Läxans vara eller icke vara, det är frågan…

Nytt år och nya utmaningar, för mig väntar ett extra spännande år med flera nya uppdrag, bland annat att som ämnesspanare för LR. Lite nervös, skriver jag nu mitt första blogginlägg.

Eftersom jag inte bara är lärare, utan även förälder och dessutom grundare till Lärandelek, följer jag debatten om läxornas vara eller icke vara mycket noga. På Lärandeleks hemsida tar jag inte ställning för eller emot. Mitt viktigaste uppdrag där, är att stötta föräldrar, så att de kan stötta sina barn på bästa sätt. Som lärare har jag däremot alltid ansett att läxor är viktiga. Framförallt för att läxor kan hjälpa föräldrar att vara delaktiga i sina barns kunskapsutveckling.

Jag citerar gärna en förälder i min dotters klass när hon fick veta att flickornas skola är en läxfri skola. ”Ska jag inte få göra läxor med min dotter? Det som är så givande!” Sedan vände hon sig mot oss andra föräldrar, ”Tro mig, som förälder till tonåringar. Det är runt läxan som Du kommer FÅ umgås med din tonårsdotter.”

I debatten om läxans vara eller icke vara, är det viktigt att följa forskning och studier kring läxor. I december publicerade SvD en artikel om hur en ”bra läxa” ska se ut enligt läxforskarna Harris Cooper, professor i psykologi vid Duke University i USA och Martin Karlberg, vid Uppsala universitet.

  • Läxan ska vara lätt att lyckas med.
  • Läxan ska bara innehålla stoff som eleven redan kan.
  • Läxan bör bygga på elevens intressen.
  • Läxans längd ska vara anpassad efter elevens ålder.
  • Läxan ska följas upp på lektionen. Helst ska det inte gå för lång tid mellan lektion, läxa och uppföljning.

Hela artikeln kan du läsa här.

Det känns alltid skönt att få bekräftat att ens egen intuition följer forskarrön och extra skönt att som förälder se, att mina barns lärare antingen har liknande intuition eller tagit till sig läxforskningen.

Dottern i den läxfria skolan då? Det visade sig, i det här fallet, att läxfri skola inte betyder att vi föräldrar inte får möjlighet att samtala runt skolarbetet hemma. Dotterns skolan arbetar utifrån beting och de som inte hinner klart, gör klart på skolans extra studietider eller hemma. Skolan lägger upp alla beting, planeringar och resultat på Schoolsoft. Vi föräldrar kan följa vårt barns kunskapsutveckling där. Glosträning och annan färdighetsträning skickas hem och lärarna uppmuntrar sina elever att studera hemma inför prov. Så, ingen anledning till oro, varken för oss eller föräldern.

Dottern är ansvarstagande och studiemotiverad, så det går bra för henne i skolan. Till jul fick hon sina första betyg. Med dem fick vi en viktig insikt!

Betygen i NO-ämnena är bättre än i svenska och SO. Varför? Jo, SO och svenska är ämnen hon tycker är lätta. De har hon klarat av själv. NO-ämnena tycker hon är mer komplexa och har därför önskat vår hjälp. Vår hjälp, diskussioner och samtal om hennes kunskaper har gjort att hon blivit bättre förberedd på analysfrågor i skolan och på prov. Inte för att hon pluggat mer, utan för att hon diskuterat och reflekterat över sina kunskaper, med och utifrån ett vuxet perspektiv. När hon studerat själv eller tillsammans med en jämnårig har vuxenperspektivet saknats. Som lärare kan jag konstatera att hennes proximala utvecklingszon inte har infunnit sig då. Nu ser vi föräldrar framemot att få diskutera även litteratur och SO med henne i vår.

Ett av den läxfria skolans viktigaste argument, är att alla elever ska få samma förutsättningar. Tyvärr, tror jag aldrig att vi kan komma hela vägen dit. Många föräldrar kommer följa sina barns kunskapsutveckling, de kommer diskutera ämnen och traggla färdighetsträning oavsett om barnet har läxor eller inte.

Jag kommer fortsätta följa läxforskningen och diskussionen om läxors vara eller icke vara. Under tiden hoppas jag min blogg kan inspirera dig, att inspirera föräldrar, så att de också känner sig som kunskapsförebilder. Kunskapsförebilder som diskuterar små och stora frågor med sina barn.

Läs gärna Lärandeleks reflektion om läxan som borde kallas hemuppgift, här

Lämna en kommentar

  • (will not be published)