Lyssna på radioteater – få läsförståelse

I tidigare bloggar har jag berättat om mitt likhetstecken mellan att läsa och lyssna på litteratur för att träna läsförståelse och bygga ordförråd. I den här tänkte jag ge ett konkret tips på hur jag använder radioteater för att träna läsförståelsestrategier.

I och med stundande Halloweentider exemplifierar jag mitt arbete genom radioteatern ”Spöket som försvann” av Åsa Larsson och Ingela Korsell. Den här radioteatern passar från åk 4 och är utmärkt för läsande fritids och fritidsklubbar som har öppet under läslovet. 

”Spöket som försvann” ingår i Sveriges Radios Novellklubb. En riktig guldgruva för oss som vill väcka elevernas nyfikenhet till det skrivna ordet och stärka deras läsförståelse. 

Jag ser stora fördelar med att lyssna på radioteater som komplement till högläsning. En av fördelarna när klassen lyssnar på radioteater eller talbok är att jag hinner observera eleverna mer kvalitativt. Observationerna hjälper mig att fånga upp både elever och frågeställningar, något som kan vara svårt när jag läser högt, eftersom mitt fokus då är på dramaturgin i mitt eget läsande. 

”Spöket som försvann” består av 5 avsnitt på 6-7 minuter. Alltså helt perfekt, för ett avsnitt per dag under en vecka. Jag lovar att eleverna kommer vilja höra flera avsnitt åt gången, men det skadar inte att låta dagens generation få vänta lite. 😉

Till varje avsnitt arbetar vi med en eller flera strategier för läsförståelse. Elevernas tankar och analyser har vi ”redovisat” på tre olika sätt. 

Läsförståelse genom läslogg

I vissa klasser har eleverna en läslogg, där de loggar sitt läsande. I läsloggen låter vi tankarna vara privata och bara för mina och elevens ögon. Eleverna använder sin läslogg vid de flesta läs/lyssnar tillfällen. Som regel skriver de i ca 10-15minuter om gången. Eftersom det är en logg, lägger vi inte ner energi på utseende eller stavning. Fokus ligger på att försöka skriva ner sina tankar. 

Läsförståelse genom diskussion

I andra klasser arbetar vi mer dynamiskt med EPA. Vid varje lyssnartillfälle får de först reflektera själva, sedan tillsammans med en parkamrat och sist lyfter vi upp klassen tankar gemensamt. När vi arbetar med EPA fokuserar vi bara på tankarna och reflektionerna. Eleverna skriver på mini-white boards utan avsikt att behålla tankarna i skrift. 

Läsförståelse med slutprodukt

Ibland har det passat bra att lägga lite mer tid på redovisandet av våra tankar och därmed även våra lässtrategier. Då har vi redovisat lässtrategierna och tankarna med en skriftlig slutprodukt, antingen som väggtavla eller i en liten bok, som vi döpt efter berättelsens titel. I det här fallet ”Spöket som försvann.” När slutprodukten ska visas upp för andra, lägger vi mer tid på utseende och skriftspråk. Vid lyssnandet skriver eleverna utkast på ca 10minuter. Utkastet får de sedan arbeta vidare med i lugn och ro utifrån vår vanliga skrivprocess.

Läsförståelse “Spöket som försvann”

Avsnitt 1 – Oväntat besök

Innan ni börjar lyssna använder ni strategin, förutspå. 

Börja med en klassrumsdiskussion utifrån första bilden. Berätta vilka författarna är och fråga om eleverna känner igen dem. Har de läst något av dem tidigare? Vilka böcker då? Vad handlar de om? Vad kan vi förvänta oss?

Läs upp ingressen och låt eleverna skriva själva under ca 10 minuter vad de tror att berättelsen kommer handla om? Vad säger titeln oss? Eleverna skriver antingen i sin loggbok, på ett utkast-papper eller på mini-white boards. 

När ni lyssnat på avsnittet, låter du eleverna komplettera sina tankar.

  • Var är Magdalenas föräldrar och pojkvän? 
  • Vilka är flickorna?
  • Varför reagerar Tuja som hon gör?

Låt eleverna skriva under 10 minuter i sina läsloggar eller utkast. Om ni arbetar med EPA kan eleverna istället berätta för sina parkamrat vad de förutspått och vad de vill komplettera med. Sedan låter du elevparen berätta för klassen om sina tankar. 

Avsnitt 2 – Till prästgården

Börja med en kort klassrumsdiskussion om det som hänt och elevernas förväntningar. Berätta att de den här gången ska lyssna och träna på strategin, skapa inre bilder. 

När ni har lyssnat på avsnittet kommer många elever vilja rita och måla sina inre bilder. Självklart ska de få göra det, men låt dem först försöka beskriva med ord. Antingen skriver de i sina loggböcker, på ett utkast eller på mini-white boards under ca 10 minuter. 

Om ni arbetar med EPA kan det vara bra att låta eleverna berätta för sin parkamrat innan hen sätter igång med sin illustration.

Avsnitt 3 – Prästfrun

Spökhistorier har nog alla lyssnat på eller läst förut. Berätta för eleverna att de efter avsnitt 3 ska göra textkopplingar till andra spökhistorier, som de läst, hört eller sett på film. De behöver inte vara lika läskiga för att kunna kopplas till berättelsen. 

När ni lyssnat på avsnittet ger du eleverna ca 10 minuter för att skriva ner textkopplingarna. Låt eleverna också göra en textkoppling till sig själv utifrån det som Magdalena säger angående spöken och människor.

”Det är med spöken som med människor De flesta är ofarliga men somliga ska man akta sig för.” Vad menar Magdalena med det? Gör en text-koppling till dig själv.

Avsnitt 4 – Kyrkogården

För att bygga upp stämningen extra mycket bör du inte låta eleverna läsa ingressen innan ni lyssnar på avsnittet. Börja lektionen med en kort klassrumsdiskussion om vad som hänt och varför Magdalena går ner i källaren fast hon inte vågar. Berätta sedan att du kommer stanna upp mitt i avsnittet, för att låta eleverna träna på att lyssna mellan raderna och göra inferenser.

Stanna efter 3,41 minuter. Låt eleverna ta några minuter att reflektera över frågeställningarna. 

  • Varför gör det ont i Magdalena? Hur vet du det?
  • Varför kan inte morfarn se henne? Vad får dig att tro det?

Lyssna klart på avsnittet. 

  • Vad vill Magdalena veta? Vad ska de döda förklara för henne?
Avsnitt 5 – Sanningen

Det här avsnittet är mycket känslosamt och väcker många tankar och funderingar. Eftersom det är sista avsnittet passar det bra att använda strategin, sammanfatta och ta ut essensen.

Låt eleverna sammanfatta berättelsen och fundera på vad författaren vill säga oss med berättelsen? Till hjälp kan ni använda er av bland annat dessa frågor. 

  • Varför var Magdalena ett spöke?
  • Varför var hon så arg på de andra spökena?
  • Vad var det som gjorde att hon fick frid?
  • Vad hände med Magdalena när hon fick frid?

”Spöket som försvann” är bara en av många fantastiska radioteatrar som funkar utmärkt för att öva läsförståelsestrategier med. Dessutom väcker de verkligen läslusten och längtan efter mer. Jag önskar er lycka till och återkommer säkert med fler bloggar i ämnet.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)