Svenskämnet – bästa kompis med alla ämnen

På vår skola är svenskämnet bästa kompis med alla ämnen!​ Den nya terminen började vi lärare med att reflektera över skolans språkutvecklande arbetssätt. Som jag tidigare har berättat ligger skolan i ett område där många elever kommer till skolan med förutsättningar som inte stämmer överens med den gängse normen för Nacka kommun. Det gör vårt kompensatoriska uppdrag än mer viktigt och viktigast av allt är vårt språkutvecklande arbetssätt. I den här bloggen tänkte jag försöka synliggöra vårt arbete och lyfta det vi gör. Förhoppningsvis kan det inspirera, men jag hoppas också på att ni kan komma med fler tankar och idéer som kan utveckla vårt arbete.

Skolans språkutvecklande arbetsätt vilar på tre ben. Analyser och målbeskrivningar, Läsfrämjande insatser och Svenskämnet som BFF.

Analyser och målbeskrivningar

Hur ser elevernas språkutveckling ut och hur förbereder vi eleverna inför de nationella proven i åk 6?

Redan från förskoleklass och åk 1 arbetar lärarna mot målen i åk 6. Genom att använda oss av kunskaper och analyser från de nationella proven i åk 3 och 6, kan alla pedagoger bli medvetna om elevernas mål. Olika screeningar och diagnoser analyseras för att rätt insatser ska sättas in så tidigt som möjligt. Ju tidigare vi kan hitta hjälpmedel som kan kompensera elevers svårigheter desto bättre. Vi försöker bortse från elevernas svårigheter utan tittar på möjligheter och anpassningar för att stötta eleverna på bästa sätt.

Eftersom hoppet mellan åk 3 och 4 ofta känns stort är överlämningen inför åk 4 extra prioriterad. Utifrån analyser av elevernas resultat av nationella proven i åk 3, sätts insatser och kompensatoriska hjälpmedel in. Det är inte ovanligt att vi behöver lämna in över en handfull förfrågningar om dyslexiutredningar under höstterminen i 4:an.

Läsfrämjande insatser

Det går inte att förringa läsningens betydelse för ett rikt språk och därför är våra riktade läsfrämjande insatser på Orminge skola av stor vikt.

Att kunna läsa och förstå skönlitteratur är en stor och viktig fördel för den som behärskar det.​ Många barn och unga får med sig denna kunskap hemifrån då deras föräldrar inspirerar och motiverar dem att ta sig an litteratur. ​Men så ser det inte ut hos oss. För att kompensera detta behöver våra elever, så fort de sätter sin fot på skolan känna att böcker, litteratur, sagor, texter och språket är viktigt.

Skolans lilla bibliotek ligger centralt i byggnaden, där alla barn och vuxna passerar dagligen. Varje morgon står elever vid hyllorna och letar efter något att läsa. Vi vuxna som går förbi, stannar upp och hjälper till att hitta lämpliga böcker.

Läsgrupper och bokcirklar

Vår ambition är att eleverna inser att läsning är en social aktivitet och inte ett ensamarbete. Delad läsglädje är dubbel läsglädje. För att lyckas, behöver vi dra nytta av gruppen och individernas olika kunskaper. Detta gör vi genom att ta in läsningen i klassrummet och läsa tillsammans.​ Alla klasser arbetar med läsgrupper eller bokcirklar regelbundet under åren. Trots tight budget investerar skolan i klass- och gruppuppsättningar av skönlitteratur. Läsgrupperna eller bokcirklarna kan se ut på tre olika sätt under ett läsår.

Alla läser samma bok i klassen. De som behöver lyssnar på boken. Fördelen med detta är att alla får en gemensam upplevelse av bokens innehåll och språk. Läsupplevelsen ligger nära elevernas egna erfarenheter och känslor.

Nivåindelade grupper där eleverna i en grupp läser samma bok. Fördelen här är den gemensamma upplevelsen men att alla lästränar utifrån sin förmåga. En annan fördel är inkluderingen. Elever med svårigheter blir inte lika utelämnade när det finns en differentiering i klassrummet.

Elevens eget val av bok. Under en viss perioder bygger bokcirklarna på elevernas egna val av böcker. Grupperna är nivåindelade, men alla läser olika böcker på samma nivå. Fördelen med detta är att vi då verkligen kan utgå från elevernas egna intressen, kulturer, modersmål och förutsättningar. En annan fördel är att de ger varandra bra boktips.

För att alla ska kännas sig inkluderade och för att lyfta att man kan läsa med öronen också, är skolan kopplad till Inläsningstjänst och Legimus.

högläsning under skol- och på fritidstid

Högläsning är en viktig del av hela skoldagen. I en värld där bara 30 % av våra elever växer upp i hem där högläsning prioriteras blir högläsning i förskola och skola extra viktig. Den viktigaste parametern för att bli en lustläsare är ju att känna egen lyssnarglädje – att känna längtan efter en berättelse eller nyfikenhet inför en text.

För att öka kvaliteten på högläsningen skiljer vi mellan mysiga sagostund och aktiv högläsning. Varje morgon möts de barn som äter frukost på skolan av sagotanten Ann. På eftermiddagarna läser fritids högt för barnen. Två klassiska mysiga sagostunder, där lyssnandet bygger på frivillighet och önskan att försvinna in i fantasins magiska värld.

Under lektionstid erbjuder vi också mysig sagostund men här har vi lagt in en extra viktig dimension. Högläsningen på lektionstid har målet att eleverna ska lär sig lyssna aktivt och använda sig av strategier för att förstå en text. Därför modellerar den som läser högt olika lässtrategier som lustläsare använder. Vi utmanar också eleverna att träna sina strategier under lässtunden. Under de här lässtunderna får eleverna öva på att bara lyssna. I största möjliga mån undviker vi all annan distraktion, som ritbok eller liknande. Med tanke på alla intryck och stimuli som eleverna är vana att använda samtidigt, och med tanke på de som faktiskt är intryckskänsliga, tror jag att den här stunden är en av de viktigaste på dagen.

Kanske är det viktigare än någonsin att hjälpa eleverna att slappna av, inte pilla, bara lyssna och fokusera på upplevelsen som spelas upp i huvudet.

Bokcirkel för föräldrar

Under hösten har vi haft en bokcirkel för föräldrar. Mer om den kan du läsa i bloggen Tända stjärnögon hos föräldrar och elever. Tanken är att fortsätta under våren.

Utmaningar och upplevelser

Alla klasser har olika läsutmaningar under terminerna och samband med loven är skolan självklart med i utmaningarna från Legilexi, “jag har läst” 

I min blogg Från Bett till Sett, var och en blir salig på sin egen tro, kan du läsa om en av mina utmaningar med åk 4 och 5.

För att lyfta det skrivna ordet har vi en novelltävling, där vi i samband med firandet av Nobelpriset i litteratur utser Orminge skolas Nobel-Novell! Hela skolan är med och vi utser en vinnare i lågstadiet och en i mellanstadiet.

Vårterminen startar vi med författarbesök i skolan. Nu i januari kommer författaren Dan Höjer träffa våra elever från åk 2-5 under 4 dagar. Det ska bli riktigt spännande. Under de här dagarna arbetar eleverna med hans texter och sånger i alla ämnen. Författarbesöken lyckas vi finansiera med hjälp av bidrag från Kulturrådets Skapande Skola.

Svenskämnet – BFF

Skolans slogan är att Svenskämnet är bästa kompis med alla ämnen. Alla lärare oavsett ämne arbetar språkutvecklande och använder begrepp och termer för att bygga elevernas språk.

För att underlätta planering och stärka kvaliteten arbetar alla elever i perioder med samma genre och texttyp, inom alla ämnen. I alla klassrum sitter då en plansch med periodens texttyp. Det gör att alla lärare lätt kan återkoppla till begrepp och påminna eleverna hur de kan tänka. Planscherna vi använder kommer från Lärarhjälpen.

Språket är nyckeln till framgång, så låt svenskämnet bli bästa kompis med alla ämnen!

 

Kommentarer (3)

  1. Isabelle skriver:

    Tack för inspirerande text, vilket fint arbete ni verkar göra. Jag är nyfiken på hur ni arbetar med bokcirklarna? Får eleverna stödfrågor när de läst ett kapitel exempelvis.

  2. mariabjorsell skriver:

    Hej,
    Det är olika beroende på lärare och årskurs. Generellt kan man säga att de böcker som vi har klassuppsättningar på, till de har vi färdiga fråge- och diskussionsmallar. De görs av lärarna som ska använda boken för första gången. Vi delger varandra våra planeringar och bygger upp “en lektionsbank” för bokcirklar och böcker.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)