Bedöma elevetexter på lågstadiet – Vad och Hur?

Vad och hur ska jag tänka när jag ska bedöma och analysera elevtexter på lågstadiet? Hur ska jag coacha och sporra så att mina elever inspireras att fortsätta att skriva och utveckla sina texter? Ibland kan det vara skönt med ett bedömningsstöd, som hjälper mig att synliggöra varje unik elevs skrivutveckling. Den tidiga skrivprocessen är inte alltid så lätt. Ännu svårare kan det faktiskt vara för oss lärare att utvärdera och hjälpa eleven att gå vidare. I den här bloggen tänkte jag berätta hur jag arbetar med att bedöma tidig skrivprocess.

I Lgr 11 kap. 2.7 står det,

”Skolans mål är att varje elev,

– utvecklar ett allt större ansvar för sina studier,
– och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.”

Tyvärr tror jag att ganska många elever känner igen sig i Nalle Puh. Och varför anstränga sig om man ändå inte vet vart man ska?

Undervisning, vägledning och feedback är i stor utsträckning det viktigaste för elevers motivation och därmed deras skriftliga utveckling. Utöver detta behöver eleverna också bra och varierande skrivuppgifter och hjälpt med tydliga processer, från utkast till färdig produkt.

I min blogg skrivprocessen sport eller ett spel har jag skrivit lite om just skrivprocessen. – Hur jag stöttar mina elever och hur vi arbetar med enkla tankekartor och ”skrivrecept”, så snart eleverna kan börja producera egna texter.

Bedöma med hjälp av matris

För att underlätta och strukturera upp min bedömning av elevernas texter, använder jag mig av en enkel matris. I matrisen gör jag anteckningar eller bara ett kryss för ”uppfyllda mål”. Genom matrisen kan jag ganska lätt se vad eleven behärskar och vad hen behöver träna mer på. Till exempel kan en elev ha byggt upp sin text på ett bra sätt, men med ett innehåll som kanske inte är särskilt relevant för skrivuppgiften.

För att kunna ge eleverna en formativ bedömning har jag skapat en matris i form av ett ”bokmärke”, som jag ger eleven i samband med att hen får tillbaka sin text. Bokmärket bygger på ”two stars and a wish”.

Jag tycker att matriserna har blivit ett tydligt verktyg både för mig och eleven, som därmed får öva på sin metakognitiva förmåga. Dessutom har de varit ett fantastiskt tydligt verktyg att använda på utvecklingssamtal för att visa föräldrar, elevens språkliga utveckling.

Vad ska jag bedöma? 

I min analys och bedömning av elevtexter, oavsett om den är formativ eller summativ,  utgår jag utifrån sex perspektiv/bedömningsområden.

Sex områden att bedöma
  • kommunikation 
  • innehåll
  • textstruktur
  • språk
  • skiljetecken
  • stavning
Kommunikation

Som skribent är det viktigt att kommunicera med läsaren. Då måste texten fånga läsarens intresse. Detta kan uppnås genom att rikta in läsaren på textens syfte, helst både inledningsvis och i texten. Titel och introduktion måste både fånga intresse och informera oss om vad texten handlar om så att vi vill läsa vidare. Om läsarens intresse bibehålls och texten verkar trovärdig, kommunicerar texten bra. För att visa eleverna detta behöver jag vara extra tydlig när jag visar hur en text kommunicerar. Jag måste också hjälpa eleven att hitta sina mottagare, det vill säga läsare.

Bedöma kommunikation – Hur?

− Låt eleverna läsa elevtexter för varandra.
Det är bra om eleverna blir vana vid att läsa elevtexter högt för varandra, medan jag som lärare lyssnar. När jag lyssnar kan jag höra i vilken utsträckning texten kommunicerar med de andra eleverna. Då passa jag på att samtidigt markera stoff i texten som bidrar till bra kommunikation. När eleven har läst klart förtydligar jag för klassen vilket innehåll som bidrog till bra kommunikation.

Innehåll

Innehållet bör vara relevant och måste svara på den ”skriftliga uppgiften”. Texten ska innehålla, de beståndsdelar som frågas efter. För att lyckas med detta lär jag eleverna att använda stödord i en tankekarta eller skrivram, när de skriver.

Bedöma innehåll – Hur?

− Använd tankekarta eller skrivram
Jag erbjuder eleverna tid för att ge varandra respons på stödorden i sin tankekarta eller skrivram innan de börjar skriva. Det visar att innehållet är viktigt och hjälper inte bara eleven att få mer volym i sin text, utan eleverna kommer också ha tid att ge feedback utifrån andra bedömningsområden.

Textstruktur

Textstruktur handlar om att organisera texten – ge texten en struktur. Inledning och slut är en del av textstrukturen. Detsamma gäller stycken och tematiska förhållanden mellan olika delar. Att hantera ett tematiskt förhållande mellan och inom de olika delarna av texten är en viktig del av skrivutbildningen, men det är inte alltid den lättaste. Genom att lära eleverna styckeindelning tidigt i deras skrivutveckling lär de sig så småningom att organisera texterna i tematiska stycken som de sedan markerar grafiskt.

Textstruktur handlar också om flödet i texten − textbindning. God textbindning gör att texten flyter bättre och blir lätt att läsa. Exempel på några verb som bidrar till flödet är:

och, men, förutom, för övrigt och till exempel.

Bedöma textstruktur – Hur?

− Visa styckeindelning i tankekartan/skrivramen
Jag lär eleverna att dela upp stödorden i stycken redan i tankekartan/skrivramen. Eleverna markerar stycken genom att ringa in ord som hör ihop med olika färger. Jag påminner också eleverna om bra flödesverb och ser till att de skriver in några bland sina stödord.

Språk

Språk − språkvariation. Hur använder eleven synonymer? Hur målande och beskrivande skriver eleven? Variation i ordförrådet och i början av meningarna är en del av språkvariationen. Detsamma är användning av adjektiv och adverb.

Bedöma språk – Hur?

− Träna meningsstarter och att ”färga” texten, lyft ut bra exempel
Vi träna variation i språket genom att öva på olika meningsbyggnader som till exempel:

Vi spelade fotboll en hel del. / På fritiden spelade vi fotboll. / Som vanligt spelade vi fotboll på fritiden. / Spela fotboll var vad vi gjorde på vår fritid.

Sedan lyft vi ut meningar från elevtexter och låt eleverna göra nya meningar med samma innehåll. Vi diskutera skillnader och likheter. Eleven vars mening har lyfts ut, kan sedan välja vilken mening hen vill ha i sin text.

Förutom meningsstarter behöver eleverna också öva på att använda adjektiv och adverb.

Först visar jag exempel som: Hunden Jackie jagade katten. / Den stora ruffiga hunden Jackie smög tyst efter den lilla vita katten.

Sedan lyfter vi ut meningar från elevernas texter och låter eleverna ”färga” meningarna med adjektiv och adverb tillsammans. Vi diskutera skillnader och likheter. Den elev vars mening har lyfts ut, väljer sedan vilken mening hen vill ha i sin text.

Även det här bedömningsområdet kan utvecklas genom kamratrespons redan på stödorden i tankekartan/skrivramen. Därför påminner jag eleverna om att hjälpa varandra att ”färga” texten genom att lägga till adjektiv och adverb. De påminns också om att försöka byta ut ord som upprepas till synonymer. Ibland finns synonymerna redan i elevernas egna ordförråd eller så får de träna på att använda hjälpmedel som till exempel synonymordlistor i tryckt format eller på nätet.

Skiljetecken

De första skiljetecknen som eleverna förväntas behärska är punkt, komma, utrops- och frågetecken. Vid analys av elevens användning av skiljetecken är det extra viktigt att utgå från elevens förmågor, förkunskaper och tidigare träning.

Bedöma skiljetecken – Hur?

− Lek med meningar ur exempeltexter
Jag uppmärksammar eleverna på olika skiljetecken och hur de påverkar en text genom att leka med texter som saknar skiljetecken. Jag använd exempeltexter som inte är elevernas. Tar ut meningar eller stycken där jag tar bort alla skiljetecken. Sedan läser jag högt och visa hur det låter utan dessa tecken. Därefter får eleverna sätta ut de skiljetecken som saknas för att sedan läsa upp texten. Anledningen till att jag inte använder elevtexter när vi tränar skiljetecken är att det minskar risken att någon känner sig förlöjligad. I de andra bedömningsområdena har övningarna gått ut på att lyfta goda exempel och göra texten ännu bättre. Men i det här fallet roar vi oss på textens bekostnad, vilket kan vara känsligt.

Stavning

Det är de ljudenliga orden som vi förväntar oss att eleverna lär sig stava korrekt först. Sedan kommer de mest använda högfrekventa orden, vanliga ljudstridiga ord och därefter de mer komplexa orden. Stor bokstav vid namn och efter skiljetecken brukar vi också förvänta oss i tidig stavningsförmåga.

När jag analyserar elevtexter kontrollerar jag om ett felstavat ord är ett ”engångsfel” eller ett fel som upprepas. Om ett fel vid dubbelkonsonant uppstår endast vid något tillfälle i texten, är det ett typiskt ”engångsfel” som eleven lätt kan korrigera. Men om eleven mer eller mindre konsekvent missar dubbelkonsonanter är det något jag måste jobba specifikt med.

Elever behöver träna stavning även utanför textskrivandet. Det räcker inte med att bara korrigera stavningen i en text. Det kan till och med vara kontraproduktivt. En elev som måste koncentrera sig på stavningen och känner sig osäker,  kan missa andra viktiga textkomponenter som innehåll och kommunikation.

Elever lär sig stava på olika sätt. Vissa elever lär sig hur ord stavas genom att bara träna ordbilder medan andra behöver haka upp stavningen på regler och ljudkombinationer för att bli bra på att stava. Dessa elever behöver lära sig och förstå stavningsregler och få tid att träna på att skriva ord. Eftersom jag själv tillhör den senare varianten av skribent, värnar jag extra för dessa elever. Därför är jag extra stolt över att få vara med och utveckla just läromedel med lustfyllda språkövningar.

Bedöma stavning – Hur?

– Särskilj engångsfel och behov av undervisning
För att hjälpa eleven börjar jag med att särskilja vad som är engångsfel och vilka stavningsregler jag behöver undervisa om. Jag gör två olika markeringar vid analysen av elevtexten. Jag markerar de ord som eleven ska korrigera inför sin renskrivning av texten med en färg och med en annan markerar jag för mig själv, vad jag behöver ge eleven mer stöd i.

Efter att eleven har varit sin egen sekreterare och renskrivit sin text. Får eleven sitt bokmärke med “two stars and a wish”. Bokmärket har visat sig riktigt uppskattat. Något som eleverna med stolthet visar sina föräldrar på till exempel utvecklingssamtalet. 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)