#Rättläxa i Radio x2

laxor

Återigen krigsrubriker om skolan i dagens tidning:

Läxor i svenska skolan döms ut. 

Jag twittrade ut:

Tyvärr har de rätt, men låt oss därför prata mer om vad som är #rättläxa isf vara/ickevara #läxor

– vilket  fick Morgon i P1 att ringa upp och göra en direktsänd intervju på temat Rätt läxor?. Jag tycker det blev rätt bra, efter förmiddagsrasten lyssnade jag tillsammans med mina elever – blev till en bra diskussion om läxor/hemuppgifter.

Efter lunch ringer så P4, som hittat mig genom helt andra kanaler. Även Lotta Bromé i P4 Extra gör en direktsänd intervju. Tycker även den blev bra.

Sedan har det förstås fortsatt i sociala medier under dagen. Många har sedan på olika sätt hejat på, några få har inte lyssnat utan tolkat in att jag skulle gilla alla läxor, när jag mycket tydligt säger ”rätt läxor kan vara bra”. Det känns som om debatten äntligen lyft till att bli mindre känslosam och mer konkret – och med fler företrädare för professionen. Det finns gott om olika tankar, precis som det finns väldigt många olika exempel på vad vi kallar läxa, eller hemuppgift, hur de ges, hur de följs upp, vad de innebär, vad de kräver, vad de tillför. Om detta borde vi tala mycket mer och mycket djupare. Vi är några engagerade lärare som planerar för en seminariedag med detta tema, håll koll om du är intresserad!

– Det jag tror är att läxor inte har så stor effekt om man inte följer upp dem ordentligt. Det hjälper inte bara att ge dem. Det är nog inte den enda orsaken till resultatskillnadena, men det bidrar att eleverna inte får så stor utbyte av läxorna som de kunde ha fått, säger Lv Sissel Grönmo, universitet i Oslo (rapportförfattare nordisk studie om läxor)

För dig som vill arbeta med temat Läxor i din undervisning – låta eleverna komma till tals har många poänger och ligger ju helt i linje me d läroplan och skollag – kan jag varmt rekommendera Mediekompass: Läxor bra eller dåligt?

Vad kan då utgöra en #rättläxa? Ja allt beror på sammanhang, undervisningens upplägg måste vara en helhet. Den måste bottna i den ansvarige legitimerade lärarens professionella bedömning om vad som bäst gynnar elevens kunskapstillväxt. Den måste anpassas efter ämne, arbetsform, eleven, förhållanden, möjligheter, behov och förutsättningar som de facto råder. Den är inte ens nödvändig, det finns lärare och skolor som har andra upplägg. Att tro att någon hittat Modellen med stort M som fungerar för alla skolor, för alla lärare, för alla elever anser jag dock vara naivt.

laxforskning

Educational Leadership: The Case For and Against Homework.
http://www.ascd.org/publications/educational-leadership/mar07/vol64/num06/The-Case-For-and-Against-Homework.aspx

Jag som följt svensk skolforskning på avhandlingsnivå sedan 2006 slås av hur lite det kommit om detta heta och relevanta ämne. Vad jag minns är det bara en delstudie i en avhandling. Sedan finns det en del andra studier som dock främst verkar baseras på intervjuer där barn berättar vad de tycker om läxor… (kan vara nog så intressant, men säger inte så mycket om effekter och resultat?).

Det finns dock en del internationell forskning att hämta. Även Hatties metastudie har en del, även om de bakomliggande studierna visar ganska stor spridning i resultat (liksom i definitionen vad som utgör läxa).

Kan vi inte samlas och fortsätta tala om vad som utgör rättläxa (och därmed även vad som inte utgör det – de ska vi förstås inte ha)? Jag kommer att återvända till frågan, men måste nu faktiskt planera morgondagens undervisning (och läsa saga för min treåring, fast det inte är någon läxa).

 

 

 

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)