Valet på lågstadiet – vem, vad, vilket

Jag tror att det är viktigare än någonsin att även yngre elever förstår vad som försegår i samhället runt om kring dem. Jag tror att barns nyfikenhet och förståelse bygger på igenkänning och känslan av delaktighet. Jag tror att barn vill förstå vad alla bilder på gubbar och tanter som omger dem just nu betyder. Jag tror att de också funderar på vad som händer den 9/9. I den här bloggen tänkte jag därför ge tips på ett lektionsupplägg kring valet för våra yngsta elever. 

Vi närmar oss valet med stormsteg. Knappt har terminen börjat, så är det dags att gå till valurnorna. Under mina år som skolförälder har jag hunnit med tre val. Varje gång har jag förvånats över hur lite skolan har tagit tillfället i akt och arbetat med valet när barnen gått på lågstadiet. Varför? Har maken förvånat och irriterat frågat mig. Vilket jag såklart inte har kunnat svara på. Kanske pedagogerna har tyckt att eleverna är för små? eller så har de inte hunnit planera, vetat var de ska göra eller på vilken nivå de ska lägga ribban? Med förhoppning om att våra elever på lågstadiet ska känna delaktighet i detta viktiga val, tänkte jag ge tips på ett lektionsupplägg, kring valet som passar våra yngsta elever. 

Varför arbeta med valet på lågstadiet?

Jo, jag tror att det är viktigare än någonsin, att även yngre elever förstår vad som försegår i samhället runt om kring dem. Jag tror att vi genom att få barnen intresserad som små, förhoppningsvis kan undvika känslan av hopplöshet och utanförskap senare i livet. Vår demokrati bygger på våra medmänniskors drivkraft att vara delaktiga, förändra och förverkliga. Jag tror inte att barnen på lågstadiet är för små för att förstå. Jag tror snarare att de är klokare än många tror, och barns nyfikenhet och förståelse bygger på igenkänning och känslan av delaktighet. Därför är det viktigt att arbeta med valet även på lågstadiet.

Politik – Om valet

Lek, film och diskussioner är givna pedagogiska knep i svensk skolkultur. Så inledningsvis föreslår jag att arbetet sätts igång med filmtime. UR har en fantastisk serie, med 4 minuters långa tecknade filmer, om hur Sverige fungerar Så funkar Sverige. Missa inte den! Med lite hjälp och handledning från oss pedagoger, så fungerar serien även bra för de yngsta skolbarnen, Varje avsnitt avslutas med en öppen fråga, som eleverna kan diskutera och svara på tillsammans. Syftet med att titta på -Så funkar Sverige och diskutera de öppna frågorna är, att även yngre elever får lagom dos fakta serverat och därmed möjlighet att förstå vikten av demokrati och hur valet går till.

Börja lektionen med att titta på avsnittet, – Politik. Ge eleverna lite förförståelse innan genom att kort förklara begreppen, demokrati, medborgare, riksdag, regering, lansting, kommun.

När ni har sett filmen kan ni diskutera, varför man måste vara 18 år för att få rösta. Fråga om de tycker att man behöver vara 18 år och varför de tycker som de gör. Därefter är det mycket troligt att eleverna kommer vilja se fler avsnitt. I så fall föreslår jag avsnittet om – demokrati. För självklart ska vi ha lite elevdemokrati och låta dem titta på ett fler avsnitt!

UR – Så funkar Sverige

Lek – vem/vad/vilket i valet

Den här leken är uppdelad i 4 delar, -sortera i grupp, hitta varandra, para ihop och egen partitavla. Syftet är att eleverna lär sig känna igen de vanligaste partierna, logga och ledare. Samtidigt tränar de på att samarbeta och andra demokratiprocesser.

Sortera i grupp

Printa ut eller hämta valprogram, så att du har många loggor, partinamn och bilder på partiledarna. Klipp ut och särskilj bilder från partinamn. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Ge grupperna en hög med bilder och namn. Låt eleverna sortera. Styr inte hur sorteringen ska gå till, utan låt eleverna göra på det sätt som passar gruppen bäst.

När alla grupper anser sig klara, får de berätta för varandra hur de har sorterat och sina tankar bakom sorteringen. Under elevernas förklaringar, upprepar du och förtydligar partinamn och partiledare. Diskutera också vilka som hör i hop.

Hitta varandra

Säg till eleverna att blunda. Dela ut logga och partinamn, så att alla elever får varsin lapp. Säg att lappen är hemlig och att eleverna ska sprida ut sig i rummet. Låt sedan eleverna går runt i klassrummet och försöka hitta sin ”partikamrat”. Påminn dem om att göra detta lugnt och att hjälpa kompisar som inte riktigt vet vilken ”partikamrat” som hen tillhör. 

När alla har parat i hop sig, får de berätta vilket parti de har och vilken logga de har. 

Gör om leken en gång till, så att eleverna får möjlighet att befästa sina kunskaper. 

Para ihop

Låt eleverna sätta sig i sina grupper igen. Den här gången ska eleverna sortera och para ihop partier, logga och partiledare. Låt varje grupp berätta redovisa hur de har parat ihop. 

Skriv och rita på tavlan så att alla kan se ”rätt” uppdelning. 

Egen partitavla

När alla grupper har redovisat och ”rätt” uppdelning finns på tavlan är det dags för eleverna att göra en egen partitavla. De elever som vill, skriver och ritar, de som vill använda förtryckta bilder gör ett collage om våra partier. Sätt upp elevernas partitavlor på väggen och gör en utställning. 

Det kanske inte är livsviktigt för barnen på lågstadiet att veta vad alla partiledare heter, men varför inte? Jag vet att de har förmågan att med hjälp av bildminne och lek, lära sig de olika partisymbolerna, partiledare och partier. Kan de lära sig namn och fakta på Pokemon, dinosaurier och alla spelare i fotboll VM 2018 (som sonen terroriserat oss med hela sommaren) så kan de nog lära sig lite om våra vanligaste partier. 😉

Befäst kunskapen med lek

Befäst elevernas kunskaper med att leka leken “Hitta varandra” flera gånger. Eftersom ni nu har gått igenom parti, logga och partiledare, kan de leta efter 3 partikamrater under leken. Vill ni utveckla leken och göra den lite svårare, skapar ni en fjärde grupp med partiledarnas namn.

“Barn är nyfikna och vill förstå vad bilderna på gubbarna och tanterna som omger dem just nu betyder. Vi kan ge dem den förståelsen och delaktigheten. Och förhoppningsvis kan vi bidra till att eleverna besparas känslan av hopplöshet och utanförskap senare i livet.
– Det är viktigt för vår demokrati!”

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)