Ypperligt Yrkesförbund Yrkas

Jag skulle ursprungligen vikariera en vecka på Fruängen, men blev kvar i nästan 13 år. Till sist tog jag mig dock i kragen och sa upp mig (jag tror vi lärare ibland stannar lite för länge, vilket missgynnar oss både lönemässigt och erfarenhetsmässigt). Jag var då även förvaltningsombud i Stockholm, men det hade jag hursomhelst behövt lämna när jag blev ledamot av Lärarnas Ansvarsnämnd (tänkbar intressekonflikt om man företräder medlem). Jag bytte dock inte bara skola, utan även LR-distrikt, via en kort sväng i Roslagen-Attunda valde jag skolor som befann sig i Södertörn.

Igår var jag på distriktsmöte, med val och diskussioner inför kongress 2016, dit jag blivit nominerad som ombud. Demokrati är ytterst intressant! Inte minst dess kultur, vilken skiljer sig åt mellan organisationer och inom distrikt av samma organisation. Dels beroende på yttra faktorer som storlek och medlemsantal, dels på vilka människor som varit och är aktörer. Lite forskningsperspektiv på det: struktur eller aktör i historiaundervisning.

Demokrati är det sämsta styrelseskicket, bortsett från alla andra som har prövats. /Churchill

Valet tog sin tid (slutna valsedlar, många nominerade) och jag vet ännu inte hur det slutade då jag var tvungen att avvika för lite barnlogistik, men diskussionerna om motioner till kongressen fyllde tiden. Riktigt bra nivå tycker jag, det är spännande att diskutera såväl ideologi som praktiska frågor i stort och smått med andra medvetna lärare. Jag ska åter skicka in motionen om att samtliga förtroendevalda inom förbundet fortsatt SKA ha en fot kvar i verkligheten. Förbundsordförande får man göra ett undantag för, men jag ser stora värden i att kommunombud, distriktsordförande, förbundsstyrelseledamöter faktiskt på allvar har en tydlig förankring (och dessutom lättare kan bytas ut, en nog så viktig aspekt av demokrati).

När jag fikar med mina kollegor på skolan, efter att ha mött mina elever, får jag verkligen stå till svars för det LR gjort och inte. /tidigare distriktsordförande

Vilken motion tänker du vara med och skicka in? Vilka ledamöter har du nominerat eller varit med och röstat på? Demokrati kräver engagemang. Inte bara någon annans, utan var och en måste engagera sig. Har du inte gjort det förr, så är det kanske dags. Tack!

PS. Ett alternativ till att engagera sig kan förstås vara att Gilla Läget. Vänligen ta i så fall av dig offerkoftan, ty den kliar. DS.

Status, Hjärngymnastik o Hygienfaktor

Helgen tillbringades i goda vänners lag firandes femtioåring i London. Ytterst trivsamt och energigivande! På festen visade det sig vara gott om globetrotters som mjukvarusäljare, ekonomichefer, forskare, kirurger. Samt undertecknad lågstadielärare. Men jag kände tydligt respekt för det vi faktiskt gör.

Om du inte gör ett bra jobb, kan inte jag som professor sedan göra mitt. 

 Av logistiska och ekonomiska skäl fick vi hyra en bil från flyget. Plus att jag aldrig kört vänstertrafik och kände att det var dags för lite hjärngymnastik inom det som annars är ett hemtamt område (körde varutransporter året innan Lärarutbildning).

  Den lärare som ständigt lär mer har elever som lär mer.

   Detta inlägg skrivs ombord på flyget! Wifi ingår. Precis som på tåget, tågstationer, flygplatser, sjukhus o samtliga kommunala skolor i Sollentuna. För mig är internetåtkomst närmast en självklar hygienfaktor såhär anno 2015. Hur är det där du jobbar? 

Ska vi testa och be handläggarna på bygglovsenheten dela dator?

  Nu har vi två spännande veckor fram till vecka 44, vilken för mig innebär Skolforum, Huddinge Visar samt en viktig återhämtningspaus. Precis som denna helg blev.

Nu kör vi!

FaceTime Fungerar Fint!

I går blev jag åter påmind om hur smidigt tekniken idag kan fungera, och vad den kan bidra med. Först ringde Peter Lippman upp på eftermiddagen, via FaceTime (som kan sägas vara en variant på Skype eller Hangout). Jag och Peter (som är något så ovanligt som en arkitekt som forskar på lärande) ska ju ha två stora seminarier på Skolforum, plus ett i Huddinge, och dessa behöver förstås planeras. Då han bor i Australien blir det lite långt och träffas och lite fattigt att bara prata. FaceTime är inbyggt i dator och mobil (om man kör Mac), det är bara att ange e-postadress och trycka “Ring upp”, så är man igång! Förutom att se varandra kunde jag visa lite vad vi gjort med vår lärmiljö, vi kunde även gå igenom powerpointen tillsammans. Väldigt smidigt!

Senare på kvällen Pedagogisk Pub. En kollega på en annan skola var där även i syfte att vi ska försöka göra något tillsammans, där hon undervisar mina elever lite på distans. För att visa hur enkelt FaceTime fungerar ringde jag upp en av de andra som mött upp två bord bort. Det är verkligen bara två knapptryckningar, sedan är man igång! Kopplas sedan lärplattan/mobilen/datorn till en projektor och kameran riktas mot dig själv eller din grupp elever – och ni är igång. Jag provade detta för flera år sedan, det var väldigt givande för både mina och distanskollegans elever. Det blev liksom viktigt på riktigt, med riktiga mottagare. Samtidigt som det i en pressad lärarvardag inte hade tagit timmar av planering (snarare minuter). När tekniken är på plats, vilket jag idag 2015 faktiskt ser som ren hygienfaktor.

För två veckor sedan var jag på Bok & Bibliotek. Beppe Singer var också där. Då han är mina elevers stora idol passade jag förstås på att köra lite FaceTime med hemmaplan. På så sätt fick de även se lite från magisterns andra vardag och fick något att prata vidare om. Det krävdes inte mer än att jag och kollegan var överens om tid, samt varsin lärplatta och lite wifi (vilket idag finns öppet lite varstans, mässor, tågstationer, flygplatser, sjukhus… – och därmed torde finnas öppet och fungerande även på skolor utanför Sollentuna, där jag bor).

Så mitt enkla råd till dig som funderar är:

Just Do It!

PS. Skype in the classroom verkar också ha potential… DS.

Inga magistrar i hängmattan?

IMG_0367När jag är rastvakt är jag förstås ute och försöker vara på rätt plats innan behov uppstår.  Även när jag inte är rastvakt händer det att jag är ute på skolgården. Inte för att jag måste (det finns ju bara två måsten och detta tillhör inte något av dessa), utan för att jag finner att det ofta ger mig kraft. Inte minst när solen skiner och barnen är glada…

Idag somnade jag nästan i solen och för att pigga på mig tog jag mig ett varv i klätterställningen.

Men magistern, du får väl inte klättra här! Det är ju vår! /sexåring

Jag hävdade dock att eftersom klätterställningen på gården är stor får vi alla plats… Ingen hade tagit “hängmattan” så jag bestämde mig för att prova den.

Du får inte vila nu magistern, du ska ju hålla koll på oss! /annan sexåring

Ja, fast nu finns det ju andra rastvakter ute, och ni vet ju hur vi vill ha det tillsammans och är faktiskt duktiga på att också bidra till att det blir som vi vill ha det.

Jag tycker faktiskt magistern ska få vila nu, så kan han ta ännu bättre hand om oss senare. /tredje sexåring

För så är det; att ha mycket att göra är i sig inte farligt. Frånvaro av återhämtning är dock närmast livsfarligt. För att jag som lärare ska kunna göra ett riktigt gott arbete krävs både tid och kraft. Tid med elever tar olika mycket kraft beroende på vad som ska göras, med vilka. Som lärare måste man se till att göra sådant som ger energi – för att kunna ge energi. Jag önskar hela allmänheten hade samma insikt i detta som den tredje sexåringen ovan… IMG_0335

Styrelsearbete och Skola?

Idag tog jag en frukostpaus från skolan. Detta för att delta i ett seminarium om bättre styrelsearbete i ideella föreningar. Jag saknade förstås att vara med mina goa elever, men seminariet var som tur är klart givande. Efteråt hörde jag en av de andra deltagarna ösa lovord över en del av seminariet som jag inte fann särskilt intressant, vilket fick mig att reflektera vidare. För några år sedan hade jag säkert också varit begeistrad över dessa delar, men nu har man ju varit på ett och annat seminarium och har en gedigen erfarenhet av föreningsarbete på olika nivåer. Då är det inte så konstigt att vissa saker ses som självklarheter – samtidigt som det förstås inte är lika självklart för den som möter ett material eller tankegods för första gången. Kirkegaards bevingade ord äger förstås sitt eviga berättigande.  

Samma utmaning möter jag förstås varje dag i skolan. Det är faktiskt ett av mina problem, att jag har ganska enkelt för matematik. Det gör att jag inte alltid förstår vad det är eleven inte förstår. Här spelar förstås djupa ämneskunskaper inklusive bra ämnesdidaktik nog så stor roll för hur det faktiskt blir. Precis som ledarskapet – som för mig innebär stora mått av lyssnande och inkännande. När jag bildat mig en bedömning av läget är det dock ofta upp till mig att fatta beslut – och hålla i dem. Balansen mellan frihet och struktur är väldigt viktig, båda har sin plats och båda har sina problem om man drar dem för långt. Precis som styrelsearbete, vilket kräver både strategiska som operativa beslut. Föreningsliv och skola har onekligen mången beröringspunkt!
En sak man tryckte väldigt hårt på idag var vikten av en tydlig vision och riktning. Dels behöver man veta vart man är på väg, dels ger en tydlig vision även ledning på vilka stigar som är mer rätta än andra. Glad och stolt att arbeta på en skola med en tydlig idé utifrån den vision skollagen faktiskt stadgar.
glömstatriangel

Digividisering

IMG_0285Tips: Statens medieråd har mycket bra material för lärare och elever.

Det händer mycket nu i vårt medielandskap. Ett fåtal stora aktörer, med allt färre journalister, allt fler publicister i allt mindre bubblor där utbud och användning blir alltmer fragmenterad skapar såväl möjligheter som utmaningar.

Digitalisering skapar stora möjligheter, men också en del särskilda utmaningar. Livet har på samma gång blivit smidigare (ex göra bankärenden, titta på TV när och var man vill) och mer komplext (ex spridningseffekter och stress).

Det är viktigt att vi alla gör aktiva och medvetna val när vi är uppkopplade och när vi inte är det. Vi måste också diskutera det här med informationsbubblor – de är viktiga för att hålla informationsstress stången, men kan även skapa parallella samhällen. Skolan är dock ett ställe där vi alla möts! 

Skolan har ju det breda uppdraget som innefattar både kunskaper och värden. Den ska ju fostra var och en till att bli ansvarstagande samhällsmedborgare. För detta krävs en hel del bildning. Här har skolan ett tydligt kompensatoriskt uppdrag.

Det handlar om erfarna och duktiga lärare som faktiskt kan göra detta.

Det finns tydliga skrivningar om källkritik mm i dagens läroplan, det behöver inte göras särskilda ämnen eller skrivningar om det.” /Helén Ängmo, Skolinspektionen.

Skolan måste tillägna sig en ny flexibilitet utifrån de styrdokument den redan har. Väldigt mycket kan göras redan idag. /Erik Fichtelius

Internet är inget ämne, det är ett förhållningssätt. Vi är bara i början av allt vad detta kommer att innebära. Det finns dock inga gratisluncher och idag byter vi ofta ut vår integritet mot funktionalitet. /Johanna Frelin

Skolan måste på samma gång vara aktuell och närvarande där eleverna och samhället befinner sig idag – men också vara och erbjuda något annat och mycket större, med förankring i vårt gemensamma kulturarv. Balans, någon?

Se möjligheter  men förhåll dig samtidigt sunt kritisk! /Erik Fichtelius

 

 

 

Tolerans, Polarisation, Tillhörighet

Vår största utmaning är inte intoleransen utan den ökande polariseringen i samhället. Polarisering eskalerar lätt. Dagens undervisning ökar tyvärr ofta polariseringen.

Samtidigt som vi har en ökad tolerans i samhället, har vi en ökad mobilisering hos de intoleranta. Om vi inte hanterar detta klokt kan intolerans istället för tolerans bli samhällets diskurs. /Christer Mattsson

IMG_0284

“Upp till en tredjedel av eleverna i vissa grupper har en anknytningsproblematik. I skolan gör det lätt att man som elev hamnar i ett fack eller hörn, även om det ofta inte är gynnsamt” /Rektor Lina Axelsson

Vi måste möta eleverna där de befinner sig, inte där vi önskar att de skulle befinna sig… Först då vi skapar en miljö där de vill vara kan vi så småningom föra dem till en ny miljö där de inte visste att de ville vara.

Att lägga skuld och skam på rasism skapar starkare rasister. Vi behöver tala mer om allmänmänskliga grupprocesser och tillhörighet istället, om vi önskar nå fram. Det handlar inte om några quick-fix och enstaka temadagar, utan ett långsiktigt och idogt arbete /Birgitta Hägg

Om man som lärare inte ställer upp på människors lika värde är man inte rätt på plats. Elever måste dock få pröva samtliga sina tankar. /Mathias Demetriades

Vi måste först och främst undervisa så att eleverna förstår sig själva. Vi har yttrandefrihet. Det innebär dock att inte att man uppsåtligen får såra någon. När någon ändå blir sårad måste man kunna lyfta upp och prata om det. På så sätt kan förståelse både för en själv och för andra skapas.

Skolan är en del av samhället. De normer som finns i samhället finns förstås också i skolan. Skolan måste samtidigt vara en trygg plats med variation och tolerans. En plats där alla känslor tillåts och ord kan ses som uttryck för känslor som behöver hanteras men inte är känslorna i sig.

Att ha nolltolerans mot icketoleranta budskap är lite som att måla färg över mögelfläckar i skolan. Det förändrar bilden, men aldrig på djupet. Man måste jobba djupare än så. /Christer Mattsson

Vi måste ta uppdraget på allvar. Det gäller samtliga lärare, kapitel 1 & 2 kan inte enbart hanteras av några typer av lärare, eller inom några särskilda ämnen.

Hållbar undervisning i Ungern och Sverige

IMG_0273

Jag ber i förväg om ursäkt för klen ljudkvalitet, hade tyvärr glömt ta med mikrofoner. Jag hade ju inte tänkt prata på Bokmässan i år, men kunde inte hålla mig när jag fick chansen att föra ett samtal om det som är Glömstaskolans hjärtefråga: hållbarhet. Jag gillar ju inte att prata engelska offentligt, men har hört att det är nyttigt lämna sin komfortzon… Även det en del i hållbarhet tänker jag.

Skapa kreativitet och lust i skolan

Jag grejar – alltså finns jag. /Elin Ek

IMG_0280När man går från “pärlande” (pärlplattetillverkning) till att pilla med saker på riktigt och både kreera saker som består och som inte gör det behöver man både uppmuntran som stöd. Inte minst stöd i att leken och utforskandet i sig är viktigt.

Jag tyckte det fattades ett vettigt alternativ för de barn som inte vill pyssla med prinsessor, bilar eller flygplan utifrån stereotypa könsrollsmönster och lekte fram den pysselbok jag som förälder vill ha. /Beppe Singer

IMG_0282

Mannen till höger känner de flesta av oss säkert igen. Kvinnan till vänster är europas första professor.

“Övergången från den äkta nyfikenheten till tävlandet i att finna de rätta svaren blev en riktigt hård krock för mig. Jag gjorde saker på vägen som inte var så lyckade, men en dag mötte jag en pedagog med hjärtat på rätta stället. Han såg mig i ögonen och visade empati, ödmjukhet och nyfikenhet på riktigt. ” /Beppe Singer

“Ös på med intressanta, lustfyllda och tankeväckande upplevelser. Bildning behöver vi samtidigt ta mycket allvarligt. Vi som nation är beroende av att bildningen hålls högt. Men det motsäger inte att vi ska ha kul på vägen!”

“Drömmar är väldigt svåra att bygga, men väldigt lätta att bygga. Lärare ska vara mer av inspiratörer än informatörer.”

“Lärarna är de viktigaste personer som finns!”

 

 

Karriärvägar = Elevresultat

IMG_0276Tänkte skriva spontana tankar från seminarium “Karriärvägar i skolan höjer elevresultaten”, men fastnade i att främst citera panelens ord. Något att förhålla sig till!

Ett syfte med karriärreformen är att höja elevernas resultat, ett annat är att höja läraryrkets attraktivitet. Själv tycker jag det första bör användas som en form av lackmustest på det vi gör på alla nivåer i skolan: Förstärker detta möjligheterna till bättre elevresultat? /Anna Ekström, gd Skolverket

“Jag ser mig inte som arbetsledande, utan som en representant för ett professionellt kollegium” /Jacob Möllstam, lärare

“Förr hade förvaltningen utvecklingsuppdrag som gick ner i verksamheten och sedan skulle rapporteras. Nu använder man förstelärarna till att istället identifiera vad verksamheten har för behov, arbeta med dem och sedan rapportera uppåt”

“Kan vi organisera skolan så att lärare ges förutsättningar för att skapa god undervisning? Jag ser att vi måste skapa en kultur av kollegialt samarbete och gemensam utveckling. “/Anna Ekström

IMG_0279

“Förstelärare bör först och främst hamna på skolor som har sämst resultat” /Anna Ekström

“Den lärare finns inte idag som klarar lärararbetet på egen hand. Det är ett arbete som behöver göras tillsammans. Högre resultat kräver kollegialt lärande om lärande, vilket är det mest akademiskt komplicerade man kan ägna sig åt” /Johanna Jaara Åstrand, ordf Lärarförbundet

Det handlar förstås om att skapa en kultur där alla lyfter varandra. Hur vill vi egentligen ha det tillsammans?

“Vi är alla överens att det är en bra reform. OM den görs bra. Denna förutsättning råder idag tyvärr inte överallt, man gör på väldigt olika sätt över landet, en del lyckade, en del mindre lyckade. Det finns en väldigt stor osäkerhet där ute, ofta ser vi förvånansvärt ogenomtänkt genomförande.” /Per Kornhall, författare

“Att inte ge förstelärare tillsvidareanställning är att tumma på ordet ‘karriär’. En karriär innebär ett tydligt steg vidare.” /Per Kornhall

“Vi kan inte stanna vid att det skulle vara en lönereform. Det krävs förstås att uppdraget ges den tid, resurser och möjligheter som krävs för att det ska göra skillnad” /Johanna Jaara Åstrand

“Jag är orolig över alla de förstelärare som kommer att gå in i väggen då de inte fått reella möjligheter att utföra ett uppdrag som det ändå finns stora förväntningar på” /Per Kornhall

“Får man ett tydligt mandat och begränsat uppdrag blir det mycket enklare.” /Jacob Möllstam

“En framgångsfaktor är om fokus verkligen hamnar på kollegialt lärande. En annan framgångsfaktor är att det är ett tydligt uppdrag och mandat. En tredje framgångsfaktor är att det finns tid till uppdraget.” /Anna Ekström

Tid och möjlighet – absolut. Mandat – absolut. Sedan tänker jag att uppdraget förstås bör göras tydligt, men att detta också är något som vi i professionen måste äga. Ett supertydligt uppdrag som utformats av icke-yrkesverksamma-lärare ger jag inte mycket för.

“För 25 år sedan beslutade Sveriges riksdag att ansvar för kvalitet och utveckling skulle ligga hos kommuner (och senare även privata huvudmän).” /Anna Ekström

Nu är det upp till bevis att också ta detta ansvar. Inte i ord, utan i handling!

“OECD är tydliga; bygg riktiga karriärsystem och värna en likvärdig skola” /Per Kornhall

“Det räcker inte att bara prata om kollegialt lärande här på scen. Det måste också göras, i den konkreta verksamheten” /Anna Ekström

“Att sitta ner och prata tillsammans om sin undervisning är ett sätt att ha kollegialt lärande. Att utforma en undervisning tillsammans är också kollegialt lärande. Att samla en massa kollegor i ett rum leder inte självklart till kollegialt lärande, det kräver struktur och organisation” /Jacob Möllstam

“När vi pratar om läraryrkets attraktivitet använder vi faktiskt ordet ‘alarmerande’, vilket är väldigt ovanligt på kanslisvenska och långt bortom ‘oroliga'” /Anna Ekström

“Nu har du vid 28 års ålder blivit förstelärare och tänker inte bli rektor. Är karriären därmed klar?” /Johanna Koljonen till Jacob

“Den enda de facto karriär du kan göra idag är att byta rektor och arbetsgivare. Det handlar inte om hur du är som lärare, utan hur villig du är att flytta” /Per Kornhall

Ingenjörer som gör karriär får ibland arbetsledande uppgifter, men oavsett alltid högre lön?

“Det uppdrag vi har; att nå varje unge; handlar om att vi måste tänka mer utifrån gemensam och enskil specialisering” /Johanna Jaara Åstrand

“Att utse förstelärare behöver göras mer utifrån meritokratisk utgångspunkt, det är en tydlig puck till huvudmännen” /Koljonen

“Vi har fördubblat antalet svenskar som disputerar. Men samtidigt har antalet lektorer i skolan minskat! Detta måste åtgärdas och är faktiskt lågt hängande frukt.” /Anna Ekström

Så viktigt att vi nu inte slarvar bort fortsättningen!