Lyckad ”rörlig” lektion med problemlösning i Happy park!

Jag har tidigare bloggat om vikten av rörelse under lektionstid. I den här tänkte jag dela med mig av en lyckad ”rörlig” lektion – problemlösning i Happy park.

En varm vårdag tog jag ut åk 6 till skolans Happy park. Skolans lekpark för de äldre eleverna. Det var nationella provveckan i matematik och jag hade fått förmånen att ha skolans sexor under en dag. Förståligt nog var många ganska trötta på matte, så jag hade bestämt mig för att ha lektionen utomhus.

På planeringsstadiet upptäckte jag att allt mitt material för utematematik var anpassat för mina yngre elever, vilket försatte mig i en kreativ situation. Antingen kunde jag arbeta om mitt gamla material, göra nytt eller helt tänka om. Jag bestämde mig för det sistnämnda. Med stöd av kursplanen i matematik beslutade jag mig för att låta eleverna träna sin förmåga att skapa, lösa och kommunicera kring problemlösningar.

Jag delade in eleverna i grupper om tre och utrustade dem med whiteboardtavlor, pennor och ett kreativt lekfullt humör. Grupperna fick i uppdrag att leka sig fram till ett eller flera matematiska problem. Jag uppmuntrade dem att pröva de olika attraktionerna och se sig omkring på lekplatsen för att få inspiration. Vi pratade om några av de olika problemlösningar som de stött på i de nationella proven dagen innan och de gav varandra förslag på olika matematiska arbetsområden.

De matematiska problemen skulle gruppen också nivågruppera utifrån A-, C- och E-uppgift. Det fanns inget krav på att de skulle kunna lösa uppgifterna själva och eftersom vi inte hade några mätverktyg eller liknande fanns inga krav på exakthet. Däremot använde några grupper tidtagaruret på telefonen.

Eleverna satte igång så fort de kom till lekparken och ganska snabbt var de igång med at formulera olika typer av matematiska problem. Några gjorde en bana och tog tid på varandra, gjorde frekvenstabeller och diagram. En grupp började diskutera hur de skulle räkna ut gungans svängradie och en annan diskuterade den runda gungans area och omkrets. Vid den oanvända boulebanan stod en grupp och funderade på hur mycket grus det skulle behövas för att förbättra den.

Jag gick runt och lyssnade på deras diskussioner och gav feedback på deras matematiska tankar. Påminde dem om olika formler och tankar kring ekvationer. Gruppen fick försöka betygsätta sina problem och motivera betygskriteriet för mig, som följduppgift fick de formulera om problemet mot ett högre betyg.

-Hur skulle problemet kunna se ut om det var en C-uppgift? Kan ni till och med göra om det till en A-uppgift?

Eftersom de inte behövde lösa problemet själva, där i lekparken, lyckades även elever med ganska stora matematiska svårigheter att göra riktigt bra problem. Vill passa på att ge elevernas ordinarie matematiklärare en eloge för att de var så duktiga på att gör om sina problem mot högre betyg. Det tolkar jag som att eleverna har förstått de olika betygskriterierna och är införstådda i vad som förväntas av dem.

Tillbaka i klassrummet fick eleverna skriva av sina problem på papper och försöka lösa dem. Därefter valde jag ut ett par som vi löste tillsammans.

De problemlösningar som vi inte har löst ännu, kommer eleverna kunna lösa individuellt, i par eller gemensamt i klassen under våren. Jag har dessutom lovat att lägga upp dem på Lektion.se så fort tillfälle ges. (Återkommer såklart när det är gjort.)

Det är eleverna och lektioner som denna som gör lärarjobbet till ett så fantastiskt yrke! ❤️

Eftersom våren är full av små lov avslutar jag med en Valborgshälsning från mina barn… 😉

Lämna en kommentar

  • (will not be published)