Sluta med Smörgås

Vi är tyvärr många som fått lära oss att ”sandwich-metoden” skulle vara en bra metod för att nå fram med kritik och påpekanden. Alltså; först säger man något positivt, sedan säger man det man faktiskt behöver säga och sist säger man något positivt och ”snällt” igen. Det låter ju trevligt och bra, inte den ratio om 7:1 som vissa påstår behöver finnas mellan positiva och negativa omdömen, men ändå ett steg på vägen. Ändå så fungerar den faktiskt ganska dåligt. Haken är ju att vi vet att den är så vanlig, så när någon säger något positivt så tar vi inte självklart till oss det, utan väntar bara på det som komma skall. Alternativt hör vi enbart utsmyckningen och inte det som faktiskt också behöver höras. Om vi genomskådar smörgåsmodellen så får vi också lätt en känsla av att den andre försöker manipulera oss – vilket verkligen inte är en god känsla att bygga vidare dialog på!

Om vi istället renodlar återkoppling till att vara mer rakt på tror jag mycket skulle vara vunnet. Detta gäller förstås såväl positiv som negativ återkoppling – ofta nog är den förra nog så kraftfull om man önskar förändring. Och självklart både stora som små kollegor.

Det vi uppmärksammar blir det ofta mer av. Se till att lyfta sådant som fungerar och ge modeller för önskat beteende oftare än att korrigera sådant som inte fungerar. Samtidigt som man är tydlig med att tidigt synliggöra missuppfattningar.

Självklart ska såväl negativ som positiv återkoppling göras på ett respektfullt sätt och med den andres välgång som syfte och mål. Men att se och lyfta den andres potential – inkl att den kan ta emot konstruktiv och rak återkoppling – istället för att tänka att man behöver använda sig av manipulativa knep gör något med människor och kultur.

Jag tänker att den sociala skolvardagen – såväl den fysiska som den digitala – bör rymma såväl #skolpepp som kritiskt ifrågasättande, men kanske skulle vi tjäna på att de kunde verka och finnas parallellt istället för att kriga mot varandra? För nog behöver vi alla såväl pepp som konstruktiv kritik och tankespjärn från sådana som tänker och tycker annorlunda? Men inte gärna upphackat och blandat, tack!

Because he has kept his mind open to criticism of his opinions and conduct. Because it has been his practice to listen to all that could be said against him; to profit by as much of it as was just, and expound to himself, and upon occasion to others, the fallacy of what was fallacious. Because he has felt, that the only way in which a human being can make some approach to knowing the whole of a subject, is by hearing what can be said about it by persons of every variety of opinion, and studying all modes in which it can be looked at by every character of mind. No wise man ever acquired his wisdom in any mode but this; nor is it in the nature of human intellect to become wise in any other manner.” /John Stuart Mill, On Liberty

Kommentarer (7)

  1. Magnus Blixt skriver:

    ”Lägg inte grädde på bajs” /Tuffledarskapsträning

  2. sören holdar skriver:

    Sandwishmetoden? Aldrig hört talas om, aldrig använt. Låter som en variant av den tyvärr alltför vanligt förekommande Mesmetoden:
    “Men han är ju snäll”.

    Ordet bajs har blivit något av ett modeord de senaste åren. Rätt fånigt. Men svenskan arbetar ju med sammansättningar. Bajsmatriser vore en passande nybildning tex. En annan variant kunde ju vara The Big Shit… 😉

    Ps. Vad är det som är så tufft?

      • Magnus Blixt skriver:

        Saxat från Kontentan (www.kontentan.se):

        “Dödssynd 3: Att använda omslagspapper
        Att titta medarbetare i ögonen och ge dem ärlig feedback, ett jobbigt besked eller information
        om ett beslut som kommer påverka dem på ett sätt de inte uppskattar, det är svårt. Därför
        plockas omslagspapperet fram i tid och otid och budskapen lindas in i fina ord och förskönande
        formuleringar. Till slut blir det så inlindat och luddigt att mottagaren står som ett frågetecken
        och undrar vad som hände. Tanken är säkert god från chefens sida, men när budskapets kärna
        inte längre går fram så kunde man lika gärna ha låtit bli att säga det. Det gör mer skada än nytta.
        Gör så här: Linda aldrig in dina budskap. Våga vara rak, saklig, konkret och tydlig, men också
        nyanserad och balanserad. Öppna upp för frågor och funderingar från medarbetaren. Att få
        jobbig information är jobbigt, men det är ännu jobbigare att lämna ett samtal och faktiskt inte
        ha förstått vad som sagts.
        Omtanke är nyckeln för att du skall få dina medarbetare att lyssna på den feedback du har att
        ge” /Malin Trossing, Ledarskapsexpert http://www.daretolead.se

  3. Magnus Blixt skriver:

    Ett bra och viktigt påpekande kom på Facebook och jag vill bara poängtera att man självklart kan komma mycket långt med beröm, men att det inte ska blandas ihop. För att kritik ska landa behöver man förstås erhålla mandat för att leverera det. Detta mandat ges genom en god undervisningsrelation och här har rättmätigt beröm förstås en självklar plats (se ex tidigare inlägg om Nå varje elev).

Lämna en kommentar

  • (will not be published)