5 steg – När bokstäverna känns som rena rama grekiskan

När bokstäverna är rena rama grekiskan och huvudet snurrar för fullt, då är det inte lätt att vara 7 år och på sitt första skolår. I den här bloggen tänkte jag berätta om mina 5 steg för de elever som inte knäcker läskoden när klasskamraterna gör det.

För elever med grundläggande fonologisk medvetenhet och viss bokstavskännedom tar det upp till 6 månader att knäcka läskoden. De flesta elever i åk 1 lär sig därför att läsa runt jullovet. Processen startar så fort pedagoger och föräldrar böjar träna medvetet med barnen. Men gissningsvis finns det en handfull elever i varje klass som det inte går lika lätt för. Orsakerna till svårigheterna är lika många som eleverna är unika och vägen till läsning lika så. Men det är de här eleverna som jag koncentrerar mig på och som jag utvecklat mina 5 steg för.

I den bästa av världar skulle jag ge eleverna intensivträning på 40 min/dag under 12 veckor. Något som Ulrika Wolffs, professor i pedagogik och läsforskare vid Göteborgs universitet, forskning visar ger bra resultat. Men jag lever inte i den bästa av världar och får plocka russinen ur kakan, trolla med knäna och förlita mig på andra vuxna i elevernas närhet. Tack vare dessa vuxna, dvs elevernas föräldrar så lyckas hen också göra framsteg.

Arbetsätt i fem steg

Arbetssättet är indelat i 5 steg. Alla elever startar lika i steg 1, men utifrån egen utveckling och framsteg avancerat de till nya steg. I steg 1 till 3 arbetar eleverna i grupp om 4-5 elever. I steg 4-5 intensivläser eleverna ensamma med mig och med stöd från hemmet. Intensivträning tillsammans med hemmet förutsätter att föräldrar är med och ser sin vikt i frågan. Jag har därför möten med de föräldrar vars barn är mogna för steg 4. Elever som intensivläser hemma får en “lästränarbok”, där jag skriver in övningar och utveckling. I “lästränarboken” finns en “skattkarta” där eleven sätter ett kryss varje gång hen läser. Det är ett bra sätt för alla parter att se hur intensivt hen arbetar och i slutändan väntar en belöning för en hårt kämpande läsare.

Steg 1 – Bokstavskännedom och fonologisk medvetenhet.

Målet är att öka den fonologiska medvetenheten, lära sig höra att ord består av ljud och att ljuden representeras av bokstäver. Som material använder jag “bokstavspåsar” dvs påsar med små saker som alla innehåller ett visst bokstavsljud. En påse per bokstav. Genom lekfulla övningar lyssnar eleverna på bokstavsljud, övar på att utskilja antalet bokstavsljud och var i ordet bokstavsljudet finns.

Steg 2 – Bokstavskännedom och bokstavsljud

Målet är att lära sig några vanliga bokstäver, deras bokstavsljud och skapa egna ord. Både steg 1 och 2 pågår under flera lektioner. Som material använder vi bokstavsmagneter, eftersom de är stabila även utan magnettavla och med. Beroende på hur mycket eleverna behöver nöta finns stenciler med bilder, korsord, rebusar med mera på de ord som bildas med hjälp av bokstäverna.

Första lektionen får eleverna A, S, O, L att laborera med. Jag delar ut en bokstav i taget. Eleverna får säga namnet på ljuden och några ord som innehåller bokstaven. När alla bokstäver är utdelade, får de lägga egna ord som kamraterna ska läsa. Det gör inget om det blir ett nonsensord. Då övar vi på hur man säger bokstavskombinationerna. Vi laborerar med bokstäverna och orden och analyserar vad som händer när man tex. byter ut O mot A i SOL. Vad som händer om man tar bort S från SOLA osv. När vi gjort detta en stund och eleverna har kommit på alla ord som går att bilda. Skriver de av orden på whiteboardtavlan och mini whiteboards. (Här passar jag på att även öva penngrepp och formandet av gemena bokstäver.)

Under lektion 2 utökas antalet bokstäver med M, I och R. Även den här gången delar jag ut en bokstav i taget och börjar med att repetera föregående bokstäver. Nu kan eleverna skapa betydligt fler ord som kamraterna ska försöka läsa. Under de här lekarna har jag upptäkt både de elever som läser från båda hållen (…en konst att kunna läsa baklänges, men tufft om man inte kommer ihåg vilket håll som är rätt) och de elever vars bokstäver hoppar och byter plats. Jag noterar detta inför kommande utredningar, för vem vet. Det kanske finns några dyslektiker i grupperna?

Det är väldigt individuellt hur många lektioner eleverna behöver lägga på de här övningarna. Stenciler och orddominon finns som komplement för de som behöver nöta länge. Och nya bokstäver finns för de som vill avancera.

Steg 3 – Se mönster i ord

Målet är att se mönster i ord och knäcka läskoden. Vad händer egentligen med ordet -ATT om jag lägger till K i början? Eller H, M R osv. Ska man ljuda varje gång? Den här övningen ger eleverna möjlighet att se mönster i ord. De lär sig att vissa bokstavskombinationer låter lika varje gång och de därför inte behöver ljuda allt. Vissa elever tycker att det här är enkelt och då får de andra kombinationer att laborera med. Andra elever har behövt flera lektionstillfällen för att förstå sambanden. Som lärare ser jag väldigt snabbt vilka elever som inte kan se dessa mönster, vilket är en viktig slutsats att ta med till hens matematikundervisning.

Steg 4 – Fler bokstäver och läsa korta ord

Målet är att lära sig högfrekventa ord utantill och få upp läsflytet. I steg 4 koncentrera jag mig på våra vanligaste ord och de bokstäver som eleven fortfarande är osäkra på. Vi arbetar både med bokstavsmagneter, där eleverna själva bygger ord och ordkort. Ordkorten har ord och bild på varsin sida och varierar i svårighetsgrad. De elever som läser hemma har fått en “lästränarbok” där jag skriver vilka bokstäver och ord vi har övat på och berättar hur de ska öva hemma. Orden finns också på post-it lappar så att eleven ska kunna öva några stycken i taget och på oväntade ställen som,

  • läs ett ord innan maten.
  • läs de fyra orden som täcker I-paden.
  • läs de tre orden som sitter på badrumsspegeln.

Nu träffar jag eleven individuellt en kort stund (ca 15 minuter effektiv tid) 2 gånger i veckan. Vi bygger ord och läser från ordkorten, så att de ord som eleven får med sig hem är välkända.

Steg 5 – läsa enkla böcker

Målet är att få upp läsflyt och träna läsförståelse. När eleven har knäckt läskoden, plockar jag fram skolans enklaste böcker. Äntligen känner sig hen som en riktig läsare. Nu rider vi på denna positiva våg för att träna läsflyt och läsförståelse. Vi fortsätter att träffas i ca 15 minuter, 2 gånger i veckan. Eleven läser i sin bok. Vi plockar ut 5-10 ord som jag skriver på post-it lappar. Vi tränar lite extra på dessa ord. De ska var “de oväntade orden” som hen sen ska läsa på oväntade platser hemma. “Lästränarboken”, boken och post-it lapparna går mellan skolan och hemmet. Eleven ser sin utveckling på “skattkartan” och genom de böcker hen läser.

Min förhoppning är att elever och föräldrar ska fortsätta läsa på liknande sätt även när vi avslutat vår intensivperiod. Jag kommer inte alltid finnas där som coach, min tid på Orminge skola går mot sitt slut.

Hoppas, hoppas att vi startat en god vana som håller i sig! ❤️

Lyssnarglädje ger läsförståelse som ger läsglädje

Lyssnarglädje, Läsglädje och läsförståelse är mitt signum och genomsyrar det mesta av mitt liv – min fritid, mitt föräldraskap och såklart mitt yrkesliv, både som egenföretagare och lärare. I den här bloggen tänkte jag berätta om hur jag arbetar med min hjärtefråga – Lyssnarglädje, Läsglädje och Läsförståelse!

Läsglädje – en social hävstång

Sedan PISA-chocken 2013 har vi i skolan arbetat aktivt med läsförståelse, vilket också har gett resultat. Kanske med hjälp av, En läsande klass och deras fantastiskt bra och konkreta material. Men jag tror inte att vi är hemma förrän vi också lyckas arbeta med läsglädje på samma sätt. Vi har lyckats höja våra resultat i läsförståelse, nu är det dags att höja läsglädjen.

Att en god läsförmåga och tillgång till böcker är en förutsättning om vi ska kunna överbygga de klyftor som PISA (2015) och PIRLS (2016) pekar på är inget nytt. Rapporterna visar att föräldrars studievanor har allt större betydelse för elevernas resultat. Samtidigt redovisar andra studier att elevers läsvanor och läslust har större betydelse för studieresultaten än föräldrars socioekonomiska status. Detta förstärks av slutsatsen i OECD-studien Reading for Change (2002) som visar att lustläsning är en effektiv social hävstång. Även andra forskningsresultat som Clark & Akermans studie Social inclusion and reading: an exploration (2006) drar slutsatsen att lustläsning för med sig flera sociala och utbildningsmässiga fördelar. Det finns alltså starka argument för att skapa med lyssnar- och läsglädje i förskola, skola och på fritidshem.

Lyssnarglädje ⇔ läsförståelse ⇔ läsglädje

Under mina 20 år som lärare har jag arbetat med elever från 6-års till åk 6. Oavsett ålder på mina elever så har jag i stort sätt gjort detsamma – utgått ifrån lyssnarglädje för att skapa läsglädje och läsförståelse.

För att skapa lyssnarglädje måste jag skapa förutsättningar för aktivt lyssnande. Jag behöver hjälpa eleverna att koncentrera sig på att bara lyssna och processa det de hör. Jag måste ge mina elever verktyg och förutsättningar för att kunna lyssna aktivt. Verktygen är desamma som aktiva läsare med god läsförståelse använder. Förutsättningarna skapar jag i klassrumsklimatet. Övar gör vi så fort vi får tillfälle.

Faktaorienterad lyssnarglädje

Vi använder faktatexter för att både öva att lyssna aktivt och skapa lyssnarglädje. Lyssnarglädjen beror kanske mest på intresse, men även det man inte tror är intressant kan bli spännande beroende på förståelse och upplevelse. När vi använder oss av lässtrategier och jag visar och modellerar mina tankesätt, kan även den som inte är en god läsare hänga med och förstå texten. När vi läser faktatexter alternerar vi mellan, att jag läser högt, frivilliga läser texten högt, alla läser en bit var, parläsning och egen läsning/eget lyssnande. De olika sätten att läsa faktatexter på har sina olika fördelar. Gissningsvis är lyssnarglädjen som störst när jag läser texten, men det är såklart viktigt att träna att sätt.

Skönlitterär lyssnarglädje:

Att få en njutningsfull läsupplevelse varje dag är ett av mina egna mål. Därför finns det alltid en stund avsatt för detta varje dag. Antingen läser jag högt, berättar en spökhistoria eller sägen, eller så lyssnar vi på radioteater eller ljudbok. Under dessa lyssnarstunder tränar eleverna på att lyssna aktivt. De uppmanas att slappna av, sjunka in i det de hör och använda sig av olika strategier. Ibland får de en given strategi som de ska fokusera extra på, ibland får de bestämma själva vilken strategi de tänker fokusera på. Ibland lämnar vi strategierna åt sitt öde och använder den som passar bäst för stunden. Efter dessa lyssnarupplevelser brukar vi reflektera kort över våra upplevelser. Då använder vi oss ofta av loggböcker, där vi skriver ner våra reflektioner. Hur jag arbetare med loggböcker och andra läsfrämjande insatser har jag skrivit i min blogg, Svenskämnet – bästa kompis med alla ämnen.

Förutsättningar

För att skapa rätt förutsättningar för aktivt lyssnande, arbetar vi med lyssnarövningar, liknande de som beskrivs i bornholmsmodellen. Lyssna efter ljud, gissa ljud och analysera ljud. Jag tror att det är viktigare än någonsin att lära barn och unga att lyssna aktivt. Lyssna utan att samtidigt använda andra stimuli och intryck.

Jag försöker därför undvika annan distraktion. När eleverna lyssnar på högläsning, radioteater mm. förbjuder jag ritböcker, “frisörsalonger och tornbyggande” eller liknande. Jag uppmannar eleverna att slappna av och bara lyssna. Självklart är uppmaningarna och reglerna lika unika som mina elever. Men större delen av klassen kan och bör klara av att bara lyssna, utan annat stimuli. Om så, för att faktiskt ta hänsyn till de elever som är intryckskänsliga.

Verktyg för lyssnarglädje

En aktiv lyssnare använder läsförståelsestrategier för att förstå och känna lyssnarglädje. Därför använder jag mig av dem i alla ämnen och vid alla tillfällen. Med de yngre eleverna använder jag mig av karaktärerna Bokkamraterna för att symbolisera och visa strategierna. Med de äldre barnen växlar jag mellan Läsfixarna och själva strategin. Oavsett ämne är strategierna fantastiska verktyg.

Förutspå

Inför nya böcker, ämnesområden eller faktatexter skapar vi nyfikenhet och förförståelse genom att titta på framsidan, bilder och rubriker. Vi pratar om vad vi vet och vad vi tror oss veta. Vi ställer frågor och hypoteser, som vi ska försöka hitta svaren på i texten.

Stanna upp vid oklarheter och svåra ord

I alla texter som vi möter i skolan, möter eleverna ord, begrepp och uttryck som inte alltid är självklara. För att göra dem medvetna om vikten av begreppsförståelse och för att lära dem strategier passar jag på att berätta hur jag som aktiv läsare tänker vid dessa tillfällen.

Återberätta och ta ut essensen ur en text

Det här är en mycket viktig strategi vid faktaläsning. Men även skönlitterära texter har budskap. Dessutom är förmågan att kunna återberätta en förutsättning för att kunna skapa egna texter.

 

Reflektera över inre bilder

Genom att prata och reflektera över inre bilder blir texten mer begriplig. Upplevelsen och förståelsen förstärks när vi delger varandra våra bilder och när elever får rita egna bilder till en faktatext. Diskussioner som kan uppstå runt en elevbild är också språkutvecklande och kan ge mer än bara faktakunskaperna.

Textkopplingar

Förmåga att kunna koppla texter till sig själv, andra texter eller omvärlden är en förutsättning för att kunna göra avancerade analyser inom de flesta ämnen, inte minst i de samhällsorienterande ämnena. Strategin är densamma oavsett om barnet läser/lyssnar på LasseMaja eller om Romartiden.

Göra inferenser

Att läsa mellan eller bortom raderna kan vara den svåraste strategin. Eleverna behöver träna och upptäcka hur man gör på enkla texter. De behöver se och lära sig genom att härma andra för att få in tekniken. Ju tidigare de börjar öva desto bättre.

 

Som sagt var, lyssnarglädje och läsglädje är mitt signum och kall. Det är det jag jobbar mot. Min dröm är att alla barn och ungdomar, ska få möjlighet att utveckla ett rikt språk och en livslång relation till böcker och läsning. Det kommer långsiktigt stärka integration och skapa en tryggare framtid.

 

Svenskämnet – bästa kompis med alla ämnen

På vår skola är svenskämnet bästa kompis med alla ämnen!​ Den nya terminen började vi lärare med att reflektera över skolans språkutvecklande arbetssätt. Som jag tidigare har berättat ligger skolan i ett område där många elever kommer till skolan med förutsättningar som inte stämmer överens med den gängse normen för Nacka kommun. Det gör vårt kompensatoriska uppdrag än mer viktigt och viktigast av allt är vårt språkutvecklande arbetssätt. I den här bloggen tänkte jag försöka synliggöra vårt arbete och lyfta det vi gör. Förhoppningsvis kan det inspirera, men jag hoppas också på att ni kan komma med fler tankar och idéer som kan utveckla vårt arbete.

Skolans språkutvecklande arbetsätt vilar på tre ben. Analyser och målbeskrivningar, Läsfrämjande insatser och Svenskämnet som BFF.

Analyser och målbeskrivningar

Hur ser elevernas språkutveckling ut och hur förbereder vi eleverna inför de nationella proven i åk 6?

Redan från förskoleklass och åk 1 arbetar lärarna mot målen i åk 6. Genom att använda oss av kunskaper och analyser från de nationella proven i åk 3 och 6, kan alla pedagoger bli medvetna om elevernas mål. Olika screeningar och diagnoser analyseras för att rätt insatser ska sättas in så tidigt som möjligt. Ju tidigare vi kan hitta hjälpmedel som kan kompensera elevers svårigheter desto bättre. Vi försöker bortse från elevernas svårigheter utan tittar på möjligheter och anpassningar för att stötta eleverna på bästa sätt.

Eftersom hoppet mellan åk 3 och 4 ofta känns stort är överlämningen inför åk 4 extra prioriterad. Utifrån analyser av elevernas resultat av nationella proven i åk 3, sätts insatser och kompensatoriska hjälpmedel in. Det är inte ovanligt att vi behöver lämna in över en handfull förfrågningar om dyslexiutredningar under höstterminen i 4:an.

Läsfrämjande insatser

Det går inte att förringa läsningens betydelse för ett rikt språk och därför är våra riktade läsfrämjande insatser på Orminge skola av stor vikt.

Att kunna läsa och förstå skönlitteratur är en stor och viktig fördel för den som behärskar det.​ Många barn och unga får med sig denna kunskap hemifrån då deras föräldrar inspirerar och motiverar dem att ta sig an litteratur. ​Men så ser det inte ut hos oss. För att kompensera detta behöver våra elever, så fort de sätter sin fot på skolan känna att böcker, litteratur, sagor, texter och språket är viktigt.

Skolans lilla bibliotek ligger centralt i byggnaden, där alla barn och vuxna passerar dagligen. Varje morgon står elever vid hyllorna och letar efter något att läsa. Vi vuxna som går förbi, stannar upp och hjälper till att hitta lämpliga böcker.

Läsgrupper och bokcirklar

Vår ambition är att eleverna inser att läsning är en social aktivitet och inte ett ensamarbete. Delad läsglädje är dubbel läsglädje. För att lyckas, behöver vi dra nytta av gruppen och individernas olika kunskaper. Detta gör vi genom att ta in läsningen i klassrummet och läsa tillsammans.​ Alla klasser arbetar med läsgrupper eller bokcirklar regelbundet under åren. Trots tight budget investerar skolan i klass- och gruppuppsättningar av skönlitteratur. Läsgrupperna eller bokcirklarna kan se ut på tre olika sätt under ett läsår.

Alla läser samma bok i klassen. De som behöver lyssnar på boken. Fördelen med detta är att alla får en gemensam upplevelse av bokens innehåll och språk. Läsupplevelsen ligger nära elevernas egna erfarenheter och känslor.

Nivåindelade grupper där eleverna i en grupp läser samma bok. Fördelen här är den gemensamma upplevelsen men att alla lästränar utifrån sin förmåga. En annan fördel är inkluderingen. Elever med svårigheter blir inte lika utelämnade när det finns en differentiering i klassrummet.

Elevens eget val av bok. Under en viss perioder bygger bokcirklarna på elevernas egna val av böcker. Grupperna är nivåindelade, men alla läser olika böcker på samma nivå. Fördelen med detta är att vi då verkligen kan utgå från elevernas egna intressen, kulturer, modersmål och förutsättningar. En annan fördel är att de ger varandra bra boktips.

För att alla ska kännas sig inkluderade och för att lyfta att man kan läsa med öronen också, är skolan kopplad till Inläsningstjänst och Legimus.

högläsning under skol- och på fritidstid

Högläsning är en viktig del av hela skoldagen. I en värld där bara 30 % av våra elever växer upp i hem där högläsning prioriteras blir högläsning i förskola och skola extra viktig. Den viktigaste parametern för att bli en lustläsare är ju att känna egen lyssnarglädje – att känna längtan efter en berättelse eller nyfikenhet inför en text.

För att öka kvaliteten på högläsningen skiljer vi mellan mysiga sagostund och aktiv högläsning. Varje morgon möts de barn som äter frukost på skolan av sagotanten Ann. På eftermiddagarna läser fritids högt för barnen. Två klassiska mysiga sagostunder, där lyssnandet bygger på frivillighet och önskan att försvinna in i fantasins magiska värld.

Under lektionstid erbjuder vi också mysig sagostund men här har vi lagt in en extra viktig dimension. Högläsningen på lektionstid har målet att eleverna ska lär sig lyssna aktivt och använda sig av strategier för att förstå en text. Därför modellerar den som läser högt olika lässtrategier som lustläsare använder. Vi utmanar också eleverna att träna sina strategier under lässtunden. Under de här lässtunderna får eleverna öva på att bara lyssna. I största möjliga mån undviker vi all annan distraktion, som ritbok eller liknande. Med tanke på alla intryck och stimuli som eleverna är vana att använda samtidigt, och med tanke på de som faktiskt är intryckskänsliga, tror jag att den här stunden är en av de viktigaste på dagen.

Kanske är det viktigare än någonsin att hjälpa eleverna att slappna av, inte pilla, bara lyssna och fokusera på upplevelsen som spelas upp i huvudet.

Bokcirkel för föräldrar

Under hösten har vi haft en bokcirkel för föräldrar. Mer om den kan du läsa i bloggen Tända stjärnögon hos föräldrar och elever. Tanken är att fortsätta under våren.

Utmaningar och upplevelser

Alla klasser har olika läsutmaningar under terminerna och samband med loven är skolan självklart med i utmaningarna från Legilexi, “jag har läst” 

I min blogg Från Bett till Sett, var och en blir salig på sin egen tro, kan du läsa om en av mina utmaningar med åk 4 och 5.

För att lyfta det skrivna ordet har vi en novelltävling, där vi i samband med firandet av Nobelpriset i litteratur utser Orminge skolas Nobel-Novell! Hela skolan är med och vi utser en vinnare i lågstadiet och en i mellanstadiet.

Vårterminen startar vi med författarbesök i skolan. Nu i januari kommer författaren Dan Höjer träffa våra elever från åk 2-5 under 4 dagar. Det ska bli riktigt spännande. Under de här dagarna arbetar eleverna med hans texter och sånger i alla ämnen. Författarbesöken lyckas vi finansiera med hjälp av bidrag från Kulturrådets Skapande Skola.

Svenskämnet – BFF

Skolans slogan är att Svenskämnet är bästa kompis med alla ämnen. Alla lärare oavsett ämne arbetar språkutvecklande och använder begrepp och termer för att bygga elevernas språk.

För att underlätta planering och stärka kvaliteten arbetar alla elever i perioder med samma genre och texttyp, inom alla ämnen. I alla klassrum sitter då en plansch med periodens texttyp. Det gör att alla lärare lätt kan återkoppla till begrepp och påminna eleverna hur de kan tänka. Planscherna vi använder kommer från Lärarhjälpen.

Språket är nyckeln till framgång, så låt svenskämnet bli bästa kompis med alla ämnen!

 

Livslångt lärande genom inre motivation

En av våra viktigaste uppgifter är att motivera eleverna till ett livslångt lärande. Det kan i bland kännas som en hopplös uppgift. När framtidsplanerna är att bli fotbollsproffs och youtuber, är förståelsen för skolans vikt ganska liten. Trots nya förbättrade resultat i PIRS, så ökar segregationen och föräldrars yrkesmässiga status blir allt mer avgörande för elevernas framtid. Skillnaden mellan eleverna beror i ganska högrad på just motivationen. Därför behöver skolor med framförallt låg lärkultur, lyfta upp och sätta ord på de verktyg som de använder för att skapa motivation. I den här bloggen har jag reflekterat över hur jag gör för att motivera alla de unika elever jag möter.

Inre motivation leder till livslångt lärande!

I syfte att motivera mina elever använder jag både inre och yttre motivationsformer. I flera bloggar om lästräning och läsförståelse har jag skrivit om utmaningar som skapar yttre motivation. Det beror på att stor del av läsprocessen måste ske utan min närvaro och för att eleven saknar inre motivation för att ta sig an uppgiften utanför skolan

I klassrummet strävar jag däremot efter att i så hög grad som möjligt ge verktyg som skapar inre motivation. Målet är att alla elever ska vilja lära för sin egen skull. Jag är fast övertygad om att det är den inre motivationen som skapar lusten till ett beständigt och livslångt lärande. Det är det som är “The secret“.

För att nå de elever som saknar egen inre motivation utgår jag från mig själv. Vad skapar min inre motivation? Vad triggar igång mig? Och vad får mig att göra sånt som jag egentligen inte vill göra eller inte tror mig behärska? Verktygen jag använder är,

Locka fram lusten

För mig är glädje och lek viktiga ingredienser i livet. Så jag,

  • väver in leken i lärandet.
  • väcker nyfikenhet genom att göra ämnet intressant och spännande. Jag använder mig av öppna frågor som utgår från elevens tankar. ”Vad tror du händer då?”, ”Hur löser vi det här?” eller ”Varför blir det så tror du?”.
  • knyter an till elevens intressen, framför allt när jag ska inspirera till egen läsning. Då lägger jag stor vikt på att hjälpa eleven att hitta en bok som handlar om just det hen tycker om.
  • försöker variera och överaska arbetssituationerna, med tex. lektioner ute eller på andra platser.
Anpassa nivån
  • För att alla elever ska utvecklas är det viktigt att anpassa uppgifterna så att alla får en stimulerande utmaning. Det får varken vara för lätt eller för svårt.
Skapa en trygg och stimulerande atmosfär

Jag lyssnar, uppmuntrar och bekräftar,

  • ser eleven för den unika person hen är,
  • uppmuntrar och hittar styrkor i våra olikheter
  • visar eleven att det är positivt att pröva och helt ok att misslyckas
Pröva olika inlärningssätt

Elever lär lättare om hen får ta till sig kunskap på sina villkor, därför är de med i processen och jag,

  • låter elever prova på att lära genom flera sinnen.
  • försöker hitta de lärstrategier som passar eleven bäst.
  • stimulerar elevens vilja att lära genom kreativa utmaningar så som praktiska uppgifter och problemlösning.
Hjälpa eleven att ta kontroll över sitt lärande

För att kunna ta kontroll över sitt eget lärande är det viktig att förstå både uppgift och mål därför,

  • förklarar jag tydligt och försäkrar mig om att eleven förstår hur uppgiften/aktiviteten ska gå till
  • hjälper jag eleven att anpassa målet på rätt nivå

Sist men inte minst!

  • Ger jag mycket uppmuntran och visar att jag tror på elevens egen förmåga.

Om jag bara fick välja ett verktyg, skulle jag välja det sista verktyget.

Att hjälpa eleven ta kontroll över sitt lärande, genom uppmuntran och visa att jag tror på elevens förmåga.

Det tror jag nämligen är hemligheten till inre motivation och livslångt lärande. 

Mina verktyg sitter djupt rotat i mig och fungerar just för att jag utgår från mig själv. Min tanke med att lyfta dem här, är för att inspirera dig till lyfta fram dina egna verktyg. Kanske du vill komplettera med mina och varför inte delge de verktyg som du saknar, i kommentarsfältet?

Visst är det komplext att vara lärare! Visst är det en häftig utmaning! 😃
God jul & Gott nytt år!

ps. Har just upptäckt att jag blivit hemmablind och glömt blogga om hur jag arbetar med läsförståelse. Min hjärtefråga!!! Lovar bot och bättring nästa år… 😉

pps. Har länkat till boken “The secret”, inte för att jag tycker att det är fantastisk bok, utan för att den ofta kommer på tal vid diskussioner om motivation. Och visst kan boken ge inspiration. Men ta gärna på dig dina “källkritiska glasögon”, när du läser eller ser filmen.

Julkalender – Javisst, men inte utan utmaning

Varje år önskar sig barnen varsin julkalender för hundratals kronor. När man trodde att 2/3 äntligen blivit för stora för Lego- och Disneykalendrar, så kommer Body shop och Kicks! Ett är säkert, ingen dyr kalender utan att jag utmanar barnen på något.

Även skolan vill imponera med sina julkalendrar. Det syns i mina Facebook-grupper, där diskuteras det och efterfrågas tips på spännande julkalendrar. I den här bloggen tänkte jag berätta om en julkalenderutmaning som jag och sonen har snickrat ihop. Den kan användas i skolan eller skickas hem som tips till föräldrar.

Men först några tankar som ligger till grund för själva utmaningen…

Bakgrund till utmaningen

Har du som jag, förbannat självlärda bokstavskreationer hos vissa elever? Har du också försökt få elever att lära om, hur de forma bokstäver? Har du också känt frustration när elever blandar gemener och versaler långt in i lågstadiet? Under mina år som lärare har detta varit återkommande. Kan låta banalt. Men jag tror inte att jag är ensam. Så här står det i Läroplanens centrala innehåll och i kunskapskraven för år 3.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att,

Handstil och att skriva på dator.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Lgr 11, centrala innehåll för åk 1-3.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Lgr 11, Kunskapskraven för år 3 

På hemmaplan ser det inte så mycket bättre ut. Bokstäver skrivs nerifrån och upp, flyger på linjen som fåglar runt telefonledningar. A formas som en krumelur och liknar Q. E ser ut som ett @-tecken och texterna består av en salig blandning av gemener och versaler. Sonen som går i åk 2 har inga inlärningssvårigheter, förutom att han är något sen i sin finmotorik. Vilket visserligen är en bra anledning, men ingen ursäkt att få fortsätta i gamla invanda spår. Därför bestämde vi redan i början av höstterminen att detta skulle vara justerat innan jul.

Med halva terminen avklarad kan jag med stolthet bevittna skrivläxan, där skrivregler som storbokstav och punkt sitter. Den saliga blandningen av gemener och versaler är också justerad. Men dessa krumelurer till A?!  Och varför är det så svårt att skriva uppifrån och ner? Sonen har ju en tjatmamma, som med pock och lock kanske kan rätta till detta innan jul. Men för de elever som inte har lärare hemma, måste pocket och locket komma i skolan. Det ingår i vårt kompensatoriska ansvar.

Idé till julkalendern

Idén till finskrivar-julkalender fick jag när min vännina berättade om hennes och sonens sommarutmaning. Hon kände liknande frustration som jag, när hon bevittnade sin son skrivalster. I slutet av åk 2, blandades gemener och versaler, bokstäver formades som krumelurer mm. Precis som hemma hos oss, ansåg hon att anledningen var slentrian och gammal ful ovana.

Hon bestämde att sonen skulle skriva av, en valfri mening om dagen. En valfri mening, där målet var att forma bokstäverna rätt och skriva fint. Efter första dagens sura miner hittade de en lösning, med relevant belöning kontra utmaning. Och resultatet lät sig inte vänta. Långt innan sommaren led mot sitt slut  hade pojken nått sitt mål. Texten till vänster är innan sommaren, texten till höger, efter.

Idén är klockrent enkel, så varför inte försöka i klassen? Efter lite modifikation, anpassningar till klassrumssituation och ett förslag till hemuppgift tänkte jag att detta kanske kan funka fint i juletider. Det blev en julkalender som passar elever i åk 2 och 3, men varför inte testa i åk1? Man får de resultat man förväntar sig.

Julkalender som utmanar, i skolan

Innan du börjar, förbered ”julgranskulor” eller “paket” i papper som ska bli adventsluckor (ca 10 cm i diametern) till alla elever. Tanken är att numrera och sätta upp dem, antingen i en stor pappersjulgran eller som girlanger.

Förbered också ett häfte med 24 sidor och ett färgat papper som framsida, till varje elev. Gärna av papper som både har hjälplinjer och halva sidan blank. Detta häfte kan även användas vid hemuppgift.

Ge eleverna i uppdrag att hitta en hemlig mening var. Meningen kan de ta från en bok, en tidning, läromedel, väggplansch eller något annat ställe som de kommer på. En idé för att få olika meningar kan vara att ge meningsletandet som hemuppgift. Så här kan läxan se ut:

”-Hitta en mening hemma, skriv av den och ta med dig till lektionen. Meningen kan du hitta i en bok, tidning eller på ett mjölkpaket. Ja, egentligen var som helst. Det är bara din fantasi som sätter stopp. Vi ska arbeta med meningen på lektion X, så glöm den inte! ”

Berätta för eleverna att årets julkalender innehåller två utmaningar. En finskrivarutmaning och en fysisk rörelseutmaning. Ge eleverna ett papper av samma storlek som adventsluckan. Berätta att de ska skriva ner sin hemliga mening på lappen och en kort fysisk övning som kan fungera i klassrummet (ex.15 situps, hoppa 15 hopp på ett ben, balansera som ett träd i 1 minut osv.) Det som eleven skriver ska inte rättas utan låt det vara hens utgångspunkt. Den som ni kanske kan se en utveckling ifrån när julkalendern är slut.

Klistra lappen på baksidan av “en julgranskula” eller ”ett paket” och sätt upp.

När ni öppnar luckorna låter ni ett barn läsa meningen och den fysiska utmaningen för klassen. Du skriver upp meningen på tavlan. Toppen, om du poängterar hur bokstäverna ska formas mm. Alla elever skriver sedan av meningen, det finaste de kan i sitt häfte. Under tiden som du går runt och hjälper, bedömer och berömmer kan eleverna rita något som passar till meningen eller varför inte den fysiska utmaningen?

Julkalender som utmanar, hemma


Julkalendern som utmanar hemma fungerar på liknande sätt. Med skillnaden att eleven får bestämma en mening och en fysisk utmaning per dag. Var hen ska hitta sin mening står på julkalendern. Instruktionen för finskrivarkalendern kan du sätta som framsida på barnets skrivhäfte. Ladda ner Julkalender som utmanar här. 

Att bli fysiskt utmanad och att utmana mig med fysiska uppdrag är sonens idé. Det är hans villkor för att göra finskrivarkalendern hemma. Mitt villkor är att han gör finskrivarkalendern för att få sin efterlängtade Legokalender.

-Visst är det en win-win-situation! 😉

Tända stjärnögon hos elever och föräldrar

Att tända elevers stjärnögon är en häftigt. Det pratar vi lärare gärna om. Tillfredsställelsen vi känner, när vi ser att stjärnögonen glimmar till hos eleverna. Det är kvittot på att vi lyckats med vårt uppdrag. Att eleven känner att hen lärt sig något nytt och längtar efter mer.

I höst har jag även fått möjlighet att tända stjärnögon hos föräldrar. Det är minst lika tillfredsställande!

I min blogg, Tärningen är kastad – föräldrar som läscoacher berättade jag om skolans satsning på att öka barns läsning utanför skolan. Där berättade jag också varför skolan startade lässatsningen. I den här bloggen berättar jag lite vad jag gör.

Min skola ligger i ett icke socioekonomiskt privilegierat område. Där av anledningen till att skolan har bestämt sig för att satsa på en föräldragrupp. Genom skolans bokcirkel har nu föräldrarna en möjlighet att göra ett val. Ett val som gör skillnad.

Varje torsdag träffar jag en liten skara föräldrar, som har bestämt sig för att göra skillnad och bli läscoacher. Varje torsdag lämnar jag gruppen med känslan att det är precis det vi gör. Tillsammans gör vi skillnad. Läscoachande förälder ger ju sina barn, bra förutsättningar att klara av framtida kunskapskrav.

“När läsning värdesatts av familjen, visar barnen
också ett större intresse för läsning i skolan.”

Harrington (2009)

Bokcirkel för föräldrar

Skolans ”Bokcirkel för föräldrar” har blivit mer av en samtalsgrupp än en bokcirkel. Vi träffas under en timme, en gång i veckan. Mitt mål är att ge föräldrarna inspiration och verktyg för att skapa läsglädje och studiemotivation. Jag vill tända föräldrarnas stjärnögon, för då går de hem och rustar sina barn inför kommande utmaningar.

Till varje träff har jag förberett ett ämnesområde med en bild eller en berättelse. Med utgångspunkt från samtalsämnet har vi sedan diskuterat och reflekterat. Här är några exempel från höstens samtal.

Ordförrådet

Skillnaden i ordförråd hos barn som läser och lyssnar på böcker, kontra barn som prioriterar att göra annat, är självklarheter för oss lärare. Men var något nytt för de här föräldrarna. Den här bilden öppnade upp för diskussion om hur viktiga föräldrar är och att de behöver hjälpa sitt barn att prioritera ”rätt”.

Dessutom pratade vi om hur mysigt det är att läsa högt eller lyssna på en bok tillsammans.

Skapa läsglädje under ledorden
Uppmuntra, Utmana, Utforska.

En fråga som många föräldrar brottas med är, Hur ska jag få mitt barn att prioritera läsning framför annat? Under våra träffar har vi pratat om vikten av att engagera sig i barnets läsning och uppmuntrar, utmanar och utforskar  litteratur tillsammans med sitt barn.

Viktiga förkunskaper

Några frågor som vi har diskuterat under våra träffar är, Vilka förkunskaper behöver våra barn för att överhuvudtaget kunna lära sig att läsa? Vad kan föräldrar fylla barnens ryggsäckar med inför lässtart? Hur gör de det på ett lekfullt sätt? Vad är egentligen fonologisk medvetenhet?

Den här bilden gav föräldrarna en insikt om att de kan hjälpa sitt barn på flera sätt, nu när barnen håller på att knäcka läskoden.

Läsförståelse strategier

Självklart har vi pratat om läsförståelsestrategier. Varför läsförståelsestrategier är viktiga för barnets fortsatta läsintresse? Hur du som vuxen kan ge barnen förståelsestrategier genom att läsa för hen. Under våra träffar har jag läst högt för föräldrarna och modellerat med hjälp av bokkamraterna. Föräldrarna har fått bokmärken med Bokkamraterna för att använda hemma. Det här har varit mycket uppskattat och öppnat för diskussioner i gruppen.

Det är en ynnest att få träffa dessa vetgiriga föräldrar. Varje träff ger vi varandra boktips på böcker som vi kan läsa högt. Vi berättar anekdoter och funderingar kring vårt eget läsande och barnens läxor.

Tillsammans stöttar vi och ger varandra inspiration. Vi tänder stjärnögon!

Alla sommarläsare är vinnare i årets läsutmaning

Förra veckan presenterade Legilexi vinnarna i sin nationella läsutmaning www.jagharläst.se. Det är med extra stor glädje jag gratulerar Husbygårdsskolan i Akalla till vinst. Stort Grattis och lycka till med er fortsatta resa i fantasins och vetenskapens värld!

I min blogg, Vinnare eller förlorare under sommarlovet? skrev jag om vikten av sommarläsning och tipsade om www.jagharläst.se. I den här bloggen tänkte jag reflektera lite över resultatet och varför det är extra kul att en Akallaskola vann.

En bok var = 37 000 vinnare

Statistiken från sommarens läsande barn är härlig läsning. 2 000 klasser från 198 av Sveriges kommuner har deltagit och eleverna har tillsammans skrivit över 37 000 recensioner under sommarlovet.

Med 2 000 deltagande skolklasser och 37 000 recensioner, blir det i snitt ca 19 recensioner per klass. Enligt statistik från skolverket går det 19 elever i genomsnitt per klass. Alltså kan man säga att de elever som deltagit i utmaningen har läst varsin bok i sommar. Med mitt lilla räkneexempel betyder det att 37 000 recensioner representeras av 37 000 elever. (Gissningsvis stämmer inte detta, eftersom det troligtvis finns elever som har läst och lämnat in flera bokrecensioner och några elever i varje deltagande klass har sorgligt nog inte läst alls.) Men för enkelhetens skull och essensen i min blogg känns det bra att utropa 37000 vinnare i sommar!

Stort Grattis till ALLA som har sommarläst!

Sommarlovstapp

De här underbara siffrorna till trots, kan jag inte släppa min oro för återkommande fråga. Skulle eleverna i Husbygårdsskolan ha läst ändå, om inte skolan gett dem läsläxa under sommaren? Eller skulle dessa barn ha haft det som på engelska kallas “summer reading loss”, dvs sommarlovstapp i sin läsförmåga? Det kan vi inte veta, men studier visar att det är sannolikt. Eftersom forskning också visar att, av de elever som tappar i sin läsförmåga är det de redan svaga eleverna som tappar mest, så är min oro befogad! Forsätter jag med mina små räkneexempel, så har jag riktigt stor anledning att känna oro. 2 000 skolor är visserligen 40 % av Sveriges grundskolor men 37 000 elever är bara 4% av Sveriges grundskoleelever. Förhoppningsvis finns det många sommarläsare bland de 96% av eleverna som inte deltog i den här läsutmaningen. Men risken är att det finns alltför många elever som har ett sommarlovstapp.

Sommarens vinnare

Husbygårdsskolan i Akalla, Stockholm kammade hem vinsten med flest lästa böcker och recensioner. Som sagt var, det är lite extra häftigt att just Husbygårdsskolan vann. Skolan ligger nämligen i ett av Stockholms “tuffare områden”, där 82% av befolkningen har utländsk bakgrund, endast 35% av de vuxna har eftergymnasialutbildning och arbetslösheten 2016 låg på 6,8%. Vad jag försöker säga med den här statistiken är att, vinnarna troligtvis inte växer upp i akademiska hem, med läsande förebilder och lättillgänglig litteratur. Jag vågar nog till och med påstå, att det är tack vare skolan som eleverna har läst mycket i sommar.

”Samtliga elever uppmanas att läsa minst en bok. Elever som gått i klasserna 1, 2 och 3 har som utmaning att tillsammans inom klassen läsa 100 böcker. Alla klasser som klarar det bjuds på ett biobesök och om över 95% av alla elever läst en bok, tältar jag i Husby 5/12”

Citat, Magnus Duvnäs, Rektor, Husbygårdsskolan i Akalla

Utmaningar och belöningar ger resultat! Lärare har fått tälta förut och med tanke på vad våra elever har att vinna, är ett biobesök en billig ekonomisk uppoffring för en skola.

Jag har förstått att Legilexi funderar på att även utmana eleverna under terminen. Det hoppas jag på! Tills dess får vi lärare hitta på egna utmaningar och belöningar för att få våra elever att läsa utanför skolan. Ni får gärna berätta hur ni gör på er skola.

Hur vi gör på Orminge skola kommer jag återkomma till under hösten.

Vill ni involvera föräldrarna? En länk där föräldrar får tips på hur de kan skapa läsglädje finns här.

ps. Jag undanbeder mig kommentarer angående mitt räknesätt. En blogg är en blogg, inte vetenskap och jag har försökt illustrera mina tankar med siffror och statistik, vilket självklart alltid går att göra på flera sätt. Om du är nyfiken på var jag har hittat siffrorna så har jag använt de här sidorna.

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821

http://statistik.stockholm.se/omradesfaktax

Likhetstecknet, lika med rättvist

Livet är inte rättvist, men likhetstecknet är! Likhetstecknets betydelse, att det ska vara lika mycket på båda sidor om tecknet, kan vara svårt för vissa elever att förstå. Liknelsen likhetstecknet =  rättvist kan hjälpa dessa elever.

När jag fick höra att ettorna som jag arbetar läsutvecklande med, snart ska introduceras för likhetstecknet, blev jag nostalgisk. Jag började tänka på hur jag har introducerat likhetstecknet för mina elever och hur jag som speciallärare har arbetat med elever som har svårt att förstå tecknets innebörd. Mina tankar tänkte jag dela med er i den här bloggen.

När jag för ganska många år sedan gick Mattelyftet fick min grupp i uppdrag att filma en lektion i min klass. Både klasskamrater och lärare blev något skeptiska till gruppens lektionsupplägg, när det förstod att vi tänkt introducera likhetstecknet i klassen. Kruxet var nämligen att jag hade en förskoleklass och förskolebarnen ansågs inte vara abstrakta nog. Något min grupp förstås inte såg som ett hinder. Vi hade ju inte tänkt vara abstrakta, utan däremot väldigt konkreta. Vår plan var att visa likheten mellan likhetstecknet och lika mycket, dvs rättvist. Säg den 6 åring som inte har ett högt rättvisepatos!

Syftet med lektionen var att, på ett konkret och spännande sätt pränta in i barnen att likhetstecknet betyder, – att det är lika mycket på båda sidorna om tecknet, dvs rättvist.

Målet var att förhindra den alltför vanliga slutsatsen, -att likhetstecknet betyder svaret är, …talet blir.

För att vara så konkreta som möjligt, använde vi oss av bondgårsdjuren från fritids och en saga om två bröder, som alltid skulle ha det rättvist. (När jag har arbetat med äldre elever, har jag självklart skippat sagan, men plockmaterial har varit mycket väsentligt.)

”Det var en gång två bröder. De var som bröder är mest. De älskade varandra och hjälpte varandra. Och som det ofta är mellan bröder, så var det viktigast av allt att det alltid var rättvist mellan dem. De båda bröderna bodde därför i varsin likadan stuga, med varsin likadan bondgård och varsin likadan hage, med lika många djur i.  Mellan de två hagarna gick det en å och över ån två spångar. ”

Som brukligt var satt förskolebarnen i ring runt mig och under tiden som jag berättade la jag två gröna A4 papper på mattan. Jag la dem med ett litet mellanrum emellan sig, för att symbolisera ån och så la jag två glasspinnar som spångar. De två spångarna bildade såklart ett likhetstecken.

För att få igång elevernas matematiska tankar och nyfikenhet sprängde jag självklart in frågor i min lilla saga. Frågorna blir såklart olika beroende på ålder och tidigare kunskaper hos eleverna, men med förskoleklassen lät det ungefär så här,

 – Ser ni att de två spångarna bildar ett tecken? Har ni sett det förut? I vilket sammanhang? Vet någon vad tecknet heter? Vet någon vad det betyder?
– Det betyder rättvist! Att det alltid måste vara rättvist på båda sidorna om tecknet.
– Tecknet kallas likhetstecknet! När man ser ett likhetstecken så vet man att det alltid är lika mycket på båda sidor om tecknet. Om det inte är det, så är det vår uppgift att se till att det blir rättvist. Titta här…

”De två bröderna hade alltid lika många djur i sina hagar. För det måste alltid vara rättvist på båda sidorna om likhetstecknet.”

Jag ställde 4 bondgårdsdjur i varje hage.

”Men på natten kom en räv och åt upp två lamm från den ena bonden. Hur skulle de göra nu? Det skulle ju alltid vara rättvist mellan de två bröderna. Djuren kan inte gå mellan hagarna på en spång, så den ena brodern kan inte bara ge bort ett lamm.

Som tur var hade de två bröderna en snäll mamma, som hjälpte dem när livet inte var rättvist…”

Nu fick barnen fundera på och laborera fram hur de tyckte mamman skulle göra för att hjälpa sina söner. Det lät ungefär så här,

– Hur tycker ni att mamman ska göra?
– Om mamman ger den ena brodern nya lamm, vad kan man säga att hon gör med mattespråket?
– Om hon tar bort lamm, Vad kallas det med mattespråket?

Genom att uppmuntra barnen att använda addera och subtrahera i vår saga, lärde sig barnen de rätta matematiska termerna, trots sin låga ålder.

Sagan fortsätter med att varje natt försvinner eller kommer det till djur i en av hagarna. Och varje dag måste mamman hjälpa bröderna så att det blir rättvist.

Eleverna laborerade med att både addera och subtrahera. Hela tiden pratade vi om likhetstecknet och dess betydelse. Efter att eleverna laborerat muntligt ett antal gånger, började jag skriva upp de olika talen på mini-whiteboards. För att göra det så konkret som möjligt la jag två whiteboard-tavlor som hagar med ett likhetstecken (två glasspinnar) emellan. På tavlorna skrev jag hur många djur det var i varje hage. Eleverna fick sedan berätta hur jag skulle skriva för att det skulle bli lika mycket på varje sida om likhetstecknet. Additions- och subtraktionstecken hade de sett tidigare, så det var inget nytt för dem.

När vi laborerat klart tillsammans, delade jag in barnen i mindre grupper. Varje grupp fick ett antal bondgårdsdjur och två mini-whiteboards, två glasspinnar och en penna. Under tiden som de arbetade i sina grupper gick jag runt i klassen och lyssnade på deras tankar och matematiska begrepp.

Gissa om jag och mina gruppmedlemmar var nöjda när vi redovisade vårt arbete på Mattelyftet. Jag och klassen fortsatte sedan att utveckla sagan under året och befästa likhetstecknets betydelse. Tror faktiskt att vi lyckades nå målet med att förhindra slutsatsen, -att likhetstecknet = svaret är, …talet blir.

Hmm, min lilla nostalgitripp gör mig sugen på att göra det här igen. Kanske ska jag fråga mina kolleger om jag får introducera likhetstecknet i klasserna? Jag har ju redan spanat in dinosaurierna på fritids. Det kan bli en spännande mattesaga… 😉

Tärningen är kastad – föräldrar som läscoacher

Tärningen är kastad! Jag har gjort mitt val. Inget mer tomt prat om att jag vill inspirera föräldrar till att bli läscoacher. Nu är det på allvar. Nu har jag bjudit in föräldrarna på skolan till en bokcirkel. En bokcirkel där de ska inspireras till att bli läscoacher. Kommer jag lyckas inspirera dem? Kommer det komma några på bokcirkeln? Viktigast av allt! Kommer eleverna att lyckas bättre med sin läsutveckling?

Tärningen är kastad, även för föräldrarna. Nu har de ett val. Kommer de att komma? Vill de bli sitt barns läscoach? Oavsett vad de väljer så kommer det att få konsekvenser för barnen. Det visar forskning och olika studier tydligt. Föräldrar som engagerar sig i sina barns skolgång underlättar barnets kunskapsutveckling. Att föräldrar är nyckeln till framgång när skolor vänder negativa kunskapstrender kan vi till exempel se i Vetenskapens värld, avsnitt 1, Bästa skolan . (Skynda att titta, SVT har bara rättigheterna tills 20/9.)

I skrivandets stund vet jag inte ännu hur många som är intresserade, inte ens om det kommer någon. Jag vet inte om det bara kommer redan “frälsta”föräldrar, de som är litterära, läser mycket och tar sig tid att samtala med sina barn eller om jag faktiskt har lyckats väcka några nya intressenter till liv. Håll tummarna! I höst återkommer jag med en rapport om läget.

Förändra invanda mönster

Hur ska jag gå till väga? Hur ska jag få föräldrar inspirerade? Det gäller att ändra invanda vardagsmönster utan att skuldbelägga. Jag vill ju att föräldrarna ska känna harmoni, när de läser eller lyssnar tillsammans med sitt barn. Det ska nog gå… 😉

Syftet med bokcirkeln är att få föräldrarna att läsa och lyssna på sagor och andra texter med sina barn. Att ge föräldrarna verktyg så att de kan samtala med sitt barn om skoldagen, hjälpa till med hemuppgifter, och framför allt visa intresse för barnets läsutveckling.

Målet är att fler elever på skolan ska bli lustläsare. Vi vet att lustläsning är en social hävstång och att lustläsning är viktigare än föräldrars yrkesmässiga status. Slutsatser tagna av OECD – Reading for Change (2002). Därför är detta även skolans utvecklingsområde och mål.

Samtalen kommer utgå från boken, En sagolik gåva – från sagostund till läsglädje. Jag kommer ge konkreta samtalsverktyg, lärandelekar och betona att det går minst lika bra att lyssna som att läsa. Eftersom jag är mycket inspirerad av Barbro Westlund och hennes tankar om ”expertläsare” som tänker högt, planerar jag att läsa högt för deltagarna. Något som jag tror att de inte är vana vid. Till varje träff kommer föräldrarna få ett uppdrag, som vi sedan kan diskutera och prata om på bokcirkeln. Gissar att föräldrarnas frågor och diskussioner utifrån uppdragen är avgörande för bokcirkelns måluppfyllelse.

Bokcirkeln är tänkt att pågå under ca 5 veckor, en timme per vecka. Tiden ligger innan fritids stänger, så att föräldrarna inte ska behöva ordna annan barnpassning. Om det visar sig att det finns ett intresse att lägga bokcirkeln senare på kvällen, så kommer jag självklart försöka lösa det. Om deltagarna känner att de vill fortsätta efter 5 veckor, är tanken att vi fortsätter några veckor till. Jag tror att dessa frågor kommer lösa sig under tiden, beroende på gruppens dynamik.

På skolan finns inte bara många nationaliteter och nyanlända, utan också ett stort antal elever vars föräldrar har negativ erfarenhet av sin egen skolgång. Hoppas, några av dessa kommer delta i bokcirkeln. Hoppas, jag kommer kunna inspirera. Hoppas, jag kan ge dem verktyg, så att deras barn blir lustläsare. Hoppas, hoppas! Tärningen är kastad!

Här är länkar till Vetenskapens värld och SVT nyheter

Här är länk till artikel om Barbro Westlund från Specialen.

Här är en länk till En sagolik gåva – från sagostund till läsglädje.

Tidning i skolan – En demokratifråga?

Är det en demokratifråga att ha en nyhetstidning i skolan? Eller är det bara min subjektiva syn på nyhetsflödet? I sommar har jag reflekterat över detta. En reflektion som jag tänkte dela med mig, eftersom den tyvärr oroar mig.

Efter över 20 år som lärare i olika skolor, kommuner och upptagningsområden ser jag att skolans kompensatoriska uppdrag är en enormt viktig demokratisk fråga. Som tur är ifrågasätter nog ingen skola detta. Men frågan är om skolan lyckas? I skollagens 1 kapitel 4 § beskrivs skolans kompensatoriska uppdrag så här,

”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

Lyckas alla skolor med det kompensatoriska uppdraget att ge alla barn ett rikt språk och omvärldskunskap?

Sommarbild – Sommarreflektion

Här är bilden som startade min reflektion! Min reflektion om olikheter i förutsättningar och skörheten i demokratifrågan. En härlig sommarbild på dottern som läser tidningen. Sedan start av SVD Junior har barnen fått tidningen en gång i veckan. Den äldsta var då i mellanstadieåldern och för henne var tidningen perfekt. Flickan på bilden gick då på lågstadiet och tyckte det var kul att titta på bilderna, läsa rubriker, ingresser och roliga historier. Genom deras hunger efter tidningen förstår jag att deras skolor eller fritids inte hade något liknande att läsa. Fortfarande kastar de sig över tidningen varje tisdag och läser från pärm till pärm. De kommenterar och diskuterar innehållet mellan sig och oss vuxna. Mitt lärarhjärta njuter av språkutvecklingen och föräldrahjärtat ser med stolthet hur barnen utvecklar kloka tankar om sin omvärld. I sommar har lillebror börjat läsa rubriker och ingresser och äldsta dottern slåss med oss föräldrar på morgonen om dagstidningen. Så varför min oro?

Demokratifråga

Jo, att prenumerera på en nyhetstidning för barn är verkligen dyrt. Som förälder måste du både vara nyhetsnörd och kunna prioritera ekonomiskt. Därför min oro! Alldeles för många barn missar den här chansen att förkovra sig i texter om stora och små händelser i världen och därmed missar de ett viktigt tillfälle att utveckla sin förståelse för vår komplexa värld. Det skrämmer mig! Det är genom förståelse och kunskap som demokratier skapas. Min oro bottnar i vad som händer när skolan inte lyckas ta sitt kompensatoriska ansvar. När segregation, bestående klassmönster och utanförskap riskerar att öka.

Jag vet att många skolor uppmärksammar Lilla Aktuellt och tittar på nyheter tillsammans med sina elever. Det är fantastiskt bra! Men hur många skolor prenumererar på en tidning till sina elever? Hur många elever läser en nyhetstidning? Hur många skolor tar sitt kompensatoriska ansvar i den här frågan?

Nyhetsnörd som fastnat i gamla spår?

Varför hakar jag upp mig på det här? Varför är det så viktigt att vi låter eleverna läsa nyheterna och inte bara titta på dem? Är jag bara en nyhetsnörd som fastnat i gamla spår? Jag hittar ingen evidensbaserad forskning på just den här frågan, men utifrån ett språkutvecklande synsätt, så är det ingen nyhet att det skrivna ordet är mycket viktigt. Enligt Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet och Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet, så kommer 9 av 10 ord som vi använder från skriven text. Eftersom nyheter innehåller många ämnesspecifika ord och begrepp i dess rätta sammanhang, har eleverna verkligen möjlighet att utöka sitt ordförråd via tidningen.

 

Måhända har jag fastnat i gamla spår, men utifrån ett språkutvecklande perspektiv och utifrån elevernas möjlighet att förstå komplexiteten i världen anser jag att alla skolor har en skyldighet att prenumerera på en nyhetstidning åt sina elever.

Varje skolbibliotek, fritidsrum eller klubbrum borde ha nyhetstidningen väl synlig, så att elever blir nyfikna på sin omvärld utanför närmiljön. Visst är det en demokratifråga! Vad anser du? Hur ser det ut på din skola?

Länk till SVD Junior

Länk till 8-sidor