Nationella prov i matsalen?

Denna kväll var det en särskild stämning i mina barns skolas matsal. Alla treor med föräldrar var inbjudna att få titta på de genomförda nationella proven. Allt var förberett med kuvert med respektive barns namn, med en sammanställning (som fick tas hem) samt alla delprov och elevens självvärdering. Det var bara att hitta rätt kuvert, slå sig ner och gå igenom resultatet med äldsta dottern. Lärarna som undervisat henne, samt även genomfört och tillsammans rättat de nationella proven cirkulerade runt och kunde svara på ev frågor.

Det var en särskild sorts stämning, men en god sådan. Fokus på konkreta resultat och likvärdig bedömning, dialog, lyssnande, klargörande. Efteråt följde lite enkel picnic i matsalen och lek på skolgården (traditionsenlig brännboll fick på gott och ont ställas in pga regn).

För mig som förälder var detta ett smidigt exempel på bra professionell kommunikation mellan skola och hem, på skolans initiativ och med kunskapsuppdrag i fokus. Ett mycket gott initiativ som gärna får spridas vidare!

Vi tjänar alla på en fungerande samverkan mellan skolan – lärare och föräldrar. Initiativet bör komma från skolan, medvetet och tydligt. Det har ungarna och bildningsuppdraget helt enkelt rätt till!

Skolvärlden gjort en videointervju med mig på ämnet bättre föräldrasamverkan ger bättre resultat, jag hoppas den kan ursäkta att mitt utlovade blogginlägg i ämnet dröjer. I höst kommer jag även att fortsätta fördjupa detta (om inget annat på Mötesplats Skola och Skolforum).

Kommentarer (6)

  1. Örjan Norberg skriver:

    Hej Magnus!

    Jag håller med om att det initiativ som Du beskriver var mycket bra.
    Jag har själv en mycket intim fortlöpande kontakt med alla föräldrar till mina elever (år 5-9). Jag brukar faktiskt emaila hem till föräldrarna ALLA provresultat från min undervisning.

    MEN – Det här med de nationella proven. Jag tycker att NP:s ursprungsidé är JÄTTEBRA. Det är absolut nödvändigt att vi får skolorna att bli likvärdiga i Sverige. Att kunskapskraven i t.ex. kemi är absolut likvärdiga i Jokkmokk som i Lund
    MEN – det jag vänder mig emot är NP:s utformning med en nästan parodisk detalj-noggrannhet när det gäller resultatanalys och bedömning. Det finns alla möjliga sorters poäng. Det finns t.ex. E(p), E(b), E(r) och E(k) för betyget E.
    När jag läser alla dessa bedömningsmatriser blir jag nästan full i skratt. Hela denna onödiga detaljrikedom är totalt meningslös. Man kan ju aldrig bedöma ett prov så ingående och noggrant i detalj. Hela denna löjeväckande ambition får mig och tänka på:
    Skollärare John Chronschoughs memoarer.
    D.v.s. ett snobberi i analyserande.

    Pubertets-elever som gör prov kan må jättedåligt den dagen, eller bara är hungriga. Någon kanske har hamnat i en förälskelse och andra råkar bara vara trötta för att de spelat dataspel under hela natten. Skriftliga provresultat kan inte detalj-bedömas.

    NP silar mygg – men sväljer kameler.

    Samtidigt kan man verkligen ifrågasätta många av NP-frågornas LEGITIMITET. I 9:ans NP-prov i matte finns det flera flervals-frågor där eleven bara behöver gissa rätt. Värsta exemplet är uppgift 14 i delprov B. Där uppmanas eleven ringa in 2 korrekta svarsalternativ av 4. Om eleven lyckas får hon 1 st. C-poäng och 1 st. A-poäng. Bedömningsmallen går ännu längre: Eleven har visat att hon kan lösa problem i betyg C-nivå C(P), och dessutom har hon visat att hon också kan lösa problem i betyg A-nivå A(p) – på samma gång! BISARRT.
    – För mig är detta en gåta hur en akademiker (provkonstruktör) kan påstå något sådant, då eleven ju har 16,7% chans att bara gissa rätt (av bara slumpen). Frågan har ju 6 olika svarsalternativ. Ett svar av dessa 6 är ju 1/6 = 16,7 %.

    Sedan kan man verkligen fråga sig om vissa uppgifter ska ge mer poäng än andra. Alla uppgifter är ju i praktiken lika mycket värda. En person som lyckas lösa en andragradsekvation men som inte kan räkna ut arean av en enkel rektangel (med hjälp av formelblad) måste ju sakna något mycket väsentligt i sitt lärande. Ändå får den personen kanske A-poäng för andragradsekvationen men förlorar bara en liten betydelselös E-poäng när det gäller rektangelns area (med tolkning av ett formelblad). För mig är grundkunskaper minst lika mycket värda jämfört med “nörd-kunskaper”.
    Nej, poängsätt och värdera alla provuppgifter på samma sätt – precis som man gör på högskola och universitet (där jag faktiskt har läst matte).

    Som sagt:
    1. NP-proven är absolut nödvändiga för att våra skolor ska bli likvärdiga.
    2. Men NP-proven har en alldeles för orealistisk och överambitiös detalj-noggrannhet när det gäller bedömningen av elevernas provresultat.

    Annars:
    Glada hälsningar / Örjan Norberg,
    ma/no-lärare på Hedekas skola

    • magnus skriver:

      Tack!

      Delar din uppfattning, inte minst när det gäller första punkten. När det gäller detaljrikedomen lyfter du verkligen ett skrämmande exempel, personligen har jag dock bara erfarenhet av treans prov (som ofta Berit bra och vettiga) samt sexans i religion (där det fanns en del märkliga uppgifter, även om ingen var lika märklig som ditt exempel)

      Mycket bra att vi diskuterar detta konkret! Tack!

  2. Carina skriver:

    Hej Magnus!
    Låter som en mycket trevligt initiativ. Önskar att man kunde göra något liknade på högstadiet. På vår skola har vi haft en central rättning av nationella proven. Alltså en utomstående behörig lärare har rättat flera skolors Nationella prov. Problemet är att jag först igår fick tillbaka proven i Matematik och på tisdag får vi tillbaka provet i NO för årskurs 9. Slutbetygen ska sättas dagen efter. Det finns alltså ingen tid att varken diskutera proven med sina kollegor eller med eleverna.

    Hälsningar
    Carina Andersson
    Ma/No-lärare Ljungsbro Skola

    • magnus skriver:

      Ja, jag tycker verkligen det var det – utifrån både förälders och lärares vy.

      Vad hindrar egentligen från att göra motsvarande på högstadiet? Vet att en del skolor gör liknande för utvecklingssamtalen (elevledda, en årskurs i matsalen, alla lärare på plats). Det skulle förstås kräva att man funderade över den centrala rättningen, tidsramar mm. Jag är varm förespråkare av att nationella prov bör rättas gemensamt på dagtid, ger bra kompetensutveckling och går snabbare så de kan vara mer användbara. Varje organisation har förstås sina för- och sina nackdelar och valet mellan dessa måste göras medvetet om vad man vinner och vad man förlorar.

  3. sören holdar skriver:

    Örjan! och Magnus.

    Finns mycket att fundera över vad rör de nationella proven. Inte minst hur provmakarna (observera: med skolverkets fulla stöd, verket har nämligen mycket tydligt klargjort att proven är helt i linje med läroplanen) fnattar med betygsbedömningar. Betygen D och B ska tex sättas. Hur ska det gå till? Dessa saknar kriterier och skall sättas vid terminsslutets sammanvägning av elevens kunskaper. I provet i Historia för årskurs sex läste jag flera ggr orden “övre” och “nedre”. det tog en stund innan jag förstod att man avsåg en (naturligtvis helt odefinierad) nivågradering av betygssteget E. Och det anser skolverket vara i överensstämmelse med gällande lagar och riktlinjer. Samma prov skall efter rättning på ett fantastiskt byråkratiskt sätt sammanställas i flera steg – som poäng vilka översätts till bokstavsbetyg vilka ska adderas, multipliceras och divideras (obs santsantsant!) till en slutgiltig poäng vilken i sin tur läses av till ett bokstavsbetyg. Hör här.
    26 poäng ger betyg A medan 25,75 poäng ger betyg B(!). Allt utan några som helst kriterier. dessutom kommer statistiken alltså att visa att jag sätter ett för högt betyg i de fall jag lägger på en kvarts poäng här eller där. Därutöver är betygsnivåerna i tre av kärnämnena (Svenska, matematik, engelska) satta så att (och även här menar skolverket att nivåerna är riktigt och rätt satta) tex 17 av 24 elever i en sjätteklass får betygen C, B eller A(8st, en tredjedel av klassen!) i engelska. Är detta generellt även i årskurs nio betyder det att det som hittillls kallats betygsinflation ges legitimitet genom resultat i nationella prov.
    Därutöver mäter de nationella proven oavsett ämne elevens läsförståelse. Spricker den spricker de på provet oavsett kunskaperna finns där.

  4. Elin skriver:

    Åh vad lättad jag blir av att läsa ovanstående kommentarer!! Även om ditt blogginlägg inte alls handlade om detta, så är det precis denna frustration som beskrivs ovan som vi har känt på vår skola, angående hur man ska tolka resultaten på de nationella proven! Hamnar i absurda betygsdiskussioner där uträkningen av provbetygen inte alls går att jämföra med de betyg man sen ska sätta enligt de riktlinjer vi fått från Skolverket. Nu måste vi lärare säga ifrån, detta är pinsamt!!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)