En ovan känsla

1016256_478994972189392_507420147_nDetta läsår tjuvstartade jag lite tidigare. Att det doftade nytt och fräsch istället för gammalt damm var en mycket ovan upplevelse som jag tyvärr aldrig tidigare varit med om. Lokalerna var dessutom nästan tomma. Till skillnad från tidigare höstar betydde det dock inte att jag gick ner i källaren för att plocka upp det minst trasiga möblemanget, utan att vi fick invänta leveranser av nya, fräscha möbler. Haken med det är förstås också att det inte heller finns någon källare att hämta i om vi senare kommer på vad vi borde beställt.

480775_492864290802460_1150811189_nLite så är det med mycket annat med. Allt är nytt och otrampad mark. Inga traditioner, ingen kultur som sitter i väggarna. Inga rutiner, inga förbestämda regler. Nja, det finns förstås en skollag, en läroplan samt en kulturell och erfarenhetsmässig kontext och väldigt många förgivet-taganden. Men det känns väldigt utvecklande att på allvar ställa sig frågorna:

Varför gör vi såhär? Ska vi ha det så? Varför gör vi inte såhär? Hur vill vi ha det? Varför då?

Det borde göras oftare, men det är alltid enklare att fortsätta som vanligt. Enligt Machiavelli krävs samma styrkeförhållande för att genomföra en förändring som för att storma en fästning (tre argument för förändringen krävs för varje argument som finns mot förändringen, tre anfallare för varje försvarare av fästningen). Samtidigt finns det ingen poäng i förnyelse för förnyelsens skull, lika lite som allt nytt är bra är allt beprövat förlegat. Men allt bör kunna ifrågasättas och funderas kring.

Jag är dessutom inte ensam med mina frågor, hela det nya kollegiet är med och stöter och blöter dessa. Meningsskiljaktigheter välkomnas, fler tänker bättre än en.

Om två personer är överens i allt är den ena överflödig (i en lärande dialog, ingen människa är förstås överflödig i det stora hela).

970330_493557494066473_263059907_nVi inledde läsåret med att Karin Tenelius kom och gav oss alla en timme med lite olika nycklar till äkta samarbete. En välinvesterad timme, om vi inte finner dessa kommer mycket mer tid än så gå till spillo framöver. Jag tror vi kommer att göra det – tillsammans.

På onsdag kommer första föräldrarna på inskolningssamtal (“Vad behöver vi veta om ditt barn?”). Nästa tisdag kommer eleverna. Då blir det inte bara upprop utan Skolstartsfest. För inte ska vi väl fira mer att skolan slutar än att den börjar?

Nä, nu kör vi!

 

Kommentarer (5)

  1. magnus skriver:

    Tack, det gör vi!

    Såg “School of life” igår. Att få undervisa är ändå livets gåva.

  2. Erika aka Snowsess skriver:

    Vad underbart som sagt att få starta i helt nya lokaler. Själv startar vi i anrika lokaler och med som du beskrev, kanske de minst trasiga möblerna med ett helt nytt arbetslag där vi får möjligheten att forma våra egna traditioner. Det som känns bra hos oss är att våra chefer satsar stenhårt på att lyfta fram fritidshemsverksamhetens betydelse för lärandet. För jag anser att vi som jobbar inom den verksamheten har precis det du säger i något inlägg synen och viljan att ta tillvara på olikheterna och plocka fram stjärnglansen. Sedan gäller det som sagt att vi har chefer som stöttar detta. Något som jag upplevt inte alltid finns.

    Och ja, vi bestämde oss förra veckan för att ha skolstarts fest med ballonger och glass och där vi botar nervositet med Krumilurpiller och Dunderhonung 😉

Lämna en kommentar

  • (will not be published)