Lärares professionella bedömning

pedövervägJag återkommer ofta till vikten av Lärares Professionella Bedömning. En lärare förväntas fatta minst 3-500 moraliskt signifikanta beslut och prioriteringar varje dag i skolan. Många av dessa gäller bedömning och gensvar till elever. Hur tänker vi egentligen kring det hantverket? Jag ser verkligen fram emot askonsdagens Edcamp Bedömning!

Jag har visat “Två stjärnor och en glödlampa” för många av mina elever, som en introduktion till kamratbedömning. Här finns det stor potential! En frisk idé: varför inte låta eleverna skriva sina egna bedömningar?

När det gäller dokumentation av sin bedömning – måste vi inse att det är en del i elevernas identitetsskapande. Samtidigt som Mejers ord nedan bör ringa i våra öron. Pedagog Stockholms blogg Lärande & Bedömning är en outsinlig källa till inspiration och kunskap, hos Lärande Bedömning – Anders Jönsson och Bedömning för lärande – Dr Lundahl finns förstås ännu mer. Att se  Professor Dylan Wiliam prova att omsätta teorin i verkligheten i “The Classroom Experiment” är klart intressant, liksom Thomas de Ming som ösnkar Uppmärksamma framåtskridandet för inre motivation. Skolchatt har förstås diskuterat lärande bedömning.

Flippad bedömning? eller Feedbackfilmer? Jag har inte provat, men här finns säkerligen potential. Samtidigt är det som alltid viktigt med BALANS – lägg inte alla ägg i samma korg!  Vi ska inte heller tro att Formativ bedömning vare sig är något nytt eller något som kommer lösa alla knutar, även om där finns potential i händerna på en medveten och skicklig lärare.

“Till att börja med så får ju många lärare nu återkoppling på att deras återkoppling har varit något bra. Det är förstås roligt för lärarkåren att få känna att något vi gjort sen länge är något riktigt bra.” /Jan Lenander

Formativ bedömning sägs också ofta vara något annat än Summativ bedömning. Kloka och ordentligt pålästa Pontus Bäckström är av en annan åsikt:

…någon form av summativ bedömning är ett nödvändigt villkor för en formativ bedömning. Eller med andra ord: Formativ bedömning är möjlig om, och endast om, den föregås av summativ bedömning…” /Pontus Bäckström

Jag vet inte om fler prov i skolan per automatik ger bättre lärande, men prov kan absolut vara bra för lärande, precis som bedömning kan vara det. Det handlar framförallt om vilka professionella bedömningar läraren ifråga gjort gällande syfte, innehåll, frågor, bedömning och inte minst vilket gensvar eleven ska ha och i vilken form. Även här gäller devisen “Att lärare prioriterar olika är det som ger skolan kraft”. Ökad likriktning och tro på mirakelkurer kommer inte lyfta skolan. Jag gillar Tommys idé med Provfri matematik och har låtit mig inspireras av ett och annat (även om han arbetar på gymnasiet och jag i grundskolan), men väljer också medvetet att även ha inslag av traditionella skriftliga prov. Precis som de också får göra egna filmer och diskutera etik i digitala forum. också är ofta ett viktigt men stundtals bortglömt ord i dagens samhälle! Det handlar om mig och mina elever, våra förutsättningar, behov, möjligheter och utgångspunkter.

Viktigaste utgångspunkten formulerade Tove Mejer skarpt när vi hade seminarium “Sätta betyg för första gången”:

Vi bedömer inte elever. Vi bedömer uppvisade kunskaper och förmågor.

För övrigt anser jag att Ödmjuk Orubblighet liksom kontakt med vidgade kollegiet bör utvecklas av alla lärare.

Kommentarer (2)

  1. Sören Holdar skriver:

    Tack Pontus! (Citerad ovan). För övrigt bör även provet vara en inlärningssituation annars är det ganska meningslöst. Den elev som frågar om något gör ju i
    och med det tydligt för läraren (om nu hon eller han inte visste det förut…) var det brister i kunskap. En eller ett par ledtrådar gör tydligt om det egentligen finns där. Många gånger knatar eleven återstod sin plats viss om att “javisst ja, så ska jag ju tänka”.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)