Lärarlös Skolkommission?

I påsklovsveckan lanserade regeringen ännu en Skolkommission (det har ju varit några innan, bland annat 1946 och 2014). Ansatsen låter ju i alla fall lovande:

“- Professionen ska leda skolutveckling, inte ständigt anpassa sig efter nya politiska direktiv. “/Gustav Fridolin, pressmeddelande från regeringen 150409

“Skolkommissionens uppgift är att tala om för politikerna vilka beslut de bör fatta för att svenska elevers kunskapsresultat ska bli bättre, för att undervisningen ska bli bättre och för att likvärdigheten i skolan ska öka.”/Sydsvenskan 150409

På Twitter följde en bra och viktig diskussion om varför det saknas yrkesverksamma lärare i kommissionen. Det är en i högsta grad relevant fråga, signalvärdet i det hade onekligen inte varit så dumt. Samtidigt känner jag mig tämligen säker på att yrkesverksamma lärare kommer att ingå i det faktiska arbetet, utifrån det jag tror mig veta om kommissionens ordförande Anna Ekström. Ständigt talar hon konkret om vikten av att lyfta fram lärarna och lärarnas kompetens och engagemang.

Sedan var det ju inte särskilt länge sedan Bo Jansson hade sin undervisning; mötte elever, föräldrar, kollegor, skolledning. Lärarnas Riksförbund har ju en tydlig policy att alla förtroendevalda med undantag från förbundsordförande ska ha en fot kvar i undervisningen (gäller vice ordföringar och samtliga förbundsstyrelseledamöter, kommunombud osv). Det är något som skiljer LR från andra förbund och något som jag motionerat om till de tre senaste kongresserna. Sist togs motionen med acklamation, ingen där emot (även om jag också vet att det ännu finns kommunombud som tyvärr tummar på detta).

När det gäller kommissionen i övrigt är det ju en del intressanta namnkunniga. Man kan dock undra över val av företrädare från kommunalt håll, jag vet egentligen inget om Katrin Stjernfeldt Jammeh som person, men Malmö sticker ju inte direkt fram som något föredöme vare sig för goda skolresultat eller (vad jag förstått) god samverkan med sina lärare…

Nåja, nu ska vi kanske låta kommissionen få komma igång med sitt arbete, parallellt med Skolforskningsinstitutet. Kan vi därmed även tänkas lämna idén om att skolans problem kan lösas via en och annan käck reform och mirakelkur på hundra dagar eller så? Att bygga en skola för var och en är tvivelsutan ett långsiktigt arbete som måste ske på stadig grund. Det gäller att hålla i och hålla ut, göra sig en och annan erfarenhet på vägen under tiden man finner en balans mellan att prova nytt och behålla sådant som faktiskt fungerar. Men framförallt – utvecklnigsarbetet måste bygga på oss legitimerade lärare och på vår profession.

Kommentarer (5)

  1. Pekka Karvonen skriver:

    Fler lärarröster behövs i kommissionen. Formar vi inte en skola där det är attraktivt att jobba, spelar det ingen roll vilka pekpinnar som uppfinns för verksamheten.

  2. sören holdar skriver:

    Svensk lösning:

    kommission, kommitte´, arbetsgrupp.

    Gärna med vida ramar och redovisning så långt fram i tiden att ansvaret går att sudda ut – och skylla på någon annan. “Sveriges beredskap är god”

  3. Sofia skriver:

    Låter helfel med en kommission utan yrkesverksamma lärare. Vill man höja yrkets status är det väl viktigt att vi yrkesverksamma lärare tas med. Om inte annat för att det är så irriterande med alla “lysande idéer” kring hur vi lärare ska lösa “krisen”, från andra än de som är i skolan….

    • Magnus Blixt skriver:

      Ja, verkligen. Nu tror jag iofs vi lärare kommer att komma med i det konkreta arbetet. Skulle bara fattas annat (inte minst med Anna Ekström och Bo Jansson i kommissionen).

Lämna en kommentar

  • (will not be published)