Möta föräldrar

En tidigare kollega sa vid något tillfälle något frustrerad

Lärarjobbet vore helt OK, om man bara slapp alla dessa föräldrar!

I situationen kunde jag förstå hennes frustration, men jag håller inte alls med i sak. Föräldrarna är en omistlig del av lärarjobbet när man arbetar med yngre elever (en väldigt viktig och såväl juridiskt som yrkesetiskt intressant gräns går vid 18 år). Visst kan det stundtals bli jobbigt med vissa av dessa möten, men det finns också kraft och energi att hämta. Framförallt gör ett fungerande samarbete att allt fungerar så mycket bättre; eleverna lär sig det de ska och beter sig som man behöver i ett socialt sammanhang. Jag är dock övertygad om att det finns utvecklingspotential här!

Sedan jag presenterades för Magnus Wallers Guldsits har jag alltid ägnat en stund på första föräldramötet åt att lyssna in frågan:

Vilka förväntningar har ni som föräldrar på oss lärare?

De får först prata i mindre grupper, vilket brukar vara nog så intressant (har jag förstått). Sedan listar jag alla deras förväntningar. När allas förväntningar är “på tavlan” är det bara att gå igenom och bekräfta det som jag anser ligger i professionens uppdrag och – faktiskt – vara tydlig med eventuella saker som jag anser inte gör det. Min erfarenhet är att det uppskattas när man är tydlig och engagerad även här. Denna gång kom det faktiskt inte upp något som behövde avfärdas som utanför uppdraget, eller vad anser du om dessa förväntningar?

  • Höga!
  • Se varje barn.
  • Disciplin.
  • Självkänsla & självförtroende
  • Information om vad som händer
  • Tydlig info om läxor veckan innan
  • Att ni är här – kontinuitet.
  • Lugn miljö – arbetsro.
  • Andra & olika bakgrunder.
  • Lära barnen lära sig saker.
  • Lära barnen ta ansvar.
  • Att kunskap kan vara roligt.
  • Dela upp proven över tid.
  • Tydligt och rakt kommunicerat vid trassel.

Nästa steg är att låta föräldrar fundera på vilka förväntningar de tror att jag har på dem. Här leker jag inte leken “gissa vad magistern tänker”, utan berättar istället svaret:

Jag förväntar mig att ni lämnar utvilade och mätta barn i tid på morgonen. Utan frukost i magen och tillräcklig nattvila blir det svårt att lära sig något. Jag förväntar mig också att ni varje dag ställer frågan “Vad har du lärt dig idag?”. Inte för att man alltid får något vettigt svar, men för att frågan ger en mycket tydlig signal om varför vi är i skolan.

Jag brukar även vara tydlig med att be om föräldrars mandat att undervisa och tillrättavisa deras barn. Nu kändes det inte som jag behövde göra det, det fanns redan där. Det är viktigt, för utan det har jag mycket mindre chanser att vara en bra lärare och eleverna får mindre chanser att lära sig det de ska.

Kvällen efter föräldramötet arrangerade Föräldraföreningen Vasaskolans kväll. Ojojoj vilken organisation och vilket mingelparty. Det var lotterier, korv och hamburgare, chokladhjul, fiskdamm, lekar, café… Hundratals barn och hundratals föräldrar på skolgården. All personal var ute och minglade, men föräldrarna hade hela ansvaret. Ett klart trivsamt sätt att också möta föräldrar på! Liksom att föräldrar möter föräldrar, här finns forskning som visar på att det är den bästa preventionen som finns mot senare trassel med droger och annat bland ungdomarna.

Till sist en liten utvikning, men förrförra veckans yrkesetikseminarium väckte en fråga som legat och grott. Uttrycket

Föräldrar känner sina barn bäst!

kom upp utan att det fanns tid att problematisera det. Jag är inte säker på att jag håller med till 100%. Jag påstår att det stämmer inom många områden, men vill också hävda att Jag känner deras barn bäst i rollen som elever i skolan. I den rollen beter man sig inte sällan på ett annat sätt än hur man gör hemma. Dels i rollen, dels i situationen – få av oss beter oss på samma sätt i en familjegrupp som i en större grupp. Det är också ofta andra kravsituationer i skolan än det är hemma. Andra mål, andra fokus. Ibland klarar de saker hemma som inte alls fungerar i skolan – och tvärtom.

Vi har ett gemensamt intresse och ett gemensamt ansvar – alla vill vi att det ska gå väl för nästa generation. Låt oss arbeta tillsammans och utgå från det goda mötet!

 

Kommentarer (4)

  1. Helena skriver:

    Å vad bra! Detta tar jag till mig både som pedagog och som förälder! Oavsett hur man jobbar eller hur ens arbetsplats fungerar, att reda ut begreppen är a och o.

    • magnus skriver:

      Ja, att se till att skaffa sig en gemensam bild av ens respektive förväntningar kan nog ses som en bra början i många sammanhang. Vore intressant om rektor gjorde motsvarande i början av terminen…

  2. Malin skriver:

    I min klass (på högstadiet) kommer 3 föräldrar (av 31 elever, alltså 62 föräldrar). Det är svårt att samarbeta då.

    • magnus skriver:

      Ja, i så fall måste man förstås fundera över formen. Eller om det ens är lönt att ha föräldramöte – mig veterligen finns det inga sådana krav i styrdokumenten.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)