Trollhinder & Skol-Jante

Jag hade liksom tidigare tänkt fira in det nya året med förhoppningar hur det ska arta sig. Jag har också ett inlägg på gång utifrån påbörjad jullovsläsning av Utmärkt undervisning och Deliberativ undervisning. Men så såg jag kvällens tänkta tema för #skolchatt

Det ska handla om SkolJante och hur vi kan komma till punkt med Jante inom skolan. Utgångspunkten och begreppet kommer från Körlings ord och gästinlägg på webbstjärnan. Själv hävdar jag ofta att detta, liksom mycket annat, till stor del är Trollhinder. Sådana finns det tyvärr gott om i skolans värld. ”Trollhinder” är ett begrepp som jag finner användbart. Jag vet inte vem som myntade det hela, men jag brukar försöka förklara det såhär:

Vi har en sommarstuga där en mindre skog ligger mellan huset och havet. Vi vill förstås inte att de små barnen ska få för sig att själva gå till havet. För att hindra dem kan vi berätta att det finns läskiga troll i skogen. Det finns förstås inga troll i skogen, men så länge som vi lyckas få barnen att tro på det hela så kommer det säkert att fungera. Trollhinder är alltså hinder som inte finns på riktigt utan är ”hittepå” – men så länge som man behandlar dem så som varandes verkliga så fungerar de som hinder.

Exempelvis brukar timplan, schema, organisation ofta föras fram som hinder för mer kreativa och flexibla arbetssätt. Det är förstås ofta nonsens. Timplanen är bara ett minimum på den garanterade undervisningstiden. Inget hindrar skolan för att ge mer undervisning än så. Det sker idag inte heller någon skarp uppföljning på att den undervisningstid som planerats också blivit genomförd. Lektionen är tyvärr sällan så helig som den borde vara... Bara för att man har ett schema med en viss struktur är det sällan så att man inte kan bryta den strukturen om det finns goda skäl till det. Men man måste förstås ställa värde mot värde och inte bara skylla på schemat… Det finns dock forskningsstöd för att kultur lätt sätter sig inte i väggarna, men i kollegium. Därmed inte sagt att det inte går att förändra. Här har var och en ett konkret och tydligt ansvar. Lyft upp och ifrågasätt de hinder du ser – är de verkliga, viktiga, riktiga, eller är de trollhinder?

Jag hoppas 2013 blir ett år då Jante i skolan definitivt känns och blir passé. Ett år där Trollhinder efter trollhinder dras fram i solljuset och därmed spricker – så att vi istället kan fokusera på att finna lösningar till de verkliga problemen. Eleverna och framtiden förtjänar en likvärdig skola med utmärkt undervisning!

 ”Framgångsrik undervisning innebär, i detta avseende, att åstadkomma lärande i enlighet med intentionerna med den förda undervisningen och refererar till utfallet… God undervisning refererar till att undervisningen sker i enlighet med målsättningar som kan försvaras moraliskt och etiskt. …

Förutom de undervisningsaspekter som kännetecknar det vi ovan kallat för god undervisning, tillkommer även att antal samspelande grundförutsättningar, vilka alla påverkar undervisningskvaliteten, för att en kvalitativt god sådan ska kunna sägas förekomma. Sådana grundförutsättningar kan till exempel vara viljan och ansträngningskapaciteten hos den som ska lära, och huruvida den sociala omgivningen stödjer undervisning och lärande, eller inte. Dessutom krävs möjligheter för att både undervisa och lära i bemärkelsen underlättande hjälpmedel, tid och resurser etcetera.” /Jan Håkansson & Daniel Sundberg, ”Utmärkt undervisning Framgångsfaktorer i svnesk och internationell belysning”.

Kommentarer (5)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)