G som i gosigt och glittrigt, bokstavsklustret -igt

Att höra g i bokstavsklustret -igt slutet av ord kan vara svårt. I början av skrivutvecklingen är det vanligt att hen hör och skriver ett k, istället för g, gosikt och glittrikt…

I flera tidigare bloggar har jag skrivit om vikten av att få in lek och rörelse på lektionstid. I lyckad “rörlig” lektion med problemlösning i Happy park gav jag ett tips på en lekfull matematiklektion. Även stavning och grammatik går att leka in. “Bokstavsklustret -igt”, är en lek som jag brukar göra med mina elever för att befästa och påminna dem om att det där lilla  g:et som är så lätt att tappa. Jag ser leken som ett av av flera sätt att komma ihåg hur ord stavas. Förutom att bli påmind om stavningen bygger leken också elevernas ordförråd, vilket är en av grundpelarna i läsförståelse och läslust.

SYFTE med leken, “bokstavsklustret -igt”

Syftet med leken är att uppmärksamma eleverna på att ord som slutar på -igt och att utveckla deras ordförråd. Leken stimulerar också elevernas förmåga att diskutera och samspela.

GÖR SÅ HÄR 

Skriv ut synonymkorten. Laminera om ni vill använda dem flera gånger.

Läs versen “Mm, härligt, ljuvligt men skadligt” och betona orden som slutar på -igt extra tydligt. Skriv upp några av orden och diskutera i klassen hur orden stavas och varför de inte skrivs med -ikt.

Mm, härligt, ljuvligt men skadligt
Solveig tycker det är roligt att baka. Hon bakar flitigt.
– Bullar är gott, men degen är bäst, säger Solveig hurtigt.
– Naturligt, soligt smör behövs. Mm, härligt, ljuvligt, med skadligt!

Solveig mår plötsligt dåligt i magen.
Köket är smutsigt och lortigt, så eländigt!
– Ska jag hjälpa dig? frågar Pär artigt.
–  Tack, så hövligt, kvider Solveig pipigt.

Språkleken är uppdelad i 3 delar. Alla delar behövs inte göras under en lektion eller vid ett tillfälle. Ju fler gånger eleverna leker leken desto lättare blir det att göra alla steg. I leken uppmärksammas inte bara eleverna på stavningen eller bygger ordförståelse, utan de tränar också samarbete, interaktion och kreativitet.

Bokstavsklustret -igt, del 1

Leken Bokstavskluster -igtDela ut orden till eleverna. Vid färre elever än 32 använder ni färre ”huvudord” istället för färre synonymer. Huvudorden är skrivna med fet stil. Låt eleverna gå runt i klassrummet och försöka hitta sina ordkompisar. De ska bli 3−4 i varje grupp och alla i gruppen ska tycka att synonymerna stämmer. Uppmana dem att diskutera med varandra och komma på hur de ska lista ut sina synonymkamrater. (Bilden är frilagd, så den går att ladda ner.)

 

I del 1 har ni inte gått igenom orden ordentligt. Här utmanas elevernas förförståelse och kreativitet. Det gör ingen om synonymerna blir fel eller om man behöver byta grupp om det kommer någon som ”passar bättre in”.

När alla är nöjda med sina grupper stannar ni upp och delger varandra hur ni har tänkt. Den som har ”huvudordet” presenterar sina synonymer. Du som lärare berättar hur många som stämmer. Men inte vilka. Gruppen och klassen ska nu ge förslag på vilken/vilka synonymer som ska flytta till en annan grupp och till vilken grupp. När synonymen flyttar till en ny grupp, gör ni om processen i den gruppen. Processen med att flytta runt synonymer fortgår tills klassen är nöjd och gruppernas synonymer stämmer.

Bokstavsklustret -igt, del 2

Synonymgrupperna ska nu hitta på en bra förklaring för sitt ord. De ska komma på minst en mening per synonym som tydliggör ordets betydelse. Uppmana dem också att gärna använda teater, visa med hela kroppen och/eller rita bilder.

Bokstavsklustret -igt, del 3

Redovisa för varandra vad ni kommit fram till och samtala om likheter och skillnader i synonymerna. Avsluta med att titta på huvudorden och repetera varför de stavas som de gör.

Anpassa leken, “bokstavsklustret -igt”

Självklart är det viktigt att anpassa leksituationer utifrån våra unika elever. Den här språkleken kan du anpassa genom att låta elever som behöver:

  • få följa med en klasskamrat och titta hur klasskamraterna gör.
  • få ett eget ord, men låta klasskamraterna bestämma vilken synonymgrupp hen ska tillhöra.
  • arbeta självständigt eller i liten grupp med att sortera ordkort och försöka passa ihop synonymer.

Jag bygger leken på ord från en vers tagen ur språkläran, “Göran hjälper gärna till – lekfulla språkövningar”. Självklart går det att ta vilka ord man vill som går att göra lite -igt, roligt, knasigt och tokigt…

Trevlig lekstund!

Jag har blivit med bibliotek -ett skolbibliotek!

Nu är det klart, skolans lilla bibliotek! Vårt eget lilla skolbibliotek, Grantomtas och min lilla stolthet, ett viktigt led i skolans läsfrämjande satsning. 

“Läsningen öppnar upp en värld och möjligheter för alla barn. In till alla ämnen, in till, ja vad du nu vill göra med ditt liv och i ditt liv,”  Titti Janewret, rektor Grantomta montessori.

När jag började på Grantomta i våras kom jag till en skola som under flera år har arbetat aktivt med läsning i olika grupper och årskurser. Skolan har som exempel arbetar med flera läsfrämjande insatser samtidigt, läsläxor, biblioteksbesök varannan vecka,  högläsning varje dag, elevernas egna dagliga lässtunder, äldre elever som läser för yngre. De elever vars föräldrar inte kan hjälpa till med läsning hemma får en egen extra lässtund med lärare. Under hösten har skolan också fått med både fritids och förskolan i det läsfrämjande arbetet, vilket jag har skrivit om i bloggarna: Knäcka läskoden på 10 timmar – går det?  och Läsande förebilder på skoltid – Ett läsande fritids.

Bibliotek av ett gammalt kök

Ett av mina uppdrag som ny blev att organisera och bygga upp ett skolbibliotek, i en före detta kökslokal! Med skräckblandad förtjusning började jag bolla idéer och böcker med mina kolleger. Med en liten pott i handen gick jag lös på bokrean. Vilken dröm! Efter sommaren stod lokalen klar, nytt golv, vitmålade väggar med bokhyllor från golv till tak. Dags att fylla biblioteket med böcker, inspiration, all sköns fantasi och rörelse. Under hösten har vi hjälps åt. Lyckliga jag har fått en ganska stor summa att köpa böcker för. Föräldrar har donerat och även klassrum har rensats, för att fler elever ska få ta del av skolans gemensamma bokskatter. När väl höstrusket kröp sig på blev myslampor, sittpuffar och matta pricken över iet.  

Inget bibliotek utan biblioteksgruppen

För att eleverna ska känna sig delaktiga, för att överhuvudtaget kunna ro i land projektet i tid och för att hålla ordning i biblioteket har vi skapat en biblioteksgrupp bestående av elever från åk 1-5. Förrutom att hjälpa till att ställa i ordning biblioteket har eleverna i biblioteksgruppen, en dag i veckan då de sorterar böcker och tittar till ordningen i biblioteket. De har också som uppgift att hjälp andra elever att sortera och hitta rätt böcker. Vi är mycket tydliga med att biblioteket inte är en lekplats, utan ett läs- och lyssnarum eller studierum.

Det säger sig själv att en så liten skolan med bara 200 elever inte har råd att anställa en riktig skolbibliotekarie, men tillsammans hjälps vi åt och biblioteket är alltid öppet! Det är även ett av mitt och specialpedagogens arbetsrum, därför är vi ofta på plats och finns till hands.

Lätt att hitta böcker i biblioteket

Tillsammans med biblioteksgruppen har vi skapat ett  klassificeringssystem för böckerna utifrån 5 läsnivåer. Det är för att det ska vara lättare för eleven att hitta böcker som passar hens läsnivå. För att underlätta för eleverna att låna och lämna tillbaka böcker självaa har böckerna klistermärken på ryggarna, där olika djur berättar nivån på boken och i vilken hylla den ska stå.  Är det en hund eller katt på boken så passar den för barn som kan läsa kortare kapitelböcker. Det kan vara Lasse-Maja-böcker eller Handbok för Superhjältar och den står i hund- och katthyllan. Harry Potter-böckerna är fisk-klassade, det vill säga för den som kan läsa och förstå stora mängder text. De enklast böckerna är fjärilsböckerna. Där ingår både bilderböcker och böcker för elever i läsknäckarstadiet. Biblioteksgruppen har gjort affischer som visar vilka böcker som finns i respektive kategori. 

 

Bibliotekets topplistor

I biblioteket finns också tavellister, där eleverna kan ställa böcker de rekommendera sina kamrater att läsa. Översta tavellisten använder vi pedagoger för att tipsa varandra om bra högläsnings- eller temaböcker. Självklart har biblioteket en liten läshörna med fåtöljer och sittpuffar. Där kan eleverna sitta och läsa eller lyssna på Storytel. Till Storytel har vi tagit två äldre Ipads, som vi enbart har laddat ned Storytel på. På eftermiddagen använder fritidspedagogerna hörnan till högläsning.

Skolverkets krav på bibliotek i skolan

Det känns som att vi trots vår litenhet har lyckats skapa ett skolbibliotek och med kommunens bibliotek (ca 1km från skolan) som komplement är vi i klass med skolinspektionens krav.

Följande krav ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek enligt skolinspektionen: 

– Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del i elevernas undervisning för att bidra till att nå målen för utbildningen.

– Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informations-teknik och andra medier.

– Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

– Skolbiblioteket används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens samt utgör ett stöd i elevens lärande och utveckling.

Vårt skolbibliotek är inget stort bibliotek och systemet är inte perfekt, men det fungerar. Det går verkligen att ha ett bibliotek på en liten skola. Men alla måste vara delaktiga. 

Å eller O – språklek vid tavlan

Hur ska man veta om ett ord stavas med å eller o? Det kan vara knepigt, men det behöver inte vara så… För det finns ju en regel. Ord med långt å-ljud stavas vanligen med å. Ord med kort å-ljud stavas vanligen med o. 

”Kunde ni inte sagt det liiiite tidigare… ”😉

En till dimension

De som följer mig vet att jag skriver på en ny serie i skrivlära. Första boken “Gapa utan att rapa – Lekfulla språkövningar för stavning och ordförråd” kom i augusti och de två efterföljande kommer ut i butik i januari. Det här är en skrivlära som knyter ihop elevens skrivutveckling med språklekar för stavning och ordförråd. Min ambition är att boken ska föra in en till dimension i våra skrivläror. Varje skrivregel bearbetas genom humoristiska texter, illustrationer och spännande uppdrag, för att hjälpa eleven att komma ihåg regler och stavning. Som förespråkare av lärande lekar innehåller böckerna självklart även språklekar som är kopplade till skrivreglerna och utmanar hjärnan på flera sätt. Något som ligger i linje med Lgr11.

Det här är ett läromedel som jag själv skulle ha behövt som barn. Jag har tyvärr inga minnen av någon lärare som berättade och bearbetade skrivregler med mig. Många röda bockar och övningar där jag skrev samma ord 20-tals gånger, är vad jag kommer ihåg. Något som varken förbättrade min stavning eller självkänsla. Kanske min knackiga stavnings skulle varit bättre, om jag hade fått reglerna förklarade och bearbetade? Då hade jag haft något att binda upp stavningen vid. Troligtvis hade jag sluppit ha denna enorma rädsla för att skriva för hand. Jag får ångest bara någon ber mig skriva grattiskort, lappar och ta anteckningar. Värst är det att signera böcker och skriva tackkort. Då funkar inte min strategi, att skriva så slarvigt som möjligt, så att ingen mer än jag kan läsa.😉

Tack alla högre makter för den tekniska utvecklingen. Utan den hade jag inte suttit här framför brasan, denna höstruskiga förmiddag och skrivit det här…

I den här bloggen tänkte jag droppa en av språklekarna från böckerna – Å eller O vid tavlan. Det kanske inte är den roligaste leken. Men jag upplever den mycket givande och analyserande. Eleverna uppskattar avbrottet i det självständiga arbetet, för att få analysera tillsammans. Den lilla naturliga rörelsen som blir av att gå fram till tavlan, uppskattas ur flera perspektiv. Att alla ska försöka sätta ord på sitt val och efterföljande diskussionerna bygger dessutom elevernas förmåga att kommunicera.

Å eller O vid tavlan

En språklek som uppmärksammar eleverna på regeln, Ord med långt å-ljud stavas vanligen med å. Kort å-ljud stavas vanligen med o. Språkleken pekar och analyserar också undantag.

SYFTE – med Å eller O vid tavlan

Syftet med språkleken är att reflektera över stavningsregeln och underlätta för eleverna att komma ihåg hur orden stavas. Leken tränar också elevernas fonologiska medvetenhet och kommunikation.

GÖR SÅ HÄR – Å eller O vid tavlan

Skriv upp rubrikerna på tavlan. (Rubrikerna finns på exempellappen nedan.)

Skriv upp några av exempelorden på post-it-lappar. 

Dela ut post-it lappar till varje elev. Låt sedan varje elev gå fram en och en och sätta upp sina ord under rätt rubrik. 

När alla orden är uppsatta diskuterar ni orden, om det är något ord som ska byta plats och om det är något ord som behöver förklaras. 

Dela ut fler post-it lappar och låt eleverna skriva egna ord som de sedan sätter upp under rätt rubrik. 

Låt gärna eleverna samarbeta i par om de tycker att det är svårt att komma på egna ord. 

När ni anser er ha tillräckligt med Å-ljudsord diskuterar ni i klassen: 

  • Vilken rubrik får flest ord?
  • Vilken/vilka stavningar känns enkla och självklara? Varför blir det så?
  • Kan vi se några likheter bland undantagen? Kan vi komma på något sätt att komma ihåg dem?

Här är rubrikerna och exempel på ord som du kan skriva upp på post-it lappar. Vill du utmana eleverna lite extra utesluter du å eller o i ordet. 

Dynamiken i kollektivt lärande, som lekar och samspel knyter ihop både kunskap och elevgrupp. Något som forskning visar har stor betydelse för elevers självkänsla och fortsatta studier. Jag hoppas därför att jag har inspirerat er med en till lärandelek. 😊

 

Delad glädje är dubbel glädje – när tystläsning ger läsglädje

Många bloggar från mig, handlar om läsglädje och vikten av att läsa. Men jag har ännu inte delat med mig om hur jag arbetar med läsglädje via tyst läsning och egen läsning.

Jag tror att de flesta skolor idag låter sina elever läsa tyst någon gång under dagen. Om inte så är det dags att börja med det nu! På alla de skolor som jag arbetat på, har tyst läsning varit ett viktigt och återkommande inslag i elevernas skoldag. Nästan som en helig stund. Något som rektorn ibland beordrat oss att trumma ut på föräldramöten… Vi ser minsann till att eleverna läser minst 15 minuter om dagen!

Vad vi inte har diskuterat är dock, hur dessa tillfällen kan göras bättre. Vi har inte pratat högt om de elever som passar på att använda stunden till att hänga i korridoren, ”hämta ny bok”, kissa, dricka, drömma sig bort eller i värsta fall störa läsande kamrater. På sin höjd har dessa barn lyfts som en suck i personalrummet.

Men med handen på hjärtat alla kolleger som har tyst läsning i klassen. Visst har vi ett par eller ibland flera elever som inte läser dessa stunder. Visst har vi några elever som använder den här stunden till något helt annat än vad som är tänkt. Och visst är vi frustrerade över detta. Skulle det inte sitta fel och få tid att diskutera detta i arbetslaget, över årskurser och ämnen? Det finns ju inget trollspö, ingen universallösning. Våra elever är unika, därmed behövs unika lösningar och en uppsjö tips och knep för att hitta rätt.

I den här bloggen tänkte jag berätta om ett av mina knep, hur jag gör för att få alla elever att läsa och därmed inte exkludera sig under stunden av tyst läsning.

Delad glädje är dubbel glädje – även för läsglädje

Delad glädje är dubbel glädje, har jag redan skrivit i ett annat blogginlägg, men det är just det uttrycket jag bygger mitt tips på. Utifrån min egen önskan att få prata om det jag läser, mina egna behov av att prata om intryck och tankar när jag läser en bra bok, vill jag ge mina elever samma möjlighet. Möjlighet att  just få dela sin läsupplevelse med varandra.

I tidigare bloggar har jag berättat om mina elevers läslogg. Det är en tankebok där eleverna får några minuter till egen reflektion kring det de läst. Jag har också berättat hur vi arbetar med EPA, när vi cirkelläser. I det här lektionsupplägget har jag blandat de två metoderna – läslogg med att berätta för varandra. 

Hur

Jag ser det här arbetet som ett projekt på ca 4 veckor. Det har hänt att vi fortsatt terminen ut, för att klassen har fastnat för arbetsgången och verkligen tyckt att den lyfter deras läsglädje. 

Dela in klassen i fem grupper. Anledningen till fem grupper, är för att jag som lärare då kan vara bisittare i en grupp per dag. Dela ut en läslogg antingen analogt eller digitalt till varje grupp. 

Berätta att alla elever kommer vara sekreterare, men att man inte ska skriva sin egen reflektion. Anledningen till att man inte ska skriva sin reflektion själv, är för att vi ska öva på att återberätta och tydliggöra våra tankar. Sekreteraren behöver inte skriva ner allt som sägs, bara en kort sammanfattning. 

Låt sedan eleverna ha sin vanliga lässtund på 15-30 minuter. Självklart ska alla läsa utifrån sina egna förutsättningar och de som vill lyssna på en bok gör det. Passa på och var en läsande förebild! 

När ni läst/lyssnat klart ger du eleverna tid att återberätta vad de läst. Du kan också låta dem berätta något om det de läst utifrån en lässtrategi. Klasskamraterna i gruppen lyssnar och ställer följdfrågor för att hjälpa sekreteraren som skriver ner tankarna. Vill man så kan man också spela in elevernas samtal. 

Varför

Jag har upptäckt att en anledning till att man som elev inte läser, faktiskt är för att man inte förstår varför man ska läsa. Man ser sig inte som en läsare. Man känner ingen läsglädje. Man är inte intresserad av att läsa. Och man tror att andra inte är intresserade av det man läser. När klasskamrater delger varandra vad de läser och berättar om sina tankar, har jag märkt att det skapas en nyfikenhet även hos de “icke läsande” eleverna. De börjar se varför man läser och att texten kan ge mig som läsare något. Klasskamraterna blir genom boksamtalet läsande förebilder. Dessutom ökar elevernas egna läsglädje i och med att de ser att andras nyfikenhet väcks.

Delad läsglädje ger vinnare av flera anledningar

📚 Elever känner sig mer inkluderade. Alla ”måste” läsa eller lyssna på något för att kunna berätta och delge för klasskamraterna sina reflektioner.

📚 Eleverna får möjlighet att tränar lässtrategier utifrån ”autentiska” texter och inte som ett lektionsämne.

📚 Eleverna blir nyfikna på varandras böcker och ger varandra boktips, eftersom de berättar om olika böcker.

📚 Läsglädjen och lyssnarglädjen stärks av att andra är intresserade av det man har att berätta.

📚 Eleverna känner sig sedda vilket stärker egna självkänslan.

📚 Dessutom får jag som lärare möjlighet att tydligt se vilka elever som inte kommer framåt i sina böcker, vilka som har behov av att byta bok innan den är klar. Jag kan då  stötta dessa elever ännu mer i sina bokval och nyttjande av lässtund.

Min förhoppning är nu att ni kan se detta som ett av många knep för hur tystläsning kan gå till i skolan. Jag gissar att ni sitter på andra lösningar, som ni kanske vill dela med er. Om ni gör det, skriv gärna dessa i kommentarsfältet. Blir det många sammanställer jag alla knep, i en uppdatering av den här bloggen. Kanske kan detta bli något att lyfta nästa gång vi har fortbildningsdagar på skolan?

Önskar alla ett härligt läslov! 

 

Lyssna på radioteater – få läsförståelse

I tidigare bloggar har jag berättat om mitt likhetstecken mellan att läsa och lyssna på litteratur för att träna läsförståelse och bygga ordförråd. I den här tänkte jag ge ett konkret tips på hur jag använder radioteater för att träna läsförståelsestrategier.

I och med stundande Halloweentider exemplifierar jag mitt arbete genom radioteatern ”Spöket som försvann” av Åsa Larsson och Ingela Korsell. Den här radioteatern passar från åk 4 och är utmärkt för läsande fritids och fritidsklubbar som har öppet under läslovet. 

”Spöket som försvann” ingår i Sveriges Radios Novellklubb. En riktig guldgruva för oss som vill väcka elevernas nyfikenhet till det skrivna ordet och stärka deras läsförståelse. 

Jag ser stora fördelar med att lyssna på radioteater som komplement till högläsning. En av fördelarna när klassen lyssnar på radioteater eller talbok är att jag hinner observera eleverna mer kvalitativt. Observationerna hjälper mig att fånga upp både elever och frågeställningar, något som kan vara svårt när jag läser högt, eftersom mitt fokus då är på dramaturgin i mitt eget läsande. 

”Spöket som försvann” består av 5 avsnitt på 6-7 minuter. Alltså helt perfekt, för ett avsnitt per dag under en vecka. Jag lovar att eleverna kommer vilja höra flera avsnitt åt gången, men det skadar inte att låta dagens generation få vänta lite. 😉

Till varje avsnitt arbetar vi med en eller flera strategier för läsförståelse. Elevernas tankar och analyser har vi ”redovisat” på tre olika sätt. 

Läsförståelse genom läslogg

I vissa klasser har eleverna en läslogg, där de loggar sitt läsande. I läsloggen låter vi tankarna vara privata och bara för mina och elevens ögon. Eleverna använder sin läslogg vid de flesta läs/lyssnar tillfällen. Som regel skriver de i ca 10-15minuter om gången. Eftersom det är en logg, lägger vi inte ner energi på utseende eller stavning. Fokus ligger på att försöka skriva ner sina tankar. 

Läsförståelse genom diskussion

I andra klasser arbetar vi mer dynamiskt med EPA. Vid varje lyssnartillfälle får de först reflektera själva, sedan tillsammans med en parkamrat och sist lyfter vi upp klassen tankar gemensamt. När vi arbetar med EPA fokuserar vi bara på tankarna och reflektionerna. Eleverna skriver på mini-white boards utan avsikt att behålla tankarna i skrift. 

Läsförståelse med slutprodukt

Ibland har det passat bra att lägga lite mer tid på redovisandet av våra tankar och därmed även våra lässtrategier. Då har vi redovisat lässtrategierna och tankarna med en skriftlig slutprodukt, antingen som väggtavla eller i en liten bok, som vi döpt efter berättelsens titel. I det här fallet ”Spöket som försvann.” När slutprodukten ska visas upp för andra, lägger vi mer tid på utseende och skriftspråk. Vid lyssnandet skriver eleverna utkast på ca 10minuter. Utkastet får de sedan arbeta vidare med i lugn och ro utifrån vår vanliga skrivprocess.

Läsförståelse “Spöket som försvann”

Avsnitt 1 – Oväntat besök

Innan ni börjar lyssna använder ni strategin, förutspå. 

Börja med en klassrumsdiskussion utifrån första bilden. Berätta vilka författarna är och fråga om eleverna känner igen dem. Har de läst något av dem tidigare? Vilka böcker då? Vad handlar de om? Vad kan vi förvänta oss?

Läs upp ingressen och låt eleverna skriva själva under ca 10 minuter vad de tror att berättelsen kommer handla om? Vad säger titeln oss? Eleverna skriver antingen i sin loggbok, på ett utkast-papper eller på mini-white boards. 

När ni lyssnat på avsnittet, låter du eleverna komplettera sina tankar.

  • Var är Magdalenas föräldrar och pojkvän? 
  • Vilka är flickorna?
  • Varför reagerar Tuja som hon gör?

Låt eleverna skriva under 10 minuter i sina läsloggar eller utkast. Om ni arbetar med EPA kan eleverna istället berätta för sina parkamrat vad de förutspått och vad de vill komplettera med. Sedan låter du elevparen berätta för klassen om sina tankar. 

Avsnitt 2 – Till prästgården

Börja med en kort klassrumsdiskussion om det som hänt och elevernas förväntningar. Berätta att de den här gången ska lyssna och träna på strategin, skapa inre bilder. 

När ni har lyssnat på avsnittet kommer många elever vilja rita och måla sina inre bilder. Självklart ska de få göra det, men låt dem först försöka beskriva med ord. Antingen skriver de i sina loggböcker, på ett utkast eller på mini-white boards under ca 10 minuter. 

Om ni arbetar med EPA kan det vara bra att låta eleverna berätta för sin parkamrat innan hen sätter igång med sin illustration.

Avsnitt 3 – Prästfrun

Spökhistorier har nog alla lyssnat på eller läst förut. Berätta för eleverna att de efter avsnitt 3 ska göra textkopplingar till andra spökhistorier, som de läst, hört eller sett på film. De behöver inte vara lika läskiga för att kunna kopplas till berättelsen. 

När ni lyssnat på avsnittet ger du eleverna ca 10 minuter för att skriva ner textkopplingarna. Låt eleverna också göra en textkoppling till sig själv utifrån det som Magdalena säger angående spöken och människor.

”Det är med spöken som med människor De flesta är ofarliga men somliga ska man akta sig för.” Vad menar Magdalena med det? Gör en text-koppling till dig själv.

Avsnitt 4 – Kyrkogården

För att bygga upp stämningen extra mycket bör du inte låta eleverna läsa ingressen innan ni lyssnar på avsnittet. Börja lektionen med en kort klassrumsdiskussion om vad som hänt och varför Magdalena går ner i källaren fast hon inte vågar. Berätta sedan att du kommer stanna upp mitt i avsnittet, för att låta eleverna träna på att lyssna mellan raderna och göra inferenser.

Stanna efter 3,41 minuter. Låt eleverna ta några minuter att reflektera över frågeställningarna. 

  • Varför gör det ont i Magdalena? Hur vet du det?
  • Varför kan inte morfarn se henne? Vad får dig att tro det?

Lyssna klart på avsnittet. 

  • Vad vill Magdalena veta? Vad ska de döda förklara för henne?
Avsnitt 5 – Sanningen

Det här avsnittet är mycket känslosamt och väcker många tankar och funderingar. Eftersom det är sista avsnittet passar det bra att använda strategin, sammanfatta och ta ut essensen.

Låt eleverna sammanfatta berättelsen och fundera på vad författaren vill säga oss med berättelsen? Till hjälp kan ni använda er av bland annat dessa frågor. 

  • Varför var Magdalena ett spöke?
  • Varför var hon så arg på de andra spökena?
  • Vad var det som gjorde att hon fick frid?
  • Vad hände med Magdalena när hon fick frid?

”Spöket som försvann” är bara en av många fantastiska radioteatrar som funkar utmärkt för att öva läsförståelsestrategier med. Dessutom väcker de verkligen läslusten och längtan efter mer. Jag önskar er lycka till och återkommer säkert med fler bloggar i ämnet.

Bedöma elevetexter på lågstadiet – Vad och Hur?

Vad och hur ska jag tänka när jag ska bedöma och analysera elevtexter på lågstadiet? Hur ska jag coacha och sporra så att mina elever inspireras att fortsätta att skriva och utveckla sina texter? Ibland kan det vara skönt med ett bedömningsstöd, som hjälper mig att synliggöra varje unik elevs skrivutveckling. Den tidiga skrivprocessen är inte alltid så lätt. Ännu svårare kan det faktiskt vara för oss lärare att utvärdera och hjälpa eleven att gå vidare. I den här bloggen tänkte jag berätta hur jag arbetar med att bedöma tidig skrivprocess.

I Lgr 11 kap. 2.7 står det,

”Skolans mål är att varje elev,

– utvecklar ett allt större ansvar för sina studier,
– och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.”

Tyvärr tror jag att ganska många elever känner igen sig i Nalle Puh. Och varför anstränga sig om man ändå inte vet vart man ska?

Undervisning, vägledning och feedback är i stor utsträckning det viktigaste för elevers motivation och därmed deras skriftliga utveckling. Utöver detta behöver eleverna också bra och varierande skrivuppgifter och hjälpt med tydliga processer, från utkast till färdig produkt.

I min blogg skrivprocessen sport eller ett spel har jag skrivit lite om just skrivprocessen. – Hur jag stöttar mina elever och hur vi arbetar med enkla tankekartor och ”skrivrecept”, så snart eleverna kan börja producera egna texter.

Bedöma med hjälp av matris

För att underlätta och strukturera upp min bedömning av elevernas texter, använder jag mig av en enkel matris. I matrisen gör jag anteckningar eller bara ett kryss för ”uppfyllda mål”. Genom matrisen kan jag ganska lätt se vad eleven behärskar och vad hen behöver träna mer på. Till exempel kan en elev ha byggt upp sin text på ett bra sätt, men med ett innehåll som kanske inte är särskilt relevant för skrivuppgiften.

För att kunna ge eleverna en formativ bedömning har jag skapat en matris i form av ett ”bokmärke”, som jag ger eleven i samband med att hen får tillbaka sin text. Bokmärket bygger på ”two stars and a wish”.

Jag tycker att matriserna har blivit ett tydligt verktyg både för mig och eleven, som därmed får öva på sin metakognitiva förmåga. Dessutom har de varit ett fantastiskt tydligt verktyg att använda på utvecklingssamtal för att visa föräldrar, elevens språkliga utveckling.

Vad ska jag bedöma? 

I min analys och bedömning av elevtexter, oavsett om den är formativ eller summativ,  utgår jag utifrån sex perspektiv/bedömningsområden.

Sex områden att bedöma
  • kommunikation 
  • innehåll
  • textstruktur
  • språk
  • skiljetecken
  • stavning
Kommunikation

Som skribent är det viktigt att kommunicera med läsaren. Då måste texten fånga läsarens intresse. Detta kan uppnås genom att rikta in läsaren på textens syfte, helst både inledningsvis och i texten. Titel och introduktion måste både fånga intresse och informera oss om vad texten handlar om så att vi vill läsa vidare. Om läsarens intresse bibehålls och texten verkar trovärdig, kommunicerar texten bra. För att visa eleverna detta behöver jag vara extra tydlig när jag visar hur en text kommunicerar. Jag måste också hjälpa eleven att hitta sina mottagare, det vill säga läsare.

Bedöma kommunikation – Hur?

− Låt eleverna läsa elevtexter för varandra.
Det är bra om eleverna blir vana vid att läsa elevtexter högt för varandra, medan jag som lärare lyssnar. När jag lyssnar kan jag höra i vilken utsträckning texten kommunicerar med de andra eleverna. Då passa jag på att samtidigt markera stoff i texten som bidrar till bra kommunikation. När eleven har läst klart förtydligar jag för klassen vilket innehåll som bidrog till bra kommunikation.

Innehåll

Innehållet bör vara relevant och måste svara på den ”skriftliga uppgiften”. Texten ska innehålla, de beståndsdelar som frågas efter. För att lyckas med detta lär jag eleverna att använda stödord i en tankekarta eller skrivram, när de skriver.

Bedöma innehåll – Hur?

− Använd tankekarta eller skrivram
Jag erbjuder eleverna tid för att ge varandra respons på stödorden i sin tankekarta eller skrivram innan de börjar skriva. Det visar att innehållet är viktigt och hjälper inte bara eleven att få mer volym i sin text, utan eleverna kommer också ha tid att ge feedback utifrån andra bedömningsområden.

Textstruktur

Textstruktur handlar om att organisera texten – ge texten en struktur. Inledning och slut är en del av textstrukturen. Detsamma gäller stycken och tematiska förhållanden mellan olika delar. Att hantera ett tematiskt förhållande mellan och inom de olika delarna av texten är en viktig del av skrivutbildningen, men det är inte alltid den lättaste. Genom att lära eleverna styckeindelning tidigt i deras skrivutveckling lär de sig så småningom att organisera texterna i tematiska stycken som de sedan markerar grafiskt.

Textstruktur handlar också om flödet i texten − textbindning. God textbindning gör att texten flyter bättre och blir lätt att läsa. Exempel på några verb som bidrar till flödet är:

och, men, förutom, för övrigt och till exempel.

Bedöma textstruktur – Hur?

− Visa styckeindelning i tankekartan/skrivramen
Jag lär eleverna att dela upp stödorden i stycken redan i tankekartan/skrivramen. Eleverna markerar stycken genom att ringa in ord som hör ihop med olika färger. Jag påminner också eleverna om bra flödesverb och ser till att de skriver in några bland sina stödord.

Språk

Språk − språkvariation. Hur använder eleven synonymer? Hur målande och beskrivande skriver eleven? Variation i ordförrådet och i början av meningarna är en del av språkvariationen. Detsamma är användning av adjektiv och adverb.

Bedöma språk – Hur?

− Träna meningsstarter och att ”färga” texten, lyft ut bra exempel
Vi träna variation i språket genom att öva på olika meningsbyggnader som till exempel:

Vi spelade fotboll en hel del. / På fritiden spelade vi fotboll. / Som vanligt spelade vi fotboll på fritiden. / Spela fotboll var vad vi gjorde på vår fritid.

Sedan lyft vi ut meningar från elevtexter och låt eleverna göra nya meningar med samma innehåll. Vi diskutera skillnader och likheter. Eleven vars mening har lyfts ut, kan sedan välja vilken mening hen vill ha i sin text.

Förutom meningsstarter behöver eleverna också öva på att använda adjektiv och adverb.

Först visar jag exempel som: Hunden Jackie jagade katten. / Den stora ruffiga hunden Jackie smög tyst efter den lilla vita katten.

Sedan lyfter vi ut meningar från elevernas texter och låter eleverna ”färga” meningarna med adjektiv och adverb tillsammans. Vi diskutera skillnader och likheter. Den elev vars mening har lyfts ut, väljer sedan vilken mening hen vill ha i sin text.

Även det här bedömningsområdet kan utvecklas genom kamratrespons redan på stödorden i tankekartan/skrivramen. Därför påminner jag eleverna om att hjälpa varandra att ”färga” texten genom att lägga till adjektiv och adverb. De påminns också om att försöka byta ut ord som upprepas till synonymer. Ibland finns synonymerna redan i elevernas egna ordförråd eller så får de träna på att använda hjälpmedel som till exempel synonymordlistor i tryckt format eller på nätet.

Skiljetecken

De första skiljetecknen som eleverna förväntas behärska är punkt, komma, utrops- och frågetecken. Vid analys av elevens användning av skiljetecken är det extra viktigt att utgå från elevens förmågor, förkunskaper och tidigare träning.

Bedöma skiljetecken – Hur?

− Lek med meningar ur exempeltexter
Jag uppmärksammar eleverna på olika skiljetecken och hur de påverkar en text genom att leka med texter som saknar skiljetecken. Jag använd exempeltexter som inte är elevernas. Tar ut meningar eller stycken där jag tar bort alla skiljetecken. Sedan läser jag högt och visa hur det låter utan dessa tecken. Därefter får eleverna sätta ut de skiljetecken som saknas för att sedan läsa upp texten. Anledningen till att jag inte använder elevtexter när vi tränar skiljetecken är att det minskar risken att någon känner sig förlöjligad. I de andra bedömningsområdena har övningarna gått ut på att lyfta goda exempel och göra texten ännu bättre. Men i det här fallet roar vi oss på textens bekostnad, vilket kan vara känsligt.

Stavning

Det är de ljudenliga orden som vi förväntar oss att eleverna lär sig stava korrekt först. Sedan kommer de mest använda högfrekventa orden, vanliga ljudstridiga ord och därefter de mer komplexa orden. Stor bokstav vid namn och efter skiljetecken brukar vi också förvänta oss i tidig stavningsförmåga.

När jag analyserar elevtexter kontrollerar jag om ett felstavat ord är ett ”engångsfel” eller ett fel som upprepas. Om ett fel vid dubbelkonsonant uppstår endast vid något tillfälle i texten, är det ett typiskt ”engångsfel” som eleven lätt kan korrigera. Men om eleven mer eller mindre konsekvent missar dubbelkonsonanter är det något jag måste jobba specifikt med.

Elever behöver träna stavning även utanför textskrivandet. Det räcker inte med att bara korrigera stavningen i en text. Det kan till och med vara kontraproduktivt. En elev som måste koncentrera sig på stavningen och känner sig osäker,  kan missa andra viktiga textkomponenter som innehåll och kommunikation.

Elever lär sig stava på olika sätt. Vissa elever lär sig hur ord stavas genom att bara träna ordbilder medan andra behöver haka upp stavningen på regler och ljudkombinationer för att bli bra på att stava. Dessa elever behöver lära sig och förstå stavningsregler och få tid att träna på att skriva ord. Eftersom jag själv tillhör den senare varianten av skribent, värnar jag extra för dessa elever. Därför är jag extra stolt över att få vara med och utveckla just läromedel med lustfyllda språkövningar.

Bedöma stavning – Hur?

– Särskilj engångsfel och behov av undervisning
För att hjälpa eleven börjar jag med att särskilja vad som är engångsfel och vilka stavningsregler jag behöver undervisa om. Jag gör två olika markeringar vid analysen av elevtexten. Jag markerar de ord som eleven ska korrigera inför sin renskrivning av texten med en färg och med en annan markerar jag för mig själv, vad jag behöver ge eleven mer stöd i.

Efter att eleven har varit sin egen sekreterare och renskrivit sin text. Får eleven sitt bokmärke med “two stars and a wish”. Bokmärket har visat sig riktigt uppskattat. Något som eleverna med stolthet visar sina föräldrar på till exempel utvecklingssamtalet. 

 

Knäcka läskoden på 10 timmar – går det?

Att knäcka läskoden är bland det häftigaste vi människor kan uppleva. Den som knäcker läskoden kliver in i en ny värld som aldrig blir den gamla lik. Men det är samtidigt människans första riktigt stora utmaning, som kräver mer än bara naturlig utveckling. Utmaningen kräver förkunskaper, förutsättningar och en stor del djävlar anamma. Se bara hur Valter kämpar i filmen Valters resa.

I min blogg 5 steg- När bokstäverna känns som rena rama grekiskan berättar jag om hur jag på traditionellt sätt övar med mina elever för att hjälpa dem att knäcka läskoden. I den här bloggen tänkte jag berätta, om mina planer på att utöka läskodararenan i både tid och rum. 

På min skola har jag fått i uppdrag att stötta och inspirera fritids och förskolan i deras språkutvecklande arbete. Förutom att inspirera pedagogerna till att bli läsande förebilder, se bloggen Läsande förebilder på skoltid – Ett läsande fritids, är min tanke att nyttja barns driv och önskan att få använda lärplattor.

Det finns mängder av pedagogiska spel som tränar barns fonologiska medvetenhet och läsutveckling. Tyvärr har jag inte hittat så många favoriter som jag önskar. Som tur är fortsätter utvecklingen i stormsteg. Och nu kanske jag har hittat en…

App som knäcker läskoden på ca 10 timmar

Jag kommer koncentrera mig på bara ett spel, en app för både android och iOS. En app som inte bara säger sig hjälpa barnen att knäcka läskoden på 10 timmar, utan också bygger på spelglädje. (Något som jag saknat i andra appar jag använt.) Det som mer får mig att fastna för just den här produkten, är att spelet samtidigt genererar information till mig som vuxen. Data om vad barnet har övat på och vad hen har lärt sig. Precis som appen jag själv planerar att utveckla. 😉

Som sig bör, med ett spel som går ut på att knäcka läskoden, kommer det vara 4-5 åringarna på förskolan och eleverna i F-1 som är utvalda till detta språkutvecklande projekt. Men även vi i spec. kommer använda spelet tillsammans med äldre elever, som behöver få en nystart i sin läsutveckling. Det här ska bli riktigt spännande!

Hur? – inspirera pedagogerna

Till att börja med måste jag få med mig mina kolleger i projektet. För att inspirera pedagogerna kommer börja med ha en workshop, om hur det går till att knäcka läskoden och hur spelet fungerar. Vi kommer diskutera varför, när och hur arbetet kan se ut i praktiken. Frågan, varför förskole- och fritidsbarn ska använda en app som går ut på att knäcka läskoden, är riktigt relevant. Och här går kanske våra åsikter isär. Men på vår skola har frågan några enkla svar,

  1. Rektor har beslutat att hennes elever ska ligga bland de främsta läsarna i kommunen. 
  2. Därmed ställs krav på all personal bland de yngre barnen (även förskola och fritids) att skapa förutsättningar och förförståelse inför kommande läsutveckling.
  3. Det är genom lek och samspel som dessa förkunskaper skapas och förstärks, spelet kan vara ett komplement till övrig verksamhet.
  4. Barn har en stor önskan att använda lärplattor på förskola och fritids, därför behövs plattor med lekfullt pedagogiskt innehåll. 

Under projektets gång kommer jag att finnas med som spindeln i nätet. Jag kommer stötta pedagogerna i deras tankar och funderingar, hjälpa dem att planera in arbetsstunder mm. Men framför allt kommer jag att försöka tillbringa tid med barn och elever när de använder appen. Lyssna på deras tankar under spelets gång och följa deras språkutvecklande resa. När de spelar för att knäcka läskoden, knäcker ju jag koden till deras fortsatta läsutveckling. 

Varför? – komplement till annan lästräning

Jag startar det här projektet som ett komplement till traditionell lästräning. I min blogg Från BETT till SETT – jag blir salig på min egen tro  skriver jag om att den digitala utvecklingen är här för att stanna. Och den behövs bakas in i elevernas vardag på ett positivt lärande sätt. Jag berättar hur jag försöker möta eleverna på deras planhalva, stötta dem där och hjälpa dem att prioritera rätt. 

Dessutom ser jag en stor potential i all data som levereras till mig, om barnens språkliga utveckling. Datan är enormt värdefull för mitt och mina kollegers fortsatta språkutvecklande arbete med eleverna på skolan. Tack vare den kommer vi kunna se vilka barn som behöver längre tid på sig och vilka som trots speltid inte kommer vidare. Vi kommer kunna stå med full beredskap när de barnen börjar skolan. Tänk vilken vinst om de här eleverna slipper gå hela årskurs 1 innan de upptäcks! 

På köpet kanske fler barn kommer knäcka läskoden utan större ansträngning. Vi kan då koncentrera oss på elevernas läsglädje och fortsatta läsutveckling. Något som tar långt fler timmar än 10, närmare bestämt, si så där 5000 timmar.

Går det att Knäcka läskoden på 10 timmar?

Nja eller varför inte! Forskning visar att det tar upp till 6 månader för ett svenskt barn att knäcka läskoden, förutsatt att hen har ”rätt” förkunskaper och förutsättningar. 15 minuter om dagen lever kvar sedan 70-talet och erfarenheten säger mig att det är ganska lagom ansträngningstid. Så 15 minuters lästräning, 4-5 gånger i veckan, blir ca 1 timme/vecka. Elever med goda förkunskaper och förutsättningar klarar det oftast under hösterminen i ettan, dvs på 3 månader, vilket är ca 10 timmar. De nya frågorna som ska bli spännande att få svar på är, 

Kommer barnen knäcka koden med hjälp av spelet?
Kommer 10 timmar “gå fortare”, när barnet spelar för att knäcka läskoden? 

Valet på lågstadiet – vem, vad, vilket

Vi närmar oss valet med stormsteg. Knappt har terminen börjat, så är det dags att gå till valurnorna. Under mina år som skolförälder har jag hunnit med tre val. Varje gång har jag förvånats över hur lite skolan har tagit tillfället i akt och arbetat med valet när barnen gått på lågstadiet. Varför? Har maken förvånat och irriterat frågat mig. Vilket jag såklart inte har kunnat svara på. Kanske pedagogerna har tyckt att eleverna är för små? eller så har de inte hunnit planera, vetat var de ska göra eller på vilken nivå de ska lägga ribban? Med förhoppning om att våra elever på lågstadiet ska känna delaktighet i detta viktiga val, tänkte jag ge tips på ett lektionsupplägg, kring valet som passar våra yngsta elever. 

Varför arbeta med valet på lågstadiet?

Jo, jag tror att det är viktigare än någonsin, att även yngre elever förstår vad som försegår i samhället runt om kring dem. Jag tror att vi genom att få barnen intresserad som små, förhoppningsvis kan undvika känslan av hopplöshet och utanförskap senare i livet. Vår demokrati bygger på våra medmänniskors drivkraft att vara delaktiga, förändra och förverkliga. Jag tror inte att barnen på lågstadiet är för små för att förstå. Jag tror snarare att de är klokare än många tror, och barns nyfikenhet och förståelse bygger på igenkänning och känslan av delaktighet. Därför är det viktigt att arbeta med valet även på lågstadiet.

Politik – Om valet

Lek, film och diskussioner är givna pedagogiska knep i svensk skolkultur. Så inledningsvis föreslår jag att arbetet sätts igång med filmtime. UR har en fantastisk serie, med 4 minuters långa tecknade filmer, om hur Sverige fungerar Så funkar Sverige. Missa inte den! Med lite hjälp och handledning från oss pedagoger, så fungerar serien även bra för de yngsta skolbarnen, Varje avsnitt avslutas med en öppen fråga, som eleverna kan diskutera och svara på tillsammans. Syftet med att titta på -Så funkar Sverige och diskutera de öppna frågorna är, att även yngre elever får lagom dos fakta serverat och därmed möjlighet att förstå vikten av demokrati och hur valet går till.

Börja lektionen med att titta på avsnittet, – Politik. Ge eleverna lite förförståelse innan genom att kort förklara begreppen, demokrati, medborgare, riksdag, regering, lansting, kommun.

När ni har sett filmen kan ni diskutera, varför man måste vara 18 år för att få rösta. Fråga om de tycker att man behöver vara 18 år och varför de tycker som de gör. Därefter är det mycket troligt att eleverna kommer vilja se fler avsnitt. I så fall föreslår jag avsnittet om – demokrati. För självklart ska vi ha lite elevdemokrati och låta dem titta på ett fler avsnitt!

UR – Så funkar Sverige

Lek – vem/vad/vilket i valet

Den här leken är uppdelad i 4 delar, -sortera i grupp, hitta varandra, para ihop och egen partitavla. Syftet är att eleverna lär sig känna igen de vanligaste partierna, logga och ledare. Samtidigt tränar de på att samarbeta och andra demokratiprocesser.

Sortera i grupp

Printa ut eller hämta valprogram, så att du har många loggor, partinamn och bilder på partiledarna. Klipp ut och särskilj bilder från partinamn. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Ge grupperna en hög med bilder och namn. Låt eleverna sortera. Styr inte hur sorteringen ska gå till, utan låt eleverna göra på det sätt som passar gruppen bäst.

När alla grupper anser sig klara, får de berätta för varandra hur de har sorterat och sina tankar bakom sorteringen. Under elevernas förklaringar, upprepar du och förtydligar partinamn och partiledare. Diskutera också vilka som hör i hop.

Hitta varandra

Säg till eleverna att blunda. Dela ut logga och partinamn, så att alla elever får varsin lapp. Säg att lappen är hemlig och att eleverna ska sprida ut sig i rummet. Låt sedan eleverna går runt i klassrummet och försöka hitta sin ”partikamrat”. Påminn dem om att göra detta lugnt och att hjälpa kompisar som inte riktigt vet vilken ”partikamrat” som hen tillhör. 

När alla har parat i hop sig, får de berätta vilket parti de har och vilken logga de har. 

Gör om leken en gång till, så att eleverna får möjlighet att befästa sina kunskaper. 

Para ihop

Låt eleverna sätta sig i sina grupper igen. Den här gången ska eleverna sortera och para ihop partier, logga och partiledare. Låt varje grupp berätta redovisa hur de har parat ihop. 

Skriv och rita på tavlan så att alla kan se ”rätt” uppdelning. 

Egen partitavla

När alla grupper har redovisat och ”rätt” uppdelning finns på tavlan är det dags för eleverna att göra en egen partitavla. De elever som vill, skriver och ritar, de som vill använda förtryckta bilder gör ett collage om våra partier. Sätt upp elevernas partitavlor på väggen och gör en utställning. 

Det kanske inte är livsviktigt för barnen på lågstadiet att veta vad alla partiledare heter, men varför inte? Jag vet att de har förmågan att med hjälp av bildminne och lek, lära sig de olika partisymbolerna, partiledare och partier. Kan de lära sig namn och fakta på Pokemon, dinosaurier och alla spelare i fotboll VM 2018 (som sonen terroriserat oss med hela sommaren) så kan de nog lära sig lite om våra vanligaste partier. 😉

Befäst kunskapen med lek

Befäst elevernas kunskaper med att leka leken “Hitta varandra” flera gånger. Eftersom ni nu har gått igenom parti, logga och partiledare, kan de leta efter 3 partikamrater under leken. Vill ni utveckla leken och göra den lite svårare, skapar ni en fjärde grupp med partiledarnas namn.

“Barn är nyfikna och vill förstå vad bilderna på gubbarna och tanterna som omger dem just nu betyder. Vi kan ge dem den förståelsen och delaktigheten. Och förhoppningsvis kan vi bidra till att eleverna besparas känslan av hopplöshet och utanförskap senare i livet.
– Det är viktigt för vår demokrati!”

 

 

Sommarens läsutmaning, Varsågod!

Ingen sommar utan läsutmaning. Det har länge varit min devis och så även i år. Ibland får jag ris för att jag trycker så hårt på vikten av att läsa och lyssna på böcker. Argument som, Varför ska inte barnen få vila från skolan? Ska de aldrig få ledigt? Nu har mitt barn kämpat i ett helt år, tycker du inte att hen är värd att få slippa läsa på lovet? är tyvärr inte ovanliga.

Men oftast får jag ros! För vi är många som ser värdet i det skrivna orden och som ser att bästa vapnet mot fattigdom och utanförskap är kunskap. Som ser att framtiden bygger på kommunikation. Och att förmågan att kommunicera kommer vara avgörande för våra barns framtida val. Vi är också många som följer forskning om barns språkutveckling och vilka parametrar som spelar stor roll för barnens framtid. Läsning och framförallt lustläsningen, viljan och längtan efter att få ta del av det skrivna språket är just en av dessa grundläggande parametrar.

Många föräldrar kommer också till mig och ber om hjälp. För skolan är oftast viktigare än vi ibland tror, även när det gäller frågeställningar hemma. Utmanar och uppmuntrar lärarna eleverna att läsa under sommaren, så väger det tyngre än när tjatmamma och tjatpappa ber sitt barn att läsa. Därför hoppas jag innerligt att så många skolor som möjligt uppmuntrar sina elever att läsa under sommarlovet. Och som inspiration tänkte jag berätta om årets sommarutmaning i den här bloggen.

I år har jag fått med mig hela skolan! Vi är visserligen en liten skola med ca 200 elever. Men ändå, det är jättekul att rektor och personal är med!

I år utmanas alla elever och pedagoger på Grantomta Montessori att träna sin LÄSMUSKEL under sommarlovet! Till hösten kommer det sedan att utses vinnare i tre olika kategorier. 

  • De elever som läst mer än oss pedagoger. 
  • De klasser som har tränat läsmuskeln mest. 
  • Den skolan i Sverige som läst flest böcker under sommaren. I sista kategorin tävlar vi nationellt genom ”jagharläst.se“.

Eftersom forskning visar att det är minst lika viktigt att lyssna på böcker som att läsa själv, räknas även allt som föräldrar läser för sitt barn och talböcker in. Vi pedagoger kommer också räkna in det vi läser högt för våra egna barn.

Hur går läsutmaningen till?

På måndag och tisdag kommer jag att gå runt i alla klasser och berätta om utmaningen. Alla elever kommer också att få med sig ett läsbingo och inloggningen till ”jagharläst.se” hem. Läsbingot är till för att göra läsningen lite mer lustfylld och strukturerar upp antalet lästillfällen. Genom att kryssa i på Läsbingot ser eleven hur mycket hen har läst och föräldrarna har samtidigt möjlighet att lägga upp delmål med små belöningar. Allt för att öka elevens motivation! 25 gånger är färre än varannan dag och vår förhoppning är så klart att eleverna kommer läsa mer och oftare. Därför finns läsbingot att ladda ner på SchoolSoft under sommaren. 

Eftersom vi också vill vara del av den fantastiska nationella tävlingen från LegiLexi. Så skickar vi även med inlogg och information om deras lästävling www.jagharläst.se. Tack vare deras tävling kommer lärarna få trevliga elektroniska vykort från sina elever och därmed koll på vad och hur mycket de läser. Vi på skolan kommer också kunna använda deras uppgifter angående antal sidor, när vi ska utse vinnarna som läst mer än pedagogerna.

 

För att säkerställa att så många som möjligt är med, får även föräldrar ett brev hem om utmaningen och vad de kan göra för att stötta sitt barn. Rektorn kommer självklart också att ta upp detta i sitt sommartal på skolavslutningen!

Vad kan föräldrarna göra för sitt barns läsutmaning?

För att lyckas och orka läsa behöver eleverna sina föräldrar som läscoacher under sommaren. Därför uppmanar vi alla föräldrar att uppmuntra sitt barn att läsa/lyssna, läsa/lyssna och läsa/lyssna lite till… Och ber dem passa på att läsa/lyssna tillsammans! Passa på när de vilar mellan bad och sport, passa på i hängmattan eller på balkongen, passa på att krypa upp i soffan när det regnar ute eller göm er från solen under parasollet. Passa på att utforska nya världar, galaxer, länder och historiska öden. Vi vågar helt enkelt lova dem att de inte kommer ångra sig! 

Hoppas att jag inspirerat er till att ni också utmanar era elever. Om så önskas går det fin fint att kopiera idén rakt av. Jag har lagt vårt föräldrabrev och läsutmaningen i slutet av bloggen. Det Hhär är vår sommarutmaning. Om du fortfarande är tveksam till varför  jag och mina kolleger tycker att det är så viktigt med läsutmaning på sommarlovet så är du välkommen att läsa vidare här.

http://lrbloggar.se/mariabjorsell/vinnare-eller-forlorare-sommarlovet/

Önskar alla en god läslust och njut av läsandet i sommar!

 

Ladda ner vårt föräldrabrev för läsutmaning 2018

Ladda ner vår läsutmaning 2018

Skrivprocessen – en sport eller ett spel

Skrivprocess, att skriva är tufft och kräver mer än bara skrivkunskap. Som elev behöver du förstå och behärska olika texttyper. Du behöver förstå vem som är din mottagare, vad texten ska användas till och vad som gör en text bra. Framförallt behöver eleven förstå att det är en process att skriva. En process som ställer krav på dig som skriver. För att förtydliga detta och inspirera mina elever brukar jag likna skrivprocessen med en sport eller ett spel. I den här bloggen tänkte jag berätta lite mer om min liknelse. (Jag har skrivit med eleven som mottagare och läsare, så det är bara för dig att copy/past om intresse finns.)

Skrivprocessen en sport

Precis som i sport och spel består skrivprocessen av fyra steg, en plan (varför?), ram (hur? regler och förutsättningar), processen (själva spelandet och utförandet av sporten) och sist men inte minst målgång (resultatet eller slutprodukt). Och precis som i sport och spel är det övning som ger färdighet. Färdigheter som ger resultat och som gör oss nöjda. 

Plan – Vad har jag för plan med min text?

För att lyckas med att skriva en text, behöver du ha en plan. Först måste du veta vad du ska skriva om. Kanske behöver du samla idéer och kunskaper innan du kan börjar skriva? Kanske behöver du skriva ner ord du ska använda i texten? Vad du inte får glömma in din plan är, Vem ska läsa min text? För vem skriver jag?

Ram- Vilka ramar, inspiration finns?

Inspirationskällor finns överallt, bilder, texter, någons tankar eller en film. Det gäller bara att hitta dem och strukturerar upp dem. Ett tomt papper kan vara jättesvårt att starta upp med. Ett tips är därför  att använda någon sorts skrivram som en del av planeringen. Skrivramen kan hjälpa dig att hitta struktur i  innehållet. Den kan också hjälpa dig att bygga ut och upp din text.

Process – Skriv ett eller flera utkast och låt någon komma med feed back.

Att skriva texter är en process. Det gör att du kommer vilja ändra på texten under tiden som du skriver. Därför är det bra att ha en skrivpartner eller vuxen som kan hjälpa dig i din skrivprocess. När du har skrivit ett utkast är det alltid bra att läsa texten högt, antingen för dig själv eller någon annan. Finns det något du borde byta ut? Har du svarat på frågan? Har du byggt upp din text på ett bra sätt? Har du kommit ihåg att använda stycken? Har du varierat dina ord och början på dina meningar? Finns det något annat du borde ha tänkt på? Dessa frågor kan vaar svåra att själv svara på. Så tveka inte att ta hjälp av din lärare eller en kamrat.

Målgång – Skriv klart slutprodukten

Slutligen ska du vara din egen sekreterare. Antingen skriver du rent texten på papper eller så fixar du till din text online. Nu ska du kontrollera om de flesta ord är rätt stavade och om du har kommit ihåg att använda rätt in skiljetecken. Som i alla sporter behövs en bra tränare. Här är din lärare din bästa coach. Hen kommer berätta vad du ska leta efter och hur du ska göra för att få din text fulländad, – Nå målgång och ditt bästa resultat!