Delad glädje är dubbel glädje – när tystläsning ger läsglädje

Många bloggar från mig, handlar om läsglädje och vikten av att läsa. Men jag har ännu inte delat med mig om hur jag arbetar med läsglädje via tyst läsning och egen läsning.

Jag tror att de flesta skolor idag låter sina elever läsa tyst någon gång under dagen. Om inte så är det dags att börja med det nu! På alla de skolor som jag arbetat på, har tyst läsning varit ett viktigt och återkommande inslag i elevernas skoldag. Nästan som en helig stund. Något som rektorn ibland beordrat oss att trumma ut på föräldramöten… Vi ser minsann till att eleverna läser minst 15 minuter om dagen!

Vad vi inte har diskuterat är dock, hur dessa tillfällen kan göras bättre. Vi har inte pratat högt om de elever som passar på att använda stunden till att hänga i korridoren, ”hämta ny bok”, kissa, dricka, drömma sig bort eller i värsta fall störa läsande kamrater. På sin höjd har dessa barn lyfts som en suck i personalrummet.

Men med handen på hjärtat alla kolleger som har tyst läsning i klassen. Visst har vi ett par eller ibland flera elever som inte läser dessa stunder. Visst har vi några elever som använder den här stunden till något helt annat än vad som är tänkt. Och visst är vi frustrerade över detta. Skulle det inte sitta fel och få tid att diskutera detta i arbetslaget, över årskurser och ämnen? Det finns ju inget trollspö, ingen universallösning. Våra elever är unika, därmed behövs unika lösningar och en uppsjö tips och knep för att hitta rätt.

I den här bloggen tänkte jag berätta om ett av mina knep, hur jag gör för att få alla elever att läsa och därmed inte exkludera sig under stunden av tyst läsning.

Delad glädje är dubbel glädje – även för läsglädje

Delad glädje är dubbel glädje, har jag redan skrivit i ett annat blogginlägg, men det är just det uttrycket jag bygger mitt tips på. Utifrån min egen önskan att få prata om det jag läser, mina egna behov av att prata om intryck och tankar när jag läser en bra bok, vill jag ge mina elever samma möjlighet. Möjlighet att  just få dela sin läsupplevelse med varandra.

I tidigare bloggar har jag berättat om mina elevers läslogg. Det är en tankebok där eleverna får några minuter till egen reflektion kring det de läst. Jag har också berättat hur vi arbetar med EPA, när vi cirkelläser. I det här lektionsupplägget har jag blandat de två metoderna – läslogg med att berätta för varandra. 

Hur

Jag ser det här arbetet som ett projekt på ca 4 veckor. Det har hänt att vi fortsatt terminen ut, för att klassen har fastnat för arbetsgången och verkligen tyckt att den lyfter deras läsglädje. 

Dela in klassen i fem grupper. Anledningen till fem grupper, är för att jag som lärare då kan vara bisittare i en grupp per dag. Dela ut en läslogg antingen analogt eller digitalt till varje grupp. 

Berätta att alla elever kommer vara sekreterare, men att man inte ska skriva sin egen reflektion. Anledningen till att man inte ska skriva sin reflektion själv, är för att vi ska öva på att återberätta och tydliggöra våra tankar. Sekreteraren behöver inte skriva ner allt som sägs, bara en kort sammanfattning. 

Låt sedan eleverna ha sin vanliga lässtund på 15-30 minuter. Självklart ska alla läsa utifrån sina egna förutsättningar och de som vill lyssna på en bok gör det. Passa på och var en läsande förebild! 

När ni läst/lyssnat klart ger du eleverna tid att återberätta vad de läst. Du kan också låta dem berätta något om det de läst utifrån en lässtrategi. Klasskamraterna i gruppen lyssnar och ställer följdfrågor för att hjälpa sekreteraren som skriver ner tankarna. Vill man så kan man också spela in elevernas samtal. 

Varför

Jag har upptäckt att en anledning till att man som elev inte läser, faktiskt är för att man inte förstår varför man ska läsa. Man ser sig inte som en läsare. Man känner ingen läsglädje. Man är inte intresserad av att läsa. Och man tror att andra inte är intresserade av det man läser. När klasskamrater delger varandra vad de läser och berättar om sina tankar, har jag märkt att det skapas en nyfikenhet även hos de “icke läsande” eleverna. De börjar se varför man läser och att texten kan ge mig som läsare något. Klasskamraterna blir genom boksamtalet läsande förebilder. Dessutom ökar elevernas egna läsglädje i och med att de ser att andras nyfikenhet väcks.

Delad läsglädje ger vinnare av flera anledningar

📚 Elever känner sig mer inkluderade. Alla ”måste” läsa eller lyssna på något för att kunna berätta och delge för klasskamraterna sina reflektioner.

📚 Eleverna får möjlighet att tränar lässtrategier utifrån ”autentiska” texter och inte som ett lektionsämne.

📚 Eleverna blir nyfikna på varandras böcker och ger varandra boktips, eftersom de berättar om olika böcker.

📚 Läsglädjen och lyssnarglädjen stärks av att andra är intresserade av det man har att berätta.

📚 Eleverna känner sig sedda vilket stärker egna självkänslan.

📚 Dessutom får jag som lärare möjlighet att tydligt se vilka elever som inte kommer framåt i sina böcker, vilka som har behov av att byta bok innan den är klar. Jag kan då  stötta dessa elever ännu mer i sina bokval och nyttjande av lässtund.

Min förhoppning är nu att ni kan se detta som ett av många knep för hur tystläsning kan gå till i skolan. Jag gissar att ni sitter på andra lösningar, som ni kanske vill dela med er. Om ni gör det, skriv gärna dessa i kommentarsfältet. Blir det många sammanställer jag alla knep, i en uppdatering av den här bloggen. Kanske kan detta bli något att lyfta nästa gång vi har fortbildningsdagar på skolan?

Önskar alla ett härligt läslov! 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)