öppet köp.

-Försäkra dig om att det antecknas att du har handlat varan på bytesrätt och/eller öppet köp, till exempel på kvittot.

-Spara kvittot.

-Lämna tillbaka varan innan den avtalade tiden går ut.

-Återlämna varan i samma skick som du köpte den.-Om det är något fel på varan kan du alltid reklamera den, oavsett om du har bytesrätt och/eller öppet köp eller inte.

 

Reklamera

-För att du ska kunna reklamera varan eller tjänsten ska felet vara ursprungligt, det vill säga det ska ha funnits när du fick varan. Ett ursprungligt fel behöver inte nödvändigtvis visa sig direkt när du fått varan. Det kan vara ett ursprungligt fel även om det visar sig efter en viss tid.

-Normalt slitage faller inte in under ursprungliga fel, och du får inte heller själv ha orsakat felet.

-Du har rätt att reklamera en vara i tre år efter att du tagit emot den.

 

Handla på nätet

-Var alltid misstänksam mot extremt billiga erbjudanden och ”mirakelprodukter”.Se till att du vet vilket företag du handlar från.

– kontrollera att företagets namn, adress, telefonnummer och e-post finns på webbplatsen. Sök på företagsnamnet på internet och läs vad andra tycker om företaget.

-Läs alltid köpevillkoren eller avtalsvillkoren innan du köper något från företaget. Var uppmärksam om det inte finns några avtalsvillkor alls, om de är konstigt formulerade eller verka strida mot lagen.

-Leta efter trustmarks på webbplatsen. Vissa e-handlare är anslutna till ett märkningssystem (trustmark) där handlaren förbinder sig att följa vissa regler. Till exempel ”Trygg e-handel” och ”Certifierad e-handel”. Det finns många olika märkningar så kontrollera vad just den aktuella märkningen står för. Kontrollera också att företaget verkligen är anslutna.

-Prova att få tag på företagets kundtjänst. Företagets kundtjänst ska vara lätt att få kontakt med och informationen om kundtjänsten ska vara tydlig.

-Kolla upp vad totalpriset blir. Ingår porto, expeditionsavgift och eventuella tullavgifter?

-Ta reda på hur lång tid det tar att få produkten.

-Läs på företagets betalningssida hur du kan betala. Tänk på att om du betalar en vara i förskott, förlorar du ditt bästa påtryckningsmedel som konsument – att hålla inne betalningen vid sen leverans.

-Lämna bara ut ditt kontokortsnummer om du ska köpa något. Skicka inte heller kortnumret via e-post.

-Om du väljer att betala med ett kreditkort får du ett extra skydd genom att köpet då omfattas av konsumentkreditlagen. Du kan då även vända dig till kreditgivaren med anspråk på återbetalning om till exempel varan inte levereras inom avtalad tid.

-Kontrollera om du har ångerrätt och i så fall hur lång den är, om det är en webbplats utanför EU. Inom EU har du alltid 14 dagar ångerrätt. Kontrollera också vilka kostnader som är förenade om du ångrar dig.

-Läs om produkten du ska köpa går att använda i Sverige, och kontrollera att eventuell garanti gäller i Sverige. Skriv ut och spara informationen.

-När du handlar på nätet ingår du ett avtal. För att ingå avtal behöver du vara 18 år eller ha målsmans godkännande.

 

Köp mellan privatpersoner

– Vid köp mellan privatpersoner kan postförskott eller Swish vara en bra betalningslösning. Med Swish ser ni, till skillnad från internetbetalning, att pengarna kommit fram direkt även om köparen och säljaren har olika banker.

-Undersök varan noga före du köper den. Du kan inte klaga på fel som du borde ha upptäckt om säljaren har uppmanat dig att undersöka varan och du inte har gjort det.

-Handel mellan privatpersoner går under köplagen. Det som säljaren och köparen avtalat om är det som gäller. Rätt att ångra köpet finns bara om säljare och köpare gjort upp om det innan. Var därför noga med att dokumentera vad ni har kommit överens om i ett avtal.

Hallwylska museet

Hallwylska museet ligger på Hamngatan i Stockholm. Första gången jag var här var när jag gick på gymnasiet och efter det har jag varit här ett antal gånger. Museet är ett fint gammalt privatpalats där Wilhelmina och Walter von Hallwyl bodde. Familjen var framgångsrik inom järn- och träindustrin och var mycket förmögen.

Wilhelminas  huvudsakliga intresse var att samla och katalogisera allt de hade i sitt hem med tanke på att det skulle bli ett museum. Här finns allt från bruksföremål till dyrbart kinesisk porslin. Min favoritplats är naturligtvis köket som för den tiden var toppmodernt med bland annat isskåp, rinnande varmt, kallt och regnvatten.

Hallwylska palatset har temaguidningar och intressanta utställningar. Jag gör gärna ett besök på Hallwylska när jag är i Stockholm. Från och med i år är det gratis entré. Se information här

 

Ren tvätt rena kläder

”Smutsig tvätt rena kläder” 2010  Här har jag dokumenterat från utställningen på HK-bloggen på Vallaskolan.

 

Vackert vikt

”Vackert vikt” av Joan Sallas 2012 Här har jag dokumenterat från utställningen på HK-bloggen på Vallaskolan.

 

”40 rum och kök” är en fantastisk webbutställning. Utställningen handlar om livet och kring Hallwylska palatsets kök. Man kan besöka köket, få veta vilka dom arbetade i palatset och vilka uppgifter de utförde, se och läsa om köksredskap från förr och vilka moderniteter köket hade, läsa om måltiderna och vilka recept som användes och menyer för samtliga dagar år 1923.

Utställningen är interaktiv så det går att upptäcka muséet och en del av dess rum hemifrån.

Hallwylska köket

Köket på Hallwylska.

 

Iskarlar

Är man intresserad av hur man kylde maten förr så beskrivs det bra här.

Isskåp

Isskåp

Kylskåp

Kylskåp

 

Smak av svunnen tid

Museet har gett en en väldigt intressant bok ”Smak av svunnen tid” som handlar om mat och dryck i Hallwylska palatset. Den kan jag varmt rekommendera! Den blev utsedd till bästa publikation i klassen historisk måltidslitteratur 2008. Innehåller en hel del gamla recept.

HKpodden

HKpodden, avsnitt 2. Tar upp vad didaktik och ämnesdidaktik är för något i ämnet hem- och konsumentkunskap. Med Karin Höijer, Lolita Eriksson och Karin Hjälmeskog. HKpodden finns på HK-rummmets hemsida.

Karin Höijer samtalar med Karin Hjälmeskog, Lektor i pedagogik med en didaktisk inriktning, på Uppsala Universitet med särskilt fokus på frågor om genus och jämställdhet, hem- och konsumentkunskap och utbildning, konsumtion och hållbar utveckling.  År 2000 kom hennes avhandling »Democracy begins at home». Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran.  Det var den första avhandling som gällde hem- och konsumentkunskap ur ett didaktiskt läroplans teoretiskt perspektiv. Hon är dessutom ordförande för SKHV Svenska Kommittén för Hushållsvetenskap.

Samtalet handlar om hur didaktik har utvecklats i Sverige på senare tid. Didaktik är i för sig inget nytt eftersom det fanns redan på 1600-talet men som det har utvecklats de senaste 30 åren så i Sverige finns det en tradition som är mer byggd på fokuserar mer på hur barn lär. Sedan finns det en annan inriktning som handlar om skolans roll i samhället där man mer problematiserar innehållet i undervisningen. Didaktik är vetenskap om undervisning. Syftet är att kvalificera (man ska lära sig något i ett speciellt syfte),  socialisera (fostran, värde och normer – demokratins grund)  eller subjektifiera (skapa sig en identitet för att bli människa).

didaktisk-triangel

Didaktik triangel är en grundläggande modell.

Man kan använda den på många olika sätt. Men det man ska fokusera på är inte hörnen utan relationerna mellan läraren och innehållet, relationen mellan eleven och innehållet och relation mellan lärare och elev. Den didaktiska relationen är ytterligare är relation i den didaktiska triangeln. Det är relationen från läraren till elevens relation till innehållet. Det är det man måste ta hänsyn till när man planerar undervisningen.  Självklart finns det didaktiska triangeln med i många läroböcker när man pluggar till lärare.

Man kan tänka så att om man tänker sig en pil mellan läraren och elevens relation till innehållet så kan den rör sig lite. Det kan vara till exempel om man undervisar om sånt som är är väldigt svårt och främmande för eleven så måste man ligga väldigt nära eleven för att kunna bedriva någon undervisning. Men sen om man undervisar om sånt som är bekant, där man kommit en bit på vägen i sitt lärande som elev då kanske man kan ha pilen närmare innehållet och mer fokus på innehållet. Man ska tänka att relationerna i didaktiska triangeln är dynamiska. Som lärare behöver man ha goda kunskaper i ämnet men även hur eleverna möter innehållet för att kunna göra den pendelrörelsen.

Sedan finns de här grundläggande didaktiska frågorna:

  • Vem ska lära sig?
  • Vad ska individen lära sig?
  • När ska individen lära sig?
  • Med vem ska individen lära sig?
  • Var ska individen lära sig?
  • Hur ska individen lära sig?
  • Genom vad ska individen lära sig?
  • Varför ska individen lära sig?
  • För vad ska individen lära sig?

Inom didaktik finns inte en metod eller ett system. Man kan aldrig tala om för någon hur de ska göra eftersom det beror på innehåll och eleven. Man kan ha kunskap om olika metoder som man kan använda sig av när man har gjort en bedömning i relation till vilka och vad. Det är det som gör den didaktisk och inte är en metod. En metod är kunskap om generella metoder. För att vara didaktiskt kompetent måste du göra en bedömning av situationen.

Detta är det de reflekterar över i sitt samtal HKpodden avsnitt 2 om det svåra att läsa av vad elever kan i sin relation till ämnet. Det  behövs erfarenhet och ett arbete. Ett bra ord är handlingsklokhet. Läraren måste ha förmåga att välja goda undervisningshandlingar. Man måste vara medveten om  de skäl som ligger till grund för de handlingar man gör.  Det handlar om att det finns vissa principer man handlar efter men också efter de omständigheterna som finns med de elever man har framför sig.

Vi lärare gör ofta bra val i vår handlingsklokhet men att sätta ord på det är vi inte alltid skickliga på. Det är det som är att vara professionell att det bygger på beprövad erfarenhet och att kunna sätta ord på det man gör = redskap och förmåga att verkligen både göra medvetna val, förstå vad det får för konsekvenser och resonera om det så att det blir förståligt för andra.

Handlingsklokhet är också något vi vill lära våra elever i hem- och konsumentkunskap, att vara medveten om det man gör, bland annat att att resonera och reflektera över sina val. Vi vill att våra elever utvecklar handlingsklokhet men vi själva som lärare måste vara handlingsklok när man väljer undervisningshandlingar. Mycket i hem- och konsumentkunskap är att vi ska kunna betygsätta och bedöma hur bra elever kan göra det. Då måste vi vara duktiga på det själva. Det gör man lättast i relation med en kollega. Man kan göra lektionsbesök hos en kollega och diskutera upplägg. Det ger väldigt mycket.

Vad är ämnesdidaktik? Enligt Karin Hjälmeskog så är det så enkelt att man använder didaktiska modeller och ställer de didaktiska frågorna ”Vad ska jag undervisa om? etc när det det står i läroplanen ”Att de bli medvetna konsumenter”. Varför väljer jag ut just det här och hur kan jag undervisa om det.

Viktigt är att pröva olika metoder mer medvetet, både som undervisande lärare och som lärarstuderande ute på praktik.

Lyssna mer på HK-podden som finns på HK-rummet

 

HK-portalen

HK-portalen är ett digitalt hjälpmedel i hem- och konsumentkunskap. Portalen är skapad av  Andreas ”Andy” Rahm Eriksson som är en IT-pedagog/HKK-lärare från Uppsala och han arbetar till vardags på Råbergsskolan i Sigtuna kommun. HK-portalen bedrivs helt ideellt och har inget vinstsyfte. Hem- och konsumentkunskap är skolans minsta ämne i antalet timmar och på detta sätt byggs en samlingsplats för ämnet där vi kan hjälpa varandra att utvecklas.

Blev ÅRETS LÄRRESURS 2014!

image

På den strukturerade portalen är det lätt att hitta under de olika kategorierna.

Exempe

image image image

 

Det finns också en lärarbank där man kan dela med sig av sina uppgifter och material.

image

Jag kan varmt rekommendera HK-portalen till mina ämneskollegor och även till andra som vill ha en bra modell för en ämnesportal.

Pernilla Persson ansvarar för HK-portalens lärarforum på Facebook. Pernilla arbetar som lärare i hem- och konsumentkunskap och har även svenska i sin lärarexamen. Hon arbetar på Lexbyskolan i Partille.

I  HK-portalen på Facebook delar vi med oss av lektionstips och annat som berör vårt ämne.

 

Bullbak till föräldramöte

Idag har vi haft ett föräldramöte för blivande år 7. Efter information av rektor, arbetslagsledare och elevhälsoteamet, så bjuds föräldrar (och deras ungdomar) på kaffe/te/juice och nybakade bullar. I samband med fikat får våra besökarna möjlighet att prata med personal och elever på skolan. Kamratstödjarna finns med under kvällen samt eleverna i bakgruppen. Eftersom vi har två högstadieskolor i Sala (Vallaskolan och Ekebyskolan) så har eleverna att välja mellan dessa två.

I år var det elever som läser tyska år 8, som bakade bullarna. De kom idag efter skoltid till hemkunskapssalen för att baka och grädda bullar. Vi bakade närmare 300 bullar som vi serverade goa och varma. Som kompensation får eleverna 1000 kr. Eleverna ska åka på en skolresa till Berlin i nian. Kvällen blev lyckad och eleverna skötte sig bra.

Bullar

Tillsatser i maten

I tisdags var jag på fortbildning gällande tillsatser på Work and Meet, Ultuna i Uppsala. Kvällen inleddes med en närproducerad middag. Tommy Svensson föreläste. Tommy har arbetat tillsammans med Bert Karlsson och gjort programmet ”Matakuten” om tillsatser i skolmaten. Tommy har också författat ett antal böcker inom ämnet, t.ex. ”Handbok för den kräsne konsumenten”.

Nästa tillfälle blir det den 7 april. Kvällen inleds även då med en närproducerad måltid. Kvällens gäst är Minna Hellman från Konsumentföreningen Stockholm. Minna kommer att prata om för- och nackdelar med tillsatser i maten. Hur vi ska som HK-lärare förhålla oss till E-nummer och andra tillsatser i maten och hur undervisar vi våra elever i detta. Vi kommer att prova och jämföra färdiga matprodukter med hemgjorda och lägger fokus på innehållsförteckningen.

Detta projekt finansieras av Uppsala Hushållsskolas fond. Det är även från den fonden som finansierar ”World Home Economics day” i Uppsala. Tyvärr blir det ingen sådan dag år i Uppsala eftersom ingen tagit ansvar för dagen. Det brukar alltid vara välordnat med bra föreläsare och kostnadsfritt för oss HK-lärare.

Den som väckt mitt intresse att lära mig mer om tillsatser är journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson.

Han föreläste på World Home Economics day 2013 i Uppsala. Läs mitt blogginlägg på HK-bloggen på Vallaskolan

Han har författat böckerna : ”Den hemliga kocken”, ”Äkta vara”, ”Saltad nota” och ”Döden i grytan” där han beskriver hur man fuskar genom att använda  olika tillsatser i mat. Eftersom man idag ofta använder processas mat med sämre och mindre mängd råvaror som bearbetas och lagras länge så att de tappar färg, form och smak. För att återskapa en illusion av färsk mat krävs tillsatser. Alla tillsatser i maten är godkända av Livsmedelsverket. Tillsatserna är testade på råttor men en i taget. Hur alla dessa tillsatser påverkar oss när vi får i oss flera samtidigt (cocktaileffekten) vet vi inte. Men att tillsatserna i maten kan göra oss sjuka och feta visar SVT nyhetsinslag.

På webbplatsen ”Äkta vara” kan man läsa mer om matfusket och tillsatser. Mats-Eric bloggar på sidan och är en av grundaren av ”Äkta vara”.

I ämnet hem- och konsumentkunskap lär sig eleverna bland annat att bli kritiska konsumenter samt vinsten av att laga mat från grunden. Så självfallet tar vi upp detta med tillsatser.