#Rättläxa – lite konkreta exempel

Skolchatt nyss hade det ständigt heta ämnet läxor som tema. Här finns mycket att säga, min ståndpunkt är att vi behöver tala mer om detta – i syfte att öka medvetenheten om vad som utgör bra läxa (som kan användas) och vad som inte gör det (som inte ska användas). Allt bottnar i lärares professionella bedömning utifrån de förutsättningar som de facto råder (lärarens undervisning, skolans organisation, elevgruppens förutsättningar, behov och möjligheter, den individuella elevens förutsättningar, behov och möjligheter…).

laxaMärkligt nog saknas det forskning om hur läxor ser ut.

Här är några läxor/hemuppgifter som jag provat med viss framgång. De fungerar självklart inte i alla sammanhang, men kanske kan komma till användning som utgångspunkt i en diskussion om vad som kan utgöra #rättläxa.

  • ”Jan Mårtensson påstår i sina böcker att #1523, #1632 samt #1718 är vanliga portkoder på Östermalm. Hur kommer det sig?”. Uppföljning: diskussion i gruppen om spår av historia idag. Extra intressant när elev föreslår att 1632 måste vara Drottning Kristinas kröningsår (vilket även är helt historiskt korrekt, men av olika anledningar antagligen inte är det som den som bestämmer portkod fokuserade på i 1900-talets skola).
  • ”Leta upp ett klipp på ex youtube som du tycker förklarar en särskild strategi i matematik (ex multiplikationsalgoritm), ge argument varför den förklarar bättre än andra.” Uppföljning: diskussion om vad som utgör bra förklaring, som grund för att skapa egna filmer. Genomgång av strategi, konkreta uppgifter, problematisering.
  • ”Välj en artikeln i utpekad tidning visst datum (ex 8 sidor) som du tycker är viktigast, gör ett kort refereat och ge argument för varför den var viktigare än andra artiklar”. Uppföljning: diskussion utifrån argument, argumentationsanalys. Självklart har eleverna fått undervisning innan i referatskrivande och argumentation.
  • Läxa se film som förförståelse inför nytt arbetssätt (i detta fall hem/expertgrupper)
  • Läxa läsning: ”en kvart om dagen”. Uppföljning antingen med klassiskt läsprotokoll eller med diskussion om innehållet i det lästa. En av mina döttrar kom inte riktigt igång med mängdläsningen, vi lyckades inte riktigt motivera. Men när det kom hem som läxa gjorde hon det och är nu fast i lustläsning.
  • ”intervjua en vuxen om ‘Vad är jobb idag?'”. Används som bakgrund och kontrast inför studiebesök på Skansen med tema ”Yrken förr i tiden”. Uppföljning: visa för kamrater, ha som del i egen film ”Jobb igår – idag – imorgon”.
  • ”Fyll i namn och bilder på eget släktträd” (jag vet inte vad morfar och farmor heter). Uppföljning: färdiga släktträd, att användas i filmen om mig.
  • Läxa repetera en nyinlärd strategi i matematik (alltså något man lärt sig i undervisningen). Uppföljning: att strategin sitter, diskussion om något var problematiskt, gemensamma lärdomar.
  • ”Spela valfritt spel på www.elevspel.se i minst en kvart, skriva på digitalt forum vad man valde att göra och vad man lärde sig.” Uppföljning: samtal.
  • Läxa lägga till en ”bubbla” i popplet över arbetsområdet (ex ”Vasatiden”, lägg till något som hänt, en bild, en film, en tanke, en fråga). Uppföljning: diskussion om förmågor och bidrag.
  • Läxa öva in glosor, ord, begrepp, meningar (som självklart gåtts igenom i undervisningen). Uppföljning: använda ord/begrepp/glosor skriftligt eller muntligt.
  • laxstrategi
  • Läxa skriva en fråga på digitalt forum inom temat man arbetar med, alternativt svara på någon kamrats fråga. Uppföljning: prata om frågor och svar gemensamt.
  • Läxa fördjupa sig i text som man arbetat med (och förklarat begrepp, gett förförståelse). Uppföljning genom dialog eller text.
  • ”Föreslå en fråga till kommande prov på vårt digitala forum”. Uppföljning: plocka bästa provfrågorna (och enbart från forum – visar att det är viktigt med deltagande och engagemang där, visar tilltro till elevernas vilja att bidra), diskussion om varför de visade flest förmågor.
  • Läxa fylla på gemensam Wiki. Uppföljning: diskutera bidrag och uppvisade förmågor.
  • Miniflippad läxa

Måste man ge läxor/hemuppgifter för att lyckas? Nej, helt visst inte. Men det handlar om att undervisningen måste vara en helhet, utifrån aktuell lärares professionella bedömning, utifrån de förutsättningar som råder. Rätt läxa kan bidra till ökad kunskapstillväxt. Fel läxa ökar knappast motivation eller tilltro hos vare sig elev eller föräldrar.

Se gärna även mina tidigare inlägg i ämnet:

laxforskning

Educational Leadership: The Case For and Against Homework.
http://www.ascd.org/publications/educational-leadership/mar07/vol64/num06/The-Case-For-and-Against-Homework.aspx

Kommentarer (2)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)