Elevledda utvecklingssamtal igång

Dagen inleddes med terminens första utvecklingssamtal, ett samtal tänkt att vara ett steg i riktning mot Elevlett utvecklingssamtal:

“Välkommen till mitt utvecklingssamtal. Samtalet ska vara 30 minuter. Först ska vi gå igenom den gamla IUPn. Sedan ska jag visa Veckans bästa och skriftligt omdöme. Sedan skriver vi en ny IUP tillsammans. OK?” /elev, 9 år (till sin mamma och till mig).

Förra veckan pratade vi och förberedde elevernas utvecklingssamtal. Varje elev gick igenom sin IUP-mapp flera vändor. Vi skrev dagordningar och minneslappar. Vi la i en blank IUP-mall. Eleverna läste och gick igenom skriftliga omdömen. De markerade det som de tyckte var viktigt, och rätade ut frågetecken. Vi övade konkret. Inte minst starten (ovan).

I måndags kom så femmorna ner till oss i omgångar, i syfte att spela “välvilliga föräldrar”. Det var väldigt bra att få en konkret generalrepetition. Våra femmor är så duktiga på att uppmuntra tvåorna! Som lärare hade jag aldrig hunnit “genrepa” med alla elever, men nu fick alla genomföra minst två testsamtal.

Dagen fortsatte med undervisning och sedan ytterligare två utvecklingssamtal, med samma start som ovan. Det sista samtalet började till och med innan det andra var helt avklarat – helt enligt planen började eleven helt på egen hand (med föräldern).

Det känns som en mycket bra start, nu är 25% av mina samtal avklarade (jag arbetar halvtid och har alltså samtal med halva klassen). Såhär långt har det mest gett energi. Jag ser fram emot morgondagens samtal – liksom utvärderingen vi ska göra med föräldrar och elever. Det känns som om eleverna blir mer engagerade och motiverade – i såväl samtal, som skriftliga omdömen som i målskrivandet för den individuella utvecklingsplanen.

Efter samtalen följde så arbetslagsmöte. Skulle egentligen varit APT (arbetsplatsträff, möjlighet till dialog mellan chef och medarbetare), men akut situation gjorde att rektor fick annat att prioritera (sannolikt vettig prioritering). Blev ett givande arbetslagsmöte med bra yrkesetisk diskussion. Slutligen avrundade jag kvällen med en föreläsning för lärarstudenter på KTH. Blev riktigt lyckat. Mot slutet fick jag frågan “Hur kommer det sig att lärarutbildningen är så otydlig och så långt ifrån det konkreta?”. Blev svaret skyldig.

Kommentarer (4)

  1. Anna skriver:

    Vi körde en gång med flera samtal igång samtidigt. Det inleddes men en halvtimma gemensamt för generella frågor och beskrivningar av vad vi sysslat med. Sen fick eleverna ta över med sina föräldrar och vi två lärare “gled runt” och lyssnade och kunde fylla i eller svara på frågor.
    Detta var valfritt – ungefär hälften nappade och resten ville ha mer traditionellt samtal.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)