Tidning i skolan – En demokratifråga?

Är det en demokratifråga att ha en nyhetstidning i skolan? Eller är det bara min subjektiva syn på nyhetsflödet? I sommar har jag reflekterat över detta. En reflektion som jag tänkte dela med mig, eftersom den tyvärr oroar mig.

Efter över 20 år som lärare i olika skolor, kommuner och upptagningsområden ser jag att skolans kompensatoriska uppdrag är en enormt viktig demokratisk fråga. Som tur är ifrågasätter nog ingen skola detta. Men frågan är om skolan lyckas? I skollagens 1 kapitel 4 § beskrivs skolans kompensatoriska uppdrag så här,

”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

Lyckas alla skolor med det kompensatoriska uppdraget att ge alla barn ett rikt språk och omvärldskunskap?

Sommarbild – Sommarreflektion

Här är bilden som startade min reflektion! Min reflektion om olikheter i förutsättningar och skörheten i demokratifrågan. En härlig sommarbild på dottern som läser tidningen. Sedan start av SVD Junior har barnen fått tidningen en gång i veckan. Den äldsta var då i mellanstadieåldern och för henne var tidningen perfekt. Flickan på bilden gick då på lågstadiet och tyckte det var kul att titta på bilderna, läsa rubriker, ingresser och roliga historier. Genom deras hunger efter tidningen förstår jag att deras skolor eller fritids inte hade något liknande att läsa. Fortfarande kastar de sig över tidningen varje tisdag och läser från pärm till pärm. De kommenterar och diskuterar innehållet mellan sig och oss vuxna. Mitt lärarhjärta njuter av språkutvecklingen och föräldrahjärtat ser med stolthet hur barnen utvecklar kloka tankar om sin omvärld. I sommar har lillebror börjat läsa rubriker och ingresser och äldsta dottern slåss med oss föräldrar på morgonen om dagstidningen. Så varför min oro?

Demokratifråga

Jo, att prenumerera på en nyhetstidning för barn är verkligen dyrt. Som förälder måste du både vara nyhetsnörd och kunna prioritera ekonomiskt. Därför min oro! Alldeles för många barn missar den här chansen att förkovra sig i texter om stora och små händelser i världen och därmed missar de ett viktigt tillfälle att utveckla sin förståelse för vår komplexa värld. Det skrämmer mig! Det är genom förståelse och kunskap som demokratier skapas. Min oro bottnar i vad som händer när skolan inte lyckas ta sitt kompensatoriska ansvar. När segregation, bestående klassmönster och utanförskap riskerar att öka.

Jag vet att många skolor uppmärksammar Lilla Aktuellt och tittar på nyheter tillsammans med sina elever. Det är fantastiskt bra! Men hur många skolor prenumererar på en tidning till sina elever? Hur många elever läser en nyhetstidning? Hur många skolor tar sitt kompensatoriska ansvar i den här frågan?

Nyhetsnörd som fastnat i gamla spår?

Varför hakar jag upp mig på det här? Varför är det så viktigt att vi låter eleverna läsa nyheterna och inte bara titta på dem? Är jag bara en nyhetsnörd som fastnat i gamla spår? Jag hittar ingen evidensbaserad forskning på just den här frågan, men utifrån ett språkutvecklande synsätt, så är det ingen nyhet att det skrivna ordet är mycket viktigt. Enligt Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet och Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet, så kommer 9 av 10 ord som vi använder från skriven text. Eftersom nyheter innehåller många ämnesspecifika ord och begrepp i dess rätta sammanhang, har eleverna verkligen möjlighet att utöka sitt ordförråd via tidningen.

 

Måhända har jag fastnat i gamla spår, men utifrån ett språkutvecklande perspektiv och utifrån elevernas möjlighet att förstå komplexiteten i världen anser jag att alla skolor har en skyldighet att prenumerera på en nyhetstidning åt sina elever.

Varje skolbibliotek, fritidsrum eller klubbrum borde ha nyhetstidningen väl synlig, så att elever blir nyfikna på sin omvärld utanför närmiljön. Visst är det en demokratifråga! Vad anser du? Hur ser det ut på din skola?

Länk till SVD Junior

Länk till 8-sidor

Lämna en kommentar

  • (will not be published)