Vidgat kollegium eller Lärarkår?

I onsdags var jag i Falun och talade med 70-talet medvetna lärare på temat God Lärarsed. Härom behöver vi prata mer och oftare! Vad konstituerar egentligen God Lärarsed? Vem ska göra det? I vilka sammanhang?

För mig står det klart: Det är lärarkåren som ska göra det. I naturliga sammanhang. Som en del av ordinarie verksamhet. Både som uppföljning utifrån erfarenheter gjorda i verksamheten och som förebyggande och föregripande inför planering och genomförande av skolverksamhet. Men – framförallt – av dem som faktiskt befinner sig i verksamheten.

På Skolforum pratade bland annat Emil Jansson om det vidgade kollegiet. Tanken slog fäste: varför vidgade kollegiet? Varför inte enbart kollegiet? Varför ska ordet begränsas till de lärare som råkar tillhöra samma enhet? Idag är ju gränser och möjligheter för utbyte inte längre primärt fysiska. Vi kan befinna oss på samma arbetsplats men ändå inte prata med varandra, liksom vi kan vara på olika sidor av planeten och ha kontakt varje vaken timme. Sedan drog jag tanken vidare: varför kollegiet och inte LärarkårenInte utifrån att vi tycker och tänker olika, men utifrån att vi alla har ett gemensamt – statligt formulerat – uppdrag: lärande, bildning, fostran. Med ett uppdrag och en vision som slås fast i Skollag och Läroplan. Visserligen med elever i lite olika längd och mognad, delvis olika problem med lite olika symtom och möjliga lösningar. Men dock – mycket gemensamt finns här att lära av varandra, liksom att sluta upp tillsammans kring vikten av att både kräva rimliga resurser för uppdrag och ambition samt tillit och förtroende till kåren för hur uppdraget ska utföras. Inte ovanifrån. Inte underifrån. Utan inifrån. Ungefär som det Digitala Skollyftet, alltså. Med leverans utifrån uppdraget, lärares yrkesetik, god lärarsed och medvetet gjorda professionella överväganden, bedömningar och prioriteringar.

digiskol

 

Har du förresten några guldögonblick att dela med dig av? Betydelsefulla Möten söker goda exempel på vad som fungerar i en av landets största och viktigaste mötesplatser. Ett litet men dock enkelt sätt att bidra till bilden av läraryrket, till vad som konstituerar God Lärarsed. Många bäckar små… blir till droppen som urholkar stenen?

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)