5 steg – När bokstäverna känns som rena rama grekiskan

När bokstäverna är rena rama grekiskan och huvudet snurrar för fullt, då är det inte lätt att vara 7 år och på sitt första skolår. I den här bloggen tänkte jag berätta om mina 5 steg för de elever som inte knäcker läskoden när klasskamraterna gör det.

För elever med grundläggande fonologisk medvetenhet och viss bokstavskännedom tar det upp till 6 månader att knäcka läskoden. De flesta elever i åk 1 lär sig därför att läsa runt jullovet. Processen startar så fort pedagoger och föräldrar böjar träna medvetet med barnen. Men gissningsvis finns det en handfull elever i varje klass som det inte går lika lätt för. Orsakerna till svårigheterna är lika många som eleverna är unika och vägen till läsning lika så. Men det är de här eleverna som jag koncentrerar mig på och som jag utvecklat mina 5 steg för.

I den bästa av världar skulle jag ge eleverna intensivträning på 40 min/dag under 12 veckor. Något som Ulrika Wolffs, professor i pedagogik och läsforskare vid Göteborgs universitet, forskning visar ger bra resultat. Men jag lever inte i den bästa av världar och får plocka russinen ur kakan, trolla med knäna och förlita mig på andra vuxna i elevernas närhet. Tack vare dessa vuxna, dvs elevernas föräldrar så lyckas hen också göra framsteg.

Arbetsätt i fem steg

Arbetssättet är indelat i 5 steg. Alla elever startar lika i steg 1, men utifrån egen utveckling och framsteg avancerat de till nya steg. I steg 1 till 3 arbetar eleverna i grupp om 4-5 elever. I steg 4-5 intensivläser eleverna ensamma med mig och med stöd från hemmet. Intensivträning tillsammans med hemmet förutsätter att föräldrar är med och ser sin vikt i frågan. Jag har därför möten med de föräldrar vars barn är mogna för steg 4. Elever som intensivläser hemma får en “lästränarbok”, där jag skriver in övningar och utveckling. I “lästränarboken” finns en “skattkarta” där eleven sätter ett kryss varje gång hen läser. Det är ett bra sätt för alla parter att se hur intensivt hen arbetar och i slutändan väntar en belöning för en hårt kämpande läsare.

Steg 1 – Bokstavskännedom och fonologisk medvetenhet.

Målet är att öka den fonologiska medvetenheten, lära sig höra att ord består av ljud och att ljuden representeras av bokstäver. Som material använder jag “bokstavspåsar” dvs påsar med små saker som alla innehåller ett visst bokstavsljud. En påse per bokstav. Genom lekfulla övningar lyssnar eleverna på bokstavsljud, övar på att utskilja antalet bokstavsljud och var i ordet bokstavsljudet finns.

Steg 2 – Bokstavskännedom och bokstavsljud

Målet är att lära sig några vanliga bokstäver, deras bokstavsljud och skapa egna ord. Både steg 1 och 2 pågår under flera lektioner. Som material använder vi bokstavsmagneter, eftersom de är stabila även utan magnettavla och med. Beroende på hur mycket eleverna behöver nöta finns stenciler med bilder, korsord, rebusar med mera på de ord som bildas med hjälp av bokstäverna.

Första lektionen får eleverna A, S, O, L att laborera med. Jag delar ut en bokstav i taget. Eleverna får säga namnet på ljuden och några ord som innehåller bokstaven. När alla bokstäver är utdelade, får de lägga egna ord som kamraterna ska läsa. Det gör inget om det blir ett nonsensord. Då övar vi på hur man säger bokstavskombinationerna. Vi laborerar med bokstäverna och orden och analyserar vad som händer när man tex. byter ut O mot A i SOL. Vad som händer om man tar bort S från SOLA osv. När vi gjort detta en stund och eleverna har kommit på alla ord som går att bilda. Skriver de av orden på whiteboardtavlan och mini whiteboards. (Här passar jag på att även öva penngrepp och formandet av gemena bokstäver.)

Under lektion 2 utökas antalet bokstäver med M, I och R. Även den här gången delar jag ut en bokstav i taget och börjar med att repetera föregående bokstäver. Nu kan eleverna skapa betydligt fler ord som kamraterna ska försöka läsa. Under de här lekarna har jag upptäkt både de elever som läser från båda hållen (…en konst att kunna läsa baklänges, men tufft om man inte kommer ihåg vilket håll som är rätt) och de elever vars bokstäver hoppar och byter plats. Jag noterar detta inför kommande utredningar, för vem vet. Det kanske finns några dyslektiker i grupperna?

Det är väldigt individuellt hur många lektioner eleverna behöver lägga på de här övningarna. Stenciler och orddominon finns som komplement för de som behöver nöta länge. Och nya bokstäver finns för de som vill avancera.

Steg 3 – Se mönster i ord

Målet är att se mönster i ord och knäcka läskoden. Vad händer egentligen med ordet -ATT om jag lägger till K i början? Eller H, M R osv. Ska man ljuda varje gång? Den här övningen ger eleverna möjlighet att se mönster i ord. De lär sig att vissa bokstavskombinationer låter lika varje gång och de därför inte behöver ljuda allt. Vissa elever tycker att det här är enkelt och då får de andra kombinationer att laborera med. Andra elever har behövt flera lektionstillfällen för att förstå sambanden. Som lärare ser jag väldigt snabbt vilka elever som inte kan se dessa mönster, vilket är en viktig slutsats att ta med till hens matematikundervisning.

Steg 4 – Fler bokstäver och läsa korta ord

Målet är att lära sig högfrekventa ord utantill och få upp läsflytet. I steg 4 koncentrera jag mig på våra vanligaste ord och de bokstäver som eleven fortfarande är osäkra på. Vi arbetar både med bokstavsmagneter, där eleverna själva bygger ord och ordkort. Ordkorten har ord och bild på varsin sida och varierar i svårighetsgrad. De elever som läser hemma har fått en “lästränarbok” där jag skriver vilka bokstäver och ord vi har övat på och berättar hur de ska öva hemma. Orden finns också på post-it lappar så att eleven ska kunna öva några stycken i taget och på oväntade ställen som,

  • läs ett ord innan maten.
  • läs de fyra orden som täcker I-paden.
  • läs de tre orden som sitter på badrumsspegeln.

Nu träffar jag eleven individuellt en kort stund (ca 15 minuter effektiv tid) 2 gånger i veckan. Vi bygger ord och läser från ordkorten, så att de ord som eleven får med sig hem är välkända.

Steg 5 – läsa enkla böcker

Målet är att få upp läsflyt och träna läsförståelse. När eleven har knäckt läskoden, plockar jag fram skolans enklaste böcker. Äntligen känner sig hen som en riktig läsare. Nu rider vi på denna positiva våg för att träna läsflyt och läsförståelse. Vi fortsätter att träffas i ca 15 minuter, 2 gånger i veckan. Eleven läser i sin bok. Vi plockar ut 5-10 ord som jag skriver på post-it lappar. Vi tränar lite extra på dessa ord. De ska var “de oväntade orden” som hen sen ska läsa på oväntade platser hemma. “Lästränarboken”, boken och post-it lapparna går mellan skolan och hemmet. Eleven ser sin utveckling på “skattkartan” och genom de böcker hen läser.

Min förhoppning är att elever och föräldrar ska fortsätta läsa på liknande sätt även när vi avslutat vår intensivperiod. Jag kommer inte alltid finnas där som coach, min tid på Orminge skola går mot sitt slut.

Hoppas, hoppas att vi startat en god vana som håller i sig! ❤️

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)