Lärares Läsförståelse

I veckan skrev lokaltidningen ett kort reportage om Glömstaskolan med rubrik

Snart invigs skola utan klassrum

Den fick snurr i sociala medier och väckte en och annan fråga. Frågor är bra, men jag blir lite bekymrad när det verkar som om många tycks basera sina frågor och åsikter mest på egna för-givet-taganden utifrån en rubrik som vi alla borde veta sätts av en rubriksättare i syfte att väcka ett intresse.

Nu blir det kort prov på läsförståelse: Läs hela artikeln igen.

  1. Ringa in ”öppen planlösning”.
  2. Stryk under bevis för ”lös struktur”

Nu är det ju inte så att en kort artikel vilken journalisten tänkt vinkla mot mobbingförebyggande arbete i fysisk byggnad säger allt. Inte ens i närheten. Men nog kan “Hemvisterna består av olika utformade grupprum och salar.” ge en viss hint om att där finns gott om viktiga väggar och hörn ändå? Att ytor är definierade framgår kanske inte ens mellan raderna, men inte heller motsatsen. Så den viktiga frågan om hur det ska gå för elever i svårigheter har förstås sitt svar, där den fysiska lärmiljön är en aspekt som måste bilda en helhet tillsammans med det psykosociala och det organisatoriska. Jag vågar påstå att det var här en del tidigare försök i liknande riktning gick fel, att man missade vikten av helhet – liksom vikten av undervisning och lärarledarskap.

Om man möblerar om utan att arbeta med kulturen och därmed får elever att tro att de hamnat på Ackes Lekland blir det dåligt.

Här finns dock en del mentala tatueringar, åsikter och tyck vilka vi önskar utmana och se om man kan göra på andra sätt och få andra resultat. Ett konkret exempel är det här med samling på morgonen. Det är förstås tänkt som någon form av incheckning i gruppen, men för en och annan elev är det den jobbigaste stunden på dagen. I synnerhet om man ofta kommer försent (vilket för yngre elever oftast är föräldrarnas ansvar). På Glömstaskolan har vi istället en annan struktur, vilken vissa först uppfattat som lös men som förstås är medveten: incheckning hos den pedagog (det behöver inte vara en lärare) som har “incheckningshatten på”. Direkt kan man se om det behövs några uppmuntrande ord på vägen, eller prat om morgonen, eller hjälp att komma in i arbetet. In i arbetet. I ett mindre sammanhang, innan samlingen. Gynnar eller missgynnar det barn i svårigheter?. Min erfarenhet här är tydlig att det gynnar alla.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

Närvarande vuxna har mandat och ansvar att fatta beslut.

”Studiero det är det som gäller. be happyFör sitter inte studieron kommer inte barnen att lära sig och vi kommer inte ha det bra tillsammans i skolan.”

På Glömstaskolan har vi även provat att utmana idén om den fasta lilla gruppen med den fasta mentorn. Varje dag bjöd på lotteri vilken arbetsgrupp man tillhörde, med vilken lärare. Det var olika många grupper beroende på hur många lärare som var på plats (ja, även lärare är borta ibland; VAB, kompetensutveckling, sjukdom, möten…). Det var förstås en tydlig struktur och eleverna visste hur det gick till och var de skulle finna sin grupp. Eleverna köpte det direkt, några föräldrar var klart skeptiska till en början, men även det gick över:

Till skillnad från storebror som av en slump råkade hamna i en grupp som inte blev så bra och som han sedan hängt med i nio år känner sexåringen som går i Glömstaskolan alla kompisar och alla lärare…

Trygghet och trivsel är förutsättningar för kunskap och lärande – vilket ju är skolans mål. Men trygghet kan skapas på många olika sätt och jag personligen är helt övertygad om att team runt elever har fler fördelar än nackdelar. Vi har redan nu en del besök i verksamheten och får höra mycket om hur välfungerande gruppen är. Och ja – samtliga kommer att ha knäckt läskoden innan sommaren.

Jag kan erkänna att jag var väldigt skeptiskt till att prova fri placering i matsalen. Men även här har jag fått se mig överbevisad. Jag vidhåller dock att införa det utan att samtidigt arbeta med gruppen och visa tydligt lärarledarskap när det behövs sannolikt skulle bli förödande för flera elever. Så det har vi förstås inte heller gjort, om nu någon skulle gå igång på rubriken och tro eller påstå något annat. Framgång bygger alltid på ett tydligt och medvetet utövat lärarledarskap.

Om du undrar hur vi har det i verkligheten på Glömstaskolan, kom gärna förbi och se! Eller titta in på Glömstaresan/Pedagoghuddinge, där vi delar våra erfarenheter. Eller följ vårt öppna flöde på Instagram… Vilket för övrigt är så mycket smidigare och mer ändamålsenligt än vilket veckobrev som helst…

”The sign of intelligence is that you are constantly wondering. Idiots are always dead sure about every damn thing they are doing in their life.” /Jaggi Vasudev

Jag tänker att vi är villiga att utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt pröva och ompröva, utifrån de viktigaste frågorna Varför? Varför inte?. Vi för gärna dialog, men jag tror vi skulle ha mycket att tjäna på att spara lite på snabba åsikter och tyck liksom positionerande i fasta fack som traddo resp progg. Tack!

 

Kommentarer (10)

  1. sören holdar skriver:

    Hej igen Magnus!

    Jag har nu lusläst lokaltidningens artikel för N:te gången och nog finns det fog för undrande kommentarer och även ifrågasättande inte bara av den journalistiska presentationen utan faktiskt av det rektor alldeles tydligt torgför.
    Rektor är konkret egentligen bara i ett fall, när han talar om skolans fysiska utformning. Är man bara lite påläst är det tydligt att i Huddinge som överallt annars gör man vad man kan för att bygga energisnålt och med “effektiva” ytor. Mindre ytor ger lägre driftrskostnader, flexibla utrymmen skjuter i viss mån dyrbara ombyggnader längre in i framtiden – och dessutom gynnar det skolans budget eftersom en tung post är kvadratmeterprissatta lokalhyror.

    Men i övrigt är det väldigt tunt med information, istället en mix av eufeismer som tex demokratiska flöden, glasväggar som öppnar och av pedagogiska (hrm nåja) fluffigheter eller rentav floskler i vilka man i princip kan lägga in betydelse efter eget skön a la en pastor Jansson. Det går att förstå – nöjer mig med ett exempel ur högen – att samarbete enligt rektor på Glömstaskolan ska uttryckas “kollaboration”. Varför då? Blir det bä’ttre av det? Ett uttryck som dessutom är sällsynt illa valt; för vilka är månne kollaboratörerna? Ordet är milt uttryckt inte precis fulladdat med positiva konnotationer.

    Rektor hade gjort en betydligt bättre figur och gjort skolan en tjänst om han lämnat snömoset och istället exemplifierat “hands on” som det heter på nusvenska. Det är klart att folk reagerar! Och vad rör akademisk kvart kan jag ge några exempel men avslutar istället med kontorschefens anmärkning vid kaffeautomaten:
    Sedan vi började med flextid på det här kontoret Seymor har vi haft väldigt svårt att pricka in just Dina tider. . .

    • Magnus Blixt skriver:

      Ja, det jag främst vill ifrågasätta är hur lite för många andra dragit alltför långt gångna slutsatser från en artikel som jag instämmer innehåller ganska lite konkret information. När det gäller akademisk kvart har jag dock enbart positiva erfarenheter, men det bygger förstås också på att jag vet att timplanen är ett minimum och inte ett tak, eleverna får gott och väl sin garanterade undervisning.

  2. Håkan Fleischer skriver:

    Jag måste säga att jag är förvånad att LR ställer upp på försvar av sådana här idéer genom att upplåta sitt “brevpapper” åt dylika argument.

    • Magnus Blixt skriver:

      I min värld vore det märkligt om idén att bättre skola byggs genom respektfull dialog och ständigt prövande och omprövande av oss verksamma inom skolan inte gavs utrymme på en bloggportal tillhörande ett förbund av akademiker. Notera att det till skillnad från många andra bloggportaler inte förekommer någon förcensur på lrbloggar och att varje skribent står för sina egna texter, LRs officiella policy i de frågor den är uttalad återfinns som vi alla vet på andra ställen.

  3. Karin Lahger skriver:

    Vid sidan av glåpord och pessimism vill jag bara säga:
    Magnus, jag blir så glad av att läsa om de progressiva vägval som görs inom svensk skola. Kopplingen till aktuell forskning är tydlig och föredömlig. Jag ser fram emot att få komma på studiebesök hos er till hösten!

    • Magnus Blixt skriver:

      Tack Karin, du är alltid varmt välkommen! Vi lär göra en och annan upptäckt och erfarenhet på vägen.

  4. sören holdar skriver:

    Var i dessa kommentarer hittar Karin “glåpord och pessimism”? Exemplifiera också gärna “progressiva vägval” likväl som dess motsats. Då kanske det går att föra en diskussion, vilket är omöjligt utgående från svepande omdömen och pejorativa klassificeringar.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)