Nå varje elev – del 3

Ropen skalla – En skola för alla!

Men jag vill hellre se En skola för var och en. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men för mig känns det som det finns en nog så viktig nyansskillnad mellan de två.

Del 1 och Del 2 av Nå varje elev var egentligen tänkta att bli en fortsättning på detta inlägg, men ibland pockar tillvaron på i en annan ordning än man tänkt (ganska ofta så faktiskt, i synnerhet när man är yrkesverksam lärare).

Nu kommer här dock till sist ett sammandrag av seminariet jag höll i höstas på en större gymnasieskola med dryga hundratalet lärare:

Vad är syftet med ditt läraruppdrag? – varför blev du lärare och vad kan få dig att fortsätta som lärare?

i had a dreamSvaret på den frågan skapar riktning. Ingen jag känner menar allvar om man skulle svara ”juni-juli-augusti och den feta lönen”, utan det var och är något helt annat (även om ferier och rimlig lön är självklara hygienfaktorer). För mig är syftet att vara med och bidra när stjärnglans tänds i ungars ögon, plus att man lär så länge man har elever. Vilket är ditt syfte? Har du det i minne? Påminner ni varandra om det, så ni inte går vilse? Det måste annars vara det värsta man kan uppleva, att en dag vakna upp och upptäcka att man tappat sin dröm och sitt syfte.

Vad är kärnan i läraruppdraget?

Tja, vad sägs om undervisning? Eller med riksdagens ord: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (SFS 2010:800). Kloka Ulrikas sätter också fingret på vad det torde handla om:

”Undervisning är inget fast och bestämt, hugget i sten. Undervisningen uppstår i relationen, viljan och modet att våga ändra på några parametrar för att förståelse för exempelvis ett moment ska uppstå hos en grupp eller kanske hos en enskild individ.” /Ulrika Jonsson, specialpedagog

Det finns inga mirakelkurer som alltid fungerar överallt för alla lärare, elever och kontexter. MEN det finns grundförutsättningar som bör råda – och det finns konkreta metoder och knep väl värda att ta till sig. Metodik kom och försvann och kom sedan tillbaks i lärarutbildningen, i verkligheten har den alltid varit viktig. Och den lärs främst genom att lärare lär och verkar tillsammans, men även med bidrag från vetenskapen.

BALANS bör råda mellan nya grepp och beprövad erfarenhet, mellan individens lust och skolans krav, mellan struktur och frihet, mellan ambition och resurser… Listan kan göras lång, men jag är övertygad om att skolan skulle ha mycket på att tjäna att uppvärdera frånvaron av bergfasta fundamentala övertygelser och istället lyfta balans som ett viktigt kärnvärde.

En grundförutsättning som dock måste råda om varje elev ska nå framgång är: God undervisning OCH kärlek till människan. Dessa två har inget motsatsförhållande utan måste båda finnas på plats. Det räcker inte att gilla ungar, de måste ges god undervisning. Det räcker inte att undervisningen är god, gillar man inte sina elever märker de det direkt – och lär sig då mindre då de engagerar sig mindre.

Visionen för skolan är tydlig: varje elev ska ges möjligheter att nå sin potential. Visionen stadgas i skollag och läroplan, så den behöver vi inte uppfinna. Det är viktigt att vi har koll på den. Det krävs dock en mängd åtgärder/handlingar på vägen, dessa måste vi också ha koll på. Samtidigt.

Vision utan handlingar är dagdrömmeri.

Handlingar utan vision är tidsfördriv.

skolverket
Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtidigt är inte mycket av det vardagliga arbetet i skolan inte på något sätt beforskat. Det som det finns evidens och vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet av ska förstås göras utifrån det, men allt det vardagliga måste också göras även om detta ännu inte är beforskat – och det måste göras så bra och medvetet som det bara går. Det är vårt ansvar som professionella och legitimerade lärare.

När det gäller att nå varje elev handlar det om att vända varje sten och pröva olika vägar. Vägen finns inte, men där finns – och kan göras – många olika vägar. Det är här lärares professionella bedömning kommer in.

IMG_0675
I somras testade vi hur det var att köra ett pedagogiskt läslyft asynkront via digitala medier. Nu kör vi ett nytt pedaläslyft, lite mer lågintensivt men säkerligen nog så givande. Boken denna gång är Mitchells Inkludering, som ju handlar om precis detta – vilka metoder bör skolan använda för att inkludera varje elev, vilket stöd ger vetenskap åt dessa olika vägval.

Jag räknar med en spännande resa! Både i pedaläslyft och i mina klassrum _pedalaslyft(resten av föreläsningen får anstå till senare blogginlägg, nu är detta långt nog, men utan denna grund blir vilken metodik som helst tämligen meningslös).

En annan spännande resa blir kvällen vi arrangerar där lärare, entreprenörer och forskares världar är att tänkt att fruktbart kollidera för behovsdriven innovation. Allt i syfte att finna fler vägar att nå varje elev! Varmt välkommen att delta i resan du med!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)