It takes a village to raise a child
Det krävs en by för att fostra ett barn.
Ett talesätt lika sant som det är komplicerat att få till i praktiken.
På väg hem efter en givande dag i skolan slölyssnade jag på Studio Ett. “Rektorernas Rektor” (hon presenterades faktiskt så) var där tydlig:
Även OECD är tydliga i att raset i PISA-resultatet måste stoppas om om Sverige vill ligga i framkant och skapa jobb framöver:
Tidigare och bättre stöd till svaga och utsatta elever behövs, liksom en satsning på bättre svenskundervisning för invandrare.” /OECD:s generalsekreterare Angel Gurría, enligt Åsa Nilsson Rönnqvist, Sveriges Radio 150330.
Så nog handlar det om att byn faktiskt måste hjälpas åt – att i allt den gör förmedla att skolan, lärandet och bildningen är viktig (och därmed är värd sitt engagemang, sin tid och sitt fokus), att skolan måste få vara en investering i framtiden. Att spara in på lärarlöner och erbjuda njugga karriärmöjligheter påverkar förstås både läraryrkets attraktivitet och status – och det blir i förlängningen förödande för hela byn. Ska det vara så svårt att förstå? Eller snarare: inte bara förstå och lägga ut texten kring, utan faktiskt göra något åt. I praktik. För allas skull.