Lyssnarglädje ger läsförståelse som ger läsglädje

Lyssnarglädje, Läsglädje och läsförståelse är mitt signum och genomsyrar det mesta av mitt liv – min fritid, mitt föräldraskap och såklart mitt yrkesliv, både som egenföretagare och lärare. I den här bloggen tänkte jag berätta om hur jag arbetar med min hjärtefråga – Lyssnarglädje, Läsglädje och Läsförståelse!

Läsglädje – en social hävstång

Sedan PISA-chocken 2013 har vi i skolan arbetat aktivt med läsförståelse, vilket också har gett resultat. Kanske med hjälp av, En läsande klass och deras fantastiskt bra och konkreta material. Men jag tror inte att vi är hemma förrän vi också lyckas arbeta med läsglädje på samma sätt. Vi har lyckats höja våra resultat i läsförståelse, nu är det dags att höja läsglädjen.

Att en god läsförmåga och tillgång till böcker är en förutsättning om vi ska kunna överbygga de klyftor som PISA (2015) och PIRLS (2016) pekar på är inget nytt. Rapporterna visar att föräldrars studievanor har allt större betydelse för elevernas resultat. Samtidigt redovisar andra studier att elevers läsvanor och läslust har större betydelse för studieresultaten än föräldrars socioekonomiska status. Detta förstärks av slutsatsen i OECD-studien Reading for Change (2002) som visar att lustläsning är en effektiv social hävstång. Även andra forskningsresultat som Clark & Akermans studie Social inclusion and reading: an exploration (2006) drar slutsatsen att lustläsning för med sig flera sociala och utbildningsmässiga fördelar. Det finns alltså starka argument för att skapa med lyssnar- och läsglädje i förskola, skola och på fritidshem.

Lyssnarglädje ⇔ läsförståelse ⇔ läsglädje

Under mina 20 år som lärare har jag arbetat med elever från 6-års till åk 6. Oavsett ålder på mina elever så har jag i stort sätt gjort detsamma – utgått ifrån lyssnarglädje för att skapa läsglädje och läsförståelse.

För att skapa lyssnarglädje måste jag skapa förutsättningar för aktivt lyssnande. Jag behöver hjälpa eleverna att koncentrera sig på att bara lyssna och processa det de hör. Jag måste ge mina elever verktyg och förutsättningar för att kunna lyssna aktivt. Verktygen är desamma som aktiva läsare med god läsförståelse använder. Förutsättningarna skapar jag i klassrumsklimatet. Övar gör vi så fort vi får tillfälle.

Faktaorienterad lyssnarglädje

Vi använder faktatexter för att både öva att lyssna aktivt och skapa lyssnarglädje. Lyssnarglädjen beror kanske mest på intresse, men även det man inte tror är intressant kan bli spännande beroende på förståelse och upplevelse. När vi använder oss av lässtrategier och jag visar och modellerar mina tankesätt, kan även den som inte är en god läsare hänga med och förstå texten. När vi läser faktatexter alternerar vi mellan, att jag läser högt, frivilliga läser texten högt, alla läser en bit var, parläsning och egen läsning/eget lyssnande. De olika sätten att läsa faktatexter på har sina olika fördelar. Gissningsvis är lyssnarglädjen som störst när jag läser texten, men det är såklart viktigt att träna att sätt.

Skönlitterär lyssnarglädje:

Att få en njutningsfull läsupplevelse varje dag är ett av mina egna mål. Därför finns det alltid en stund avsatt för detta varje dag. Antingen läser jag högt, berättar en spökhistoria eller sägen, eller så lyssnar vi på radioteater eller ljudbok. Under dessa lyssnarstunder tränar eleverna på att lyssna aktivt. De uppmanas att slappna av, sjunka in i det de hör och använda sig av olika strategier. Ibland får de en given strategi som de ska fokusera extra på, ibland får de bestämma själva vilken strategi de tänker fokusera på. Ibland lämnar vi strategierna åt sitt öde och använder den som passar bäst för stunden. Efter dessa lyssnarupplevelser brukar vi reflektera kort över våra upplevelser. Då använder vi oss ofta av loggböcker, där vi skriver ner våra reflektioner. Hur jag arbetare med loggböcker och andra läsfrämjande insatser har jag skrivit i min blogg, Svenskämnet – bästa kompis med alla ämnen.

Förutsättningar

För att skapa rätt förutsättningar för aktivt lyssnande, arbetar vi med lyssnarövningar, liknande de som beskrivs i bornholmsmodellen. Lyssna efter ljud, gissa ljud och analysera ljud. Jag tror att det är viktigare än någonsin att lära barn och unga att lyssna aktivt. Lyssna utan att samtidigt använda andra stimuli och intryck.

Jag försöker därför undvika annan distraktion. När eleverna lyssnar på högläsning, radioteater mm. förbjuder jag ritböcker, “frisörsalonger och tornbyggande” eller liknande. Jag uppmannar eleverna att slappna av och bara lyssna. Självklart är uppmaningarna och reglerna lika unika som mina elever. Men större delen av klassen kan och bör klara av att bara lyssna, utan annat stimuli. Om så, för att faktiskt ta hänsyn till de elever som är intryckskänsliga.

Verktyg för lyssnarglädje

En aktiv lyssnare använder läsförståelsestrategier för att förstå och känna lyssnarglädje. Därför använder jag mig av dem i alla ämnen och vid alla tillfällen. Med de yngre eleverna använder jag mig av karaktärerna Bokkamraterna för att symbolisera och visa strategierna. Med de äldre barnen växlar jag mellan Läsfixarna och själva strategin. Oavsett ämne är strategierna fantastiska verktyg.

Förutspå

Inför nya böcker, ämnesområden eller faktatexter skapar vi nyfikenhet och förförståelse genom att titta på framsidan, bilder och rubriker. Vi pratar om vad vi vet och vad vi tror oss veta. Vi ställer frågor och hypoteser, som vi ska försöka hitta svaren på i texten.

Stanna upp vid oklarheter och svåra ord

I alla texter som vi möter i skolan, möter eleverna ord, begrepp och uttryck som inte alltid är självklara. För att göra dem medvetna om vikten av begreppsförståelse och för att lära dem strategier passar jag på att berätta hur jag som aktiv läsare tänker vid dessa tillfällen.

Återberätta och ta ut essensen ur en text

Det här är en mycket viktig strategi vid faktaläsning. Men även skönlitterära texter har budskap. Dessutom är förmågan att kunna återberätta en förutsättning för att kunna skapa egna texter.

 

Reflektera över inre bilder

Genom att prata och reflektera över inre bilder blir texten mer begriplig. Upplevelsen och förståelsen förstärks när vi delger varandra våra bilder och när elever får rita egna bilder till en faktatext. Diskussioner som kan uppstå runt en elevbild är också språkutvecklande och kan ge mer än bara faktakunskaperna.

Textkopplingar

Förmåga att kunna koppla texter till sig själv, andra texter eller omvärlden är en förutsättning för att kunna göra avancerade analyser inom de flesta ämnen, inte minst i de samhällsorienterande ämnena. Strategin är densamma oavsett om barnet läser/lyssnar på LasseMaja eller om Romartiden.

Göra inferenser

Att läsa mellan eller bortom raderna kan vara den svåraste strategin. Eleverna behöver träna och upptäcka hur man gör på enkla texter. De behöver se och lära sig genom att härma andra för att få in tekniken. Ju tidigare de börjar öva desto bättre.

 

Som sagt var, lyssnarglädje och läsglädje är mitt signum och kall. Det är det jag jobbar mot. Min dröm är att alla barn och ungdomar, ska få möjlighet att utveckla ett rikt språk och en livslång relation till böcker och läsning. Det kommer långsiktigt stärka integration och skapa en tryggare framtid.

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)