Vad väljer vi – och varför? Skolforskning?

Ropen skalla – vetenskapligt grundad skola till alla!

Samtidigt vet vi att det idag saknas forskninIMG_1951g inom stora fält inom skolans vardagliga verksamhet. Där det finns forskning är den sällan helt entydig, allt som oftast kan man hitta stöd för nog så motsatta ståndpunkter. Där det finns evidens ska den förstås följas. Där det finns vetenskapligt stöd eller beprövad erfarenhet vet vi bättre hur vi bör göra. MEN till syvende och sist handlar det nästan alltid om Lärares professionella bedömning. Det är gott att även det statliga Skolforskningsinstitutet är tydliga att deras uppdrag faktiskt inte är att finna mirakelkuren som faktiskt inte finns, men däremot skapa mer underbyggda underlag:

En systematisk översikt ska ligga till grund för professionella bedömningar

skolverketDe är även tydliga med att den forskning som de ger stöd alltid ska ha bäring på det vi i skolan faktiskt har behov av. Vi som var på Rikskonferens för lärare i samhällskunskap var först med att få höra direktör Lena Adamson berätta om årets (= Skolforskningsinstitutets första) inriktning:

“Metoder och arbetssätt som bidrar till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisning som kan bidra till barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat”/Skolforskningsnämndens inriktningsbeslut för 2016 

IMG_1963Rikskonferensen var en ytterst givande dag i engagerade lärares lag. Föreläsarna hade alla förankring i den konkreta forskarvärlden, med fynd som uppenbart hade direkt bäring på vår lärargärning – vilket märktes när föreläsningarna bröts för diskussion lärare emellan. För min del gav det en rejäl kick att sitta samman och diskutera med lärare på alla stadier, grund och gymnasium, professor och disputerad om hur undervisning kan göras bättre. Jag är glad att arbeta på en skola med en rektor och kollegor som har förstånd att uppskatta att lärare ibland är borta i syfte att verksamheten på sikt blir bättre!

”Vi hinner inte” resp ”Någon behöver ordna bra ämnesträffar”

IMG_1955… kom förstås upp som diskussion även här, men jag vill hävda att en hel del av detta kan vi faktiskt råda över. Det handlar om att helt enkelt låta bli att göra sådant som den professionella bedömningen finner bidrar till mindre kunskapstillväxt än annat och därmed prioritera tiden och kraften mer till sådant som faktiskt gör skillnad. Mer kunskapstillväxt och mindre ryggen-fri-bara-för-att. Många lärare dokumenterar fortfarande för mycket, men jag avstår.

IMG_1962Ingen förälder har ännu bett mig skriva mer utförliga omdömen…

Sedan handlar det förstås om att arbeta smart där det går, exempelvis kan man på ganska kort tid få översikt över skolforskning att grunda sina professionella beslut på via ex www.skolverket.se/forskning eller www.skolporten.com.

Någon och man arbetar inte här. /Rektor Peter, Glömstaskolan

Att skolforskning endast kan ligga till grund för lärares professionella bedömning är även något som David Mitchell är mycket tydlig med i boken Inkludering, vilken vi just nu har börjat diskutera i Det pedagogiska läslyftet. Till skillnad från andra lyft är ju detta något som är helt och hållet initierat av oss lärare, det är inte tänkt att någon annan ska lyfta oss, utan vi själva. Eller i alla fall prata samman utifrån kraft och ork och se var det landar.

magistern bestämmer i kapprumTiden och kraften är begränsad.

Den kommer aldrig räcka till allt som vi skulle vilja. Eller till allt som ”samhället” och ”media” tänker att skolan ska fixa. Alltså måste vi lärare välja att stå för något.

Så, vad väljer vi – och varför?

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)