Lärare & sociala medier : be ready!

I veckan tog jag tåget till Sävsjö för ett seminarium “Lärares yrkesetik” med ett 70-tal lärare. Som alltid blev det intressant och givande, tycker jag. Trots att jag nu haft ganska många seminarier så är det alltid någon som väcker en ny tanke som jag inte fått chansen att tänka tidigare! För att inte säga några. Det är viktigt och intressant att lärare ges möjligheter att tänka tillsammans.

Vi pratade även en del sociala medier och yrkesetiska dilemman runt dessa. Det är en viktig diskussion som borde föras på fler skolor. Inte för att “sociala medier” snart kommer, utan för att de redan är här, sedan länge (redan det antika “torget” är kan sägas vara ett socialt medium). Frågan är inte om, frågan är snarare när, hur och vilka yrkesetiska dilemmatan utifrån denna verklighet varje lärare ställs inför. På tåget hem lyssnar jag på en föreläsning med titel “Högpresterande organisationer”:

“När det är dags att prestera, då gäller det att vara fullt klar när det är dags!”/Manuel Knight, tidigare verksam inom “Special Forces” i US Army

Hur kan man förbereda sig på det oförutsedda? Hur lång tid tar det? Här tror jag att det gäller att inte drabbas av panik. Vi måste inse att vi omöjligen kan förbereda oss för alla eventualiteter, inom alla områden, på alla de sätt. Samtidigt kan vi göra oss “fullt klara” eller kanske snarare “inbyggt beredda” på att tillvaron som lärare är precis så komplex att den kräver sekundsnabba överväganden en mycket stor del av våra dagar. Jag tror vi kan göra oss beredda genom att vara öppna för – respektive kräva – ny och fräsch kompetens, genom att delta i ett ständigt pågående samtal – professionella emellan – om olika yrkesetiska dilemman samt se till att även ha arenor för återhämtning. Varje vaken stund och minut på arbetsplatsen kan inte vara intecknad i förväg, det måste finnas luft i systemet för det oväntade – vilket ju i allra högsta grad är väntat att det uppstår, vi vet bara inte när/vad/hur. Jag påstår dessutom att vi måste skapa en kultur av “här gör vi inte fel, vi skapar vi lärtillfällen av misstag” istället för en rädd “granskningskultur” byggd på “det-gäller-att-ha-ryggen-fri”.

“En förutsättning för att lärande ska ske, är fungerande relationer. Det som kännetecknar mänsklig samvaro är att den inte går att förutse och att den framstår på så olika sätt, beroende på vem som betraktar den. Därför är läraryrket oerhört komplext. Det är en verksamhet där vi snarare hanterar dilemman än löser problem. Yrkesskicklighet handlar därför mer om att göra rätt avvägningar än att om att göra rätt.” Lars-Åke Kernell, Att finna balanser (Studentlitteratur 2002).

Läraryrket är absolut ett yrke med möjligheter. Om man får en chans att göra sig redo, att vara redo, att göra misstag och sedan gå vidare klokare och bättre rustad.

För övrigt anser jag att lärare bör utveckla en ödmjuk orubblighet.

Kommentarer (5)

  1. gold price skriver:

    Skolan måste möta ALLA elevers behov startade ett tankeflöde kring vad som är rättvisa. I Lärardagarna 2011 – Anneli Frelin – Lärares relationella professionalitet diskuteras hur man bygger relationskapital med elever. En intressant aspekt är att elevernas upplevelse av att läraren är rättvis är avgörande för att bygga relation och Anneli Frelin påpekar att också att det är viktigare att “upplevas rättvis än att vara rättvis”. Bygger vi lärare relationskapital med alla och rättvisa mot alla blev till slut frågeställning som startade det här inlägget. Det här en berättelse som fått tillräckligt många år på nacken för inte hänga ut några enskilda men samtidigt är så färsk att den kan säga något om rättvisa i skolan.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)